Hela artikeln

1.6 AVYTTRINGSBEGRÄNSNINGAR I VISSA ANDRA LÄNDER40s. 99

Skydd av ägarpositioner i vissa länder40

1.3.1 Introduktion40 3.2 England och Wales43s. 99

2.3.2.1 Associationsrättsliga medel43s. 99

3.3.2.2 Familjerätten45 3.3 Tyskland46s. 99

4.3.3.1 Associationsrättliga medel46s. 99

5.3.3.2 Familjerätten47 3.4 Österrikiska skilsmässobestämmelser48 3.5 Förslag om ”European Private Company”51 3.6 USA52s. 99

6.3.6.1 Introduktion52s. 99

7.3.6.2 Associationsrättsliga medel53s. 99

8.3.6.3 Familjerätten56 3.7 Norge59s. 99

9.3.7.1 Associationsrättsliga medel59s. 99

10.3.7.2 Familjerätten60 3.8 Danmark61s. 99

11.3.8.1 Associationsrättsliga medel61s. 99

12.3.8.2 Familjerätten62 3.9 Finland63s. 99

13.3.9.1 Associationsrättsliga medel63s. 99

14.3.9.2 Familjerätten64 3.10 Sammanfattning och vissa slutsatser64 ASSOCIATIONSRÄTTEN70s. 99

Bolagsrättsliga medel70

1.4.1 Introduktion70 4.2 Hembudsklausul78s. 99

2.4.2.1 Introduktion78s. 99

3.4.2.2 Utformningen82s. 99

4.4.2.3 Hembudsförfarandet88s. 99

5.4.2.4 För- och nackdelar med hembudsklausuler99s. 99

6.7s. 167

7.4.2.5Sammanfattning102s. 167

8.4.3Förköpsklausul i bolagsordningen102s. 167

9.4.3.1Introduktion102s. 167

10.4.3.2Utformningen104s. 167

11.4.3.3Förköpsförfarandet105s. 167

12.4.3.4För- och nackdelar med förköpsklausulers. 167

13.i bolagsordningen112s. 167

14.4.3.5Sammanfattning113s. 167

15.4.4Samtyckesklausul i bolagsordningen113s. 167

16.4.4.1Introduktion113s. 167

17.4.4.2Utformningen116s. 167

18.4.4.3Förfarandet117s. 167

19.4.4.4För- och nackdelar med samtyckesklausulers. 167

20.i bolagsordningen127s. 167

21.4.4.5Sammanfattning128s. 167

22.4.5Kombinationer av olika klausuler i bolagsordningen128s. 167

23.4.6Bolagsverkets kontroll129s. 167

24.4.7Sammanfattning130s. 167

25.4.8Klausuler i aktieägaravtal131s. 167

26.4.8.1Introduktion131s. 167

27.4.8.2Aktieägaravtalens funktioner m.m.134s. 167

28.4.8.3Förköpsklausul i aktieägaravtal143s. 167

29.4.8.4Samtyckesklausul i aktieägaravtal148s. 167

30.4.8.5Andra klausuler151s. 167

31.4.8.6Tvistelösning och sanktioner151s. 167

32.4.8.7För- och nackdelar med förvärvsklausulers. 167

33.i aktieägaravtal155s. 167

34.4.9Kort om finansiering av inlösen av aktier162s. 167

35.4.10Sammanfattning162s. 167

36.FAMILJERÄTTEN 165s. 167

Familjerättsliga medel165

1.5.1 Introduktion165s. 167

2.5.2 Hur kan familjerättsliga fång ge upphov till oönskades. 167

3.aktieförvärv167 8s. 167

4.5.2.1 Introduktion 167s. 230

5.5.2.2 Rättshandlingar mellan makar 169s. 230

6.5.2.3 Makars egendom 170s. 230

7.5.2.4 Bodelning 177s. 230

8.5.2.5 Arv 183 5.3 Äktenskapsförord 193s. 230

9.5.3.1 Introduktion 193s. 230

10.5.3.2 Tolkning och jämkning av äktenskapsförord 194s. 230

11.5.3.3 Äktenskapsförord och skydd av ägande 198 5.4 Testamente 201s. 230

12.5.4.1 Introduktion 201s. 230

13.5.4.2 Formkrav, tolkning m.m. 202s. 230

14.5.4.3 Laglott och förstärkta laglottsskyddet m.m. 204s. 230

15.5.4.4 Testamente och skydd av ägande 207 5.5 Sammanfattning och vissa slutsatser 207 KRINGGÅENDEN AV AVYTTRINGSBEGRÄNSNINGAR 211s. 230

När skyddsnäten inte håller 211

1.6.1 Introduktion 211 6.2 Olika sätt att kringgå klausuler i bolagsordningens. 230

2.och aktieägaravtal 215s. 230

3.6.2.1 Introduktion 215s. 230

4.6.2.2 Uttrycket ”övergång” av ägande 216s. 230

5.6.2.3 Uttrycket ”överlåtelse” av ägande 218s. 230

6.6.2.4 Precisering genom uppräkning av olika fång 219s. 230

7.6.2.5 Precisering genom angivande av undantag 219s. 230

8.6.2.6 Särskilt om familjerättsliga fång 221s. 230

9.6.2.7 ”Sätta sina aktier på bolag” m.m. 222s. 230

10.6.2.8 Emissioner m.m. 223s. 230

11.6.2.9 Överlåtelse av inkråm 225s. 230

12.6.2.10 Fusion och fission 225s. 230

13.6.2.11 Bevisbörda m.m. 228 6.3 Möjligheter att motverka kringgåenden 230s. 230

14.6.3.1 Introduktion 230s. 230

15.9s. 276

16.6.3.2 Åtgärder av aktieägare 231s. 276

17.6.3.3 Åtgärder av domstolar och skiljenämnder 233s. 276

18.6.4 Sammanfattning 238s. 276

19.AVSLUTNING 239s. 276

Familjeägda bolag, avyttringsbegränsningar och

framtiden 239

1.7.1 Introduktion 239s. 276

2.7.2 Vissa aspekter på gällande rätt 245s. 276

3.7.3 Vissa rättspolitiska frågor 249s. 276

4.7.3.1 Introduktion 249s. 276

5.7.3.2 Särskilt om familjeägda aktiebolag 250s. 276

6.7.3.3 Om familjeägda onoterade SMEs ochs. 276

7.framtiden 252s. 276

Summary in English 259

Litteratur 265

Rättsfallsförteckning 275

Sakregister 276

Förord

1.Vid Internationella handelshögskolan i Jönköping (IHH), särskilts. 278

2.inom Centrum för familjeföretagande och ägande (CeFEO), bedrivss. 278

3.forskning kring centrala familjeföretags- och ägarfrågor. För ägarstyr-s. 278

4.ning av familjeföretag är det av avgörande vikt att ägarbilden för­s. 278

5.blir stabil eller att det i vart fall inte sker oönskade förvärv av aktier.s. 278

6.Detsamma gäller för möjligheterna att överföra företaget till nästas. 278

7.generation. Denna bok utgör ett led i de långsiktiga strävandena vids. 278

8.CeFEO.s. 278

9.Skydd av ägande av företagsandelar kom jag i kontakt med försts. 278

10.genom en uppsats i ett samlingsverk om Kunskapsföretaget i ett rätts­s. 278

11.ligt perspektiv (ed. prof. Claes Sandgren), från mitten av 90-talet.s. 278

12.Det fanns skäl att återkomma till saken i en bok om Generations­s. 278

13.skifte, 2001. I båda fallen gavs dock vare sig tid eller utrymme för atts. 278

14.fördjupa frågeställningarna, men nyfikenheten var väckt.s. 278

15.Flera personer har gett synpunkter på innehållet. Det gäller särskilts. 278

16.prof. Jan Andersson, IHH. Jag tackar för det. Detsamma gäller för etts. 278

17.generöst tryckningsbidrag från Emil Heijnes Stiftelse.s. 278

18.Mitt intryck av svenska familjeföretagare är, att de är imponerandes. 278

19.arbetsamma. Några lyckas - mot alla odds - bygga upp bolag soms. 278

20.växer till medelstora och, ibland, stora företag. De bidrar sålunda is. 278

21.hög grad till samhällsbygget. Till det goda intrycket bidrar, för ens. 278

22.familjerättsligt inriktad jurist, även det faktum, att skilsmässofrek-s. 278

23.vensen är relativt låg bland företagare.s. 278

24.Med tanke på att en kvalificerad majoritet (c:a 80 %) av familje-s. 278

25.företagare vill att nästa generation skall ta över som ägare och ledare,s. 278

26.är det att beklaga att blott en bråkdel (ungefär 14 %) av familjeföreta­s. 278

27.gen når den tredje generationen. Vi på CeFEO strävar efter att minsts. 278

28.fördubbla den kvoten. 12s. 278

29.Det har sagts förut och det tål att upprepas: Familjeföretagare för­ tjänar att ses som våra hjältar! Jönköping i maj 2008 Lars-Göran Sunds. 279

Förkortningar

1.ABF Aktiebolagsförordning (1975:1387)s. 280

2.ABGB Allgemeines Bürgerliches Gesetsbuchs. 280

3.ABL Aktiebolagslag (1975:1385)s. 280

4.ABP Aktiebolagslagens promulgationslag (2005:552)s. 280

5.AvtLLag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på för­s. 280

6.mögenhetsrättens områdes. 280

7.BGB Bürgerliches Gesetzbuch (Tyskland eller Österrike)s. 280

8.BV Bolagsverkets. 280

9.EheG Ehegesetz (Österrike)s. 280

10.HBL Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolags. 280

11.IL Inkomstskattelag (1999:1229)s. 280

12.MBCA Model Business Corporation Acts. 280

13.MSC Model Statutory Close Corporation Supplements. 280

14.NFT Nordisk Försäkringstidskrifts. 280

15.NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning 1s. 280

16.NJA II Nytt juridiskt arkiv, avdelning 2s. 280

17.PoIT Post- och Inrikes Tidningars. 280

18.Prop. Propositions. 280

19.PRV Patent- och registreringsverkets. 280

20.RH Rättsfall från hovrätternas. 280

21.RÅ Regeringsrättens årsboks. 280

22.SFS Svensk författningssamlings. 280

23.SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrevs. 280

24.SMESmall and mediumsized enterprises (små och medelstoras. 280

25.företag)s. 280

26.SN Skattenytts. 280

sou

1.Statens offentliga utredningars. 280

2.SvJTSvensk juristtidning 14 TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap UfR Ugeskrift for retsvaesen (Dansk domssamling) VPC Värdepapperscentralen AB ÄBÄrvdabalk (1981:359) ÄktBÄktenskapsbalk (1987:230)s. 280

INLEDNING

KAPITEL I

1.Syfte, metod m.m.s. 282

Bakgrund

1.De flesta familjeägda företag får förr eller senare problem med sta­s. 282

2.biliteten i ägandet. Det ter sig mest närliggande om två eller fleras. 282

3.kompanjoner tillsammans äger ett bolag. Omständigheterna kan varas. 282

4.relativt okomplicerad, t.ex. att delägare A behöver pengar och vills. 282

5.sälja alla eller ett visst antal av sina aktier. Ett sådant skeende kan stri­s. 282

6.da mot kompanjon B:s intressen. Denne vill kanske inte själv köpas. 282

7.aktierna och inte heller veta av en viss påtänkt ny kompanjon.s. 282

8.Omständigheterna blir mera komplicerade om A går igenom ens. 282

9.skilsmässa eller avlider. Under sådana förhållanden kan maken skiljas. 282

10.sig till eller ärva aktier. Det är inte givet att det överensstämmer meds. 282

11.B:s intressen.s. 282

12.Vidare kan problem med oönskade förvärv ge sig till känna i sam­s. 282

13.band med generationsskiften. Antag att den kvinnliga företagaren As. 282

14.gett sin son C tio procent av sin hälftenandel av aktierna i Alfa AB.s. 282

15.Därmed blir mor och son kompanjoner. Det kan inte tas för givets. 282

16.att C vill fortsätta som företagare. Han kanske i stället vill sälja sinas. 282

17.aktier. Ett annat hot mot en stabil ägarbild uppkommer om C:s makas. 282

18.tar ut skilsmässa. Även i dessa situationer kan det vara av avgörande 16 vikt för företagets framtid, att A och B med olika medel möjliggjort att C:s aktier kan lösas in.s. 282

19.Motsvarande situation kan uppkomma om exempelvis D är ensam­ ägare till Beta AB och låter barnen E och F vid ett generationsskifte med lika andelar ta över företaget. De nya kompanjonerna har, enligt ovan, ett starkt intresse av att skydda sig mot oönskade aktieförvärv.s. 1

20.Ett särpräglat fall är om en aktieägare vill, t.ex. genom gåva, låtas. 1

21.aktier förvärvas av ett underårigt barn eller om barnet blir delägares. 1

22.genom arv. Under sådana omständigheter kan förmyndarna bli skyl­s. 1

23.diga att redovisa för sin förvaltning av den underåriges tillgångar tills. 1

24.överförmyndaren (öfm) (FB 13:2 och 14). Det kan leda till, förutoms. 1

25.att övriga delägare får in en ny oönskad kompanjon, att öfm får visss. 1

26.insyn i delar av både familjens och företagets ekonomi. Denna aspekts. 1

27.utvecklas inte vidare.1 När jag i det följande skriver om skydd av ägande åsyftas ett flertal omständigheter, som kan utgöra ett hot mot en samlad ägarbild eller ambitioner som stabila ägarförhållanden kan bidra till att förverkliga. Främst avses följande omständigheter: 1. Typiskt för familjeägda företag är, att ägarna när ambitionen att is. 1

28.sinom tid låta den yngre generationen ta över företaget. Då är dets. 1

29.av vikt att hålla ägandet av aktierna inom familjen. 2. Mellan kompanjoner i fåmansföretag finns i regel en både skörs. 1

30.och fruktbar balans, både vad gäller ägande och ledning. I dessas. 1

31.fall handlar skydd av ägande ofta om att bevara delägarnas inbör­s. 1

32.des ägarpositioner. 3. En effektiv och fruktbar samverkan mellan ägarna till fåmansföre­s. 1

33.tag förutsätter både saklig och viss social kompetens samt lojali­s. 1

34.tet mot gemensamma mål. Den kan hotas av en ny och oönskads. 1

35.delägare. En sådan kan vara ohågad, oduglig eller illojal (t.ex. ens. 1

36.konkurrent).s. 1

37.17s. 4

38.I familjeföretag uppstår typiskt ett hot, mot en viss balans mellans. 4

39.kompanjonerna, eller en givande samverkan, när en delägare går ige­s. 4

40.nom en skilsmässa eller avlider. Under samtliga ovannämnda omstän­s. 4

41.digheter är medlen för att skydda ägandet desamma, vilket utvecklass. 4

42.närmare i avsnitten 4—5. Därvid håller jag inte isär dessa olika förhål­s. 4

43.landen.s. 4

44.En marknadsekonomi har störst förutsättningar att fungera opti­s. 4

45.malt, om varor och tjänster kan omsättas utan begränsningar. Dets. 4

46.gäller även för ägande i bolag, vilket motiverar principen om atts. 4

47.aktier skall kunna överlåtas fritt (ABL 4:7). Denna princip har, soms. 4

48.det uttrycks i motiven, ett flertal funktioner.2 Dessa kan kort sam­s. 4

49.manfattas som kontinuitet, effektivitet, finansiering och minoritets-s. 4

50.skydd. Vid en ägarförändring byts en ägare ut mot en ny, utan atts. 4

51.bolagets kapital behöver påverkas, vilket därmed inte har effekter pås. 4

52.den löpande verksamheten. Att aktier kan omsättas fritt för med sigs. 4

53.att den som värderar bolaget högst också kan förvärva aktierna ochs. 4

54.därmed bidra till en effektiv både verksamhet och näringslivsförny-s. 4

55.else. En fri omsättning bidrar till aktiemarknadens funktionsduglig­s. 4

56.het och därmed även ett bolags finansieringsmöjligheter, eftersoms. 4

57.den som tillskjuter kapital ges möjlighet att omsätta en värdestegring.s. 4

58.Slutligen kan en fri omsättning av aktier bidra till skyddet för mino-s. 4

59.ritetsaktieägare, eftersom dessa ges möjlighet att lämna ett företag.s. 4

60.I vissa bolag talar dock starka intressen för att begränsningar måstes. 4

61.kunna ske, vilket berörs ytterligare i avsnitten 2.2-3.3 Härav ABL 4:8,s. 4

62.18 och 27 om att vissa förvärvsklausuler kan föras in i bolagsordningen.s. 4

63.(Beträffande funktioner m.m., se avsnitten 4.1 och 4.8.1.) Här finnss. 4

64.måhända den avgörande skiljelinjen mellan små och medelstora, is. 4

65.regel familjeägda, aktiebolag och de stora bolagen, av vilka mångas. 4

66.är registrerade på börslistor.4 De sista har i regel föga intresse (om vis. 4

67.bortser från vissa majoritetsägares maktanspråk) av att inskränka möj­s. 4

68.ligheterna att förvärva aktier och när det sker utnyttjas andra medel.s. 4

69.Förvärvsbegränsningar i bolagsordningen utvecklas vidare i avsnitts. 4

70.4.2-4, medan motsvarigheten i aktieägaravtal upptas i 4.8.3-5. 18s. 4

71.För att så höja generaliseringsgraden kan vi ställa frågan, om vilka kort och långsiktiga mål som kan tänkas styra utformning och inne­ håll i ABL i allmänhet och särskilt vad avser avyttringsbegränsningarna.s. 6

