Allvarlig psykisk störning

1.Vid LPT:s tillkomst var en grundläggande fråga vilka tillstånd som skalls. 9

2.omfattas av lagstiftningen och hur dessa skall beskrivas där. I LSPV tala-s. 9

3.des om psykisk sjukdom, ett begrepp som användes som samlingsbeteck-s. 9

4.ning för alla sjukdomar med psykiska symtom oavsett dess orsaker, alltsås. 9

5.såväl psykoser och neuroser som insufficienstillstånd av olika slag. Meds. 9

6.psykisk sjukdom jämställdes psykisk abnormitet som inte var att hänföras. 9

7.till psykisk sjukdom eller utgjordes av hämning av förståndsutvecklingen.s. 9

8.Begreppet psykisk abnormitet skulle tolkas så, att det förutom psykopatis. 9

9.även innefattade defekter och invalidtillstånd efter olika slag av hjärnsjuk-s. 9

10.domar eller hjärnskador där förändringar i personligheten ofta domine-s. 9

11.rar bilden. s. 9

12.Den grundläggande förutsättningen för vård enligt nu gällande lag, så-s. 9

13.väl sluten som öppen psykiatrisk tvångsvård, är att det skall föreligga en all-s. 9

14.varlig psykisk störning. Begreppet tillkom efter diskussioner kring att finnas. 9

15.ett lämpligt uttryck som koncentrerat beskriver de "psykiska tillstånd" soms. 9

16.avses. Det är ett samlingsbegrepp som föreslogs av Socialberedningens. 9

17.som därmed ville understryka, att ett rent biologiskt sjukdomsbegrepps. 9

18.inte längre skall få vara grundläggande vid avgörandet om psykiatrisks. 9

19.vård skall få ske med tvång. Beredningen menade bl.a. att det är viktigts. 9

20.att slå vakt om en helhetssyn på patienten och att ta fasta på att psykiskas. 9

21.störningar i regel kan återföras på såväl biologiska som psykologiska ochs. 9

22.sociala faktorer, vilka ofta samspelar och förstärker varandra. s. 9

23.Professor emeritus i psykiatri Jan-Otto Ottosson beskriver förhål-s. 9

24.landet sålunda, att psykiska symtom kan uppstå på två sätt: genom stör-s. 9

25.136s. 9

26.ningar i hjärnans struktur eller funktion (organisk eller somatisk genes)s. 9

27.och genom upplevelser av omvärlden (psykogenes). Även behandlingar-s. 9

28.na är av två slag: sådana som ingriper i hjärnans struktur eller funktions. 9

29.(somatisk terapi) och sådana som söker påverka individens upplevandes. 9

30.(psykoterapi) eller omvärld (sociala åtgärder). Somatisk genes och terapis. 9

31.utgår från människan som en biologisk organism, medan psykogenes,s. 9

32.psykoterapi och sociala åtgärder ser människan som en personlighet ochs. 9

33.samhällsvarelse. Psykiatrin omfattar därför två kunskapsområden, etts. 9

34.biologiskt-medicinskt och ett psykologiskt-socialt. Dess särställning soms. 9

35.medicinsk specialitet ligger i den samtidiga tillämpningen och integra-s. 9

36.tionen av dessa. Som regel samverkar somatiska och psykosociala orsaks-s. 9

37.faktorer, liksom somatisk terapi, psykoterapi och sociala åtgärder oftasts. 9

38.ges i kombination. s. 9

39.Såvitt gäller det i LPT använda begreppet -psykisk störning-anför Ot-s. 9

40.tosson, att termen har fördelarna att den dels täcker hela psykopatologins. 9

41.och eliminerar konstlade uppdelningar, dels markerar att den medicinskas. 9

42.sjukdomsmodellen kompletteras med den psykosociala. Användningens. 9

43.av begreppet psykisk störning är förenlig med att ingen psykiatrisk åtgärds. 9

44.är avhängig av om ett tillstånd betecknas som sjukdom eller inte. I praktiken bestäms i stället åtgärderna av symtomens art och grad, deras förlopp, orsaksmönster och konsekvenser. s. 9

