Se prop. 1998/99:15 s. 172. Av praxis från HFD framgår att HFD tolkat underprisreglerna strikt enligt dess ordalydelse oavsett om en sådan tolkning inte alltid träffar syftet med bestämmel serna (jfr exempelvis RÅ 2001 ref. 24, RÅ 2002 not. 103).
Hänvisas från p. 10 (s. 266)
1.Av 44 kap. 13 § IL framgår att kapitalvinsten vid försäljning av en handels bolagsandel ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avytt rade andelen minskad med utgiften för avyttringen och omkostnadsbelop pet.s. 265
2.Enligt 50 kap. 3 § IL ska vid beräkningen av omkostnadsbeloppet anskaffningsutgiften justeras bl.a. enligt bestämmelserna i kapitlets 5 §. Av 50 kap. 5 § 1 IL följer att anskaffningsutgiften ska ökas med den skattskyl diges tillskott till bolaget. Om en tillgång vid en underprisöverlåtelse för-s. 265
3.266 5. Slutsatser om det s.k. Cypernfallet utifrån HFD:s praxiss. 266
4.värvas av ettforetag ska dock skillnaden mellan marknadsvärdet och ersätts. 266
5.ningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i det förvärvandes. 266
6.företaget (23 kap. 12 § IL). Enligt definitionen i 23 kap. 4 § IL utgör emels. 266
7.lertid handelsbolag inte företag i underprisreglernas mening varför undans. 266
8.taget i 23 kap. 12 § IL vid en strikt tolkning av ordalydelsen inte är tillämps. 266
9.ligt när förvärvaren är ett handelsbolag. Med utgångspunkt i allmännas. 266
10.principer skulle ett faktiskt tillskott således ökaJAU.s. 266
11.Även äldre praxis stödjer enligt min mening nämnda tolkning av reglernas. 266
12.i vissa situationer. I RÅ 1996 ref. 71 har HFD prövat effekten av en unders. 266
13.pristransaktion ur ett kontinuitetsperspektiv. Summerat innebär rättsfallets. 266
14.att två värdereserver inte ska uppstå med anledning av en underprisöverlås. 266
15.telse av en värdereserv. Vidare innebär praxis att om uttagsbeskattning aktus. 266
16.aliseras ska inte ytterligare en värdereserv uppkomma.s. 266
17.Om en omfördelning av köpeskillingen sker till följd av en underpriss. 266
18.överlåtelse utan att JAU ökar skulle man möjligen, när utländskt bolag ärs. 266
19.en av ägarna i handelsbolaget, kunna resonera utifrån att två värdereservers. 266
20.kommer att uppkomma, dels en som ligger latent i handelsbolagsandelens. 266
21.(och senare blir föremål för beskattning genom omfördelning av köpeskils. 266
22.lingen), dels en latent i handelsbolaget (lågt skattemässigt värde på köptas. 266
23.tillgångar).s. 266
24.De kontinuitetseffekter som HFD beaktat vid underprisöverlåtelser bes. 266
25.står dels i denJAU-påverkan transaktionen ska medföra, dels i det skattes. 266
26.mässiga värde som förvärvaren erhåller (se RÅ 2002 ref. 87). Det som skas. 266
27.tas i beaktande vid prövningen av kontinuitetsfrågan begränsas således tills. 266
28.kapitalvinstbeskattningen på handelsbolagsandelarna (JAU) samt skattes. 266
29.mässigt restvärde på förvärvade tillgångar i förvärvande bolag. Att uts. 266
30.sträcka kontinuitetsprövningen till ytterligare eventuella eller faktiskas. 266
31.transaktioner (t.ex. vad som görs hos en extern förvärvare av handelsbolas. 266
32.get) går för långt enligt min mening.s. 266
33.För Aktiebolaget i Cypernfallet innebär det anförda att kontinuitetsfrås. 266
34.gan ska bedömas efter det att underprisöverlåtelsen gjorts. Prövningen skas. 266
35.alltså göras utifrån den effekt överlåtelsen har på Handelsbolagets anskaffs. 266
36.ningsvärde på köpta tillgångar samt den effekt som transaktionen medförs. 266
37.på Aktiebolagets JAU på andelarna i Handelsbolaget. Eftersom det är frågas. 266
38.om en godkänd underprisöverlåtelse kommer skattemässigt värde på för-s. 266
39.5. 6 Några särskilda frågeställningar 26 7 värvad fastighet i Handelsbolaget vara lågt (föranleder en värdereserv/ latent vinst). Då någon omfördelning av köpeskillingen enligt min mening inte bör göras kommer transaktionen enligt praxis inte medföra någon JAU-påverkan på Aktiebolagets andelar i Handelsbolaget. För det fall en omfördelning skulle göras kan man möjligen (när ett utländskt ej skatte pliktigt subjekt i Sverige äger andel i handelsbolaget) resonera utifrån att underprisöverlåtelsen medför att ytterligare en värdereserv/latent vinst uppkom (utöver den nämnda i Handelsbolaget), såvida inte JAU på Aktie bolagets andelar i Handelsbolaget samtidigt skulle öka. Argumentet mot detta synsätt är att enkelbeskattningen av handelsbolag är tänkt att medföra att det inte ska spela någon roll om andelar i bolaget eller tillgångar i själva handelsbolaget säljs vad gäller skatte-~ttag.s. 7
40.Om man trots det ovan anförda skulle fullfölja SRN :s synsätt och ana lysera konsekvenserna av detta kan följande sägas. SRN tycks mena att det tillskjutna övervärdet utgör en insats som medför att Aktiebolaget ska be skattas för detta övervärde vid avyttring av andelarna. Om man fullföljer detta synsätt måste andelstalet på något sätt ha förskjutits från det cyprio tiska bolaget till förmån för Aktiebolaget i samband med underprisöverlå telsen. Innebörden bör då inte vara något annat än att underpristransaktio nen innefattar ett "intvingat vederlag" genom vilket Aktiebolaget "får" fler andelar på bekostnad av det cypriotiska bolaget. Med dessa utgångspunkter borde "insatsen" beaktas vid beräkningen av Aktiebolagets JAU på ande larna.s. 7
41.Enligt min mening är synsättet systemfrämmande och ologiskt dels i det avseendet att Aktiebolaget faktiskt inte har erhållit några ytterligare ande lar civilrättsligt i samband med underpristransaktionen, dels i det avseendet att med påståendet om att underpristransaktionen innefattar en insats följer att ett bytesvederlag erhållits som förblir obeskattat. Den enda rimliga slut satsen av ett dylikt synsätt blir att det inte är fråga om en underpristransak tion, utan om en transaktion mot marknadsmässigt vederlag vilket rätteli gen borde medfört en beskattning. Av detta skulle följa att ingångsvärdena på såväl andelar som på tillskjutna tillgångar skulle öka till marknadsvär den. Av förhandsbeskedet framgår inte att nämnden beaktat denna helhet.s. 7
42.Eftersom det i Cypernfallet är fråga öm en godkänd underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL, där övervärdet inte avsågs kompenseras med ett direkt bytesvederlag och där övervärdet inte heller avsågs berättiga till en återbe talning som medför en förskjutning av andelstalen, är enligt min mening (beaktat även det som behandlats i tidigare avsnitt) den enda rimliga slut satsen att förhandsbeskedet är fel.s. 7