Stycket

6.Också frågor om kontroll av arbetstagare kan dock vara reglerade i kol­ lektivavtal.1121 Just en sådan situation var förhanden i AD 1997 nr 29, där fråga var om saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som vägrat efterkomma en kollektivavtalsenlig skyldighet att underkasta sig kontroll vid en utpasseringskontroll anordnad av arbetsgivaren. Kollektivavtalet gav inga närmare besked om hur kontrollen skulle anordnas, det gav inte heller något besked om vilken påföljd som skulle följa på en vägran att under­ kasta sig den föreskrivna kontrollen. Arbetsdomstolen gjorde, möjligen men inte uttryckligen, mot bakgrund av kollektivavtalets brist på preci­ sion i ovan berörda avseenden, en ”enligt fast praxis” grundad bedömning av åtgärdens uppfyllande av saklig grund. I fråga om vad som gällt för det fall kollektivavtalet innehållit bestämmelser om påföljder för avtalsbrott går knappast några slutsatser att dra av AD 1997 nr 29. Utgångspunkten för lagstiftningen är att kollektivavtalsparterna inte skall kunna disponera över kravet på saklig grund enligt 7 § LAS. Bestämmelsen ifråga är inte semidispositiv (2 § 3 och 4 st. LAS e contrario),1122 utan den får betraktas som uttryck för ett arbetstagarskydd vars omfattning är förbehållet staten, främst genom Arbetsdomstolen, att utforma. Att det är på det sättet gör dock ingalunda bestämmelser i kollektivavtal irrelevanta för frågan om anställningsförhållandet bestånd. Till exempel kan ordningsregler i kol­ lektivavtal få betydelse på så vis att upprepade (eller i enskilda fall flagranta) brott mot ordningsföreskrifter kan läggas till grund för en uppsägning. För att en uppsägning slutligt skall komma ifråga torde också krävas att 330 arbetsgivaren gjort vad som kan krävas för att arbetstagaren skall ha fått klart för sig att upprepade förseelser kan leda till uppsägning.1123 Avslutningsvis skall kort beröras en fråga som har med den enskildes integritet och kollektivavtalsrättens gränser att göra. Ibland råkar rättsom­ råden korsa varandra, utan att det är förutsett. Ett sådant tillfälle är Data­ inspektionens beslut av den 17 december 2007 enligt vilket Byggnads­ arbetareförbundet med stöd av personuppgiftslagen (1998:204) föreläggs att upphöra med att behandla personuppgifter angående utanförstående arbetstagare.1124 I fokus för beslutet står de i andra sammanhang omdis­ kuterade granskningsarvodena. Enligt ett kollektivavtal mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier är arbetsgivare inom byggsektorn skyldig att till Byggnads redovisa granskningsunderlag i form av personnummer, namn, lönesumma, arbetade timmar, fördelningstal, löneperioder samt för månadsavlönade arbetstagare lön och avdrag. Därutöver har facket enligt kollektivavtalet rätt att ta del av övrigt erforderligt underlag för att kunna utföra granskningen.1125s. 75