Jfr t.ex. RÅ 1989 ref. 21 och RÅ 2001 ref. 10. Se även Silfverberg 1992 s. 282 ff. och 332 ff.
Hänvisas från p. 213 (s. 143)
1.samheten bestod av försäkringsmäkleri där rörelsen och kundstocken hades. 128
2.överlåtits från tidigare bolag med samma namn. I Finansstyming AB fannss. 128
3.även ett tidigare upparbetat kapital hänförligt till försäkringsmäklarverks. 128
4.samhet. 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 129s. 128
5.I november 1999 sålde Manica SA aktierna i Finansstyrning AB för drygt 11,5 miljoner kr till en extern part, AT Hölding AB. Hela köpeskil lingen från försäljningen uppbars av Manica SA som i enlighet med de skatteregler som gällde i Luxemburg inte beskattades för kapitalvinsten. Strax före aktieförsäljningen hade försäkringsmäklarverksamheten i Finansstyrning AB överlåtits tiU ett svenskt bolag som var helägt av G H.s. 129
6.Frågan i målen var om G H kunde inkomstbeskattas för den vinst som uppkom vid avyttringen av aktierna i Finansstyrning AB. HFD:s bedömning: Kommentar: Någon omklassificering aktualiserades inte utan HFD ansåg i stället att skatteflyktslagen var tillämplig på förfarandet och att G H skulle beskattas som om han själv ägt och sålt aktierna i Finansstyrning AB.s. 129
7.Trots att HFD bedömt den faktiska situationen såsom att G H haft ett sådant inflytande över transaktionerna att han hela tiden haft den reella kontrollen över Finansstyrning AB och de medel som upparbetats där, att han genom bolagskonstruktionen destinerat försäljningslikviden från för säljningen av bolaget till Manica SA samt att det kunde uteslutas atts. 129
8.130 2. Systematisering av praxiss. 130
9.huvudsyftet med transaktionerna varit annat än att överföra värdet av de is. 130
10.Finansstyrning AB genererade medlen till G H:s kapitalförsäkring hars. 130
11.rättshandlingarna ansetts vara rättrubricerade. Omständigheterna gavs. 130
12.enligt HFD inte tillräckligt stöd att parternas avsikt varit annan än dens. 130
13.rubricerade. Fallet är ett i raden som klargör att det krävs uppenbarhet förs. 130
14.att omkvalificering ska kunna aktualiseras.s. 130
15.Även detta mål visar att utrymmet för att omtolka rättshandlingars fors. 130
16.mella innebörd är begränsat till situationer där avtalen exempelvis är föruts. 130
17.bestämda och beroende av varandra samt säregna i den meningen att des. 130
18.aldrig skulle ingåtts var för sig Gfr RÅ 1998 ref. 19 i avsnitt 2.1.1.6) alters. 130
19.nativt att märkliga/motstridiga betalningsströmmar finns samt att ytterlis. 130
20.gare märkliga omständigheter finns Gfr RÅ 2008 ref. 41 och RÅ 2008 not.s. 130
21.113 i avsnitt 2.1.1.5).s. 130
22.RÅ 2010 ref. 48s. 130
23.Bakgrund:s. 130
24.T H har i ett avtal den 20 december 2005 förbundit sig att överlåta sins. 130
25.bostadsrätt senast den 16 januari 2006 för 1 550 000 kr. I samma avtal hars. 130
26.två personer förbundit sig au köpa bostadsrätten för det angivna priset.s. 130
27.Avtalet, som getts beteckningen Optionsavtal för bostadsrätt, innehållers. 130
28.dessutom följande. Överlåtelsen av bostadsrätten ska ske genom ett särskilts. 130
29.upprättat köpeavtal. Optionsrätten får utövas tidigast den 2 januari 2006.s. 130
30.Senast den dagen ska också handpenning erläggas. Om köparna inte stårs. 130
31.fast vid sitt åtagande att köpa fastigheten har säljaren rätt att tillgodogöras. 130
32.sig 77 500 kr ur handpenningen. Om säljaren skulle överlåta bostadsrättens. 130
33.till annan spekulant eller av annan anledning inte stå fast vid sitt åtagandes. 130
34.ska han ersätta köparna med 77 500 kr.s. 130
35.Enligt SKV innebar redan det ömsesidiga optionsavtalet av den 20s. 130
36.december 2005 att bostadsrätten hade avyttrats. SKV yrkade därför att T Hs. 130