45.Eftersom det sålunda inte ansetts möjligt att i lagtext ange förevarande grundförutsättning annat än i allmänna termer anammades begreppet allvarlig psykisk störning i LPT. Det är avsett att vara något snävare än det tidigare använda begreppet psykisk sjukdom och ingår som ett led i strävan att begränsa tvångsanvändningen.Innebörden är emellertid inte legaldefinierad utan för tolkningen är man hänvisad till vad som uttalats i lagens förarbeten. Därvid kan först konstateras att för psykiatrisk tvångsvård är det inte tillräckligt att patienten har en psykisk störning. Den psykiska störningen skall också vara allvarlig.s. 9

46.Bedömningen av om en psykisk störning är allvarlig måste, enligt lagens motiv, ske utifrån störningens art och grad. Med art avses typen av störning och med grad omfattningen av det ingrepp i personligheten som störningen förorsakar. I motiven anförs att en del typer av psykiska störningar är allvarliga till såväl art som grad. Vissa psykiska störningar, t.ex. schizofreni, får alltid anses allvarliga till sin art men behöver däremot inte vara allvarliga till sin grad och kan ha ett tämligen lindrigt förlopp.s. 9

47.137s. 9

48.Andra psykiska störningar såsom depressioner är inte alltid av allvarligs. 9

49.art, utan här måste betydelsen av störningens grad bli mera omedelbarts. 9

50.avgörande för bedömningen. En sammanvägning får göras i varje särskilts. 9

51.fall av arten av störningen och de symtom och yttringar i övrigt som be-s. 9

52.lyser graden av störningen. s. 9

53.I motiven uttalas vidare, vad gäller prövningen av huruvida en psykisks. 9

54.störning är allvarlig eller inte, att hänsyn måste tas till växlingar i tillstån-s. 9

55.det och risken för återfall om vården och behandlingen avbryts för tidigt.s. 9

56.Den psykiska störningen är av allvarlig art så länge påtaglig risk förelig-s. 9

57.ger för att de psykiska symtomen återkommer om behandlingsinsatsernas. 9

58.avbryts. I enstaka undantagsfall, anförs det, kan detta innebära att dens. 9

59.fortlöpande medicinska bedömningen resulterar i att vården sträcker sigs. 9

60.över avsevärd tid. Det ges ingen vägledning i frågan vad som skall avsess. 9

61.med påtaglig risk. Jämför man emellertid användningen av detta begrepps. 9

62.i andra lagstiftningssammanhang, t.ex. LVU där det för ett tvångsomhän-s. 9

63.dertagande skall föreligga en påtaglig risk för skada, kan konstateras atts. 9

64.begreppet i det sammanhanget avses beskriva att den risk som skall före-s. 9

65.ligga skall vara konkret. Det skall finnas konkreta omständigheter som gers. 9

66.beläggför att risk föreligger. Det får inte vara fråga om subjektiva antagan-s. 9

67.den. Inte heller får ovidkommande omständigheter läggas till grund förs. 9

68.ett tvångsomhändertagande.Överfört till LPT torde det sagda innebäras. 9

69.att en bedömning av huruvida den psykiska störningen är allvarlig, ochs. 9

70.om det sålunda föreligger en påtaglig risk för återinsjuknande om behand-s. 9

71.lingen avbryts, måste grundas på faktiska objektiva omständigheter soms. 9

72.visar detta. För ett beslut om tvångsvård eller fortsatt tvångsvård måstes. 9

73.därvid krävas en ingående individuell bedömning i varje enskilt fall. Förs. 9

74.att en risk i förevarande sammanhang skall anses vara påtaglig kan det, is. 9

75.likhet med vad som gäller enligt LVU, inte vara fråga om en ringa risk, ochs. 9

76.det kan heller inte vara tillräckligt med en alltför avlägsen risk. s. 9

77.Såvitt gäller begreppet "psykisk störning" ges i lagens motiv en väg-s. 9

78.ledande redogörelse för olika psykiska tillstånd som avses kunna utgöras. 9

79.grund för tvångsvård. Det bör därvid framhållas att det inte är fråga oms. 9

80.någon uttömmande uppräkning. Sålunda uttalas följande:s. 9

81.Till allvarlig psykisk störning bör i första hand räknas tillstånd av psykotisks. 9

82.karaktär, således tillstånd med störd realitetsvärdering och med symtoms. 9

83.138s. 9

84.av typen vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av ens. 9

85.hjärnskada kan vidare en psykisk funktionsnedsättning av allvarlig art (de-s. 9