72.Enligt Jan Andersson är de ultimära målen med ABL att under­ lätta dels anskaffningen av riskvilligt kapital och dels näringsverksam­ heten. Ytterligare ett långsiktigt mål är, att gynna omsättningen av varor och tjänster. Dessa ultimära mål påverkar knappast tolkningen av bestämmelserna i konkreta fall. Det kan däremot ske vad gäller de primära målen, dvs. de kortsiktiga mål, som, när de väl uppnåtts, kan fungera såsom medel att nå de långsiktiga, ultimära, målen. Primära mål är, enligt Andersson, skyddet för tredje man (främst kreditorer, anställda och det allmänna) och aktieägarna (bl.a. minoritetsägare) samt omsättningsskyddet, dvs. ett skydd avseende avtal om varor och tjänster.5s. 6

73.Beträffande avyttringsbegränsningar förefaller det ultimära målet vara, att befrämja möjligheterna för tillväxt av företagen. Trots att principen är, att aktier är fritt överlåtbara, framgår av 4 kap. ABL att tre olika avyttringsbegränsningar är tillåtna i bolagsordningen för kupongbolag. Av förarbetena till ABL framgår, att dessa möjligheter till skydd av ägarpositioner införts i syfte att tillgodose vissa behov, som följd av de särskilda förhållanden under vilka familjeföretagare verkar.6 De arbetar i företaget, i regel i ledande positioner, har sin förmögenhet uppbunden i verksamheten och det saknas en mark­ nad för aktierna. Vidare finns en både effektiv och ömtålig balans mellan delägarna. Oönskade förvärv av aktier kan då få förödande verkningar både för aktieägarna och företaget, inte minst dess utveck­ lingspotential. (Se vidare i nästa avsnitt 2.1.) Vidare skulle delägarnas möjligheter att få avkastning på satsat kapital kunna omintetgöras om utomstående lätt kunde förvärva aktier i onoterade bolag. Exem­ pelvis skulle det ge ägare till konkurrerande företag möjlighet atts. 6

74.19s. 8

75.köpa upp aktieposter och, i vart fall, på sikt försvaga möjligheternas. 8

76.att driva företaget. Utan skyddat ägande skulle incitamenten att göras. 8

77.långsiktiga och kostsamma investeringar avsevärt minska. Kan intes. 8

78.oönskade förvärv hindras, leder det till osäkerhet och det befräm­s. 8

79.jar inte heller det långsiktiga perspektivet. (Jämför resonemanget is. 8

80.avslutningen, 7.1.) I det sammanhanget blir möjligheterna att skyddas. 8

81.en intakt ägarkrets genom bl.a. klausuler i bolagsordningen av avgö­s. 8

82.rande vikt.7s. 8

83.De primära målen är att förhindra oönskade överlåtelser genoms. 8

84.relativt obyråkratiska samtyckes- och förköpsförbehåll intagna is. 8

85.bolagsordningen. Övriga förvärv — universalfången — kan fångas upps. 8

86.av en hembudsklausul. I ett rättsfall uttrycker HD, att syftet med ens. 8

87.hembudsklausul är att ”hålla ovidkommande borta från aktieägar-s. 8

88.kretsen och värna om maktbalansen i bolaget.8 Resonemanget åter­s. 8

89.kommer i det avslutande avsnittet.s. 8

Syfte

1.Avsikten med denna framställning är att fastställa gällande rätt vid olikas. 8

2.metoder för skydd av ägarpositioner i familjeägda små och medelstoras. 8

3.samt onoterade aktiebolag. Vidare berörs möjligheterna att motverkas. 8

4.kringgåenden av avyttringsbegränsningar. Därutöver är avsikten, atts. 8

5.ge vissa rättspolitiska förslag avseende skydd mot oönskade förvärv avs. 8

6.aktier genom bodelning och arvskifte.s. 8

Metod

1.Gällande rätt fastställs genom en traditionell rättsdogmatisk metod,s. 8

2.dvs. rättsläget vaskas fram ur främst lagtext, prejudikat, förarbeten ochs. 8

3.doktrin. Bundenhetsgraden för myndigheter av nämnda rättskällors. 8

4.förutsätts avta i nämnd ordning. Lagtext, såsom den ena extremen,s. 8

5.skall följas, medan det, som den andra ytterligheten, inte följer någons. 8

6.bundenhet av doktrinuttalanden. En annan sak är, att doktrinen kan 20 få genomslag av andra skäl, exempelvis att den kan ge domare stöd för ett visst domslut.9s. 8

7.Det bör understrykas, att rättsläget på vissa områden är osäkert.10 Främst aktieägaravtalen måste i relativt stor utsträckning analyseras utan stöd av lagtext och prejudikat. Därvid ges doktrinens ståndpunk­ ter ett relativt stort utrymme. Ytterligare en komplicerande faktor är, att sambanden mellan aktuella bestämmelser inom bolagsrätten och familjerätten inte alltid är genomtänkta. Utländska rättskällor redo­ visas endast i syfte att ge exempel på alternativa rättsliga lösningar.s. 11

8.Det bör även nämnas, att perspektivet i omfattande utsträckning är inriktat på planering av skydd av ägande i familjeföretag. En sådan utgångspunkt avviker till del från ett traditionellt domarperspek­ tiv.11s. 11

Avgränsningar

1.Som framgått upptas inga andra associationsformer än aktiebolag. Dessa representerar både de största ekonomiska värdena och de har i regel störst potential att växa till stora företag. En begränsning sker även till familjeägda små och medelstora bolag. Aktiebolag som ägs av en eller några få familjer ger intressanta skärningspunkter mellan familje- och associationsrätt. Skydd av ägande i stora företag kan ta andra former, än de som redovisas här, exempelvis korsvist ägande eller ägande genom holdingbolag.s. 11

2.Arbetet inriktas på privata bolag, som, till skillnad från publika bolag, inte kan (genom börsen) vända sig till allmänheten för att få in riskvilligt kapital (ABL 1:2 och 7—8), och kupongbolag, som har, till skillnad från avstämningsbolag med konto- och datorbaserad aktie­ hantering i ett avstämningsregister hos VPC (ABL 1:10), möjlighet att utfärda fysiska aktiebrev. Dessa utfärdas på begäran av aktieägare och hanteras manuellt (ABL 6:1).s. 11

3.21s. 12

4.Frågor om hur ägande kan skyddas uppkommer även vid tvångs­s. 12

5.vis inlösen, likvidation, ackord och konkurs. Här utreds dock främsts. 12

6.avyttringsbegränsningar vid frivillig överlåtelse av ägande och över­s. 12

7.gångar, särskilt vid bodelning och arv.s. 12

8.Följande ekonomiskt eller skatterättsligt inriktade frågor upptass. 12

9.inte, eller berörs endast översiktligt, i denna bok: Värdering av aktiers. 12

10.och köpeskillingens bestämmande (bl.a. vid inlösen av oönskade för­s. 12

11.värv), villkor vid köp samt finansierings- och skattefrågor.s. 12

12.Framställningen inriktas på åtgärder som enskilda kan vidta, sär­s. 12

13.skilt i syfte att skydda ägarpositioner mot oönskade förvärv genoms. 12

14.gifto- och arvsrätt. Därmed utesluts från vidare utveckling legala om-s. 12

15.sättningsbegränsningar, bl.a. vid insiderhandel.12 Vidare upptas intes. 12

16.åtgärder i syfte att bibehålla en intakt krets av ägare mellan bolag, s.k.s. 12

17.joint venture corporations.s. 12

18.Genom fokuseringen på skydd av ägarpositioner utesluts fördju­s. 12

19.pade penetreringar av olika åtgärder i syfte att åstadkomma skydds. 12

20.mot oönskad upplåtelse av begränsade sakrätter. Inte heller utvecklass. 12

21.klausuler med, mer eller mindre, personligt inriktade begränsningar.s. 12

22.Exempel är klausuler som endast tillåter personer med viss utbildnings. 12

23.att bli nya delägare eller varigenom en aktieägare, som går i pension,s. 12

24.åläggs att överlåta sina aktier till övriga delägare. (Se vidare i avsnitts. 12

25.2.5.)s. 12

26.Vidare utvecklas inte äganderätters rättsteoretiska funktioner, bl.a. atts. 12

27.äganderätten kan ses som en kopplingscentral. Denna uppfattning ärs. 12

28.typisk för de skandinaviska rättsrealisterna. De anser att en rättighets. 12

29.saknar semantisk referens; den har ingen verklighetsanknytning, mens. 12

30.kan vara av psykologisk betydelse. När vi använder ordet rättighet,s. 12

31.t.ex. en familjeföretagares möjlighet att som ägare bl.a. leda sitt före­s. 12

32.tag, tänker man sig att ordet utgör ett framställningstekniskt hjälp­s. 12

33.medel. Med andra ord binder underförstått ordet rättighet sammans. 12

34.både rättsfaktum och rättsföljd. Rättsfaktum utgör alla de sätt på vilkas. 12

35.en rättslig position som ägare till aktier kan uppkomma, t.ex. gåva,s. 12

36.köp och arv. Med rättsföljd åsyftas den kompetens som är inbyggd is. 12

37.nämnda position. En aktieägare kan disponera över aktierna genoms. 12

38.gåva, köp m.m. Han eller hon är berättigad att uppbära utdelning 22s. 12

39.och nya aktier vid emissioner samt rösta på bolagsstämman etc. Soms. 13

40.majoritetsägare kan denne styra stämman och därmed avgöra exem­s. 13

41.pelvis vilka som skall sitta i styrelsen.s. 13

42.Den framställningstekniska funktionen framträder genom att vis. 13

43.inte behöver utveckla, vare sig rättsfaktum, dvs. hur ägarpositioners. 13

44.uppkommit, eller rättsföljderna, vad en ägare har kompetens att göra.s. 13

45.Det framgår underförstått om någon visar att han eller hon är ägare.s. 13

46.När jag i det följande nämner skydd av ägande åsyftas, närmare besett,s. 13

47.ett skydd av en eller flera ägarpositioner.s. 13

48.Att synsättet (framställningstekniskt hjälpmedel) har fått åtmins­s. 13

49.tone visst genomslag i svensk rätt är klart, bl.a. genom vissa sakrätts­s. 13

50.liga rättsfall. Om det i sin tur påverkar lagstiftares och rättstillämparess. 13

51.benägenhet att skydda ägandet, t.ex. till aktier i familjeägda bolag, ärs. 13

52.däremot oklart. Ett sådant samband kan inte visas och varje resone­s. 13

53.mang blir långsökt, varför ytterligare spekulationer utesluts i det föl­s. 13

54.jande.s. 13

Disposition

1.Nästa avsnitt behandlar vissa övergripande förhållanden för familje­ ägda aktiebolag och möjligheterna att förhindra oönskade förvärv av aktier. I avsnitt 3 berörs avyttringsbegränsningar i vissa andra länder. Dessa får tjäna som jämförelsepunkter i den fortsatta genomgången av det svenska systemet. Rättsläget vid utnyttjande av de associationsoch familjerättsliga medlen, i syfte att säkra ägarpositioner i familje­ ägda aktiebolag, behandlas i avsnitten 4 respektive 5. Därpå utveck­ las möjligheterna att kringgå förvärvsklausuler i bolagsordningen och aktieägaravtal samt hur kringgåenden kan motverkas (6). Slutligen ges i avsnitt 7 en sammanfattande översikt av de rättsliga dispositio­ nerna med avsikt att säkra ägandestabiliteten i de aktuella bolagen. Däri upptas även några tankegångar kring framtida förbättringar av de juridiskt betonade möjligheterna att skydda ägarpositioner i sam­ band med bodelning och arvskifte.s. 13

KAPITEL 2

Övergripande

om familjeägda aktiebolag och

avyttringsbegränsningar

Särpräglade förhållanden i familjeägda aktiebolag

1.Med små och medelstora företag (SME) åsyftas i det följande aktiebolags. 2

2.med högst 250 anställda, vilket överensstämmer med EU:s defini­s. 2

3.tion.1 Familjeägda aktiebolag definieras på ett flertal olika sätt.2 Härs. 2

4.ges definitionen en legalistisk prägel, nämligen bolag vari majoritetens. 2

5.av aktierna (röstvärdet) ägs av högst fyra personer/familjer. Det över­s. 2

6.ensstämmer i viss mån med fåmansföretagsdefinitionen (IL 56:2).s. 2

7.Ägarkretsen kan dock bestå av ett mycket stort antal individer. Sås. 2

8.länge ägarfamiljerna inte är fler än fyra, definieras ändock företagets. 2

9.här som ett familjeföretag. Vidare är det typiskt att en kvalificerads. 2

10.majoritet vill att ägandet, i sinom tid, skall övertas av barnen ellers. 2

11.annan närstående i en yngre generation. Därutöver kännetecknas etts. 2

12.familjeägt aktiebolag av att minst en av ägarna/familjerna har direkts. 2

13.inflytande över företagets ledning (minst i form av en styrelseplats).s. 2

14.Alternativt utövar en ägarfamilj inflytande över ledningen genom etts. 2

15.familjeråd e.d.s. 2

16.Att avyttringsbegränsningar är av stor betydelse för familjeägdas. 2

17.små och medelstora samt onoterade aktiebolag, framgår av en kom­ 24 bination av delvis sammanhängande omständigheter, som är typiska för dessa bolag: 1. Ägaren/ägarna leder, eller påverkar ledningen av, företaget genoms. 2

18.positioner som VD, eller i en ledningsgrupp, eller styrelsemed­s. 3

19.lemmar. Det ger starka incitament att bibehålla en begränsads. 3

20.och kompetent krets av ägare. En väl samtrimmad och, mot bådes. 3

21.företag och övriga ägare, lojal grupp av kompanjoner/ledare ärs. 3

22.av avgörande vikt för företagets framtid. Om ägande sprids tills. 3

23.familjemedlemmar som inte sitter med i ledningen, exempelviss. 3

24.genom arv, kan dessa ändock engageras genom frivilliga arenor,s. 3

25.t.ex. ett familjeråd. 2. Ägarna har investerat hela, eller merparten, av sin privata förmö­s. 3

26.genhet i bolaget och de får sin lön från verksamheten, vilket görs. 3

27.dem starkt ekonomiskt beroende av företaget. Det medför, i sins. 3

28.tur, att de — och familjen i sin helhet — på ett avgörande sätt blir,s. 3

29.för sin ekonomiska framtid, beroende av ledningen av företaget,s. 3

30.som i regel är samma personer. Det beroendet kan även stärkass. 3

31.av mera svårfångade faktorer, exempelvis en social eller kulturells. 3

32.identifikation med firman. Sammantaget ger det, återigen, starkas. 3

33.drivkrafter för att bibehålla en lojal och intakt grupp av ägare. 3. Företagarfamiljens äldre medlemmar vill i regel, att den yngres. 3

34.generationen skall överta ägande och ledning av företaget.3 Meds. 3

35.sådana långsiktiga perspektiv, leder de vanligen bolaget på ett sätts. 3

36.som avsevärt avviker från den s.k. kvartalskapitalismen. Företa­s. 3

37.gets tillväxt sker inte i syfte att tillgodose en krets passiva deläga­s. 3

38.res kortsiktiga ekonomiska intressen. I stället är det påtagligt, atts. 3

39.företaget leds i syfte att tillgodose både dess egna och familjenss. 3

40.långsiktiga intressen, bl.a. inkluderande åtminstone en genera­s. 3

41.tionsväxling. 4. Det finns i regel ingen marknad för aktier i dessa företag. Intres­s. 3

42.serade köpare är kanske bara konkurrenter, som till en billig pen­s. 3

43.ning avser att stärka sin ställning på marknaden eller, i vart fall,s. 3

44.få del av affärs- eller yrkeshemligheter. Oönskade förvärv av aktiers. 3

45.25s. 4

46.kan även ske genom t.ex. bodelning och arv. Dessa potentiellas. 4

47.förvärv ger ytterligare starka incitament, att genom avyttringsbe-s. 4

48.gränsningar sträva efter att minimera riskerna för oönskade ägar-s. 4

49.övergångar.s. 4

50.5. Genom förvärvsbegränsningar i aktieägaravtal kan ägarna skapas. 4

51.en inre marknad, vilket kan vara av avgörande betydelse främsts. 4

52.i samband med en delägare frånfälle (jämför avsnitt 3.6.2). Dens. 4

53.kan, i avsaknad av en öppen marknad, vara enda möjlighetens. 4

54.för de efterlevande att få (en rimlig) ekonomisk ersättning förs. 4

55.aktierna.s. 4

56.Stora börsnoterade aktiebolag är i regel inte familjeägda, om än dets. 4

57.förekommer undantag (ex. H&M). Vanligen är kretsen av aktieägares. 4

58.mycket stor och en enskild ägares intressen begränsas till att få utdel­s. 4

59.ning och att få del av värdetillväxten vid en framtida försäljning. I regels. 4