37.skulle beskattas för en kapitalvinst om 488 023 kr vid 2006 års taxering.s. 130
38.HFD:s bedömning: 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande ... 131s. 130
39./ .. ./ Kommentar: HFD har mot bakgrund av det civilrättsliga avyttringsbegreppet analyserat om de faktiska omständigheterna och parternas avsikt inneburit att bin dande avtal om överlåtelse av bostadsrätt ingåtts.s. 131
40.Målet visar att civilrättsliga begrepp/definitioner, i det här fallet det civilrättsliga avyttringsbegreppet, har en avgörande betydelse för de skatte rättsliga effekterna. I RÅ 1990 ref. 56 och RÅ 1990 ref. 101 I och Il var frågan om rättshand lingar -förvärv av aktier/fond, erhållen utdelning och överlåtelse av de för värvade aktierna/fondandelarna -skulle bedömas enligt sina rubriceringar eller om dessa skulle omklassificeras utifrån att den skattskyldige köpt handlingar för att växla inkomstslag från tillfällig förvärvsverksamhet till inkomst av kapital (dvs. från högre beskattning till lägre beskattning). RÅ 1990 ref. 101 I och II (fob/ Bakgrund: X förvärvade den 14 december 1988 andelar i en s.k. utdelningsfond för 50 606 kr, varav 606 kr utgjorde provision. Påföljande dag erhöll han "utdelning" med 18 647 kr. Andelarna inlöstes sedan den 16 december för 30 353 kr. X:s ståndpunkt var att han till följd av transaktionerna gjort en realisationsförlust på 20 253 kr (50 000 606 30 353) (ref. Il) och atts. 131
41.132 2. Systematisering av praxiss. 132
42.beloppet 18 647 kr var att anse som utdelning och därmed intäkt av kapitals. 132
43.(ref. I).s. 132
44.HFD:s bedömning:s. 132
45.Kommentar:s. 132
46.HFD underkände i stället konstruktionen med stöd av lagen mot skattes. 132
47.flykt. Ett justitieråd var emellertid skiljaktigt och menade liksom nämndens. 132
48.att avdrag skulle vägras mot bakgrund av förfarandets "reella innebörd".s. 132
49.Nämnden anförde i sin motivering att:s. 132
50.Att den skattskyldiges avsikt varit att "skapa en realisationsförlust och ens. 132
51.motsvarande intäkt av kapital" innebar dock inte att den formella innebörs. 132
52.den kunde frångås enligt HFD. I stället framhöll HFD att man inte kans. 132
53.frånkänna transaktionerna de rättsverkningar som följer av deras formellas. 132
54.innehåll enbart på den grunden att det enda syftet bakom upplägget varits. 132
55.att uppnå skattefördelar.s. 132
56.RÅ 1994 ref 56 (Bolact}2s. 132
57.Bakgrund:s. 132
58.Marianne G köpte aktier i ett "utdelningsbolag" och erhöll i samband meds. 132
59.betalningen utdelning från bolaget. Samma dag sålde hon aktierna meds. 132
60.förlust, som kvittades mot realisationsvinster medan utdelningen kvittades 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 133 mot skuldräntor. Skattemyndigheten ansåg att varken någon realisations förlust eller skattepliktig utdelning förelåg. Som grund anfördes att trans aktionerna i realiteten endast innebar en rundgång av pengar och att syftet med förfarandet enbart varit att växla inkomstslag från tillfällig förvärvs verksamhet till kapital. HFD:s bedömning: Kommentar: HFD konstaterar att om det ekonomiska utfallet framstår soi:n omotiverat, om det inte vore så att det ledde till en skattevinst, bör en sammantagen bedömning göras. HFD säger däremot _inte att detta i sig innebär att den "verkliga innebörden" är en annan än den avtalade. Målet antyder även_att det inte krä~s något ekonomiskt risktagande för att avdrag ska medges. Någon form av särskild skatterättslig genomsyn tillämpades inte av HFD utan den civilrättsliga analysen blev prejudiciell för beskattningen. I RÅ 1992 ref. 21 har HFD utifrån SKV:s talan och den utredning som förekommit i målet inte haft anledning utgå ifrån annat än att bolaget gjort civilrättsligt giltiga förvärv av inventarierna. Att den ekonomiska effekten och risken i RÅ 2001 ref. 7 gick att förutse förändrade inte avtalens "verk-s. 132
