Stycket

8.Tolkningsalternativ som överhuvudtaget inte kan härledas till orda­ lydelsen kan inte komma ifråga.852 Vad som muntligt utfästs eller eljest 252 förevarit vid avtalsförhandlingarna inte får verkan som avtalsinnehåll, med mindre det kan härledas till avtalstexten. Den ena sidan i AD 1994 nr 3 hade förklarat sig berett att tillämpa en viss ordning i praktiken, varpå motparten lät kravet på kollektivavtal i just den frågan falla. Förklaringen, som alltså inte fästes i kollektivavtal kunde inte grunda någon kollektivavtalsenlig skyldighet för den part som gjort utfästelsen. Det skulle, utan att det anförs som grund för Arbetsdomstolens resonemang i AD 1994 nr 3, undergräva formkravet, och kan således inte accepteras.853 Vad som kan härledas till ordalydelsen är dock naturligtvis i sig en tolkningsfråga, en fråga som Arbetsdomstolen har sista ordet i, under förutsättning att Arbetsdomstolen tillfrågas. Utanför processen har avtalsparterna i princip en oinskränkt autonomi i tillämpningsfrågor.854 Om arbetsmarknadens parter skulle missbruka sin makt, med (från lagstiftarens synpunkt) oac­ ceptabla konsekvenser, kan lagstiftaren finna för gott att ingripa.855 En reaktion från lagstiftaren kan förstås också utlösas av att förhållandena ändras så att maktbalansen ändras, till exempel genom att den ena sidan förlorar medlemmar.856 En tredje möjlighet är att lagstiftarens, det vill säga Riksdagens, sammansättning ändras så att den finner vad som nu är acceptabla förhållanden oacceptabla. Samtliga dessa tre grovt skisserade scenarier sker dock snarare på den politiska än på den juridiska arenan.s. 41