86.mens) med störd realitetsvärdering och bristande förmåga till orientering is. 9

87.tillvaron uppkomma.s. 9

88.Till allvarlig psykisk störning bör också räknas allvarliga depressioners. 9

89.med självmordstankar. Vidare bör dit föras svårartade personlighetsstör-s. 9

90.ningar (karaktärsstörningar), exempelvis vissa invalidiserande neurosers. 9

91.och personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär.s. 9

92.Tvångsvård bör vidare kunna aktualiseras när en krisreaktion är sådans. 9

93.att påverkan på den psykiska funktionsnivån blir så uttalad att den är avs. 9

94.psykotisk art.s. 9

95.Till allvarlig psykisk störning bör hänföras också alkoholpsykoserna,s. 9

96.såsom delirium tremens, alkoholhallucinos och klara demenstillstånd.s. 9

97.Detsamma gäller de psykoser som kan drabba narkotikamissbrukare.s. 9

98.Även i andra situationer när en missbrukare har kommit in i ett allvarligts. 9

99.förvirringstillstånd och det är uppenbar fara för hans fysiska hälsa eller livs. 9

100.skall tvångsvård kunna tillämpas. I vissa fall kan vidare ett abstinenstill-s. 9

101.stånd vara så svårartat att det under en kortare tid måste betecknas som ens. 9

102.allvarlig psykisk störning. Självklart är att ett allvarligt missbruk som leders. 9

103.enbart till allvarliga kroppsliga komplikationer inte skall kunna medföras. 9

104.psykiatrisk tvångsvård. / .. ./s. 9

105.Psykisk funktionsnedsättning som beror på åldrande och som tar sigs. 9

106.uttryck i s.k. åldersdement beteende kan vara så kraftig att begreppet all-s. 9

107.varlig psykisk störning är tillämpligt [samtliga kursiveringar gjorda här]. Av 3 tredje stycket LPT framgår att tvångsvård inte får ges om patientens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning. I motiven utvecklas detta så till vida att tvångsvård inte får ges om patientens störning utgör enbart psykisk utvecklingsstörning som kan ge rätt till särskilda omsorger enligt omsorgslagen. Överfört till nu gällande lagstiftning skulle detta innebära att tvångsvård inte får ges om patientens störning enbart är sådan att den kan ge rätt till insatser enligt LSS. I motiven till 1991 års lag anförs dock, att det inte helt bör uteslutas att i exceptionella fall kan personer som tillhör personkretsen ges vård med stöd av LPT, självfallet om samtliga rekvisit i 3 LPT är uppfyllda.Det bör framhållas att inte heller öppen psykiatrisk tvångsvård får ges om patienten enbart lider av en utvecklingsstörning.s. 9

108.Begreppet allvarlig psykisk störning är sålunda ett samlingsbegrepp på en lång rad olika tillstånd som avses kunna utgöra grund för tvångs-s. 9

109.139s. 9

110.vård.Ett studium av drygt 660 rättsfall från länsrätterna ger därvid vids. 9

111.handen, att i de mål som diagnos/tillstånd redovisats,är psykoser/psy-s. 9

112.kossjukdomar det som är vanligast förekommande bland de patienter därs. 9

113.tvångsvård beslutas, vilket gäller såväl kvinnor som mänoch därefters. 9

114.olika schizofrena tillstånd och vanföreställningar, också det i princip likas. 9

115.mellan manliga och kvinnliga patienter.s. 9

116.Begreppet "allvarlig psykisk störning" synes inte vålla särskilda dis-s. 9

117.kussioner i rättstillämpningen vilket naturligtvis kan ha varierande orsa-s. 9

118.ker. Domarna motiveras som regel kortfattat och oftast med en uppräk-s. 9

119.ning av lagens rekvisit. Varför domstolen har funnit respektive rekvisits. 9

120.föreligga får man sålunda försöka tolka med ledning av vad som framgårs. 9

121.av sakframställningen som regelmässigt synes vara baserad på chefsöver-s. 9

122.läkarens ansökan om fortsatt vård. Huruvida domstolarna därvid ävens. 9

123.haft tillgång till patientens fullständiga journal framgår inte. Däremots. 9

124.har länsrätten i princip regelmässigt i domstolsförhandlingen förordnats. 9

125.sakkunnig som, om det inte är uppenbart obehövligt, skall höras vid dens. 9

126.muntliga förhandlingen (37 LPT).s. 9

127.Det är vanskligt att utifrån enbart ett studium av rättsfall och med etts. 9

128.juridiskt synsätt försöka vederlägga ett påstående om att det skulle före-s. 9

