Närliggande

1.En fråga är om HFD gett civilrättsliga termer en särskild skatterättslig be tydelse utifrån skattereglernas syfte? Är civilrätten prejudiciell vid beskatt ningen när de skatterättsliga föreskrifterna lägger civilrättsliga förhållanden och rättshandlingar till grund för de skattemässiga konsekvenserna? Har HFD utgått från skatterättsliga begrepp och koncept utifrån vilka en klas sificering har skett? Ytterligare en fråga är om transaktioners ekonomiska slutresultat ska stämmas av mot skattskyldigs rubricering. Det finns avgöranden som tyder på att HFD inte har utvecklat en skat terättslig genomsynsmetod.Frågan om och i så fall hur den s.k. verkliga ekonomiska innebörden ska beaktas vid fastställandet av vad som faktiskt har hänt och parternas avsikter framstår för mig fortfarande som i viss mån oklar. Att försöka bringa klarhet i denna fråga är önskvärt. Att den verkliga ekonomiska innebörden på något sätt ska beaktas förefaller rimligt då det är parternas agerande som ger upphov till rättshandlingar, som i sin tur får rättsliga följder, vilka medför vissa ekonomiska konsekvenser. Ofta agerar enskilda utifrån strikt ekonoqiiska motiv. Dessa tillgodoses genom val av olika rättshandlingar. Det ekonomiska utfallet kan alltså upplysa om moti ven. Fråga är om HFD i vissa transaktioner -när dessa bedömts i ett skatte mässigt sammanhang-vid tolkningen av civilrättsliga begrepp fast vikt vid skatterättsliga bestämmelser och principer? Enligt gällande praxis är det ett faktum att det krävs något mer än att transaktionerna tillkommit endast i syfte att erhålla skattefördelar för att man ska kunna se igenom transaktio nerna vid den rättsliga analysen och klassificeringen. Synsättet verkar vad jag kan bedöma handla om att pröva transaktionerna mot skattereglernas syfte och systematik. Att skattereglernas syfte och systematik ska beaktas torde vara fallet, frågan är hur? Att undersöka om det går att återfinna en särskild skatterättslig genom synsprincip i HFD:s praxis är önskvärt och befogat t.ex. av rättssäkerhets skäl. En central, ej tidigare till fullo undersökt fråga, är i vilka situationer man kan lägga den sammantagna verkliga innebörden av en serie rättshand lingar till grund för beskattningen annat än när detta är civilrättsligt möj ligt, dvs. går det att finna riktlinjer för när en serie rättshandlingar kan bli föremål för omkvalificering, annat än när civilrättslig analys och rättsligs. 23