61.134 2. Systematisering av praxiss. 134
62.liga innebörd", dvs. det faktum att ägaren skyddade sig mot restvärdeförlusts. 134
63.innebar i sig inte att äganderätten ska ifrågasättas.s. 134
64.RÅ 1992 ref. 21 (Dahlinmålet}2s. 134
65.Bakgrund:s. 134
66.Bolaget bedrev under det berörda beskattningsåret tillverkning och försäljs. 134
67.ning av elektriska ugnar. Verksamheten var mycket lönsam. De ifrågavas. 134
68.rande inventarierna, som utgjordes av olika slags maskiner, bilar, datorers. 134
69.m.m., inköptes enligt avtal i november och december 1983 med tre olikas. 134
70.finansbolag för sammanlagt 48 270 764 kr. Förvärven finansierades i dets. 134
71.närmaste helt genom lån. I omedelbar anslutning till förvärven hyrde bolas. 134
72.get ut inventarierna till säljarna enligt särskilda leasingavtal. Inventariernas. 134
73.var då redan uthyrda till de egentliga brukarna enligt andra leasingavtal.s. 134
74.Vid taxeringen yrkade bolaget avdrag för värdeminskning på inventariernas. 134
75.med 30 procent av 48 270 764 kr eller 14 481229 kr.s. 134
76.Som grund för sitt yrkande i HFD att värdeminskningsavdrag intes. 134
77.skulle medges bolaget åberopade skattemyndigheten i första hand att bolas. 134
78.get -såvitt gällde leasingverksamheten -inte kunde anses ha bedrivits. 134
79.rörelse och i andra hand attlagen mot skatteflykt var tillämplig.s. 134
80.HFD:s bedömning: 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 135 Kommentar: HFD prövar inte uttryckligen rättshandlingarnas "verkliga innebörd" utan om rörelserekvisiten är uppfyllda. Utifrån SKV:s utformning av talan och den utredning som förekommit i målet har HFD dock inte haft anledning utgå ifrån annat än att bolaget gjort civilrättsligt giltiga förvärv av inventa rierna och att bolaget därför är att betrakta som ägare till dem. RÅ 2001 ref 7 (fob) Bakgrund: Ett kreditmarknadsbolag (Bolaget) hade planer på att förvärva bussar (utrustningen) och leasa dem till ett svenskt transportföretag (leasetaga ren). Leasingavtalet skulle vara utformat som ett standardavtal av typen restvärdeleasing, dvs. utrustningen skulle· ha ett inte obetydligt restvärde vid leasingtidens utgång. Leasingtiden skulle i de tre första alternativen vara 7 år och i det fjärde alternativet 12,5 år. Den ekonomiska livslängdens. 134
81.136 2. Systematisering av praxiss. 136
82.på utrustningen beräknades till 20 år. Vid leasingtidens slut skulle i de tres. 136
83.första alternativen marknadsvärdet på utrustningen uppgå till ca 50-60s. 136
84.procent av anskaffningsvärdet.s. 136
85.Vid leasingtidens slut skulle utrustningen säljas av Bolaget eller leasas uts. 136
86.på nytt. För det fall utrustningen skulle försäljas, var avsikten att Bolaget is. 136
87.första hand själv skulle försöka finna en köpare. Leasetagaren hade ingens. 136
88.rätt och inte heller någon skyldighet att förvärva utrustningen. Något hins. 136
89.der mot att utrustningen efter förhandlingar mellan leasegivaren och leases. 136
90.tagaren förvärvades av leasetagaren förelåg däremot inte.s. 136
91.För att undvika en eventuell restvärdeförlust vid försäljningen av utrusts. 136
92.ningen skulle Bolaget i huvudalternativen (alternativ 1-3) träffa en övers. 136
93.enskommelse med i första hand leverantören av utrustningen att denne pås. 136
94.anmodan av Bolaget skulle anvisa köpare av utrustningen, dock inte leases. 136
95.tagaren. Om leverantören inte kunde anvisa en köpare skulle han själv förs. 136
96.värva utrustningen till restvärdet och därmed stå för förlusten. Leverantös. 136