129.ligga en allvarlig psykisk störning. Det kan emellertid i vart fall konsta-s. 9

130.teras, att vad som framkommer i övervägande antalet mål i princip är is. 9

131.överensstämmelse med vad som uttalats i lagens motiv som vägledning is. 9

132.frågan. Följande mål kan andragas som exempel på fall där det bedömtss. 9

133.föreligga en allvarlig psykisk störning:s. 9

134.I mål 1737-06, LR i Göteborg, ansökte chefsöverläkaren om fortsatts. 9

135.tvångsvård enligt 7 LPT för NN som uppgavs ha en psykossjukdom.s. 9

136.Av sakframställningen framgår: "I hennes kliniska bild ingår religiösas. 9

137.föreställningar i form av röster av kritiserande och imperativ karaktär.s. 9

138.Detta genombrott av psykotisk störning handlar om rösthallucinos därs. 9

139.Gud vill straffa henne och där hon orsakat sig själv brännsår i pannan ochs. 9

140.på händerna. Under vårdtiden på avdelningen har/. . ./ blivit lugnare. Dets. 9

141.självdestruktiva ha försvunnit och de bisarra upplevelserna är inte längres. 9

142.så uppenbara. Det finns dock fortfarande aktuella föreställningar som görs. 9

143.att hon har bristfällig sjukdomsinsikt och är negativt inställd till fortsatts. 9

144.behandling på sjukhus. Hennes tillstånd bedöms som allvarligt vad gällers. 9

145.art och grad och det är viktigt att vården fortsätter med stöd av LPT."s. 9

146.Sakkunnigutlåtande hade lämnats i målet. Sakkunnig tillstyrkte ansök-s. 9

147.ningen och uttalade bl.a. att patienten "lider av en schizoaffektiv sjukdoms. 9

148.som kommer i perioder. Dessemellan kan hon vara helt återställd. När hons. 9

149.är inne i en sjukdomsperiod kan hon bl.a. vara förvirrad och det är alltids. 9

150.skäl för vård med stöd av LPT." LR fann att utredningen visade att NN led av en allvarlig psykisk störning samt att även övriga förutsättningar för tvångsvård var uppfyllda och biföll ansökan. Mot detta finns, såvitt framgår av domen, inget att invända. Sakframställningen ger uttryck för att patienten blivit lugnare men att det fortfarande fanns aktuella "föreställningar" och att hennes tillstånd var allvarligt både till art och grad. Rekvisitet synes uppfyllt vid tiden för LR:s prövning och målet ger även uttryck för den ovan diskuterade aktualitetsprincipen. s. 9

151.I mål 408-07, LR i Stockholms län, ansökte chefsöverläkaren oms. 9

152.fortsatt tvångsvård med stöd av 7 LPT. I målet var fråga om en man is. 9

153.femtioårsåldern som var avhyst från sin lägenhet. Han hade levt vaga-s. 9

154.bonderande och sovit utomhus. Mannen hade sedan flera år tillbaka ens. 9

155.psykiatrisk diagnos. Då han inkom till sjukhuset var han ovårdad ochs. 9

156.uppgav att han hade rösthallucinationer. Han, anges i sakframställningen,s. 9

157."lider således av en allvarlig psykisk störning i form av försämring avs. 9

158.hans svåra psykossjukdom". Vid domstolsförhandlingen uppgav chefs-s. 9

159.överläkaren att patienten "är mycket paranoid och han har uppgivit atts. 9

160.han ska döda tre personer". Vidare uppgavs att medicineringen behövdes. 9

161.trappas upp och att hans rösthallucinationer inte hade förbättrats.s. 9

162.Patienten bestred bifall och uppgav att han inte led av en psykisks. 9

163.störning men avsåg att stanna på avdelningen frivilligt. "Han hör rösters. 9

164.både i huvudet och med öronen, men det finns ingen koppling mellan rös-s. 9

165.terna och psykiska besvär. Rösterna säger hemska saker om vad soms. 9

166.ska hända i världen. Rösterna kan upphöra om han dödar minst tre per-s. 9

167.soner".s. 9

168.141s. 9

169.LR fann det utrett att patienten led av en allvarlig psykisk störning samts. 9