60.har ett fåtal personer kontrollen över ett stort börsnoterat företag. Dets. 4

61.kan uppnås genom aktieposter, som sammantaget ger majoritet i röste­s. 4

62.tal. Ibland äger dessa personer A-aktier, som kan ha tio gånger störres. 4

63.röstvärde än B-aktier (ABL 4:2-3). Ett ytterligare alternativ är att ens. 4

64.kontrollpost kan ägas av ett holdingbolag eller en stiftelse, som i sins. 4

65.tur styrs av en grupp av personer. I ett stort icke börsnoterat familje-s. 4

66.ägt bolag kan finnas passiva delägare med intressen som motsvarars. 4

67.dem hos flertalet aktieägare i stora noterade bolag. De flesta delägares. 4

68.torde dock vara verksamma i företaget, om än de inte alltid tar dels. 4

69.i ledningen. I vart fall ligger det i en ägarfamiljs intresse att kunnas. 4

70.påverka densamma. Om ingen familjemedlem arbetar som VD, kans. 4

71.ändock familjen vara involverad genom platser i styrelsen eller genoms. 4

72.att organisera ett familjeråd, varigenom man — i kraft av en sammanta­s. 4

73.gen aktieägarmajoritet — kan utöva ett indirekt ägarinflytande, främsts. 4

74.genom bolagsstämman. Förvärvsklausuler i bolagsordningen är intes. 4

75.tillåtna i börsnoterade företag. I stora icke noterade och familjeägdas. 4

76.bolag kan däremot, exempelvis, hembudsklausuler vara ett medel is. 4

77.syfte att förhindra oönskade förvärvs. 4

78.Familjeägda små och medelstora samt onoterade aktiebolag har så­s. 4

79.lunda, sammantaget sett, en särpräglad situation. Finns flera ägares. 4

80.har de ett gemensamt intresse av att behålla en stabil ägarbild, sär­s. 4

81.skilt om ingen ensam har röstmajoritet. Verksamhetens utveckling ärs. 4

82.beroende av ett ömsesidigt förtroende och lojalitet mot gemensamma 26 mål. Samtidigt finns ett intresse, t.ex. när en ägare pensioneras, av att kunna på rimliga villkor låta aktierna övergå till ny ägare.s. 4

83.För att bl.a. kunna tillgodose dessa, delvis motstridiga, intressen finns ABL 29:3-4, varigenom en aktieägare kan bli skyldig att lösa in en annan ägares aktier. Förutsättningarna är dock alltför snäva i det nu aktuella sammanhanget.4 Ett exempel är om en aktieägare X grovt oaktsamt tillfogat bolaget eller annan aktieägare skada genom att medverka — genom t.ex. sitt inflytande över en styrelsemedlem eller VD - till överträdelse av bolagsordningen och om det finns fara för fortsatt missbruk (jämför ABL 8:41). I så fall kan X bli skyldig att lösa in en annan delägare Y:s aktier, vilket kan antas vara ovan­ ligt. Detsamma gäller för möjligheten att, enligt ABL 25:21-22, tvinga fram en likvidation av bolaget eller inlösen av en delägares aktier.5s. 5

84.Det är inte en uppgift för rättssystemet att ingripa annat än vid uppenbara missbruk, sett i relation till företagets kort- och långsik­ tiga utveckling, av en ägar- eller förtroendeställning.6 I övriga fall måste intressemotsättningar lösas mellan delägarna. En annan ord­ ning skulle leda till ineffektivitet och byråkratisering. Den begrän­ sade räckvidden av nämnda bestämmelse ger ännu ett skäl för att reglera de inbördes mellanhavandena i klausuler i bolagsordningen och särskilt i aktieägaravtal, exempelvis i form av s.k. exit-klausuler. (Se vidare i 4.8.2.f.)s. 5

85.Det kan nämnas, att det ibland sätts likhetstecken mellan ägarleddas. 5

86.företag och familjeföretag. Likheterna är många och kanske, för des. 5

87.flesta, avgörande. Det bör dock sägas, att:s. 5

88.L Alla ägarledda företag är inte familjeföretag. En person, eller tvås. 5

89.eller flera kompanjoner, kan starta och driva upp ett företag i syftes. 5

90.att sälja aktierna efter en viss tidsperiod eller när företaget har nåtts. 5

91.27s. 8

92.ett visst försäljningsvärde. Även om verksamheten leds av en ellers. 8

93.flera av ägarna och om familjemedlemmar tar del i de operativas. 8

94.sysslorna, kan det inte rimligen ses som ett familjeföretag. Dets. 8

95.finns ingen avsikt att låta företaget förbli kvar i familjen över gene­s. 8

96.rationerna. Det är inte mer än en försörjningsbas och kanske, meds. 8

97.tiden, en god kapitalplacering. Företaget är ägarlett, men enligts. 8

98.min åsikt inte ett familjeföretag.s. 8

99.2. Alla familjeföretag är inte ägarledda. Ledningen för ett företag defi­s. 8

100.nieras i regel som VD och den grupp som han eller hon väljer atts. 8

101.omge sig med.7 Styrelsen har andra funktioner, t.ex. kontroll ochs. 8

102.fastställande av strategiska mål. Ett familjeföretag kan mycket väls. 8

103.överlåta ledningen till utomstående. Familjen kontrollerar ändocks. 8

104.skeendet genom att den äger aktiemajoriteten. Vid bolagsstämmans. 8

105.kan styrelsen bytas ut och den nya sammansättningen väljer ens. 8

106.ny VD. Under vissa förutsättningar kan skeendet befrämjas av atts. 8

107.familjen startar en frivillig arena, t.ex. ett familjeråd.8s. 8

108.Däremot är det till del mera närliggande att sätta likhetstecken mel­s. 8

109.lan fåmansföretag (IL 56:2) och familjeföretag. Ä ena sidan är intes. 8

110.alla fåmansföretag att kategorisera som familjeföretag, främst eftersoms. 8

111.det saknas ambitioner om generationsskifte inom familjen. Å andras. 8

112.sidan är, beroende på definitionen av ett familjeföretag, de allra flestas. 8

113.sådana bolag fåmansföretag, eftersom ägarna inte är fler än högst fyras. 8

114.personer (som tillsammans har mer än 50 procent av röstetalet). Där­s. 8

115.med är, exempelvis, vikten av en bibehållen balans i ägarpositionernas. 8

116.densamma i båda typerna av företag (jämför avsnitt 1.1).s. 8

Allmänna motiv för och emot

avyttringsbegränsningar

1.Exempel på motiv för att, genom avyttringsbegränsningar i bolags­s. 8

2.ordningen och aktieägaravtal, befrämja skyddet av ägande i nu aktu­s. 8

3.ella bolag är — med vissa upprepningar — bl.a. följande: 28 1. Därigenom kan en (majoritets)ägare, eller grupp av ägare, und­s. 8

4.vika att förlora kontrollen över företaget. Med kontroll åsyftass. 13

5.möjligheten för en majoritet att, i kraft av de röster aktieinnehavets. 13

6.ger, direkt och indirekt (genom familjeråd m.m.), driva igenoms. 13

7.beslut på bolagsstämman.9 Det kan vara särskilt viktigt unders. 13

8.vissa kritiska skeenden, exempelvis vid en ägares frånfälle eller närs. 13

9.en nyckelperson, som tillika är aktieägare, lämnar företaget.10 2. De möjliggör för (majoritets-) ägare att hindra mindre kompe­s. 13

10.tenta eller nogräknade nya ägare från att få inflytande över före­s. 13

11.taget.11 Med andra ord och med viss variation: Ägarna har i regels. 13

12.positioner i ledningen för företaget och de arbetar på heltid meds. 13

13.verksamheten. Därmed bygger ett framgångsrikt kompanjonsägts. 13

14.företag på ömsesidigt förtroende och balans mellan ägarna. Oms. 13

15.en får större andel av samtliga aktier eller om en ny delägare, soms. 13

16.t.ex. har intressen hos en konkurrent, kommer in i kretsen, kans. 13

17.samarbetet störas på ett sätt som inverkar negativt på företagetss. 13

18.tillväxt.12 Det sagda skall även ställas i relation till att det i regels. 13

19.saknas en marknad för aktier i små och medelstora familjeägdas. 13

20.aktiebolag. En ny oönskad aktieägare kan så till den grad störa etts. 13

21.etablerat och effektivt samarbete mellan tidigare ägare och ledare,s. 13

22.att en eller flera vill lämna bolaget. I avsaknad av en marknad,s. 13

23.tvingas de att motvilligt stanna kvar.13 Det främjar inte utveck­s. 13

24.lingen av företaget. 3. Företagaren och familjen kan, bl.a. genom förvärvsbegränsningar,s. 13

25.vilja befrämja möjligheterna att behålla och utveckla ”idiosyncrat­s. 13

26.ic knowledge”, lokala nätverk och en lojalitet mot både företag,s. 13

27.29s. 19

28.familj och bygd. Samtliga faktorer kan främja möjligheterna att nås. 19

29.värdetillväxt i företaget. Vidare är de av avgörande betydelse soms. 19

30.motiv för generationsskiften inom familjen.14s. 19

31.4. Begränsningar kan bidra till att balansera icke anställda investe­s. 19

32.rares vilja att sälja aktier, i syfte att få avkastning på en investe­s. 19

33.ring, mot ledningens önskan att inte anstränga bolagets finansers. 19

34.eller att sälja på ett för tidigt stadium. Vidare kan begränsningar is. 19

35.passiva delägares möjligheter att förfoga över ägandet ge de, soms. 19

36.genom anställning är mera beroende av företaget, en viss ökads. 19

37.säkerhet.15s. 19

38.5. Genom avyttringsbegränsningar, som ger möjlighet att på rimligas. 19

39.villkor sälja till andra ägare, kan man motverka nackdelarna av atts. 19

40.det inte finns en öppen marknad för aktier i små och medelstoras. 19

41.familjeägda bolag.16 Det kan vara av särskild vikt när en aktieägares. 19

42.avlider. Möjligheten att sälja kan bidra till exempelvis efterlevan-s. 19

43.des försörjningsmöjligheter.17s. 19

44.6. En företagare kan vilja undvika den förmögenhetsminskning soms. 19

45.kan komma att ske vid oönskade aktieförvärv. Så kan bli fallet oms. 19

46.en förvärvare av någon anledning inte behöver betala fulla mark­s. 19

47.nadsvärdet. Det kan leda till att värdet på övriga aktier minskar.18s. 19

48.Exempel på allmän kritik mot avyttringsbegränsningar är följande:s. 19

49.1. Omfattande möjligheter till överlåtelsebegränsningar i bolagsord­s. 19

50.ningen och i aktieägaravtal kan leda till att överlåtelsefrihetens. 19

51.blir en illusion.19 Det hämmar den fria omsättningen av egen­s. 19

52.dom (aktier), vilket bl.a. kan få påtagliga inlåsningseffekter förs. 19

53.minoritetsaktieägare. En fullständig frihet att överlåta aktier i nus. 19

54.aktuella bolag är dock även det en illusion, om det inte finns ens. 19

55.fungerande öppen marknad. 30 2. Förekomsten av hembuds- samt förköps- och samtyckesklausu-s. 19

56.ler kan avhålla potentiella köpare från att försöka förvärva aktier.s. 22

57.Exempelvis kan svårigheter och osäkerheter kring identifieringens. 22

58.av vilka som har rätt till inlösen samt tidsutdräkten och kostna­s. 22

59.derna vid förhandlingar och kontraktsskrivning verka avhållan­s. 22

60.de. Det leder till att säljare får sämre betalt för sina aktier.20 Ens. 22

61.annan möjlig följdverkan är, att kapitaltillströmningen till företags. 22

62.hämmas,21 vilket leder över i nästa punkt. 3. Begränsningarna kan medföra problem med likviditeten, särskilts. 22

63.vid kostsamma investeringar. Om ett familjeföretag inte kan meds. 22

64.egna medel, eller tillskjutet kapital från delägarna, finansiera ens. 22

65.investering, återstår att låna pengar eller att anlita utomståendes. 22

66.investerare. En bank kräver, innan lån beviljas, i vart fall säkerhets. 22

67.i form av företagshypotek och eventuell borgen från delägarna.s. 22

68.Det är dock inte givet att det är tillfyllest för en sådan långivare.s. 22

69.Dessutom medför skeendet vid lån kostnader i form av bl.a. tids-s. 22

70.utdräkt, som kan inverka negativt på möjligheterna att göra ens. 22

71.investering. En annan möjlighet är att locka utomstående finan­s. 22

72.siärer. En sådan kräver dock i regel att få bli delägare i företaget.s. 22

73.En eller flera av de ursprungliga ägarna eller, om en utomståendes. 22

74.arbetar som VD, ledningen, kan vilja nyemittera aktier till ens. 22

75.sådan investerare. Det kan övriga delägare med stöd av förvärvs-s. 22

76.begränsningar motsätta sig, eftersom de inte vill t.ex. acceptera ens. 22

77.utspädning av ägandet i företaget eller få in nya ägare. Det förut­s. 22

78.sätter dock, att avyttringsbegränsningar, avseende överlåtelse avs. 22

79.aktier och som är intagna i bolagsordningen, kan tillämpas analogts. 22

80.på emissioner eller att förvärvsbegränsningar, som omfattar emis­s. 22

81.sioner, har tagits in i aktieägaravtal. (Se vidare om emissioner is. 22

82.avsnitten 4.2.2, 4.8.2 h och 6.2.8.) Därmed kan förvärvsklausuler,s. 22

83.som ger vissa rätt till inlösen från en ny delägare, omintetgöra ens. 22

84.nyinvestering.22s. 22

85.31s. 23

86.4. Fideikommissinstitutet har på goda grunder upphävts och de sistas. 23

87.fideikommissen är under avveckling. Ett sådant kunde exempelviss. 23

88.innebära, att äldste sonen i varje generation, utan nämnvärd kompen­s. 23

89.sation till syskon, ärvde hela godset. Det innebär en kraftig avvikelses. 23

90.från vad som idag gäller beträffande legal arvsrätt (främst ÄB 2:1- 3s. 23

91.och 3:1) och möjligheterna att påverka den legala arvsordningen meds. 23

92.testamente (ÄB 9:2). Vidare var institutet inte ägnat att ge ägare inci­s. 23

93.tament till att utveckla sin rörelse i värdehöjande riktning, tvärtoms. 23

94.kunde det ifrågasättas om en fideikommissarie över huvud taget hades. 23

95.några incitament av det slaget. Mot den bakgrunden kan invändningars. 23

96.resas mot möjligheterna att begränsa övergång av ägande i familjeägdas. 23

97.bolag genom avyttringsbegränsningar. Är det ett modernt påfund,s. 23

98.som innebär dels en avvikelse från legal och testamentarisk arvsrätts. 23

99.samt dels begränsningar som leder till minskade ekonomiska incita­s. 23

100.ment att utveckla verksamheten?s. 23

101.För det första upprättas avyttringsbegränsningar — till skillnad fråns. 23

102.ett fideikomiss — i regel i syfte att behålla en intakt krets av ägare mel­s. 23

103.lan vissa personer, som sitter i ledningen för företaget och som, unders. 23

104.den verksamma tiden, avser att skydda kretsen som sådan. Till den dels. 23

105.begränsningarna avser arvfallen, är de likaledes upprättade i syfte atts. 23

106.behålla kretsen av ägare intakt (bortsett från den avlidne), dvs. meds. 23

107.avsikten att förhindra nya ägare att göra entré genom arv/testamente.s. 23

108.För det andra kan avyttringsbegränsningar implementeras i syfte atts. 23

109.befrämja möjligheterna att behålla ägandet inom familjen och övers. 23

110.generationerna. Det innebär dock inte att äldste sonen/dottern ensams. 23

111.och utan ersättning tar över företaget. Tvärtom, den legala arvsrättens. 23

112.kvarstår intakt, likaså möjligheten att genom testamente eller livstids-s. 23

113.dispositioner avgöra vem/vilka i nästa generation som blir nya ägare.s. 23

114.För det fall att det finns kompanjoner kan de, med stöd av avyttrings-s. 23

115.begräsningarna, lösa ut en arvinge/testamentstagare och därmed skers. 23

116.kompensation i pengar.s. 23

117.Vidare är det, som Andre påpekar, inte avgörande för utvecklings­s. 23

118.potentialen vem som är ägare, eftersom det är ledningen som utveck­s. 23

119.lar företagen, om än det, särskilt i små företag, ofta är samma personer.s. 23

120.Det är i stället ledningens möjligheter att disponera över företagetss. 23

121.tillgångar, inte ägandet av aktier, som inte får inskränkas genom avytt­s. 23

122.ringsbegränsningar.23 Dessutom bör betonas, att en relativt omfat32s. 23

123.tände konkurrens mellan företag (till skillnad från mellan stora gods)s. 25

124.utgör ett incitament, som kompenserar för eventuell påverkan pås. 25

125.incitamentsstrukturen genom begränsningar i möjligheterna att avytt­s. 25

126.ra aktier. Nämnda skäl mot avyttringsbegränsningar talar sålunda för ett upp­ rätthållande av det i början nämnda omsättningsintresset, dvs. att minimera möjligheterna att använda nämnda begränsningar. Reso­ nemanget återkommer i det avslutande avsnittet.s. 25

127.För mer detaljerad och juridiskt inriktad kritik mot olika förvärvsklausuler, se främst avsnitten 4.2.4, 4.3.4, 4.4.4 och 4.8.7.s. 25

Funktioner med majoritetsägande m.m.