97.ren skulle enligt olika alternativ få ersättning för sitt åtagande. Oms. 136
98.leverantören på anmodan av Bolaget anvisade en köpare som betalade etts. 136
99.högre pris än det kalkylerade restvärdet, så att vinst uppstod, hade Bolagets. 136
100.rätt till halva vinsten medan resterande del av vinsten fick behållas av leves. 136
101.rantören som försäljningsprovision. Alternativt skulle Bolaget försöka få etts. 136
102.liknande åtagande från t.ex. annan leverantör av bussar. Öm avtal om etts. 136
103.sådant åtagande kom till stånd men osäkerhet rådde om avtalspartens förs. 136
104.måga att fullgöra åtagandet skulle Bolaget försöka få en bankgaranti förs. 136
105.fullgörandet av åtagandet. I ett fjärde alternativ skulle leasingavtalet förs. 136
106.handlas om så att det kalkylerade restvärdet blev noll.s. 136
107.Frågan var om Bolaget hade rätt att göra avdrag för värdeminskning avs. 136
108.Utrustningen enligt ovan angivna alternativ? •s. 136
109.HFD:s bedömning:s. 136
110.HFD gjorde samma bedömning som SRN i de delar som omfattades avs. 136
111.överklagandet (alternativ 1-3). I sin bedömning anförde nämnden följande: 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 137 Kommentar: Vid prövningen av avtalens "verkliga innebörd" utgick HFD ifrån de rät tigheter och skyldigheter som avtalen medförde utifrån en civilrättslig ana lys och rättslig kvalificering. Att den ekonomiska effekten och risken gick att förutse förändrade inte avtalens "verkliga innebörd", dvs. att ägaren skyddade sig mot restvärdeförlust innebar i sig inte att äganderätten skulle ifrågasättas.s. 136
112.138 2. Systematisering av praxiss. 138
113.RÅ 1995 ref. 33s. 138
114.Bakgrund:s. 138
115.Handelsbolaget Barlasten Il (Barlasten Il) bildades på sommaren 1987 avs. 138
116.två aktiebolag som ingick i den s.k. Nyckelnkoncernen. Barlasten II:s verks. 138
117.samhet pågick till början av december samma år och bestod i att bolaget avs. 138
118.ett tredje aktiebolag inom koncernen köpte premieobligationer i olika poss. 138
119.ter för sammanlagt ca 150 milj. kr. Genom terminsaffärer, som gjordes upps. 138
120.redan vid inköpstillfällena, såldes obligationerna sedan tillbaka· till dettas. 138
121.aktiebolag för i stort sett samma pris. Barlasten Il finansierade inköpen avs. 138
122.obligationerna genom lån från samma aktiebolag. När obligationsinnehas. 138
123.vet hade awecklats hade verksamheten dragit en kostnad i form av räntors. 138
124.m:m. på sammanlagt ca 7,6 milj. kr och gett intäkter i form av premieoblis. 138
125.gationsvinster på sammanlagt ca 3 milj. kr. Sammantaget blev alltså resuls. 138
126.tatet av verksamheten ett underskott av ca 4,6 milj. kr.s. 138
127.Efter bildandet av Barlasten Il gick Inger B. och 27 andra personer ins. 138
128.som delägare i bolaget genom att ta över sammanlagt omkring 4 600 andes. 138
129.lar för ett pris av 1 000 kr per andel. Den totala köpesumman motsvarade is. 138
130.stort sett underskottet i bolagets verksamhet. De nya delägarna erlade liks. 138
131.vid för sina andelar i mitten av december. Efter omkring en månad sålde des. 138
132.andelarna till ett Nyckelnkoncernen närstående bolag för 1 kr styck.s. 138
133.Taxeringsnämnden vägrade Inger B. avdrag för skuldräntor om 207 232s. 138
134.kr avseende den del av Barlasten Il:s räntekostnader som belöpte på henriess. 138
135.andel.s. 138
136.I besvär yrkade Inger B. att avdraget för skuldräntor skulle medges.s. 138
137.HFD:s bedömning:s. 138
138.Kommentar:s. 9
139.Att den skattskyldiges vederlag för andelarna i praktiken utgjort betalnings. 9
140.för de därmed sammanhängande skatteförmånerna påverkade inte HFD:ss. 9
141.bedömning av den "verkliga innebörden". Mot bakgrund av detta börs. 9