170.att även övriga förutsättningar för tvångsvård var uppfyllda och bifölls. 9

171.ansökan.47s. 9

172.I mål 1731-06, LR i Göteborg, ansökte chefsöverläkaren om fortsatt tvångs-s. 9

173.vård enligt 7 LPT. I ansökan uppgavs att NN har en psykossjukdoms. 9

174.och haft kontakt med psykiatrin sedan många år. Efter försämring av sins. 9

175.grundproblematik vårdades han inneliggande med stöd av LPT. "Han ärs. 9

176.mycket växlande i humöret och ostabil. För närvarande är det svårt att nås. 9

177.honom. Hans kliniska bild präglas just nu av massiva och bisarra före-s. 9

178.ställningar där även ett visst verbalt hot och aggressivitet framkommer."s. 9

179.Patienten var inte närvarande vid den muntliga förhandlingen. Dets. 9

180.offentliga biträdet uppgav emellertid att NN inte led av någon allvarligs. 9

181.psykisk störning och uppgav att NN kunde ta medicin frivilligt genoms. 9

182.öppenvården. Sakkunnig anförde bl.a. att patienten hade en svårs. 9

183.paranoid schizofreni och att det vid samtal med honom "välde [sic!]s. 9

184.fram vanföreställningar. Han har en massiv och blomstrande sjukdoms-s. 9

185.bild."s. 9

186.LR fann att utredningen i målet visade att NN led av en allvarlig psykisks. 9

187.störning.s. 9

188.Det är tämligen vanligt att det av domskälen framgår att en viss för-s. 9

189.bättring inträtt under vårdtiden. Som regel anses dock tillståndet vara avs. 9

190.sådan art och grad att det är att betrakta som allvarlig psykisk störnings. 9

191.vid ansökan om fortsatt vård. Nedanstående mål visar exempel på hurs. 9

192.tillståndet kan växla under vårdperioden.s. 9

193.I mål nr 100-06, LR i Skåne län, beslutade chefsöverläkaren om intag-s. 9

194.ning enligt LPT den 7 december 2005. NN hade visat tecken på att lida avs. 9

195.cykloid psykos. Av domskälen framgår att "[u]nder vårdtiden har sjuk-s. 9

196.domssymtomen påverkats av farmaka och en förbättring har inträtt.s. 9

197.Under de senaste dagarna har dock en tilltagande intensitet och uppladd-s. 9

198.ningstendens kunnat iakttas vilket tyder på risk för försämring". NN hades. 9

199.svårt att se denna förändring och kunde inte acceptera återgång till högres. 9

200.dos läkemedel vilket var det vårdinnehåll som föreslogs. NN var fort-s. 9

201.farande i en behandlingsfas och medicineringen behövde pågå unders. 9

202.en längre tid och avvecklas på ett långsammare sätt än som planerats tidi-s. 9

203.gare.s. 9

204.NN motsatte sig fortsatt tvångsvård. NN ansåg sig ha insikt i såväls. 9

205.sjukdom som medicinbehov och kunde tänka sig att stanna på avdelningens. 9

206.frivilligt och att underkasta sig den högre medicindosen som läkaren ordi-s. 9

207.nerat. LR biföll ansökan. Det finns dock mål där länsrätten bifallit en ansökan men där tvivel kan sägas föreligga huruvida det är fråga om en allvarlig psykisk störning vid tiden för rättens prövning.Som exempel kan följande mål andragas.s. 9

208.I mål nr 9946-05, LR i Skåne län, var fråga om en 91-årig kvinna soms. 9

209.blivit intagen för tvångsvård på grund av en kronisk psykossjukdom. Efters. 9

210.att hon slutat ta sin depotmedicin blev hon inlagd enligt HSL i juni 2005.s. 9

211.Den 16 augusti beslutades dock om intagning för vård enligt LPT. Vids. 9

212.ansökan om förlängning anfördes att hon förbättrats på så vis att det intes. 9

213.ses några produktiva psykotiska tecken och hon har även återupptagit be-s. 9

214.handlingen med neuroleptika som kan ges utan tvång. Hon är dock fortsatts. 9

215.negativ till medicinering och tycker inte att hon är sjuk. Sammanfattnings-s. 9