1.Här och i fortsättningen åsyftas med ordet funktioner med olika åtgärder (exempelvis avyttringsbegränsningar och majoritetsägande) den praktiska nyttan, eller eftersträvade fördelarna, för en ägarfamilj. Med uttrycket ändamål syftas på den av statsmakten eftersträvade samhälleliga effekten.s. 25

2.Vad utgör då funktionen med kontrollen över ett familjeföretag, dvs. till vad utnyttjas denna maktposition. Genom sin rösträtt - i regel i proportion till det relativa antalet aktier — utövar aktieägare sin rätt att bestämma över ett bolags ledning vid bolagsstämman (ABL 7:1—2). En aktieägare (jämför avsnitt 4.1, början) har rätt att delta i stämman.24 De viktigaste besluten är att: 1. Utse styrelsen, som bl.a. avgör de strategiska målen för verksamhe­s. 25

3.ten och utövar kontroll över ledningen (ABL 8:4 och 8).25 Vidares. 25

4.utser styrelsen bolagets VD (ABL 8:27), som i sin tur kan välja atts. 25

5.omge sig med en ledningsgrupp.s. 25

6.33s. 26

7.2. Välja revisorer, som granskar den ekonomiska förvaltningen (ABLs. 26

8.9:3 och 8).s. 26

9.3. Avgöra hur årets vinst skall disponeras (ABL 7:11).s. 26

10.Den eller de som har majoriteten av aktierna (till röstetal) avgörs. 26

11.besluten (ABL 7:40).26s. 26

12.Vidare vill, som sagt, en kvalificerad majoritet av familjeföretagares. 26

13.att den yngre generationen skall ta över ägande och ledning. Det för­s. 26

14.utsätter kontroll över företaget.s. 26

15.Den av statsmakten tänkta funktionsfördelningen, i kraft av des. 26

16.styrande principerna om proportionalitet och majoritetens avgöran­s. 26

17.de, mellan högsta beslutande organet, bolagsstämman, och ett före­s. 26

18.tags strategiskt inriktade styrelse, kan i ett familjeföretag sättas ur spels. 26

19.genom frivilliga arenor, t.ex. ett familjeråd. En familj, eller flera, sit­s. 26

20.ter med majoriteten av aktierna och kan sålunda på förhand avgöras. 26

21.bolagsstämmans beslut, som därmed blir en formalitet. Att det ävens. 26

22.kan ske genom aktieägaravtal berörs i avsnitt 4.8.2.s. 26

23.Det bör nämnas, att funktionsfördelningen mellan bolagsstämma,s. 26

24.styrelse och VD kan vara en illusion i små bolag. Bolagsstämman kan­s. 26

25.ske är en formalitet, där resultat och utdelning fastställs, ansvarsfrihets. 26

26.beviljas för styrelsen och omval sker av både denna och revisorernas. 26

27.utan att någon stämma i praktiken äger rum. Styrelsen kan bestå avs. 26

28.en person och även detta bolagsorgans möten blir då en formalitets. 26

29.(Jämför ABL 8:1 och 3). Ett protokoll förs, kanske av revisorn, mens. 26

30.det kan undertecknas utan att något möte i realiteten ägt rum. Finnss. 26

31.flera ledamöter kan protokollet sändas runt för underskrift.s. 26

32.Förhåller det sig i stället så, att ett familjeägt aktiebolag har två röst­s. 26

33.mässigt jämstarka aktieägare, eller grupper av ägare, så blir det av vikts. 26

34.att balansera intresset av kontroll. Bolagsstämman kan ta upp allas. 26

35.ärenden som rör bolaget och fatta beslut som binder styrelsen m.fl.s. 26

36.Kommer inte två jämstarka aktieägare överens, riskerar de låsningars. 26

37.som passiviserar verksamheten. Enligt ABL 7:40 har dock, enligts. 26

38.huvudregeln, stämmans ordförande utslagsröst vid andra beslut än val, 34s. 26

39.varför der kan undvikas. Vidare kan man i bolagsordningen regleras. 29

40.ordförandens roll, vilket kan bidra ytterligare till att undvika sådanas. 29

41.situationer. Alternativt kan i särskilt avtal bestämmas att, vid låsningars. 29

42.enligt ovan, skiljeman eller neutral utomstående skall fatta avgöran­s. 29

43.det.s. 29

44.Även val av styrelse och revisorer sker genom majoritetsbeslut, vil­s. 29

45.ket likaledes kan, när det finns två jämstarka ägare eller grupperingars. 29

46.av ägare, leda till låsningar. Vid val skall dock en sådan situation avgö­s. 29

47.ras genom lottning (ABL 7:41), om inte bolagsstämman beslutar oms. 29

48.annat före valet. Alternativt kan man besluta att en neutral tredje mans. 29

49.skall ha utslagsröst eller att en skiljeman skall avgöra frågan vid likas. 29

50.röstetal.s. 29

51.Andra möjligheter är, att i bolagsordningen föra in klausuler soms. 29

52.motverkar låsningar. Exempel är föreskrifter om trefjärdedelsmajoritets. 29

53.vid val styrelse och revisor. Det måste dock i sin tur kompletteras meds. 29

54.andra regler för de fall erforderlig majoritet inte kan uppnås. En annans. 29

55.möjlighet är, som tidigare nämnts, att i bolagsordningen bestämma,s. 29

56.att en eller flera personer skall utses på annat sätt än av bolagsstämmans. 29

57.(ABL 8:8). En av revisorerna måste dock utses av stämman (ABL 9:8).s. 29

58.Ytterligare ett alternativ är att ge ut två aktieslag och föreskriva att ens. 29

59.styrelseledamot skall utses av vardera (jämför ABL 4:2).27 (Se ävens. 29

60.avsnitt 4.8.2 c.)s. 29

61.Minoritetsaktieägares situation aktualiserar det s.k. minoritets-s. 29

62.skyddet för de som vid sidan av en eller flera majoritetsägare inne­s. 29

63.har mindre aktieposter i ett företag. Denna bok är inriktad på hurs. 29

64.majoritetsägare, särskilt i familjeföretag, kan skydda sitt ägande, intes. 29

65.minoritetsägarnas problem.28s. 29

Ägarfamiljens möjligheter att påverka ledningen

1.av företaget m.m. I svensk rätt finns ingen allmän definition av vilka som ingår i en familjekrets.29 Här ges en definition med tanke på generationsskiften av familjeägda företag. Med familj åsyftas makar eller sambor samts. 29

2.35s. 30

3.deras avkomlingar, även särkullbarn. Vidare innefattas i en familjs. 30

4.makars eller sambors syskon och deras bröstarvingar. Med avkom­s. 30

5.lingar jämställs adoptivbarn (FB 4:8) och officiellt antagna foster­s. 30

6.barn (jämför SoL 11:3 och SoF 5: la §). Övergång av ägandet inoms. 30

7.familjen sker i regel till barn, undantagsvis barnbarn eller syskonbarn.s. 30

8.Att en make eller maka eller sambo, till en företagare, ses som del avs. 30

9.en företagarfamilj är givet, inte minst eftersom denne/denna har etts. 30

10.inflytande över nästa generation. Även en frånskild person behåller is. 30

11.regel sitt inflytande över barnen, varför även en f.d. make/maka ellers. 30

12.sambo till en företagare i regel bör räknas in i familjen.s. 30

13.Ledningen av ett familjeföretag kan på avgörande sätt påverkas avs. 30

14.vem/vilka som äger aktierna. Familjemedlemmar kan direkt utöva led­s. 30

15.ningen genom den operativt inriktade VD-posten eller påverka led­s. 30

16.ningen genom medlemskap i den strategiskt inriktade styrelsen. Oms. 30

17.en utomstående arbetar som VD i företaget kan ledningen påverkass. 30

18.genom att familjemedlemmar sitter i styrelsen eller, indirekt, genoms. 30

19.ett familjeråd e.d. Vid ett familjeråd kan medlemmarna exempelviss. 30

20.komma överens om vilka frågor som skall tas upp på bolagsstämman,s. 30

21.hur de skall lägga sina röster beträffande val av styrelsemedlemmars. 30

22.etc.s. 30

23.Med en utomstående i position som VD i ett familjeägt företag aktua­s. 30

24.liseras s.k. principalagent problem, dvs. en tendens hos den utom­s. 30

25.stående VD:n att maximera sina personliga ekonomiska intressen is. 30

26.stället för aktieägarnas.30 Denna bok inriktas på möjligheterna atts. 30

27.säkra ägandet i familjeföretag. Det utgör en förutsättning för att soms. 30

28.principal kunna styra agenten (VD:n), särskilt när denne är en utom­s. 30

29.stående person.s. 30

30.Förändras ägarkretsen, särskilt om en utomstående förvärvar aktier,s. 30

31.kan det på ett avgörande sätt störa både det direkta och indirektas. 30

32.inflytandet över ledningen.s. 30

33.I det följande förutsätts att majoritetsägaren, eller ägarna, till etts. 30

34.familjeägt aktiebolag upprättar förvärvsklausuler främst i syfte atts. 30

35.kunna styra företaget. Med andra ord är kontrollen och möjligheterna 36 att påverka verksamheten i värdebefrämjande riktning de avgörande skälen. I sin förlängning möjliggör familjens kontroll att ägandet kan föras över till nästa generation, vilket på tidigare nämnda sätt även det kan befrämja värdetillväxten i företaget.s. 30

36.Det har även nämnts, att bolagsstämmans beslut i familjeägda aktiebolag kan avgöras av ett familjeråd. Ett alternativt sätt för en familj, som äger majoriteten av aktierna, är att i aktieägaravtal föra in, förutom avyttringsbegränsningar, klausuler om hur medlem­ marna skall lägga sina röster m.m. vid bolagsstämman.31 Bägge dessa instrument kan användas i syfte att behålla kontrollen och därmed möjligheterna att leda företaget, undvika att oönskade personer blir ägare samt att, i framtiden, låta ägandet och ledningen övergå till den yngre generationen. (Se vidare i avsnitt 4.8.2.)s. 33

Något om alternativa utformningar av

1.avyttringsbegränsningar m.m. Avyttringsbegränsningar kan ha mycket heterogena funktioner och ändamål samt utformas på ett närmast oändligt antal sätt. Här ges en kort överblick.s. 33

2.I syfte att skydda den fria överlåtbarheten kan ett land i lag, teo­ retiskt sett, förbjuda avyttringsbegränsningar i bolagsordningen och i aktieägaravtal.32 Alternativt kan rättsverkningar ges endast till klausuler som finns intagna i bolagsordningen. En annan möjlighet är att i lag definiera vissa (i bolagsordningen) tillåtna avyttringsbe­ gränsningar, t.ex. en förköpsrätt, och ge den rätten (endast) till aktie­ ägarna. Det är även möjligt att i lag lämna helt fritt för ägarna att, i bolagsordningen eller i aktieägaravtal, komma överens om vilka avyttringsbegränsningar som skall gälla samt när och hur dessa skall träda i kraft.33s. 33

3.Den närmare rättsliga innebörden av begränsningarna kommer i alla fallen att, åtminstone till del, bestämmas av domstolarna.s. 33

4.37s. 34

5.Avyttringsbegränsningar kan indelas i fyra huvudgrupper. Tres. 34

6.grupper är kopplade till vissa typiska förvärvsrättsutlösande faktorer.s. 34

7.Inom den fjärde huvudgruppen, en ”intern marknad”, kan en för-s. 34

8.värvsrätt utlösas av samtliga faktorer. Den första gruppen har direkts. 34

9.samband med övergång av äganderätten till aktier, egna eller kom­s. 34

10.panjoners. För det andra finns avyttringsbegränsningar som är, mers. 34

11.eller mindre, indirekt kopplade till möjliga förändringar i ägarpositio-s. 34

12.ner. Den tredje huvudgruppen har avseende på skeenden som, utans. 34

13.att aktualisera övergång av ägande, är mer eller mindre knutna tills. 34

14.en aktieägares, eller kompanjoners, person eller ekonomi. En fjärdes. 34

15.grupp är de där kompanjoner, ibland i syfte att skapa ett alternativ tills. 34

16.en öppen marknad, avtalar om att skapa en ”inre marknad.”s. 34

17.Enligt svensk rätt får avyttringsbegränsningar i bolagsordningens. 34

18.endast omfatta övergång eller överlåtelse av äganderätten till aktier,s. 34

19.dvs. den första gruppen av begränsningar. Vidare gäller, för klausu­s. 34

20.ler i bolagsordningen, ett typtvång. Däri tillåts endast samtyckes-,s. 34

21.förköps- och hembudsförbehåll. Förbudsklausuler är inte tillåtna,s. 34

22.vilket leder till att dessa vid behov får tas in i ett aktieägaravtal. Etts. 34

23.samtyckesförbehåll träder in redan när en aktieägare avser att överlåtas. 34

24.aktier. För att ett förköpsförbehåll skall slå till, förutsätts därutöver atts. 34

25.det finns en påtänkt förvärvare. Däremot träder en hembudsklausuls. 34

26.in först efter övergång av äganderätten.s. 34

27.Den andra huvudgruppen, upplåtelse av begränsade sakrätter, hars. 34

28.indirekt samband med övergång av äganderätten till aktier. Om ens. 34

29.aktieägare, som exempelvis pantsatt sitt innehav, inte betalar dens. 34

30.underliggande fordringen, kan han eller hon i förlängningen förloras. 34

31.sina aktier. På grund av typtvånget måste klausuler, som innefat­s. 34

32.tar upplåtelse av begränsade sakrätter, t.ex. rätt att lösa in pantsattas. 34

33.aktier, tas in i aktieägaravtalen.s. 34

34.En tredje grupp av avyttringsbegränsningar är de som har avseendes. 34

35.på skeenden knutna till en aktieägares person eller ekonomi. Dessas. 34

36.kan inte heller tas in i bolagsordningen. Vill kompanjoner ha rätt atts. 34

37.köpa ut en delägares aktier, om denne exempelvis slutar sin anställ­s. 34

38.ning i företaget eller får ekonomiska svårigheter, tas sådana förbehålls. 34

39.med i aktieägaravtalet. Exempel på klausuler som är mera typiskts. 34

40.knutna till en aktieägares person är de som ger rätt att köpa ut ens. 34

41.delägare som pensioneras eller drabbas av en svår och kronisk sjuk­ 38 dom. Under dessa omständigheter ges kompanjonerna en option, att lösa in aktierna.s. 34

42.Som tidigare nämnts (avsnitt 1.4) sker inga fördjupningar i denna framställning beträffande avyttringsbegränsningar som omfattar upp­ låtelse av begränsade sakrätter. I avsnitt 6.2 berörs dock sådana rät­ tigheter som medel att kringgå avyttringsbegränsningar Inte heller utvecklas klausuler som innefattar skeenden med anknytning till en aktieägares person eller ekonomi.s. 35

43.Den fjärde gruppen av avyttringsbegränsningar, dvs. där delägare avtalar om en ”inre marknad”, kan avse samtliga ovannämnda utlö­ sande faktorer, exempelvis om kompanjonerna har, i en klausul, utfäst sig att förvärva en avliden delägares aktier till ett i förväg fastställt pris. I dessa fall skapar avtalet en plikt att lösa in aktierna. Sådana avyttringsbegränsningar får endast tas in i ett aktieägaravtal. En inre marknad kan även vara utformad så, att övriga delägare ges valmöjlig­ het, antingen förvärva aktierna eller avstå. I dessa fall ligger skyldig­ heten (att erbjuda vissa att lösa in) på den aktieägare som exempelvis slutar sin anställning i företaget. (Se vidare i avsnitt 4.8.2 g). I så fall behöver inte syftet vara att förhindra överlåtelser. I stället kan det vara att undvika passiva delägare, exempelvis när en aktieägare slutar sin anställning eller blir allvarligt och kroniskt sjuk.s. 35

44.Det bör sägas, att uttrycket ”inre marknad” används i brist på en bättre benämning. Det är missledande av flera olika skäl. Ordet ”inre” leder, för det första, tankarna till en inre krets bestående av samtliga aktieägare i ett visst bolag. Det behöver inte vara fallet. Ett konsortialavtal kan ingås mellan blott ett fåtal av samtliga delägare. För det andra är det inte fråga om en marknad i betydelsen av en öppen sådan. Priset är i regel avgjort på förhand, t.ex. genom att revisorn, enligt stipuleringar i avtalet och för ett år i taget, gör en värdering per aktie. Dessutom finns ingen öppenhet i betydelsen av att det står vem som helst fritt att förvärva de aktuella aktierna. Förvärvsrätten är istället begränsad till övriga konsortiemedlemmar. Därutöver bör nämnas, att en öppen marknad förutsätter frivillighet, både från köpare och säljare. Inom ramen för det som här benämns inre marknad kan det föreligga ett (avtalat) tvång att sälja eller köpa aktier.s. 35

45.Rätten att förvärva aktier ges vanligen till övriga aktieägare eller, vilket kan antas vara mindre vanligt, andra personer, exempelviss. 35

46.39s. 37

47.anställda. En kombination av dessa förvärvare är också möjlig. Rät­s. 37

48.ten kan, i enlighet med en viss avyttringsbegränsning, även vara givens. 37

49.till bolaget, om förvärv av egna aktier är tillåten. Enligt svensk rätt fårs. 37

50.inte privata bolag annat än undantagsvis förvärva egna aktier (19 kap.s. 37

51.ABL). Om det förts in ett inlösenförbehåll i bolagsordningen, i bolags. 37

52.med minimi- och maximalt aktiekapital, kan dock, under vissa för­s. 37

53.utsättningar, bolaget lösa in aktier, men inte med resultat att minimi­s. 37

54.kapitalet underskrids.34s. 37

55.Avyttringsbegränsningar kan vara tidsbestämda och de kan avses. 37

56.alla aktier eller en viss klass av aktier.s. 37

57.Undantag kan göras för vissa fall. I en förvärvsklausul kan exem­s. 37

58.pelvis anges att den inte avser förvärv inom en familj. I sådana falls. 37

59.kompletteras ofta med en klausul om att förvärvaren skall ansluta sigs. 37

60.till stipuleringarna i ett aktieägaravtal.35s. 37

61.Övriga detaljer utvecklas i det följande.s. 37

Litteratur inom området Skydd av agarpositioner i

familjeägda aktiebolag

1.Litteraturen inom området Skydd av ägande i familjeägda aktiebolags. 37

2.är inte omfattande. En artikel av Norton handlar bl.a. om ”Selectives. 37

3.Legal Techniques for Maintaining Ownership Interests.”36 O’Neal tars. 37

4.i en artikel detaljerat upp planering och upprättande av handlingars. 37

5.kring åtgärder för att skydda ägande i onoterade aktiebolag.37 Lik­s. 37

6.artat innehåll finns även i andra artiklar, främst Belcher 1994 ochs. 37

7.Tannenbaum 1998.s. 37

8.Det finns även viss skandinavisk och juridiskt inriktad litteratur,s. 37

9.vari bl.a. utvecklas olika metoder att skydda ägande, dock utan sär­s. 37

10.skild inriktning mot familjeägda SMEs. Här kan nämnas Roos 1969,s. 37

11.Sandström 1976, Bråthen 1996 och Sjöman 2006.s. 37

AVYTTRINGSBEGRÄNSNINGAR

I VISSA ANDRA LÄNDER

KAPITEL 3

Skydd av ägarpositioner i vissa länder

Introduktion

1.I breda drag har varje land ett unikt rättssystem, även vad gäller de möjligheter systemet ger att skydda ägarpositioner i familjeägda ono­ terade SMEs. Exempelvis historiska skäl kan leda till att det finns en del likheter mellan vissa länder, men särdragen dominerar. Dessa kan i sin tur härröra ur olika ekonomiska, kulturella, sociala och politiska förhållanden.s. 1