142.avdragsrätten inte vara beroende av att den skattskyldige står någon egents. 9
143.lig "ekonomisk risk'' eller att de ekonomiska konsekvenserna inte går atts. 9
144.förutse Gfr RÅ 1994 ref. 52 I och Il samt RÅ 1995 ref. 32 under avsnitts. 9
145.2.1.1.3 där några medel aldrig lyftes under de s.k. låneavtalen).s. 9
146.Barlasten Il saknade tillgångar under den tid som Inger B ägde andes. 9
147.larna. Bolaget bedrev inte heller någon verksamhet vid tidpunkten förs. 9
148.andelsförvärven. I bolaget fanns enbart skattemässiga underskott. HFDs. 9
149.bedömde att företagna rättshandlingar var civilrättsligt giltiga och atts. 9
150.~vdragsrätt enligt skattebestämmelserna för detta underskott tillkom dens. 9
151.som var civilrättslig ägare av handelsbolaget vid beskattningsårets utgång.s. 9
152.RÅ 1990 ref 115s. 9
153.Bakgrund:s. 9
154.Det svenska bolaget A ingick den 17 mars 1989 ett samarbetsavtal beträfs. 9
155.fande X-produkter med det utländska bolaget B. I enlighet med avtalets. 9
156.hade A per den 1 januari 1989 till bokförda värden överfört verksamhetens. 9
157.beträffande X-produkter till sina dotterbolag C och D. B tecknade för 2,45s. 140
158.respektive 3,1225 miljoner kr nyemitterade aktier i dessa bolag till nomis. 140
159.nella belopp. A tecknade aktier i C för 2,25 miljoner kr. Härefter ägde As. 140
160.51 respektive 49 procent A-aktier och B 49 respektive 51 procent B-aktiers. 140
161.i bolagen.s. 140
162.Vidare bildade Bett försäljningsbolag i vilket C tecknade 51 procent avs. 140
163.aktierna. B skulle förutom aktiekapital erlägga aktieägartillskott till C ochs. 140
164.D med 70 respektive 31,8775 miljoner kr. A skulle ensamt ha rätt till utdels. 140
165.ning från C och D med ett totalbelopp före eventuell skatt som motsvarades. 140
166.de aktieägartillskott som B hade lämnat till de sistnämnda bolagen jämtes. 140
167.ränta. När A erhållit derina utdelning skulle alla aktier i C och D "omedels. 140
168.bart göras om till samma aktieslag". Innan så skett skulle, bortsett fråns. 140
169.utdelning av aktieägartillskotten till A, inte någon utdelning ske. Mot baks. 140
170.grund av angivna förutsättningar ville sökanden veta oms. 140
171.överlåtelsen av rörelsetillgångarna medförde några skattekonsekvensers. 140
172.för A?s. 140
173.tillskotten i samband med aktieteckningen, till de svenska aktiebolagens. 140
174.och/eller senare utdelning av belopp motsvarande tillskotten skulles. 140
175.medföra beskattning av de svenska bolagen eller av något av dem?s. 140
176.HFD:s bedömning: 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande ... • 141 Kommentar: HFD konstaterar att de olika transaktioner som ryms inom avtalet är nära knutna till och avhängiga varandra och att de skattemässiga konsekven serna av avtalet därför ska ske utifrån en helhetssyn. Syftet med transaktio nen framträder endast om man beaktar överlåtelsen av rörelsetillgångarna, tillskottet och utdelningen i ett sammanhang. Att transaktionerna skulle ha vidtagits oberoende av varandra förefaller uteslutet.s. 140
177.Det faktum att avtalen ska bedömas utifrån en helhetssyn innebar dock inte att utdelningsbeskattning aktualiserades. HFD konstaterar att det för väntningsvärde avtalet om utdelningen innebar för A, endast kunde rea liseras i den för vinstutdelning i 12 kap. i ABL stadgade ordningen. Par terna kunde alltså inte disponera över denna rättsliga effekt genom avtalet, dvs. avtalet förfogade inte över bolagsstämmans beslut om utdelning. Rättshandlingar som saknar rättslig effekt, dvs. den ej giltiga "utdelnings~s. 141
178.142 2. Systematisering av praxiss. 142
179.fordringen" i det aktuella fallet, kan alltså inte läggas till grund för en sams. 142
180.mantagen prövning av rättshandlingarnas "verkliga innebörd" vid beskatts. 142
