Se RÅ 1989 ref. 62 I-II, RÅ 1990 ref. 101 I och II, RÅ 1990 ref. 115, RÅ 1994 ref. 56, RÅ 2004 ref. 27, RÅ 2008 ref. 52 I, RÅ 2008 not. 169 och RÅ 2010 ref. 51.
Hänvisas från p. 9 (s. 237)
1.Baserat på den fördjupade sorteringen och analysen i kapitel 3 ovan av avgöranden från HFD där fråga enbart är om sammansatta rättshandlings kedjor följer i detta kapitel en genomgång av de slutsatser som enligt min mening går att uttolka ur praxis för hur sådana företeelser bör bedömas. Kapitlet inleds med initiala utgångspunkter för hur denna bedömning bör genomföras (avsnitt 4.1). Därefter följer redogörelsen av de slutsatser som det enligt min mening går att finna stöd för i HFD:s praxis. Redo görelse av slutsatser görs för respektive normtillämpningstyp, dvs. mina huvudkategorier rättsfall 1-3: -Avsnitt 4.2 kategori 1: Rättsfall när civilrättslig klassificering är avgö rande. -Avsnitt 4.3 kategori 2: Rättsfall när skatterättslig bestämmelse/termino logi är avgörande. Avsnitt 4.4 kategori 3: Rättsfall när skatterättsliga normerande principer är avgörande. Under respektive huvudkategori görs en beskrivning av riktlinjer dels för på forhand planerade rättshandlingskecijor, dels för rättshandlingar som är nära knutna och beroende av varandra.s. 233
Metodologiska utgångspunkter
1.Prövningen av verklig innebörd av sammansatta rättshandlingskedjor bör inledas med att i detalj klarlägga sakomständigheterna. Vad som är rele vanta rättsfakta bestäms med utgångspunkt i vilka skatteregler som är rele vanta i den förevarande situationen. Vad som är relevanta omständigheter i varje enskilt fall kräver många gånger stor eftertanke (sakomständigheterna kan exempelvis visa sig behöva utredas ytterligare vartefter själva tolknings-s. 233
2.234 4. Slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rättshandlingsked_jors. 234
3.operationen fortskrider) men har sin utgångspunkt i en eller flera normer.s. 234
4.Att ytterligare rättsfakta kan behöva inhämtas förklaras enligt min menings. 234
5.bäst av den "växelverkan" som normsidan och faktumsidan har vid tolks. 234
6.ningsoperationen, dvs. ytterligare tänkbara tillämpliga rättsregler kan tills. 234
7.komma efter analysen av först före bringade rättsfakta som medför att ytters. 234
8.ligare rättsfakta behöver inhämtas osv.s. 234
9.När sakomständigheterna är klarlagda har tolkningsoperationen sins. 234
10.utgångpunkt i var normen definieras, dvs. i civil-och eller skatterätten.s. 234
11.Detta är den första prövning och bedömning som måste genomföras. Dens. 234
12.metodologiska frågan kan således grovt summeras enligt följande. Ska civils. 234
13.rättslig analys och rättslig kvalificering göras eller ska bedömningen skes. 234
14.enligt skatterättslig tolkningsmetod? Tillämplig norm styr vilken tolks. 234
15.ningsmetod som ska appliceras. Vilken norm som är tillämplig klargörss. 234
16.genom utrönandet av faktumsidan och dess prövning i växelverkan meds. 234
17.norinsidan. Ytterligare preciserat blir den styrande frågan vid metodvalets. 234
18.om normen är ett i inkomstskattelagstiftningen använt civilrättsligts. 234
19.begrepp eller om det är fråga om en skatterättslig norm (t.ex. ett begrepp)s. 234
20.som inte återfinns i civilrätten. När skatterätten använder sig av civilrättss. 234
21.liga begrepp och någon annan skatterättslig reglering inte är applicerbars. 234
22.blir civilrättslig analys och rättslig kvalificering avgörande (d vs. prejudiciell)s. 234
23.vid beskattningen.Utifrån min kategorisering befinner man sig således is. 234
24.kategori 1 (civilrätten är avgörande) inför den fortsatta tolkningen.s. 234
