Jämför även RÅ 2004 not. 122 där en värdeöverföring anses ha skett även när koncernbidraget· genom ett på förhand ingånget avtal återförts i sin helhet som tillskott. Se även RÅ 1999 ref. 74.
Hänvisas från p. 31 (s. 223)
1.rade rättshandlingskedjor när särskilda skatterättsliga definitioner avgör utgången i mål om verklig innebörd. Det är inte möjligt att omkvalificera • rättshandlingar om det i skattelagstiftningen uppställs särskilda kriterier och dessa kriterier är uppfyllda, även om rättshandlingarna skulle visa sig ha atypiska/säregna inslag. .s. 221
2.222 3. Sammansatta rättshandlingskedjors. 222
3.I RÅ 2000 ref. 21 II bedömdes om avdrag kunde medges för ett koncerns. 222
4.bidrag från ett bolag som skulle avyttras. Koncernbidraget skulle finansierass. 222
5.med ett aktieägartillskott från mottagaren av koncernbidraget. Trots atts. 222
6.bidraget och aktieägartillskottet var nära knutna till varandra (aktieägartills. 222
7.skottet förutsatte att koncernbidrag skulle lämnas) ansåg såväl HFD soms. 222
8.SRN att avdrag inte kunde vägras enligt ordinarie regler. Att tillskottet ochs. 222
9.koncernbidraget mötte varandra var i detta fall alltså inte skäl att se rättss. 222
10.handlingarna som en enda enhet. s. 222
11.Frågan uppkommer varför HFD omtolkade (eller tillämpade ett nettos. 222
12.resonemang på) rättshandlingarna i RÅ 1999 not. 18,medan en motsvas. 222
13.rande tillämpning inte aktualiserades i RÅ 2000 ref. 21 II.s. 222
14.I civilrättslig mening är fallen snarlika vid en första anblick. Moderbos. 222
15.laget lämnar ett ovillkorat aktieägartillskott till ett dotterbolag, vilket i sins. 222
16.tur lämnar utdelning till moderbolaget. I båda fallen har rättshandlingarnas. 222
17.(tillskotten och utdelningarna) varit sammansatta rättshandlingskedjor pås. 222
18.ett sådant sätt att aktieägartillskotten förutsatte att (civilrättslig) utdelnings. 222
19.skulle lämnas till de tillskjutande aktieägarna: I båda fallen framstår såledess. 222
20.utdelningarna som justeringar av aktieägartillskotten. I RÅ 2000 ref. 21 IIs. 222
21.var emellertid utdelningen på förhand planerad samtidigt som aktieägars. 222
22.tillskottet lämnades (dock ej avtalad) till skillnad mot RÅ 1999 not. 18 därs. 222
23.utdelningen var avtalad mellan parterna och skulle effektueras om vissa förs. 222
24.utsättningar senare skulle visa sig vara för handen.s. 222
25.Enligt min bedömning återfinns inte förklaringen till skillnaden is. 222
26.utgången mellan rättsfallen i det att koncernbidrag är en särskilt definierads. 222
27.skatterättslig rättsfigur (dvs. avgörs enligt min normtillämpningstyp kates. 222
28.gori 2) medan instituten aktieägartillskott och aktieutdelning inte definieras i skatterätten utan i civilrätten (dvs. att normtillämpningstyp kategori 1 varit avgörande i RÅ 1999 not. 18). Förklaringen ligger i att även i RÅ 1999 not. 18 handlar det om normtillämpning enligt särskild i skattelagen definierad bestämmelse.s. 222
29.Ovillkorade aktieägartillskott räknas i skattehänseende som en förbätt ringsutgift som ska öka omkostnadsbeloppet för aktier enligt uttrycklig skatterättslig reglering, se 44 kap. 14 §IL.I RÅ 1999 not. 18 var det endast mellanskillnaden mellan tillskottet ·och utdelningen som ansågs utgöra en förbättringsutgift. HFD anförde att utdelningen framstod som en justering av aktieägartiilskottet. Detta torde enligt min mening hänga samman med följande omständigheter. Den rättsliga utgångspunkten (normsidan) var att . det varken för aktieägartillskott eller för utdelning finns några särskilda skatterättsliga preciseringar. För att bedöma hur mycket som lämnats i till skott och som i skattehänseende enligt 44 kap. 14 § IL skulle anses utgöra förbättringsutgift, var det därför nödvändigt att civilrättsligt