216.vis uppgavs NN ha en psykisk störning som är allvarlig till sin art och nu ärs. 9

217.mindre allvarlig till sin grad till följd av den medicinering som hon erhållit.s. 9

218.Vårdbehovet inneliggande ansågs alltjämt oundgängligt, då hon inte kundes. 9

219.förväntas samarbeta till fortsatt medicinering i öppenvård.s. 9

220.S motsatte sig fortsatt tvångsvård och anförde bl.a. följande. Hon kundes. 9

221.tänka sig att stanna kvar frivilligt. Hon ansåg sig inte lida av en psykisks. 9

222.störning. Hon vantrivdes på Y-hemmet, men trivdes bättre på sjukhuset ochs. 9

223.kunde därför tänka sig att stanna kvar. Hon var tveksam till medicinerings. 9

224.i och med att hon fick biverkningar av denna och ansåg sig fungera lika bras. 9

225.utan medicin. Enligt min mening är det inte övertygande att patienten, vid tiden för länsrättens dom, fortfarande kunde anses lida av en allvarlig psykisk störning och om det verkligen förelåg ett sådant oundgängligt vårdbehov som krävs enligt 3 § p. 1 nu gällande lag. För att inte patienten skulle sluta medicinera ansöktes och beslutades om fortsatt tvångsvård. Hur rätten resonerat i frågan framgår inte, då det endast konstaterades att det fanns grundad anledning att anta att erforderlig vård inte kunde ges med hennes samtycke. Varför länsrätten nått denna slutsats och sålunda bortsett från att patienten uppgav sig frivilligt vilja stanna kvar på sjukhuset framgår inte, vilket är anmärkningsvärt.s. 9

226.I mål nr 27414-06, LR i Stockholms län, ansökte chefsöverläkaren oms. 9

227.fortsatt tvångsvård enligt 7 LPT. Till stöd för sin ansökan anfördes bl.a.s. 9

228.att NN tidigare varit inlagd enligt LPT flera gånger. "Hon har en tilltagandes. 9

229.försämring med florida vanföreställningar, hon känner sig gravid, uppgers. 9

230.att det är smarta makter som har gjort henne gravid."s. 9

231.Sakkunnig som hördes i målet förordade fortsatt tvångsvård och utta-s. 9

232.lade följande: NN "har varit i god psykisk kondition i ca sju år. Hon fick etts. 9

233.återfall och togs in under hösten 2006. Hon svarade bra på medicineringens. 9

234.143s. 9

235.och skrevs ut. Hon tog inte medicinen på föreskrivet sätt och togs därför ins. 9

236.igen. Hon har vanföreställningar. Inom några dygn var hon praktiskt tagets. 9

237.återställd. Det finns tveksamheter till fortsatt vård, men / .. ./vill stå unders. 9

238.vård och det är bättre att ta det säkra före det osäkra och därför förlängas. 9

239.tvångsvården." (kurs. här)s. 9

240.LR ansåg det utrett att NN led av en allvarlig psykisk störning och atts. 9

241.hon på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållandens. 9

242.i övrigt hade ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kundes. 9

243.tillgodoses på annat sätt än genom att hon var intagen på en sjukvårds-s. 9

244.inrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård. LR menade vidares. 9

245.att det till följd av NN:s psykiska tillstånd fanns grundad anledning att antas. 9

246.att den behövliga vården inte kunde ges med hennes samtycke.s. 9

247.För det första ger domskrivningen ett exempel på hur länsrätterna gene-s. 9

248.rellt uttrycker sig i domskälen. Som regel är det sålunda endast ett konsta-s. 9

249.terande av att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda utan någons. 9

250.närmare motivering till varför man nått denna slutsats. Målet ger vidares. 9

251.upphov till följande reflektion. Patienten synes, enligt sakkunnigs utta-s. 9

252.lande, vara "praktiskt taget återställd" och sakkunnig uttrycker dessutoms. 9

253.tveksamheter till fortsatt vård. Hur länsrätten under sådana omständig-s. 9

254.heter funnit det utrett, dvs. bevisat, att det fortfarande föreligger en allvar-s. 9

255.lig psykisk störning är oklart. Som framgått inledningsvis skall samtligas. 9