25.När skatterätten definierar den norm som ska tillämpas och rättshands. 234
26.lingen/handlingarna uppfyller ställda villkor följer beskattningen såledess. 234
27.detta. Utifrån min kategorisering befinner man sig i denna situation i kates. 234
28.gori 2 och 3 inför den fortsatta tolkningen -dvs. när skatterättslig bestäms. 234
29.melse/terminologi respektive när skatterättsliga normerande principer ärs. 234
30.avgörande.s. 234
31.Efter det att sakomständigheterna klarlagts är det enligt min mening,s. 234
32.med anledning av ovan nämnda "växelverkan" på normsidan och faktums. 234
33.sidan, alltid lämpligt att börja med att analysera vad som hänt civilrättsligt,s. 234
34.dvs. genomföra en civilrättslig analys och rättslig kvalificering. När dennas. 234
35.bedömning är gjord blir nästa steg att analysera och bedöma vilka (vilken)s. 234
36.skatteregler som aktualiseras. När det finns skatteregler som explicit tar sikte på en rättshandling kan man missledas att tro att den initiala bedöm ningen av civilrättslig innebörd inte är nödvändig. Så behöver emellertid inte vara fallet då en ändrad syn på den civilrättsliga verkligheten kan med: föra att andra skatteregler (-regel) blir tillämpliga än de (den) som var för handen innan en noggrann civilrättslig analys och rättslig kvalificering gen9mförts. En rättshandling som t.ex. rubri.cerats som en underprisöver låtelse, vilken efter en civilrättslig analys och rättslig kvalificering visar sig vara en marknadspristransaktion (det kan exempelvis bero på att andra rättshandlingar ger marknadsmässig kompensation). Reglerna i 23 kap. IL som i en dylik situation avsågs vara tillämpliga utifrån den enskildes per spektiv kan således visa sig inte vara tillämpliga, utan i stället andra bestäm melser i IL då företagna transaktioner civilrättsligt utgjorde byte mot mark nadsmässigt vederlag. s. 234
37.Nedan följer en grov schematisk uppställning avseende hur man initialt bör gå tillväga, dvs. klarlägga sakomständigheterna och bestämma norm tillämpningstyp.s. 235
38.236 4. Slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rättshandlingsketijors. 236
39.Det faktum att det finns olika normtyper som kan bli tillämpliga när frågors. 236
40.om verklig innebörd ska avgöras manar enligt min mening till stor efters. 236
41.tanke och utgör en av svårigheterna vid rättstillämpningen när komplices. 236
42.rade transaktioner/rättshandlingar samt skatteplaneringstransaktioner skas. 236
43.bedömas. Beroende på vilken normtyp som ska prövas och faktumsidan is. 236
44.det enskilda fallet varierar stödet för att ta ut skatt. Det finns därmed anleds. 236
45.ning att noga överväga vilken normtyp som ska prövas i det enskilda fallets. 236
46.som ska avgöras. Bedömningen av frågor avseende beskattning på grundvals. 236
47.av rättshandlingars verkliga innebörd har sin utgångpunkt i tolkning av ens. 236
48.rättsregel, men övergår inte sällan till mera avancerad tolkning. Det handlars. 236
49.många gånger om subsumeringen av faktumsidan i växelverkan med norms. 236
50.sidan. För att kunna göra regelvalet kan det i vissa fall vara lämpligt och is. 236
51.vissa fall nödvändigt att göra en subsumering av rättsfakta mot flera olikas. 236
52.tänkbara normer, dvs. mot normtyperna kategori 1, 2 och 3.s. 236
53.När prövningen och bedömningen av vilken normtillämpningstyp soms. 236
54.ska prövas för rättshandlingarna är genomförd (dvs. bestämmandet av oms. 236