bedöma hur stort belopp som ägaren avstått till förmån för sitt dotterbolag. Den bevis mässiga utgångspunkten lfaktumsidan) var att utdelningen var avtalad på förhand och tydligt avhängig av aktieägartillskottet. Utdelning förutsattes nämligen ske om, och endast om, värderelationen skulle visa sig kräva detta. Genom att begreppet förbättringsutgift återfinns i skattelagstiftningen har det ingen betydelse att avtalet om eventuell utdelning saknar rättslig effekt Qfr RA 1990 ref. 115 där fråga var om utdelningsbeskattning skulle ske i en situation där den s.k. utdelningsfordringen saknade rättslig effekt).s. 223
30.I RÅ 2000 ref. 21 II förhöll det sig annorlunda. Till skillnad från vad som var fallet i RÅ 1999 not. 18 är det inte vid bedömningen enligt 35 kap.· IL nödvändigt att bedöma hur stort belopp som ägaren avstått till förmån för sitt dotterbolag. Om villkoren i 35 kap. IL är uppfyllda ska avdrag med ges.s. 223
31.HFD kom i rättsfallet fram till att det i praxis stadgade villkoret att det ska ske en värdeöverföring motsvarande koncernbidraget var uppfyllt.Att det bolag som lämnade koncernbidraget samtidigt tog emot ett lika stort aktieägartillskott från det bolag som tog emot bidraget spelade inte någon roll. Strikt civilrättsligt skulle kunna hävdas att det inte förekommit någon värdeöverföring och att avdrag för koncernbidrag därför inte borde komma i fråga. Koncernbidraget hade ju kvittats mot ett lika stort aktieägartillskott från moderbolaget. Men ur ett skattemässigt perspektiv uppfyllde koncern-s. 223
32.224 3. Sammansatta rättshandlingskeqjors. 224
33.bidraget de krav som ställs i skatterätten på värdeöverföringar i sambands. 224
34.med koncernbidrag. Av den anledningen saknades det grund att vägras. 224
35.avdrag för koncernbidraget.s. 224
36.Det var sannolikt så att moderbolagets omkostnadsbelopp avseendes. 224
37.aktierna i dotterbolaget inte fick ökas (ingen forbättringsutgift) med läms. 224
38.nat aktieägartillskott beaktat utgången i RÅ 1999 not. 18. Den omständigs. 224
39.heten hade emellertid inte någon betydelse for bedömningen av koncerns. 224
40.bidragsfrågan (det bör sägas att frågan gällande omkostnadsbelopp inte vars. 224
41.föremål för prövning i ärendet).s. 224
42.Av RÅ 2000 ref. 21 Il framgår att det saknar betydelse för avdragsrättens. 224
43.om det bolag som lämnar koncernbidrag samtidigt tar emot ett aktieägar-.s. 224
44.tillskott från det bolag som tar emot koncernbidraget, även om det på förs. 224
45.hand är avtalat att lämnat aktieägartillskott förutsätter att koncernbidrags. 224
46.ska lämnas Qämför även utgången i RÅ 2004 not. 122).s. 224
47.Principiellt sett framgår av RÅ 2000 ref. 21 Il sammanfattningsvis atts. 224
48.det inte är möjligt att omrubricera rättshandlingar när fråga är om sådanas. 224
49.rättsfigurer som definieras i särskild skatterättslig reglering, och rättshands. 224
50.lingarna uppfyller vad som särskilt är föreskrivet för sådana rättsfigurer. Oms. 224
51.de rättsfakta som föreskrivs i den reglerade definitionen är uppfyllda går dets. 224
52.inte att med åberopande av andra rättsfakta underkänna definitionens lags. 224
53.reglerade rättsföljd. Följaktligen är det sannolikt inte möjligt att omklassis. 224
54.ficera den här typen av rättshandling. Denna princip utsträcker sig enligts. 224
55.min uppfattning även till andra skatterättsligt reglerade rättsfigurer än kons. 224
56.cernbidrag. Således ska bedömningen av t.ex. den verkliga innebörden avs. 224
57.en underprisöverlåtelse endast göras i förhållande till rekvisiten i 23 kap.s. 224
58.IL. Är det en underprisöverlåtelse som uppfyller vad som är särskilt föres. 224
59.skrivet måste följaktligen de rättsverkningar som regleras i 23 kap. IL ress. 224
60.pekteras (se vidare under avsnitt 4).s. 224