2.Ambitionerna att utreda nämnda orsaker till skillnaderna, vad gäller möjligheterna till skydd av ägande, är i det följande mycket begränsade. I allt väsentligt används de utländska systemen i tjänande syfte,1 dvs. de får ge exempel på alternativa lösningar till det nuva­ rande svenska rätten.s. 1

3.Avsikten är att ge jämförelsepunkter med det svenska systemet och en vidare bas för olika förslag i det avslutande avsnittet. Ett annat syfte är, att söka stöd för att praktiska behov, i familj och företag, is. 1

4.41s. 2

5.vissa avseenden bör kunna få inflytande på utformningen av rättssys­s. 2

6.temet i här berörda avseenden.s. 2

7.Framställningen riktas in på de bestämmelser som reglerar för-s. 2

8.värvsbegränsningar i bolagsordningen i respektive land. I någon måns. 2

9.berörs aktieägaravtalen. De är, bortsett från den allmänna avtalsrät­s. 2

10.ten, oreglerade och precisionen i informationsunderlaget blir därmeds. 2

11.både svårare att nå och mera osäker.s. 2

12.Vidare berörs i viss utsträckning möjligheterna att motverka oöns­s. 2

13.kade aktieförvärv genom familjerättsliga fång, dvs. vid bodelning ochs. 2

14.arvskifte. De flesta författare skriver dock endast om singularfången.s. 2

15.Informationen om möjligheterna att i andra länder, genom förbe­s. 2

16.håll i bolagsordningen och aktieägaravtal, hämma oönskade förvärvs. 2

17.genom familjerättsliga fång är bristfällig. Merparten av redogörelsens. 2

18.för de familjerättsliga aspekterna i det följande begränsas därför tills. 2

19.en deskriptiv återgivning av rättsreglerna kring bodelning och legalas. 2

20.arv i vissa länder. Det finns dock stater där avyttringsbegränsningar is. 2

21.bolagsordningen t.ex. inte får inverka på möjligheterna till legala arvs. 2

22.för make och avkomlingar. (Jämför avsnitten 3.3.1, Tyskland, ochs. 2

23.3.7.1, Norge.)s. 2

24.Av de europeiska länderna behandlas, förutom de nordiska sta­s. 2

25.terna, främst två, nämligen England och Tyskland. Vissa exempli­s. 2

26.fieringar sker även från andra europeiska länder, t.ex. om österrikisks. 2

27.familjerätt. Dessutom berörs ett initiativ till EU-regler om SMEss. 2

28.(European Privat Company). I starkt urval, främst avseende ”limiteds. 2

29.close corporations”, behandlas de svåröverskådliga associations- ochs. 2

30.familjerättsliga systemen i USA. Tid, utrymme och bristande språk­s. 2

31.kunskaper begränsar möjligheterna att ytterligare utveckla avsnittet.s. 2

32.Tyngdpunkten läggs på i respektive land ledande doktrin. Finnss. 2

33.relevanta publicerade avgöranden från högsta instans, får även dessas. 2

34.utgöra grund för framställningen.s. 2

35.Beträffande de familjerättsliga fången och medlen, i syfte att hind­s. 2

36.ra oönskade aktieförvärv, kan som en allmän bakgrund följandes. 2

37.nämnas: Vid en skilsmässa i Sverige sker, när huvudregeln gäller utans. 2

38.modifieringar, en lika delning av värdet på den egendom som varderas. 2

39.maken ägde vid äktenskapets ingående och därefter förvärvat. Dets. 2

40.kan blir dyrbart för ett familjeföretag, om ene maken A startat verk­s. 2

41.samheten och är ensam ägare av aktierna i bolaget. Har dessa ökat 42 markant i värde, medan värdet på andra nettotillgångar är blygsam, måste A lösa ut B med halva värdetillväxten. Vill A inte avstå från sina aktier, krävs vanligen personliga lån för att ersätta B. Betalningar av amorteringar och ränta förutsätter i regel att medel, i form av lön eller utdelning, tas ut ur företaget. Uttag beskattas, vilket i sin tur genererar ännu större dräneringar av företagets kapital. I slutänden kan, beroende främst på räntesatsen och beskattningen av uttagna medel, kostnaderna - för företaget - bli mångdubbelt högre än enligt villkoren i låneavtalet. Det leder till att, i vart fall, riskbenägenhet och investeringsförmåga påverkas negativt. I sämsta fall måste före­ taget upphöra eller säljas till utomstående. Allt kan negativt påverka näringslivets funktionsduglighet och därmed antalet arbetsplatser.2s. 2

42.Av nämnda skäl är det inte ovanligt att makar, när den ene, vid äktenskapets ingående, äger - eller senare förvärvar - ett företag, be­ stämmer genom äktenskapsförord, att en viss egendomsåtskillnad skall gälla i deras äktenskap.s. 2

43.Vid legala arv kan motsvarande kostnader uppstå som följd av att en eller flera arvingar måste lösas ut.s. 2

44.Andra fall, när avyttringsbegränsningar blir aktualiserade, t.ex. vid inlösen av aktier från en kompanjon, som väljer att sälja ut sitt inne­ hav i samband med pensionering, kan ge upphov till motsvarande effekter. Dessa fall är dock lätta att kalkylera med och därmed bör finansieringen vara ett mindre bekymmer. Oönskade aktieförvärv i samband med familjerättsliga fång är svårare att förutse. De är typiskt beroende av händelser som inte styrs av kompanjonerna. Vidare är instrumenten, med vilka oönskade aktieförvärv och nämnda nega­ tiva effekter för företaget kan motverkas, delvis andra än vid singularfången. Att upprätta exempelvis äktenskapsförord kräver samverkan mellan (blivande) makar och båda ingår i regel inte i kretsen av kom­ panjoner.s. 2

45.43s. 7

England och Wales

Associationsrättsliga medel

1.Engelska bolag regleras genom Companies Act 1985. Närmast des. 7

2.svenska aktiebolagen ligger ”companies limited by shares.” De bolags. 7

3.som uppfyller vissa krav, bl.a. beträffande firma och visst aktiekapital,s. 7

4.betraktas som ”public.” Övriga, som registrerats enligt Companiess. 7

5.Act, utgör ”private companies.”3s. 7

6.Tidigare definierades, enligt Companies Act 1948, ett ”privates. 7

7.company” som ett bolag som, enligt bolagsordningen, hade högst 50s. 7

8.aktieägare, förbud att utbjuda aktierna till allmänheten och begräns­s. 7

9.ningar av överlåtbarheten. Dessa rekvisit är numera upphävda. Docks. 7

10.framgår av lag, att ett ”private company” inte får bjuda ut aktier tills. 7

11.allmänheten.4 Vidare kan rekvisiten finnas kvar i bolagsordningen förs. 7

12.bolag som registrerats före den 22 december 1980.5s. 7

13.Ett ”private company limited by shares” kan, men behöver inte,s. 7

14.ha en bolagsordning. Saknas en särskild sådan, finns en standard­s. 7

15.bolagsordning, som utarbetats av ”Secretary of State for Trade ands. 7

16.Industry”, och som träder in som bolagets ”författning.”6 I den måns. 7

17.en särskild bolagsordning inte reglerat ett visst förhållande, men dets. 7

18.finns med i standardformen, träder den sista in som supplement.s. 7

19.För att ett bolag skall kunna få ett ”certificate of incorporation”,s. 7

20.krävs att det finns ett ”memorandum of association.” Om någon dels. 7

21.av det sista strider mot stipuleringar i ett företags bolagsordning hars. 7

22.”memorandum” företräde.7s. 7

23.Huvudregeln är att aktier är fritt överlåtbara. Ett bolag kan, is. 7

24.”memorandum” eller i bolagsordningen, föra in vilka begränsningars. 7

25.som helst av möjligheterna till övergång av äganderätten till aktier.s. 7

26.Domstolarna tolkar dock avyttringsbegränsningar restriktivt och avs. 7

27.Companies Act följer, att aktier åtminstone i viss grad är överlåt­ 44 bara, varför det torde finnas gränser för vilka begränsningar som kan användas. Var dessa gränser går är dock osäkert.8 Ett i tiden obegrän­ sat förbud mot överlåtelser torde vara ett exempel på en avyttringsbegränsning som inte är tillåten. Domstolarnas restriktiva tolkning förefaller vara mest inriktad på att ge dem som författar begränsning­ arna incitament att noga överväga formuleringarna.9s. 7

28.Två typer av avyttringsbegränsningar var vanliga under Compa­ nies Act 1948, dvs. under den tid begränsningar i överlåtbarheten var ett av rekvisiten för ett ”private company”,nämligen rätt för styrelsen att vägra registrering av en överlåtelse eller förköpsrätt för befintliga aktieägare eller en kombination av båda. Dessa avyttringsbegräns­ ningar är de vanligaste även i dag.10 Styrelsens rätt att vägra registre­ ring finns kvar i standardbolagsordningen.11s. 13

29.I bolagsordningen för ett visst företag kan närmare bestämningar ges, antingen får styrelsen diskretionärt eller utifrån angivna förut­ sättningar avgöra om en förvärvare skall registreras.s. 13

30.Förvärv av aktier genom universalfång (”transmission”), t.ex. lega­ la arv, förefaller vanligen styras genom klausuler i bolagsordningen. Företrädarna för dödsboet ges rätt att välja, antingen tar arvingarna över som aktieägare eller så avyttras egendomen. Ibland görs tidigare ägare förpliktade att lösa in aktierna från dödsboet.12s. 13

31.Motsvarigheten till aktieägaravtal förekommer även mellan deläga­ re i engelska bolag. De är dock relativt mindre vanliga, bl.a. eftersom aktieägarna i varje bolag har en omfattande frihet att utforma bolags­ ordningen.13s. 13

32.45s. 17

Familjerätten

1.I England och Wales gäller i stort, beträffande äganderätt och rådig­s. 17

2.het över egendom, samma bestämmelser för gifta som för ogifta per­s. 17

3.soner, dvs. under äktenskapet äger och råder varje make över sin till­s. 17

4.gangar.s. 17

5.I samband med skilsmässa har en domstol omfattande diskretio­s. 17

6.nära befogenheter att omfördela egendom mellan f.d. makar.15 Dessas. 17

7.kan, genom överenskommelser motsvarande äktenskapsförord (”pre­s. 17

8.nuptial agreement”), bestämma exempelvis att kvinnans aktier is. 17

9.familjeföretaget skall ägas enskilt av henne och sålunda inte ingå is. 17

10.bodelningen vid en skilsmässa. Sådana avtal binder dock inte ens. 17

11.domstol. I stället utgör de en del av de överväganden den gör diskre­s. 17

12.tionärt i samband med en skilsmässa.16s. 17

13.Även om en engelsk domstol, vid en uppgörelse kring egendomen is. 17

14.samband med en skilsmässa, inte är bunden av avtal mellan makarna,s. 17

15.så är den ändock skyldig att ta hänsyn till avtal med tredje man, t.ex.s. 17

16.en kreditgivare.17 Det kan antas gälla även för avtalade klausuler is. 17

17.bolagsordningen och i aktieägaravtal. Om en domstol finner att kvin­s. 17

18.nans aktier i familjeföretaget skall tas med i en uppgörelse, genoms. 17

19.att en del av värdet gottgörs mannen, så kan det — p.g.a. tredjemans-s. 17

20.avtalet - antas ske genom att kvinnan åläggs att utge kompensation is. 17

21.pengar (inte aktier).s. 17

22.En efterlevande make ärver den avlidne makens personliga egen­s. 17

23.dom (”personal chattels”) och ett i lag stipulerat legat (125.000 punds. 17

24.— ”statutory legacy”) samt en viss avkastning, av hälften av resterandes. 17

25.egendom, under kvarvarande livstid. Den efterlevande kan, i ställets. 17

26.för nämnda avkastning, välja ett kapitaliserat belopp. Resterande ärvss. 17

27.av barnen eller deras avkomlingar. Efterlämnar en avliden make inga 46 barn, ökar legatet och överskottet delas lika med den avlidnes släk­ tingar. Finns ingen efterlevande make tar, i första hand, bröstarving-s. 17

Tyskland

Associationsrättliga medel

1.Tysk associationsrätt skiljer mellan ”Aktiengesellschaft” (AG) och ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung” (GmbH). De förra regle­ ras i ”Aktiengesetz” 1965, som främst är avsedd för stora bolag med många aktieägare och som kan bjuda ut sina aktier på marknaden. Bestämmelser för GmbH-bolagen finns i ”GmbH-Gesetz” 1986, som reglerar SMEs med ett fåtal delägare och som typiskt har ett inbördes förtroendefullt förhållande. De sista företagen utgör utgångspunkt i det följande.s. 19

2.Ett GmbH-bolag får inte ge ut aktier. Varje delägare ges i stället, vid bolagets bildande, en andel (”Gesellschaftsanteile”).s. 19

3.Efter bolagets bildande är huvudregeln, att en andel är fritt överlåtbar. En överlåtelse kan dock endast ske skriftligt och handlingen måste bekräftas av en domstol eller myndighet (”notariellen Beur­ kundung”). Dessutom skall företaget underrättas om ett ägarbyte. Möjligheterna att överlåta andelar i GmbH-bolag är sålunda begrän­ sad dels genom att andelarna inte manifesteras i form av aktier och dels de omfattande formkraven.19s. 19

4.Vidare har delägarna stora möjligheter att utforma bolagsordning­ en efter egna önskemål, även vad gäller avyttringsbegränsningar. Som exempel nämns i en bestämmelse, att överlåtelse kan kräva bolagets tillstånd (15 §). Det står dock delägare fritt, att föra in krav på exem­ pelvis övriga ägares samtycke eller att ge dem förköpsrätt eller att vissas. 19

5.47s. 20

6.kvalifikationer skall krävas av en andelsförvärvare.20 Även förbuds-s. 20

7.klausuler är möjliga.21s. 20

8.Det är inte tillåtet, att genom avyttringsbegränsningar i bolagsord­s. 20

9.ningen hämma möjligheterna till övergång av ägande av en andel vids. 20

10.en delägares frånfälle.22s. 20

11.Aktieägaravtal (eller andelsägaravtal) förefaller vara vanliga och des. 20

12.kan antagligen utformas fritt vad gäller avyttringsbegränsningar. Etts. 20

13.sådant avtal får dock endast obligationsrättslig verkan (137 § BGB).s. 20

Familjerätten

1.Enligt tysk rätt och enligt huvudregeln äger och förvaltar varderas. 20

2.maken fritt sin egendom (1363—1380 §§ BGB).23 Vid äktenskaps­s. 20

3.skillnad sker, enligt huvudregeln, en likadelning av skillnaden mellans. 20

4.värdet på var makes tillgångar vid äktenskapets ingående och vid desss. 20

5.upphörande (”Zugewinnasusgleich”).24s. 20

6.Även om makar vill att denna regel skall gälla för deras äktenskap,s. 20

7.så har de vissa möjligheter att modifiera rättsverkningarna, t.ex. vids. 20

8.en eventuell äktenskapsskillnad. De kan exempelvis, från den egen­s. 20

9.dom vars värdetillväxt skall delas lika, utesluta tillväxten av värdet pås. 20

10.aktierna i familjeföretaget (1408 och 1410§§ BGB).25s. 20

11.Makar kan enligt lag skriftligt, inför domstol eller annan myndig­s. 20

12.het, komma överens om, att en annan ordning (än enligt huvudregeln)s. 20

13.skall gälla för deras äktenskap (1410 och 1414-1415 §§ BGB). Där­s. 20

14.vid finns två alternativ. För det första kan de bestämma att var och en 48 behåller sin egendom, förvärvad före och under äktenskapet, vid en skilsmässa (”Gütertrennung”).26 Det kan dock inte gälla för tillgångar som förvärvats gemensamt. Det andra alternativet, som är sällsynt, innebär en fullständig egendomsgemenskap (”Gütergemeinschaft”).27 Även andra möjligheter står till buds. De saknar dock lagstöd, varför det krävs en omfattande dokumentation och osäkerheten blir därmed högre.28s. 20

15.Det skall nämnas, att viss egendom, t.ex. ene makens arv från en förälder, inte ingår i en likadelning enligt ovan.29s. 21