55.4.2 Civilrättslig klassificering är avgörande 237 prövat händelseförlopp hamnar i kategori 1, 2 eller 3) återfinns nedan en redogörelse av de slutsatser för hur rättshandlingarna bör bedömas baserat på min undersökning av respektive kategori rättsfall.s. 237
Civilrättslig klassificering är avgörande
1.Vid beskrivningen av slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rätts handlingskedjor är det lämpligt att skilja pi företeelserna påf orhand plq,ne rade rättshandlingskedjor och rättshandlingar som är nära knutna och beroende av varandr'a. 4.2.1 På forhand planerade rättshandlingskedjor Gemensamt för de fall i vilka på förhand planerade rättshandlingskedjor har omklassijicerats är:s. 237
2.Att HFD vid den civilrättsliga analysen sökt utröna partsavsikten, vilkens. 237
3.sedan haft stor betydelse för bedömningen.s. 237
4.Att ingångna avtal innehållit inslag som är atypiska/säregna för normalas. 237
5.affärsförhållanden, dvs. de skulle inte ingåtts oberoende av varandra, vils. 237
6.ket nödvändiggör att avtalen måste betraktas gemensamt för att klarhets. 237
7.överhuvudtaget ska bringas i vad som avtalats. -Att en skattskyldig erhållit ersättningar/förfogat över inkomster (likvidas. 237
8.medel) som inte stämmer med valda rubriceringar har haft betydelse förs. 237
9.bedömningen av partsavsikten. Gemensamt och centralt för de fall i vilka på förhand planerade rättshand lingskedjor inte har omklassijicerats av HFD är:s. 237
10.Utrönandet av partsavsikten vid den civilrättsliga analysen har haft stors. 237
11.betydelse för bedömningen.s. 237
12.De skattemässiga motiven/konsekvenserna av företagna rättshandlingars. 237
13.saknar betydelse vid bedömningen av rättshandlingarnas egentliga innes. 237
14.börd vid den rättsliga klassificeringen.s. 237
15.238 4. Slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rättshandlingskedjors. 238
16.Rättshandlingar som saknar rättslig effekt ska inte läggas till grund förs. 238
17.en sammantagen prövning av rättshandlingarnas "verkliga innebörd"s. 238
18.(t.ex. en ej giltig utdelningsfordran).s. 238
19.När partsavsikten bedöms överensstämma med vald rubricering skas. 238
20.detta följas även när det finns atypiska inslag i avtalsvillkoren om rättss. 238
21.handlingarna har rättslig effekt (t.ex. äganderättsövergång av tillgångs. 238
22.som medför rättsverkningar för inblandade parter trots avsaknad avs. 238
23.marknadsmässigt pris). Utrymmet för att omtolka en serie rättshands. 238
24.lingars formella innebörd är begränsat till situationer där avtalen innes. 238
25.håller så pass avvikande villkor att parterna exempelvis aldrig skulles. 238
26.ingått avtalen var for sig och att en omrubricering krävs för att det övers. 238
27.huvudtaget ska förstås vad som avtalats.s. 238
28.Utgångspunkten är att varje bolag/annat rättssubjekt har en egen rättss. 238
29.handlingsförmåga och utgör ett eget skattesubjekt. "Syner", baserades. 238
30.enbart på att kontroll och inflytande finns, är inte tillåtna för att bedömas. 238
31.rättshandlingars verkliga innebörd så länge som dessa rättshandlingar,s. 238
32.sedda var för sig, är riktigtrubricerade (dvs. att det t.ex. inte finns mots. 238
33.stridiga/märkliga likvidflöden som motsäger att rubriceringen skulles. 238
34.vara riktig).s. 238
35.4.2.2 Rättshandlingar som är nära knutna och beroende avs. 238
36.varandras. 238
37.Följande slutsatser utifrån praxis kan göras när fråga är om rättshandlingars. 238
38.(t vå eller flera) som är nära knutna och beroende av varandra och omklassis. 238
39..ficering gjorts:7s. 238
40.Centralt och gemensamt för fallen är HFD:s utrönande av partsavsiktens. 238
41.vid den civilrättsliga analysen.s. 238