181.ningen som medför utdelningsbeskattning. Att avtalet kan hävdas säkers. 142
182.ställa A:s framtida utdelning är således inte tillräckligt för att utdelningss. 142
183.beskattning ska ske då avtalet inte binder bolagsstämman. Fallet tydliggörs. 142
184.att civilrätten är prejudiciell. Resonemang om beskattning såsom för utdels. 142
185.ning av den ej giltiga fordringen vinner inte gehör när civilrättslig formalias. 142
186.kräver bolagstämmobeslut.s. 142
187.En otydlighet i avgörandet som, enligt min mening, föreligger är att dets. 142
188.inte tycks framgå hur utdelningen kommer ske, möjligen inte heller när is. 142
189.tiden denna kommer att ske. HFD kom fram till att någon uttagsbeskatts. 142
190.ning inte aktualiserades. Den omständigheten att A enligt avtalet skulle has. 142
191.ensamrätt till utdelning till belopp som motsvarande aktieägartillskott fråns. 142
192.B föranledde inte HFD att göra annan bedömning. Frågan är om inte dets. 142
193.som enligt avtalet rubricerats som utdelning skulle kunna betraktas soms. 142
194.ersättning för överlåtelsen av tillgångar till bolagen B och C. Verksamhetss. 142
195.överlåtelsen till "underpris" från A beaktat B:s inträde som ägare förefallers. 142
196.atypisk och säregen om inte A säkerställer en ekonomisk kompensation,s. 142
197.vilket de facto skett genom "utdelningsfordringen". Jämför utgången i RÅs. 142
198.1998 ref. 19.s. 142
199.RÅ 2008 ref 52 I (fob )3s. 142
200.Bakgrund:s. 142
201.A ägde samtliga aktier i Y AB. X AB var ett helägt dotterbolag till Y AB.s. 142
202.Avsikten var att Y AB skulle avyttra sina aktier i X AB till Nyab för priss. 142
203.understigande marknadsvärdet. Ägare till aktierna i Nyab var A och A:ss. 142
204.bror B. Brodern B var också anställd i X AB. En fråga i förhandsbeskedets. 142
205.var om överlåtelsen av aktierna i X AB till Nyab för pris understigandes. 142
206.marknadsvärdet skulle medföra några skattekonsekvenser för B.s. 142
207.HFD:s bedömning: ·s. 142
208.HFD fastställde SRN:s förhandsbesked. HFD ansåg inte _att det fannss. 142
209.anledning att ifrågasätta att den aktuella avyttringen utgjorde en underpriss. 142
210.överlåtelse i den meningen som avses i 23 kap. 3 § IL. Med hänsyn till dettas. 142
211.och till övriga förutsättningar ansåg HFD att förutsättningar för att undanta förmånen av att förvärva ifrågavarande aktier till underpris från beskattning i inkomstslaget tjänst uppfyllda. Kommentar: HFD ansåg att överlåtelsen var en underprisöverlåtelse och att den därför inte skulle medföra uttags-eller utdelningsbeskattning av Y AB respektive A. Inte heller B skulle beskattas till följd av överlåtelsen. B var inte aktie ägare i Y eller X AB men anställd i X AB. Enligt min bedömning innebär HFD:s bedömning att underpriset inte ansågs vara ersättning för en arbets prestation till B utan en benefik överlåtelse från brodern A, •ä gare till moderbolaget Y AB, till sin bror. För det fall HFD hade ansett att värde överföringen skulle ske på grund av B:s anställning i dotterbolaget X AB borde överlåtelsens karaktär av underprisöverlåtelse ha ifrågasatts på samma sätt som i fall RÅ 2008 ref. 52 Il, vilket inte skedde.s. 142
212.Att B inte beskattades så som för tjänst torde ha sin grund i den närstå ende relation som fanns mellan A och B. B hade dessutom inte varit anställd någon längre tid i företaget, och synes därför inte ha varit delaktig i skapandet av de värden han tillgodofördes utan marknadsmässig ersätt nmg.s. 143
213.Bedömningen i RÅ2008 ref. 52 I är i linje med tidigare rättspra:xis.En fråga i detta sammanhang är förstås vilka närstående som omfattas av denna gåvopresumtion och dess styrka i det enskilda fallet.s. 143