16.När ene maken A avlider ärver, vid legalt arv när huvudregeln gäl­ ler och när det finns gemensamma barn, efterlevande maken B först en fjärdedel av den avlidnes egendom 1371 § BGB). Dessutom till­ delas B, enligt äktenskapsrättsliga regler, ytterligare en fjärdedel av den bortgångnes tillgångar (1931 § BGB). Det sista är avsett att mot­ svara vad B skulle ha tilldelats vid en skilsmässa, dvs. hälften av värde­ tillväxten. Resterande ärvs av barnen.30 Vem som, till utfyllnad av var arvinges värdemässiga andel, förvärvar vilken egendom avgörs genom avtal mellan delägarna i dödsboet (2040 § BGB).s. 21

Österrikiska skilsmässobestämmelser

1.I Österrike finns samma bolagsformer som i Tyskland. Avyttrings­ begränsningar i österrikiska bolag utvecklas inte här. Avsnittet kon­ centreras i stället på familjerättsliga frågor.s. 21

2.Vid en bodelning enligt österrikisk rätt ingår inte viss egendom (82 § Ehegesetz 1938 — EheG). Däribland kan nämnas andelar i före­ tag, om de inte utgör rena kapitalplaceringar. (”Der Aufteilung unter­ liegen nicht Sachen (§ 81), die ... 4. Anteile an einem Unternehmens. 21

3.49s. 36

4.sind, äusser es handelt sich um blosse Wertanlagen.”)31 Skälen till atts. 36

5.exempelvis aktier i ett familjeföretag inte ingår i en bodelning är bl.a.,s. 36

6.att man vill undvika att ett företag skall upphöra, som följd av en sådans. 36

7.förrättning, och därmed negativt påverka antalet arbetsplatser.32s. 36

8.En följd av att aktier inte ingår i en bodelning är, att inte hellers. 36

9.bolagets skulder tas med vid delningen.33 Endast sådana skulder soms. 36

10.är hänförliga till egendom som omfattas av bodelningen får avräknass. 36

11.från egendomens värde. Därmed ingår inte heller skulder som upp­s. 36

12.tagits i syfte att investera i här avsedda aktier.s. 36

13.Har en make investerat ”eheliches Vermögen” (motsvarande gifto-s. 36

14.rättsgods) i rörelsen kan det dock räknas med i en bodelning, om ens. 36

15.sådan åtgärd inte äventyrar bolagets bestånd (91 § EheG).34s. 36

16.Bestämmelsen i 82 § EheG har mött rättspolitisk kritik. Dennas. 36

17.kan i stora drag delas in i följande mönster:35s. 36

18.1. Icke ägarmaken har investerat pengar, eller annan egendom soms. 36

19.ingår i en bodelning, i verksamheten. Det räknas dock, enligts. 36

20.ovan, med i bodelningen, åtminstone om det inte äventyrar bola­s. 36

21.gets bestånd (91 § EheG).s. 36

22.2. Samme make har möjliggjort ägarmakens investeringar genom atts. 36

23.lägga sina medel på familj och bostad. En variant av samma kritiks. 36

24.är, att systemet öppnar för manipulationer. Privat egendom, soms. 36

25.borde ingå i en bodelning, kan, av den make som äger företaget,s. 36

26.föras in bland bolagets tillgångar och därmed undgå en hälften-s. 36

27.delning.36s. 36

28.3. Icke ägarmaken har gjort avsevärda arbetsinsatser i familjeföretaget.s. 36

29.I dessa fall ges viss möjlighet till ersättning genom 98 § ABGB. 50 4. Samme make har, genom att ta hand om hemarbetet möjliggjorts. 36

30.ägarmakens omfattande och, genom värdetillväxten, högavkastan­s. 37

31.de arbetsinsatser i företagets ledning och verksamhet. Bestämmelsen förefaller vara resultatet av en intresseavvägning mel­ lan, å ena sidan, de starka incitamenten att inte dela ägandet eller åsamka verksamheten en finansiell belastning och, å andra sidan, en frånskild makes intresse av att få del av värdetillväxten i företaget. Det förefaller som om kritikerna, om än de kan ha rätt i sak enligt ovan, pläderar för ett av dessa intressen, nämligen en helt eller till övervägande del hemarbetande makes möjlighet att få del av värde­ tillväxten i företaget.37s. 37

32.Icke ägarmakens arbetsinsatser i verksamheten (p. 3 ovan) skall givetvis avlönas, vilket följer av 98 § ABGB. Likaså bör samme makes investeringar i rörelsen om möjligt kompenseras (p. 1 och 91 § EheG). Kritiken enligt p. 2 och 4, dvs. att en icke ägarmake kan ha, genom att investera pengar och arbete i hemmet, möjliggjort för den andre att göra investeringar och satsa helhjärtat på företaget och dess värdetillväxt, bör, enligt min åsikt, bemötas med att ägarmaken kan kvarstå med ansvar för skulder, om verksamheten misslyckas, t.ex. genom en konkurs. Visserligen svarar inte en aktieägare för bolagets skulder, men ägaren kan ha tagit upp personliga lån, som investerats i verksamheten, eller ingått borgensförbindelse avseende bolagets skul­ der. I sådana fall har icke ägarmaken inget ansvar för dessa skulder.s. 37

33.Vidare förefaller kritikerna inte gärna ta upp andra svaga intres­ senters, t.ex. arbetarna, situation. Om en bodelning leder till att en icke ägarmake förvärvar aktier i företaget, medför det att kompan­ jonerna (i vart fall f.d. maken) måste samarbeta med en ny delägare. Det kan få allvarliga följder för företaget (jämför avsnitt 2.1). Om ägarmaken löser ut sin f.d. make/maka med pengar måste, som tidi­ gare poängterats (3.1), det i regel ske med lånade medel. Ränta och amorteringar betalas med ökad lön eller utdelning från företaget. Uttag beskattas, vilket i sin tur leder till krav på ännu högre lön/ utdelning. Slutkostnaden kan, för företaget, bli mångdubbelt högre än enligt villkoren i kreditavtalet. Det har, i sin tur, negativa effekters. 37

34.51s. 40

35.på investeringsförmåga och riskbenägenhet, som leder till att företa­s. 40

36.gets utvecklingspotential inte kan exploateras till fullo. Även antalets. 40

37.arbetsplatser påverkas.s. 40

38.Därutöver håller kritikerna fram risken för manipulationer, dvs.s. 40

39.att en ägarmake, inför en förestående bodelning, lyfter in egendom,s. 40

40.som omfattas av giftorätten, i företaget och därmed undgår att dens. 40

41.tas med vid hälftendelningen. Mot det bör ställas, när giftorättens. 40

42.även omfattar andelar i företag, risken för att någon, så att säga, gifters. 40

43.och skiljer sig till ägande av aktier. Hur systemet än utformas, finnss. 40

44.det alltid risk för manipulationer. Resonemanget ovan återkommer is. 40

45.det avslutande avsnittet.s. 40

46.Vidare ingår inte egendom som ene maken erhållit i gåva fråns. 40

47.tredje man eller genom legalt arv/testamente (82 § EheG). Därmeds. 40

48.skall aktier som skänkts eller ärvts från en äldre generation företagares. 40

49.uteslutas från den egendom som ingår i en bodelning.s. 40

50.Vid ene makens död ärver, enligt den legala arvsordningen, efter­s. 40

51.levande make, om det finns arvingar i första arvsklassen, en tredjedels. 40

52.av kvarlåtenskapen. Resterande ärvs av barn, barnbarn osv.38s. 40

Förslag om ”European Private Company”

1.Samtliga EU-länder har, i större eller mindre utsträckning, särskildas. 40

2.rättsregler för SMEs.39 I början av 2007 antog Parlamentet en reso­s. 40

3.lution (2006/2013 (IMI)), vari Kommissionen anmodas stifta ens. 40

4.lag om SPE:s (Societas Privata Europaea). I resolutionen finns ävens. 40

5.med en rekommendation beträffande innehållet i en sådan lag. Ingets. 40

6.nämns om avyttringsbegränsningar.s. 40

7.Kommissionen har gett ett förslag till en”Statute for a Europeans. 40

8.private company.”40 Förslaget är anpassat till SMEs och syftet ärs. 40

9.bl.a., att förbättra dessa företags konkurrensmöjligheter genom atts. 40

10.underlätta etablering och verksamhet inom EU. Artiklarna är allmänts. 40

11.hållna. I det följande berörs vissa huvuddrag vad gäller förvärvsbe-s. 40

12.gränsningar. 52s. 40

13.Avyttringsbegränsningar skall, enligt förslaget, framgå av bolags­ ordningen (art. 8:1 och Annex 1). Däribland nämns förköps-, sam­ tyckes och förbudsklausuler. Vidare betonas, att sådana förbehåll även skall vara försedda med detaljerade bestämmelser för förfarandet. (Se även art. 16:2—5.)s. 42

14.Införande eller ändring av förvärvsbegränsningar föreslås förutsätta godkännande av samtliga berörda aktieägare (art. 16:1). Andra änd­ ringar av bolagsordningen kräver en kvalificerad majoritet (art. 27; minimum två tredjedelar).s. 42

15.Inga särskilda förslag ges beträffande det potentiella familjerättsliga inflytandet på möjligheterna att behålla en intakt ägarkrets (bodel­ ning och arvskifte). Se vidare i avslutningen, avsnitt 7.s. 42

16.Av art. 17 följer, att en aktieägare under vissa förutsättningar, bl.a. oms. 42

17.denne har allvarligt skadat bolagets intressen, genom domstolsbesluts. 42

18.kan tvingas att överlåta sina aktier, t.ex. till övriga delägare. Eventuellas. 42

19.ytterligare möjligheter, att tvinga ut en aktieägare, skall, enligt försla­s. 42

20.get, framgå av bolagsordningen (art. 8 och Annex 1). Vidare framgårs. 42

21.av förslaget, att en aktieägare skall kunna kräva att få överlåta sinas. 42

22.aktier, under vissa i art. 18 specificerade förhållanden, exempelvis oms. 42

23.bolaget tillgångar överlåtits till ett annat bolag. En domstol kan, unders. 42

24.vissa förutsättningar, bestämma, att aktierna skall köpas upp av övrigas. 42

25.aktieägare eller bolaget. Härigenom ges, enligt förslaget, vissa exit-s. 42

26.möjligheter för missnöjda aktieägare. Om en delägare skall ha ytterli­s. 42

27.gare möjligheter, att tvinga kompanjonerna att förvärva aktierna, skalls. 42

28.det framgå av bolagsordningen (art. 8 och Annex 1).s. 42

USA

Introduktion

1.Varje stat inom USA har en egen aktiebolagsrätt.41 Det finns harmoniseringssträvanden, som efterhand gett ett visst genomslag.42 Beträf­ fande överlåtelsebegränsningar av andelar i företag ges viss harmoni­ sering genom ”Model Business Corporation Act” 1984, som utgjorts. 42

2.53s. 48

3.utgångspunkt för lagstiftning i ungefär hälften av USA:s stater.43 Dets. 48

4.torde även gälla för ”Model Statutory Close Corporation Supple­s. 48

5.ment.s. 48

6.I USA finns ett flertal kommersiella bolagsformer. Närmast svens­s. 48

7.ka små- och medelstora aktiebolag ligger s.k. ”close corporations.”s. 48

8.Närmare 20 stater har stiftat särskilda lagar om dessa bolag.44 Någons. 48

9.enhetlig definition av ett ”close corporation” finns inte, men meds. 48

10.utgångspunkt i ”Delawares Corporate Statute”, kan ett antal huvud­s. 48

11.drag urskiljas (§ 342):s. 48

12.1. I ”certificate of incorporation” finns angivet ett maximalt antals. 48

13.aktieägare (30).s. 48

14.2. Däri finns även begränsningar i möjligheterna att överlåta aktier.s. 48

15.3. Aktierna får inte bjudas ut på den öppna marknaden.s. 48

16.Därtill bör läggas, att dessa företag typiskt leds av aktieägarna.45s. 48

Associationsrättsliga medel

1.I de stater som infört särskild lagstiftning för ”close corporations”s. 48

2.finns vanligen även bestämmelser om vilka begränsningar, av aktierss. 48

3.överlåtbarhet, som får föras in i bolagsordningen, ”company by-laws”s. 48

4.och aktieägaravtal.46 Utgångspunkt är därvid att aktier är fritt över­s. 48

5.låtbara.47 I vart fall ett genomgående undantag finns dock, nämli­s. 48

6.gen regleringen i Maryland. Därav framgår, att en överlåtelse avs. 48

7.aktier är ogiltig, om inte samtliga aktieägare gett sitt samtycke ellers. 48

8.andra, mellan delägarna överenskomna, förutsättningar är upp­s. 48

9.fyllda (§ 4-503 b)48 Om en aktieägare vägras att överlåta sina aktiers. 48

10.kan denne, å andra sidan, på vissa sätt begära att bolaget upplösess. 48

11.(§ 4-602 b). 54s. 48

12.Av ”Model Business Corporation Act” (§ 6.27) framgår, att en överlåtelsebegränsning inte gäller om dess existens inte noterats på aktiebrevet. Undantag görs endast om förvärvaren har kännedom om en avyttringsbegränsning. Denna rekommendation finns i regel inta­ gen i lagstiftningen i de stater som valt att reglera avyttringsbegränsningar.s. 49

13.Även i stater utan särskild lagstiftning om överlåtelsebegränsningar styrs rättstillämpningen av principen om aktiers fria överlåtbarhet. I likhet med i England/Wales råder dock en omfattande frihet att utforma överlåtelsebegränsningar. De tas in i bolagsordningen, ”com­ pany by-laws” och aktieägaravtal. De sista berörs i det följande.s. 49

14.Med ”by-laws” avses en närmare reglering av de inre förhållan­ dena i ett bolag. De är, till skillnad från bolagsordningen, i regel inte offentligt registrerade.50s. 49

15.De amerikanska domstolarna är vanligen mera restriktiva, än de engelska, vid bedömningen av avyttringsbegränsningar. För att en sådan inte skall förklaras ogiltig, krävs att den är ”reasonable”, i rela­ tion till ett ”valid corporation purpose”, och att syftet är legitimt.51 Den restriktiva bedömningen har bl.a. medfört att förbudsklausuler förklaras ogiltiga, om de inte är tidsbegränsade.52s. 49

16.Beträffande olika klausuler förefaller följande huvuddrag vara de vanligaste:53s. 49

17.55s. 50

18.1. ”Right of first refusal.” Genom en sådan åläggs en överlåtare atts. 50

19.först erbjuda aktierna till övriga delägare eller bolaget. Dessa gess. 50

20.möjlighet att förvärva egendomen till det pris överlåtaren kommits. 50

21.överens om med förvärvaren, i regel en utomstående person.s. 50

22.2. En ”option” ger övriga aktieägare eller bolaget en möjlighet, atts. 50

23.köpa aktierna till ett i förväg (av ex. styrelsen eller revisorn) fast­s. 50

24.ställt belopp per aktie eller till ett pris som avgörs utifrån vissas. 50

25.beräkningsmodeller.54s. 50

26.3. ”Mandatory buy-sell agreement.” Genom en sådan klausul åläggss. 50

27.bolaget eller övriga aktieägare, att förvärva aktierna till ett i förvägs. 50

28.bestämt pris eller ett belopp utifrån en viss beräkningsmodell.55s. 50

29.Utlösande faktorer kan vara mycket mångskiftande.56 Typiskt för ens. 50

30.”mandatory buy-sell agreement” är, att den aktiveras när en deläga­s. 50

31.re vill lämna företaget eller vid dennes frånfälle.57 En ”option” ellers. 50

32.”right of first refusal” träder främst in vid singularfång.s. 50

33.”Consent restriction”, eller samtyckesklausul, förefaller mindres. 50

34.vanliga.58 I många delstater är det osäkert om, eller i vilken omfatt­s. 50

35.ning, de är tillåtna.59s. 50

36.”Preemptive rights” avser i USA en företrädesrätt för befintligas. 50

37.aktieägare vid exempelvis en nyemission.60 I engelsk litteratur är ”pre-s. 50

38.emptive” rights närmast att jämställa med en amerikansk ”right ofs. 50

39.first refusal” eller ”option.”61s. 50

40.Om det är legalt möjligt för ett SME att förvärva egna aktier, över­s. 50

41.väger fördelarna med att, i en avyttringsbegränsning, utse bolaget som 56 förvärvare av aktierna (”entity purchase”), i stället för övriga aktieäga­ re (”cross-purchase agreement”). I regel är en delägares förmögenhet investerad i företaget, vilket medför att bolaget har bättre förmåga att betala för kompanjonernas aktier, när så behövs.62s. 50

42.Finns särskild lagstiftning om var överlåtelsebegränsningar skall tas in och vilken typ som är tillåtna, är rättsläget relativt klart. Har ingen reglering skett, finns en osäkerhet om var avyttringsbegränsningar bör vara intagna, i bolagsordningen, ”by-laws” eller aktieägaravtal, för att de skall vara bindande. Vidare inträder en viss grad av osäkerhet om vilka typer av begränsningar som är tillåtna och vilken omfattning de kan ges.63 Det är även osäkert om nya avyttringsbegränsningar kan göras gällande beträffande tidigare utgivna aktier.64s. 66

43.Aktieägaravtal, med bl.a. avyttringsbegränsningar, är vanliga. De har dock ingen sakrättslig verkan.65s. 66

Familjerätten

1.Varje amerikansk stat har, i större eller mindre utsträckning, även sin egen familjerätt, vilket inte minst får effekter för behandlingen av vardera makens egendom vid bodelning och arvskifte. I grova drag har rättsläget tidigare präglats av antingen ett ”common law property system”, där vem som står som ägare till viss egendom blir avgörande för behandlingen av den vid en bodelning, eller ett ”community pro­ perty system”, som vid en bodelning präglas av lika fördelning av egendom som förvärvats under äktenskapet, om det inte finns ett äktenskapsförord (”prenuptial agreement”).66s. 66