256.rekvisit vara uppfyllda såväl vid intagningen som under hela vårdtiden,s. 9

257.även om rekvisitens styrka kan variera något under vårdtiden. Så snarts. 9

258.det brister i någon av förutsättningarna skall tvångsvården upphöra. Atts. 9

259.använda tvångsvård för att "ta det säkra före det osäkra" är inte förenligts. 9

260.med lagstiftningen eller dess syfte. Oaktat att patienten har möjlighet atts. 9

261.överklaga beslutet utgör en sådan extensiv tillämpning av lagen ett allvar-s. 9

262.ligt hot mot den enskildes rättssäkerhet.s. 9

263.Av det totala antalet avslag på chefsöverläkares ansökan om fortsatts. 9

264.vård (15 av 661), är det endast i ett fåtal mål som LR avslagit en ansökan pås. 9

265.den grunden att det inte förelåg en allvarlig psykisk störning. Oftast lutars. 9

266.man sig därvid, vilket torde vara naturligt, på vad sakkunnig anfört.s. 9

267.I mål nr 1680-06, LR i Skåne län, beslutade chefsöverläkaren om intagnings. 9

268.enligt LPT den 20 januari 2006 och ansökte hos LR om fortsatt vård enligts. 9

269.7 §. NN motsatte sig fortsatt vård och anförde att hon var beredd att frivil-s. 9

270.ligt medverka till behövlig vård och medicinering.s. 9

271.Av ansökan framgick att NN "lider av en allvarlig psykisk störning soms. 9

272.väsentligen tycks ha gått i regress. Hon är fortfarande i behov av kvalificerads. 9

273.psykiatrisk inneliggande dygnetruntvård men är nu så pass förbättrad atts. 9

274.fortsatt vård och behandling kan ske via öppenvården. Trots ett halvårss. 9

275.paranoida upplevelser anser hon sig dock inte vara sjuk. Hon är i totals. 9

276.avsaknad av egentlig sjukdomsinsikt och har en klart uttalad målsättnings. 9

277.att upphöra med medicineringen. Mot bakgrund av detta är det nödvändigts. 9

278.med fortsatt tvångsvård." (kurs. här) Redan av sakframställningen torde man kunna dra slutsatsen att förutsättningar för tvångsvård inte föreligger. Ansökan är motsägelsefull då det både talas om att patienten är i behov av dygnetruntvård och att behandlingen kan ske via öppenvården. Uppenbarligen har ansökan gjorts för att förhindra NN att upphöra med medicineringen. Eftersom det ankommer på chefsöverläkaren att besluta om intagning, med utgångspunkt från lagens rekvisit om tvångsvård, att ansöka om fortsatt vård hos rätten och att fortlöpande pröva om rekvisiten fortfarande är uppfyllda (27 LPT) är det anmärkningsvärt att chefsöverläkaren alls ansökt om tvångsvård. Sakkunnig delade heller inte chefsöverläkarens uppfattning och anförde:s. 9

279.NN "lider inte längre av en allvarlig psykisk störning. Hennes insikt ter sigs. 9

280.stabil och hon är positiv till fortsatt medicinering varför vård på frivillig ärs. 9

281.fullt möjlig". LR avslog sålunda ansökan. Man kan också reflektera över frågan hur en patient över huvud taget skall kunna övertyga chefsöverläkaren och domstolen om att hon eller han har tillräcklig beslutskompetens att ta ställning till nödvändiga vårdinsatser, när två medicinska sakkunskaper kan komma till helt olika slutsats i denna fråga.s. 9

282.I mål nr 10830-05 LR i Skåne län, ansökte chefsöverläkaren om fortsatts. 9

283.vård enligt LPT (7 §). Patienten hade blivit alltmer deprimerad, hämmads. 9

284.och hade isolerat sig. Vårdades tidigare under året p.g.a. reaktiv depressions. 9

285.med suicidförsök, vilket tolkades som ett schizoaffektivt syndrom av blan-s. 9

286.dad typ. Initialt under vårdtiden hade patienten ett utagerande beteendes. 9

287.med en del suicidutspel samt rösthallucinos. Uttryckte en konstant önskans. 9

288.att dö och försökte ta sitt liv vid ankomsten till sjukhuset. Under vårdtidens. 9

289.hade dock hans tillstånd förbättrats genom elbehandling. "Chefsöverläka-s. 9

290.ren har inte uppfattat att P motsätter sig vården som den är idag." Patien-s. 9

