1.Ingenstädes i de internationella instrumenten eller i svensk rätt finns en definition av begreppet "religion" och därmed inte heller av begreppet "religionsfrihet".Trots att Europadomstolen behandlat ett antal fall rörande religion och religionsfrihet har den inte presenterat någon närmare definition; se vidare avsnitt 4.1.s. 8
2.I ett svenskt offentligt utredningsbetänkande sägs följande:s. 8
3.Problemet är givetvis att religionsutövning i princip kan bestå i vads. 8
4.som helst. I Europakonventionens art. 9 har man visserligen försökts. 8
5.precisera den som 'frihet att utöva sin religion eller tro genom guds-s. 8
6.tjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösas. 8
7.sedvänjor: men det sistnämnda uttrycket medför ingen klar avgräns-s. 8
8.ning. Diskrimineringslagen 2008 innehåller termen "religion". Lagen innehåller emellertid ingen reglering av detta begrepp, än mindre en definition. Begreppet "religion" 27 Se kort Strömberg, Juridisk Tidskrift 2001-02 s 230 f. 28 SOU 1975:75 s 325. Omfattande diskussioner rörande begreppet religionsfrihet finns is. 8
9.till exempel SOU 1964:13, SOU 1968:11 och SOU 1972:36. Se även Staten och trossam-s. 8
10.funden. Betänkande av Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering, SOUs. 8
11.1997:41 s 93 f.s. 8
12.1. Bakgrunder och utgångspunkter bygger på den innebörd "som gäller". Vilken den är anges dock inte. Lagen bygger på den religionsfrihet som finns i andra rättskällor. Rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling, arbetslivsdirektivet, är en generell lagstiftning med skydd mot diskriminering, bland annat på grund av religion. Någon definition av begreppet "religion" finns dock inte. Religionsfriheten har beröringar med många andra områden av mänskligt och socialt liv. Detta behandlas i kapitel 5. En sådan gränsdragning avser religion och kultur. Europarådet är det organ som utarbetat Europakonventionen. I ett policydokument utarbetat inom Europarådet berörs sambandet. Eftersom "religion är en väsentlig social företeelse" ("religion isa major social phenomenon") är den av just det skälet "svårt att skilja den från kultur" ("difficult to separate from culture").En sedvänja eller en ritual kan för övrigt vara mångfacetterad och ge uttryck för flera skyddade företeelser, det må vara ras och religion eller etniskt ursprung och religion, eller annat. I ett rättsligt perspektiv finns beröringspunkter till flera andra friheter. "Religionsfriheten framstår närmast som ett omfattande rättighetskomplex med inslag av yttrandefrihet, informationsfrihet och föreningsfrihet': yttrade en statlig utredning med rätta.I praxis i Högsta domstolen har sambandet med yttrandefriheten behandlats i NJA 2005 s 805,Jallet Pastor Gren (se avsnitt 3.1, Sverige 1). 29 Prop 2007 /08:95 med förslag till vad som blev den nuvarande Diskrimineringslagen 2008, s 120 f. I betänkandet SOU 2002:43, Ett utvidgat skydd mot diskriminering, framlades förslag till en ny lag rörande bla skydd mot diskriminering på grund av religion.s. 9
13.Förslaget innehöll ingen definition och det anges att "(V)ad som menas med religion preciseras inte i lagen"; s 458. Lagförslaget i betänkandet genomfördes inte men förslaget ledde till ändringar i bland annat lagen 1999:130 som då fick sin dåvarande beteckning "lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse''. Diskrimineringslagen 2008 bygger i detta hän - seende på den tidigare lagen. 30 Council ofEurope. Religion and democracy: Report. Committee on Culture and Education 27 November 1998, document 8270, Explanatory memorandum by Mr de Puig,s. 9
14.Introduction. Se Appendix I. 31 Som exempel kan hänvisas till NJA 1999 s 556, olaga diskriminering, 16:9 Brottsbalken. Det rörde kvinnor klädda i vida, långa och tunga kjolar av visst slag. I målet angavs att sådana uteslutande bars av zigenska kvinnor från Finland men trycket på dessa kvinnor att bära sådana kjolar var stort. Kjolarna bar vittnesbörd om ras, etnicitet och vad som rimligen måste uppfattas som en religiös sedvänja. 32 Staten och trossamfunden. Betänkande av Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering, SOU 1997:41 s 94. 1. Bakgrunder och utgångspunkters. 9