2.Numera har främst det äldre systemet (”common law property”) ersatts av en ”equitable distribution.” Enligt Oldham kan ”the equi­ table distribution systems” i sin tur delas upp i två varianter. Vissa stater har ett ”kitchen sink system”, som präglas av att en domstols. 66

3.57s. 67

4.vid skilsmässa kan fördela all egendom mellan parterna, oavsett hurs. 67

5.och när den förvärvades.67 De flesta stater har dock, enligt Oldham,s. 67

6.anammat ett ”marital property system”, vilket utvecklas nedan.68 Dets. 67

7.förekommer även varianter av båda (”hybride systems”).s. 67

8.Vid en bodelning (i en stat med ”equitable distrubution” utifråns. 67

9.ett ”marital property system”) ingår inte ”separate property” (ungefärs. 67

10.enskild egendom). Vad som karaktäriserar sådana tillgångar skiljers. 67

11.sig åt från stat till stat. Makarna kan, genom avtal före och unders. 67

12.äktenskapet, bestämma att viss egendom skall vara ”separate.” Vidares. 67

13.betraktas, i vissa stater, tillgångar som erhållits genom gåva av tredjes. 67

14.man, eller genom arv, som ”separate property.”69s. 67

15.”Marital property” (ungefär giftorättsgods) utgör i de flesta staters. 67

16.egendom som förvärvats under äktenskapet och medan samlevnadens. 67

17.består. Det gäller även för aktier i ett företag som startas och byggss. 67

18.upp under den tiden.70 Denna egendom fördelas, vid bodelning,s. 67

19.mellan parterna utifrån vissa, mer eller mindre etablerade, kriterier,s. 67

20.t.ex. äktenskapets längd.71s. 67

21.Utgångspunkt för fördelningen av egendomen och dess värdes. 67

22.varierar mellan staterna. ”The Uniform Marriage and Divorce Act”s. 67

23.har dock gett viss ledning vid utformningen av respektive stats rätts­s. 67

24.regler. Bestämmelserna är utformade så, att vissa förhållanden - utans. 67

25.prioriteringsordning — skall tas med i bedömningen. Däribland ingårs. 67

26.äktenskapets varaktighet, parternas ålder och hälsotillstånd samts. 67

27.skulderna. Vidare tas hänsyn till bl.a. arbete, inkomst och övriga till­s. 67

28.gångar som skall ingå i en bodelning.72s. 67

29.Oldham utreder utförligt behandlingen av ”closely held busines­s. 67

30.ses” i samband med bodelning enligt olika amerikanska staters rätts­ 58 system (med ”equitable distribution”). Familjeägda aktiebolag ingår i regel bland sådana företag, vilket utgör utgångspunkt i det följande.s. 67

31.Värdet på aktierna behandlas som ”marital property”, dvs. det ingår i en bodelning, om de förvärvats med egendom som utgör endera makens giftorättsgods. En ökning av värdet på aktierna under äkten­ skapet ingår likaledes i en bodelning. Detsamma gäller för utdelning på aktier, som utgör giftorättsgods.73s. 75

32.Aktiernas värde behandlas som ”separate property”, om de förvär­ vats före äktenskapet ingicks eller med tillgångar som utgör enskild egendom. Om förvärv genom gåva eller testamente från utomstående behandlas som enskild egendom, dvs. det ingår inte i en bodelning, gäller det även för aktier. I de flesta stater (med ett ”equitable distri­ bution system”) behandlas värdeökning, på aktier som utgör enskild egendom, som enskild, om än det förekommer variationer, t.ex. att endast den del av en värdeökning som kan anses härröra från arbete under äktenskapet ingår i en bodelning. Utdelningar från ett familjeägt bolag (med aktier som utgör ”separate property”) behandlas på olika sätt. I vissa stater ingår en utdelning i en bodelning, i andra behandlas sådana tillgångar som enskild egendom.74s. 75

33.Även den legala arvsrätten varierar från en stat till en annan. Föl­ jande avser huvuddragen. En efterlevande make har alltid rätt till arv, om än detaljerna skiljer sig åt mellan arvssystemen. Finns inga bröst­ arvingar ärver den efterlevande allt eller en viss andel och resterande tillfaller den avlidnes föräldrar eller deras avkomlingar. Finns gemen­ samma barn ärver den efterlevande en viss andel och barnen delar på resterande. I vissa stater ärver efterlevande make först en viss klump­ summa, varefter resten fördelas mellan den efterlevande och barnen. Finns särkullbarn behandlas de i en del stater som gemensamma barn. I andra system tillgodoses särkullbarnens intressen genom särskilda bestämmelser. Om en avliden person inte efterlämnar en make, sker fördelningen utifrån bestämmelser som utformats med ledning av blodsbands- och parentelprincipen. Detaljerna varierar.75s. 75

34.59s. 82

Norge

Associationsrättsliga medel

1.I Norge är "allmennaksjeloven" (1997) inriktad på bolag ("allmen-s. 82

2.naksjesellskap") med många aktieägare och som kan dra in kapitals. 82

3.genom att ge ut aktier till allmänheten. ”Aksjeloven” (1997) är där­s. 82

4.emot skriven för bolag ("aksjeselskaper") med ett fåtal aktieägare.76s. 82

5.Det följande har avseende på den sista lagen.s. 82

6.Utgångspunkten är, att aktier inte är fritt överlåtbara (§ 4-15).s. 82

7.Övergång av ägande av aktier förutsätter samtycke, om inte annats. 82

8.framgår av bolagsordningen (§ 4-15).77 Om inte annat bestämts,s. 82

9.skall samtycke ges av styrelsen. Nekas samtycke, skall det motiveras.s. 82

10.Vidare skall ett motiv vara sakligt grundat, dvs. bevekelsegrundernas. 82

11.skall vara knutna till bolagets intressen.78 Samtycke får inte vägras vids. 82

12.arv eller när förvärvaren är personligt närstående eller vid släktskap is. 82

13.rätt upp- eller nedstigande led (§ 4-16).79s. 82

14.Av §§ 4-15 och 4-19 framgår, att även förköpsrätt gäller vid över­s. 82

15.gång av ägande, om inte annat bestämts i bolagsordningen. Undantags. 82

16.gäller när förvärvaren är personligt närstående eller släkt med tidigares. 82

17.ägare i rätt upp- eller nedstigande led (§ 4-21).80s. 82

18.Även andra begränsningar, av möjligheterna att överlåta aktier, kans. 82

19.föras in i bolagsordningen, exempelvis en hembudsklausul (§ 4-19,s. 82

20.2 6 81s. 82

21.2 P.).s. 82

22.Inget hindrar att aktieägare i avtal sinsemellan uppställer begräns­s. 82

23.ningar i aktiers överlåtbarhet.82 Konsortieavtalen har dock ingen sak­ 60 rättslig verkan, dvs. de får inte effekt mot bolaget och inte heller mot en godtroende förvärvare.83s. 82

Familjerätten

1.Under bestående äktenskap äger och förvaltar, enligt huvudregeln, var make sin egendom samt svarar för sina skulder (31 och 40 §§ lov om ekteskap, 1991)84s. 83

2.Vid bodelning i anledning av skilsmässa delas i regel det samman­ lagda nettovärdet av var parts giftorättsgods (”felleseie”) lika (58 §).85 Det gäller även för aktier i ett familjeägt aktiebolag.86 ”Saereie” (ungefår enskild egendom) ingår inte i en bodelning. Tillgångar kan bli enskilda genom avtal mellan makarna (”ektepakt” — 42 §) eller genom villkor vid gåva eller testamentsförvärv från tredje man (48 §).87 I en överenskommelse mellan makar, kan de bestämma, att enskild egendom skall behandlas som giftorättsgods vid ene makens frånfälle.88s. 83

3.Även om aktier utgör giftorättsgods, kan de under vissa omständig­ heter hållas utanför en bodelning. Det gäller exempelvis, om det visas att ena parten ägde aktierna före äktenskapet ingicks eller har erhållit egendomen genom gåva från utomstående (”skjevdelning”).89s. 83

4.61s. 95

5.Under äktenskapets bestånd kan makar avtala om att, vid den enes frånfälle, efterlevanden skall sitta kvar i orubbat bo. En sådan över­ enskommelse kan även innefatta enskild egendom (42-43 §§).90 Ett särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv vid förälderns frånfälle.91s. 95

6.Finns ingen sådan överenskommelse och inget testamente sker fördelningen av den först avlidnes kvarlåtenskap (behållningen efter bodelningen och dennes enskilda egendom) enligt den legala arvsord­ ningen. Efterlevande maken ärver en fjärdedel och resterande fördelas på den avlidnes bröstarvingar. Finns inga sådana, ärver efterlevan­ den hälften. Den andra halvan av kvarlåtenskapen tas av den avlidnes släkt i andra arvsklassen.92 Finns ingen efterlevande make fördelas tillgångarna i första hand mellan den avlidnes bröstarvingar.93s. 95

Danmark

Associationsrättsliga medel

1.Aven Danmark har en särskild lagstiftning för mindre aktiebolag med få delägare (lov 1996 om anpartsselskaber - ApSL). Ett sådant bolag kan inte utge aktier, men en ägare kan begära ett bevis om delägarskap (”anpart”- 16 §). Ett ”anpartsbevis” kan inte omsättas över aktiebörsen.s. 95

2.Om inte annat framgår av bolagsordningen är en ”anpart” fritt överlåtbar (§ 15). Dock är möjligheterna att föra in avyttringsbegräns­ ningar i bolagsordningen obegränsade. Undantag gäller i viss mån för förköps- och samtyckesklausuler, eftersom innehållet i sådana måste överensstämma med bestämmelserna (19-20 §§) om ”aktieselskaber”s. 95

3.(ASL).94 När samtycke nekas, gäller antagligen ett krav på saklighet.95 Med andra ord: Hänsyn får endast tas till bolagets intressen. 62s. 95

4.Aktieägaravtal är tillåtna och de har obligationsrättslig verkan.96 De sakrättsliga verkningarna är begränsade.97s. 103

Familjerätten

1.I överensstämmelse med övriga skandinaviska rättssystem, äger och förvaltar under bestående äktenskap vardera maken, enligt huvud­ regeln i dansk rätt, fritt sin egendom och svarar för sina skulder (16 och 25 §§ Lov om aegteskabets retsvirkninger, 1925).98s. 103

2.När en bodelning sker, i samband med skilsmässa, delas vanligen det sammanlagda nettovärdet på var parts giftorättsgods (”faelleseje”) lika (68 § Faellesboskifteloven, 1986)." Bland egendomen ingår även aktier i ett familjeägt aktiebolag.100 Genom ”skaevdelning” kan, i vissa fall, tillgångar undantas från en bodelning, t.ex. om en part ägt egendomen före äktenskapet ingicks eller förvärvat tillgångar genom arv eller gåva (69 a § Faellesboskifteloven).101s. 103

3.Däremot ingår inte enskild egendom (”saereje”).102 Tillgångar kan ägas enskilt efter avtal mellan makarna (”aegtepakt”) eller genom villkor vid bl.a. gåva eller testamente från utomstående (28-28 b §§ Lov om aegteskabets retsvirkninger).103 Dansk rätt skiljer mellan två typer av enskild egendom, ”skilsmissesaereje” och dels ”fuldstaendigt saereje”. Den sista typen ingår inte i en bodelning, vare sig den sker under livstiden eller vid en makes frånfälle. ”Skilsmissesaereje” ingår inte vid en bodelning under livstiden, men däremot om en make avli-s. 103

4.63 der.104 Därutöver förekommer kombinationer av de olika typerna.105s. 109

5.Vid den ene makens frånfälle har den efterlevande rätt att kvarsitta i orubbat bo, dvs. med allt giftorättsgods (17 § Arveloven, 2007). Där­ emot omfattar den rätten inte den avlidnes enskilda egendom. Vidare förutsätts samtycke från eventuella särkullbarn (18 § Arveloven).106s. 109

6.Åbropas inte rätten att kvarsitta i orubbat bo, tilldelas efterlevande make vid bodelningen hälften av det sammanlagda nettovärdet av varderas giftorättsgods. Den avlidne makens dödsbo tar den andra halv­ an och eventuell enskild egendom. Summan bildar kvarlåtenskapen, som, enligt huvudregeln, med hälften skiftas på efterlevande maken. Resten fördelas mellan gemensamma barn. Finns inga barn, ärver efterlevande maken all kvarlåtenskap (9 och 18 §§ Arveloven).107s. 109

Finland108

Associationsrättsliga medel

1.Finsk rätt skiljer mellan publika och privata aktiebolag. Endast de publika har möjlighet att bjuda ut sina aktier till allmänheten över börsen (ABL 1:1). Det följande har avseende på de privata aktie­ bolagen.s. 109

2.Enligt huvudregeln är aktier fritt överlåtbara (ABL 1:4). Aktieägare kan i bolagsordningen föra in hembuds- och samtyckesklausuler (ABL 3:7-8).109 Däremot är inte förköpsklausuler tillåtna. Hembudsklausuler är vanliga i familjeägda aktiebolag. Att det finns begränsningar i överlåtbarheten skall antecknas på aktiebreven (ABL 3:10). 64s. 109

3.En samtyckesklausul kan endast avse singularfangen. Om inte annat anges i bolagsordningen, prövas samtyckesfrågan av styrelsen.s. 110

4.Aktieägaravtal är vanliga. De anses inte ha någon bolagsrättslig ver­ kan och inte heller verkan mot en godtroende förvärvare.s. 110

Familjerätten

1.Även enligt finsk rätt äger och förvaltar, enligt huvudregeln, var make fritt sin egendom och svarar för sina skulder.s. 110

2.Vid bodelning i samband med skilsmässa delas i regel det samman­ lagda nettovärdet på var parts egendom lika. Däribland ingår även värdet på aktier i ett familjeägt aktiebolag. I en bodelning ingår inte enskild egendom. Tillgångar kan göras enskilda genom avtal mellan makar eller villkor vid gåva eller testamente från utomstående. Av ett ledande rättsfall framgår, att ett äktenskapsförord kan begränsas till att gälla blott vid bodelning under livstiden.s. 110

3.Vid ene makens frånfälle sker bodelning på motsvarande sätt som ovan. Den del som tillfaller dödsboet, tillsammans med eventuell enskild egendom tillhörig den avlidne, formerar kvarlåtenskapen, som fördelas genom arvskifte, om det inte finns testamente.s. 110

4.Efterlämnar den avlidne bröstarvingar ärver dessa hela kvarlåten­ skapen, om de inte avstår från arv till förmån för efterlevande maken. Undantag gäller i regel för gemensam bostad och bohag, vilket med­ för att den efterlevande, i så måtto, kan kvarsitta i orubbat bo (ÄB 3:1 a §).s. 110

5.Finns inga bröstarvingar, ärver efterlevanden all kvarlåtenskap. Den först avlidne makens arvingar i andra arvsklassen har efterarvsrätt.s. 110

Sammanfattning och vissa slutsatser

1.Även en kortfattad och i huvudsak deskriptiv återgivning, av vissa länders rättssystem avseende möjligheter att förhindra olika oönskade förvärv av aktier i de aktuella bolagen, visar prov på en disparat före­ teelse.s. 110

2.I avsnitt 2.5 nämns, att det beträffande avyttringsbegränsningar finns två extremer. Ett land kan i lag antingen förbjuda alla begräns-s. 110

3.65 ningar i möjligheterna till övergång av ägande av aktier eller lämna fältet helt fritt, dvs. utan rättslig reglering.s. 111

4.Allmänt sett är förbud mot avyttringsbegränsningar både olämp­ liga och orealistiska. Åtminstone i familjeägda små och medelstora samt onoterade aktiebolag är behoven av begränsningar uppenbara. Eventuella förbud leder till att aktieägare konstruerar andra instru­ ment, som ger de eftersträvade effekterna av en bibehållen krets av ägare och maktbalans eller, i vart fall, skydd mot oönskade aktieför­ värv. Ett exempel är olika aktieslag med olika röstvärde. Sådana sub­ stitut har i sin tur andra negativa effekter.s. 111

5.Den andra extremen, dvs. utan (aktiebolags-)rättslig reglering, är också den olämplig. Ett sådant system lämnar juridiska rådgivare utan vägledning. Vidare tvingas domstolar och skiljenämnder till att sätta gränser för vad som är tillåtet. Mycket långtgående avytt­ ringsbegränsningar, exempelvis förbudsklausuler utan tidsbegräns­ ning, kan inte upprätthållas. De strider mot allmänna principer för ägande.s. 111

6.Jag har inte hittat något land som fullt ut följer någon av nämn­ da extremer. En annan teoretisk möjlighet till en, så att säga, enkel och relativt rak lösning är, om ett land bestämmer i lag, att endast avyttringsbegränsningar som tas in i bolagsordningen är tillåtna. Med andra ord skulle aktieägaravtal inte få några rättsverkningar. Ett sådant system kan kompletteras med att det i lag anges vissa erkän­ da begränsningar, t.ex. en förköpsklausul. Den kan utgöra en legala exemplifiering, varvid även andra förbehåll är tillåtna i bolagsord­ ningen, eller en exemplifiering kan vara exklusiv, dvs. andra former är otillåtna. Även denna möjlighet, med olika varianter, är orealistisk. Finns behov av andra typer av förbehåll kommer aktieägare att finna andra sätt att tillgodose sina intressen. Nämnda lösning finns inte heller i något av de här återgivna systemen.s. 111

7.I stället förefaller två olika förhållanden utgöra övergripande skilje­ linjer mellan olika länders rättssystem, vad avser avyttringsbegräns­ ningar, nämligen om ett land har en särskild reglering för bolag med få aktieägare och om utgångspunkten är att aktier är fritt överlåtbara eller ej.s. 111