291.ten medgav också ansökan och uppgav att han tyckte att vården varit bra.s. 9

292.Impulserna att ta sitt liv kom hastigt och patienten upplevde en trygghet is. 9

293.att vara kvar på avdelningen.s. 9

294.Sakkunnig avstyrkte emellertid vård enligt LPT. Sakkunnig menade,s. 9

295.att patienten efter en liknande kris tidigare behandlats på liknande sätt ochs. 9

296.därefter kunnat vara hemma med medicinering. "Efter att ECT-behandling-s. 9

297.en har avslutats behöver medicinen justeras. Det nuvarande tillståndet ärs. 9

298.en psykisk störning, men inte en allvarlig psykisk störning i lagens mening.s. 9

299.145s. 9

300.Med anledning av detta kan fortsatt vård ske på frivillig väg. Suicidalitetens. 9

301.kan inte avskrivas, varför extravak behövs."s. 9

302.Länsrätten avslog ansökan och anförde att "Det har vid den muntligas. 9

303.förhandlingen framkommit att/. . ./ lider av en psykisk störning. Läns-s. 9

304.rättens sakkunnige har funnit att denna störning inte för närvarande ärs. 9

305.av allvarlig art. Länsrätten finner inte skäl för annan bedömning."s. 9

306.Mot länsrättens beslut finns ingenting att invända. Självfallet är det sås. 9

307.att om inte förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda så skall ocksås. 9

308.tvångsvården upphöra. Här har uppenbarligen chefsöverläkaren och sak-s. 9

309.kunnig olika uppfattning om huruvida det föreligger en allvarlig psykisks. 9

310.störning eller inte, och rätten har därvid anammat sakkunnigs uppfatt-s. 9

311.ning.49s. 9

312.I mål 9856-05, LR i Skåne län, avslogs ansökan efter sakkunnigs uttalande.s. 9

313.Chefsöverläkaren beslutade om intagning den 17 augusti 2005. I ansökans. 9

314.om fortsatt tvångsvård angavs att patienten har omfattande paranoidas. 9

315.vanföreställningar. Sakkunnig fann det däremot inte tillräckligt utrett atts. 9

316.lagens förutsättningar för tvångsvård var uppfyllda. Sakkunnig menade atts. 9

317.diagnosen inte var säkerställd utan att patienten led av somatiseringssyn-s. 9

318.drom. LR avslog ansökan.s. 9

319.I mål nr 2254-06 LR i Skåne län, avstyrkte sakkunnig i målet fortsatts. 9

320.tvångsvård. Han anförde att hans bedömning är att patienten i nuläget intes. 9

321.lider av en allvarlig psykisk störning. Medicinerings-eller behandlings-s. 9

322.behov föreligger ej. Det finns visserligen ett oundgängligt vårdbehov, mens. 9

323.det avser snarare hennes narkotikamissbruk och således vård enligt LVM.s. 9

324.Han bedömde att kriterierna för tvångsvård enligt LPT inte var uppfyllda.s. 9

325.LR avslog ansökan då det inte ansågs visat att patienten led av en allvarligs. 9

326.psykisk störning för vilken hon var i oundgängligt behov av kvalificerads. 9

327.psykiatrisk dygnetruntvård.s. 9

328.Vad som sålunda visats av rättsfallsgenomgången är att de diagnoser/till-s. 9

329.stånd som förekommer i ansökningar om fortsatt tvångsvård väl över-s. 9

330.ensstämmer med vad som uttalats i lagens förarbeten. Den juridiskas. 9

331.professionen, som i vart fall i ett andra steg skall bedöma rekvisitets för-s. 9

332.handenvaro, förefaller inte i någon högre grad ifrågasätta chefsöverläka-s. 9

333.rens uppfattning i de fall sakkunnig är av samma uppfattning som chefs-s. 9

334.överläkaren. Som framgått ovan lutar sig domstolarna i hög grad mot vads. 9

335.sakkunnig uttalar vid domstolsförhandlingen, vilket inte kan ifrågasättass. 9

336.vad gäller rent medicinska frågor. Det är ju i syfte att klargöra sådana frå-s. 9

337.gor som sakkunnig skall bistå rätten att tolka det medicinska underlaget.s. 9

338.146s. 9