8.Har ett land särskild lagstiftning för bolag med få aktieägare, före­ faller lagstiftarens och rättstillämparnas beredvillighet att tillhanda­ 66 hålla och tillåta ett brett register av avyttringsbegränsningar påfallan­ de. Exempel är vissa stater i USA samt Norge och Danmark.s. 111

9.Den andra skiljelinjen förefaller, som sagt, gå mellan länder vari den ledande principen är, att aktier är fritt överlåtbara och de där utgångs­ punkten, i vart fall för bolag med få delägare, är att en övergång av ägande förutsätter någon form av prövning, om inte annat bestämts i bolagsordningen. I de flesta länder är fri överlåtbarhet utgångspunkt. Exempel på stater där överlåtelse förutsätter någon form av prövning, t.ex. utifrån en samtyckesklausul, är Maryland och Norge. I dessa fall förefaller man inte blott uppskatta dessa bolags, eller delägares, behov av en särskild aktiebolagsrättslig reglering, utan även vilja tillmötesgå behovet av avyttringsbegränsningar specificerade direkt i lagstiftning­ en. Det sista har den påtagliga fördelen, att om aktieägarna i ett visst bolag gillar de stipulerade avyttringsbegränsningarna, så behöver man inte spendera tid och kostnader på att skriva egna varianter.s. 112

10.Beträffande specificerade klausuler i bolagsordningen är följande de vanligaste alternativen: 1. Hembudsklausul (”post-purchase right”)s. 112

11.Hembudsförbehåll är tillåtna i de nordiska länderna. Däremots. 112

12.förefaller de vara otillåtna i de flesta andra länder. Kanske medförs. 112

13.det relativt byråkratiska förfarandet, med åtföljande tidsutdräkt,s. 112

14.kostnader och osäkra moment, att lösningsklausuler inte ter sigs. 112

15.som ett attraktivt alternativ. (Se vidare i avsnitt 4.2.3-4.) De kans. 112

16.dock vara viktiga i samband med vissa universalfång, vilket berörss. 112

17.nedan. 2. Förköpsförbehåll (”right of first refusal” eller ”pre-emptive right”)s. 112

18.Förköpsklausuler är mycket frekventa. I jämförelse med hembuds­s. 112

19.förbehåll kan förfarandet vid utlösen vara väsentligt kortare ochs. 112

20.därmed åtföljt av mindre kostnader. Vid vissa universalfång kans. 112

21.det dock vara mindre lämpligt med förköpsförbehåll. Exempelviss. 112

22.kan det te sig motbjudande, att ålägga en make, som äger samtligas. 112

23.aktier, att före en bodelning i anledning av skilsmässa, ge övrigas. 112

24.aktieägare möjlighet till förköp av aktierna.s. 112

25.67s. 113

26.3. Samtyckesklausul (”consent right”)s. 113

27.I likhet med förköpsförbehållen är samtyckesklausuler myckets. 113

28.vanliga, dock inte i USA. Den kanske främst fördelen är, att kost­s. 113

29.nader kan undvikas genom att bolaget säger nej till en överlåtelse.s. 113

30.Förfarandet kan göras kort och till låga kostnader. En samtyckes­s. 113

31.klausul kan dock vara olämplig vid universalfång. Att ålägga ens. 113

32.döende aktieägare skyldighet att ansöka om samtycke till att hanss. 113

33.eller hennes aktier kommer att fördelas genom bodelning och arv­s. 113

34.skifte vore absurt. Däremot kan motsvarande plikt åläggas döds­s. 113

35.boet, vilket berörs senare. Vidare kan ett sådant förbehåll bidra tills. 113

36.att en minoritet får svårt att sälja sina aktier.s. 113

37.4. Förbudsklausul (”prohibitive clause”)s. 113

38.Förbudsförbehåll är tillåtna i bolagsordningen i vissa länder, t.ex.s. 113

39.Tyskland. I regel bör krävas, att en sådan klausul är tidsbegränsad.s. 113

40.Den kan vara motiverad under ett företags första känsliga upp­s. 113

41.byggnadsskede. En förbudsklausul är olämplig vid universalfångs. 113

42.och den kan, i likhet med ett samtyckesförbehåll, innebära risk förs. 113

43.inlåsning av en aktieägarminoritet.s. 113

44.5. Förbehåll som skapar en inre marknads. 113

45.Klausuler i bolagsordningen varigenom det skapas en inre mark­s. 113

46.nad, dvs. om en delägare vill exempelvis sälja sina aktier så ärs. 113

47.övriga aktieägare, utifrån på förhand fastställda villkor, skyldigas. 113

48.att lösa in aktierna, förefaller, bortsett från USA, mindre vanliga.s. 113

49.(Jämför avsnitt 2.5.) Det är något förvånande, eftersom ett sådants. 113

50.förbehåll kan vara av avgörande vikt - för en delägare, denness. 113

51.anhöriga, övriga aktieägare och företaget — i kritiska lägen, t.ex.s. 113

52.om en delägare får omfattande ekonomiska problem, blir svårts. 113

53.och kroniskt sjuk eller avlider. I flera länder är dock friheten atts. 113

54.utforma avyttringsbegränsningar omfattande, bl.a. i Danmark.s. 113

55.Det kan då antas, att däri ingår även möjlighet att skapa en inres. 113

56.marknad. Resonemanget återkommer i det avslutande avsnittet. 68 En annan sak är aktieägaravtalen. Där har delägarna i varje land avse­ värt större frihet att utforma individuellt anpassade klausuler, t.ex. förbehåll som skapar en inre marknad.s. 113

57.Vad gäller avyttringsbegränsningar avseende universalfang, särskilt de familjerättsliga, har det, som sagt (3.1), varit svårare att få fram relevant information. Det förefaller som om de flesta författare riktar in sig på singularfången och blott nämner de familjerättsliga förvär­ ven.s. 114

58.I vissa länder behövs inga avyttringsbegränsningar vid bodelning i anledning av skilsmässa. I Österrike framgår av lag att aktier inte ingår i hälftendelningen. En annan möjlig lösning är att betrakta aktier, som omfattas av avyttringsbegränsningar, som särskild egen­ dom, vilken inte ingår i en bodelning. (Se vidare i avsnitt 5.2.3 c.) I de nordiska länderna kan, i dagsläget, hembudsklausuler fånga upp bodelningsfallen, dvs. när aktierna, eller värdet av dem, tas med i en bodelning och förvärvas av en oönskad ny delägare. I andra länder kan förbudsklausuler vara ett viktigt instrument i dessa fall, om de är tillåtna.s. 114

59.Finns inte nämnda möjligheter, återstår förköps- eller samtyckesklausuler. Vid bodelning i livfall är de fullt möjliga, men kanske mindre tilltalande. Att en aktieägare, som genomgår en skilsmässa, först skall ansöka om samtycke av styrelsen, innan aktierna kan tas med vid en bodelning (eller i vart fall lottläggas på andre parten), är kanske en utväg som måste tas till om inte andra möjligheter står till buds. I länder där hembudsklausuler får tas in i bolagsordningen, förefaller det finnas ett en motvilja mot att låta förköps- och samtyckesklausuler innefatta universalfången, t.ex. i Sverige.s. 114

60.Inte i någon av de studerade rättsordningarna finns möjlighet att förhindra att dödsboet träder in i en avliden delägare ställe. Möjligen kan det ske genom ett aktieägaravtal, men det är osäkert. (Se vidare i avsnitt 5.2.5 b.)s. 114

61.Vid bodelning i anledning av dödsfall och arvskifte ingår aktierna även i familjeägda bolag i Österrike. Många gånger innebär en del­ ägares frånfälle, att den drivande kraften är borta och då är inte vikten av ett skyddat ägande lika framträdande. I dessa fall kommer, sett utifrån de efterlevande kompanjonernas intressen, hembudsklausulen till sin rätt. Avgörandet beträffande framtida ägarpositioner läggss. 114

62.69s. 115

63.därigenom ytterst i händerna på övriga aktieägare. Andra klausulers. 115

64.är inte lämpliga eller orealistiska, om inte dödsboet åläggs att anmälas. 115

65.förköp eller ansöka om samtycke. (Se vidare i 5.2.4-5.)s. 115

ASSOCIATIONSRÄTTEN

KAPITEL 4

Bolagsrättsliga medel

Introduktion

1.Vem som är ägare till en viss post aktier och, fram för allt, när denne blir ägare är avgörande bl.a. för rätten att närvara vid bolagsstämman och därigenom ta del i kontrollen av företaget.1s. 116

2.För att en person skall få rösta (på grundval av en viss post aktier) på bolagsstämman, krävs att denne dels finns upptagen i aktieboken och dels är ägare till aktierna (ABL 4:37; jämför 7:2).2 Ägande­ rättens uppkomst kan i tiden antingen bestämmas utifrån när det obligations- eller sakrättsliga skyddet uppstår. Obligationsrättsligt är förvärvet bindande i och med avtalet, även ett muntligt sådant (3 § AvtL). För sakrättsligt skydd krävs tradition av aktiebrevet (ABL 6:8 och 22 § SkbrL).s. 116

3.71s. 5

4.Det anses att en förvärvare blir ägare vid avtalet, bl.a. eftersoms. 5

5.denne då övertar det ekonomiska risktagandet.3 För att den nye äga­s. 5

6.ren skall kunna visa sin äganderätt (bl.a. inför styrelsen, som ansvarars. 5

7.för aktieboken - ABL 5:7) krävs dock tradition av aktiebrevet, oms. 5

8.bolaget utfärdat ett sådant. Det kan bli ett problem, t.ex. om dets. 5

9.finns en förköpsklausul som innefattar det aktuella förvärvet (avsnitts. 5

10.4.3.4). Alternativt kan ett skriftligt avtal, t.ex. ett arvskifte, utgöras. 5

11.bevis för ägarövergång (ABL 5:9, 1 st.).s. 5

12.En aktie anses odelbar, dvs. huvudregeln är att förvaltningsbefogen-s. 5

13.heter, t.ex. rösträtten vid bolagsstämman, och ekonomiska rättigheter,s. 5

14.bl.a. till utdelning, följer med äganderätten och kan inte överlåtas sepa­s. 5

15.rat (ABL 4:1).4 Genom avtal kan dock i olika avseenden avvikelser skes. 5

16.från huvudregeln. Här kan nämnas att ett visst aktieslag kan ge meras. 5

17.utdelning (preferensaktier) eller fler röster per aktie (A-aktier) m.m.s. 5

18.(ABL 4:2 och 5). Vidare kan företrädesrätten till nya aktier varieras. 5

19.vid t.ex. nyemissioner (ABL 4:3 och avsnitt 4.8.2 h). Här bör ävens. 5

20.nämnas, att upplåtelse genom testamente av nyttjande- eller avkast-s. 5

21.ningsrätt till aktier ger rätt att företräda dessa, om det stipulerats is. 5

22.upplåtelsehandlingen (ABL 4:43). Likhetsprincipen och splittrings-s. 5

23.förbudet samt undantagen utvecklas inte särskilt.5 Genom att en akties. 5

24.enligt huvudregeln är odelbar motverkas möjligheterna att kringgås. 5

25.avyttringsbegränsningar, vilket upptas i avsnitt 6.s. 5

26.För ägare av små och medelstora familjeföretag finns i regel ingens. 5

27.marknad att saluföra aktierna. Det kan, å ena sidan, leda till omfat­s. 5

28.tande svårigheter för en delägare A som vill sälja sitt innehav. Mångas. 5

29.gånger blir denne beroende av kompanjonerna. De är, som tidigares. 5

30.nämnts (2.1), endast under vissa begränsade förhållanden skyldigas. 5

31.att lösa in aktierna. Alternativt kan en delägare tänkas vilja likvide­s. 5

32.ra företaget. Också de fall där en likvidation kan tvingas igenom ärs. 5

33.begränsade, bl.a. om en aktieägare genom missbruk av sitt inflytande 72 i bolaget uppsåtligt medverkat till överträdelse av ABL och om det finns särskilda skäl p.g.a. missbrukets långvarighet (ABL 25:21).6s. 5

34.Ä andra sidan kan en delägares önskan att överlåta sina aktier utgöra ett hot mot möjligheterna att utöva kontroll över företaget eller medföra att oönskade nya ägare kommer in i bilden. Denna hotbild kan i sin tur delas in i två delar. För det första risken av att det sker en oönskad övergång av äganderätten till de egna aktierna. Exempel är om delägare A:s make skiljer sig till del i ägandet eller, om A avlider, att någon ointresserad person ärver aktierna. För det andra finns ett hot om oönskad övergång av ägande till en annan delägares (B) aktier, t.ex. genom att B säljer sitt innehav eller att makan D i samband med skilsmässa får del i ägandet. Förvärvsklausulerna fyller viktiga funktioner i samtliga avseenden.s. 6

35.För att så återkoppla till en delägares svårigheter att överlåta sina aktier, i ett litet eller medelstort familjeföretag, kan följande sägas: Förutom att det inte finns en öppen marknad, kan förvärvsklausuler verka hämmande på både möjligheterna att överlåta aktier och poten­ tiella investerares önskan att köpa. Klausuler kan, åtminstone för en tid, helt omöjliggöra ett förvärv. Exempelvis kan, vid en samtyckes­ klausul, styrelsen vägra att ge sitt tillstånd till en överlåtelse.s. 6

36.Förvärvsförbehåll kan dock, sett ur en aktieägares synvinkel, vara så utformade, att de tvingar övriga delägare att, till ett i förväg bestämt pris, lösa in aktierna. Därigenom kan ägarna sinsemellan skapa en ”inre marknad,” vilket underlättar en aktieägares utträde ur bolaget.s. 6

37.Förvärvsklausuler är sålunda ett viktigt medel för att förhindra oönskade aktieförvärv. Samtidigt utgör de en hämsko för delägare som vill överlåta sitt innehav, om de inte är ämnade att skapa en inre marknad.s. 6

38.Ser vi det nämnda ur ett samhälleligt perspektiv framträder del­ vis ett annat mönster. Bestämmelserna om avyttringsbegränsningar, avseende övergång av ägande av aktier, i 4 kap. ABL speglar en avväg­ ningen mellan, å ena sidan, den fria omsättningen, även av aktier i familjeägda onoterade små och medelstora aktiebolag (ABL 4:7), och, å andra sidan, det legitima kravet på att kunna förhindra oönskade aktieförvärv (ABL 4:8, 18 och 27), inte minst i familjeägda SMEs.s. 6

39.73s. 10

40.Däremot finns inga bestämmelser som återspeglar spänningsförhål­s. 10

41.landet mellan risken för inlåsning för minoritetsaktieägare, dvs. atts. 10

42.avyttringsbegränsningar, i klausuler i bolagsordningen, görs så långt­s. 10

43.gående att de förhindrar varje överlåtelse, och, särskilt för en majori-s. 10

44.tetsaktieägare, intresset av att inga nya aktieägare kommer in eller atts. 10

45.rubbningar sker av maktrelationer i ett bolag. Visserligen tillgodosess. 10

46.den första gruppens intressen i viss mån genom att förbudsklausu-s. 10

47.ler inte får tas in i bolagsordningen och att jämkningsreglerna (ABLs. 10

48.4:15,24 och 34) kan leda till att oskäliga villkor jämkas, men därvids. 10

49.inverkar även andra hänsynstaganden.s. 10

50.Behovet av avyttringsbegränsningar varierar, som tidigare nämntss. 10

51.(avsnitt 1.1), mellan olika bolag. Små bolag med en enda, relativt ungs. 10

52.och ogift, ägare har få skäl, att begränsa möjligheterna till övergångs. 10

53.av ägande till aktierna. Är en ensamägare gift behövs dock ett skydds. 10

54.mot oönskade förvärv genom bodelning och arv. Börsnoterade företags. 10

55.får inte föra in avyttringsbegränsningar i bolagsordningen.7 I familje­s. 10

56.ägda sådana bolag kan finnas behov av förvärvsbegränsningar i aktie­s. 10

57.ägaravtal, om än en intakt majoritetsägarkrets i regel skyddas på annats. 10

58.sätt, t.ex. genom röstdifferentiering. Ibland kan även organisation ochs. 10

59.verksamhetsinriktning påverka behovet av förvärvsbegränsningar.8s. 10

60.Därtill bör nämnas familjens ambitioner, särskilt beträffande ett fram­s. 10

61.tida generationsskifte, som kan leda till ett påtagligt behov av att skyd­s. 10

62.da sig mot oönskade aktieförvärv.s. 10

63.Begränsningar i den fria överlåtbarheten får i bolagsordningen baras. 10

64.ske i enlighet med bestämmelserna i ABL 4:7—8, 18 och 27.9 Upp­s. 10

65.räkningen av möjliga förvärvsklausuler är avsedd att vara uttömman­s. 10

66.de.10s. 10

67.Sådana klausuler är ett första medel som står till förfogande förs. 10

68.en företagarfamilj, som strävar efter stabilitet i ägandet av familje­ 74 företaget och som vill att ett förvärvsförbehåll skall få verkan mot bolaget. Hembudsklausuler finns intagna i bolagsordningen i när­ mare 90 procent av de svenska aktiebolagen.11 De är främst avsedda för familjeägda små- och medelstora bolag.12 Hembudsförbehåll är mindre vanliga i aktieägaravtal. Det förekommer dock att klausuler i sådana avtal ges rubriken ”hembud” e.d., men innehåller visar att det handlar om förköps- eller samtyckesklausuler.13 Vidare är det tillåtet att i bolagsordningen för kupongbolag ta in förköps- och samtyckesförbehåll avseende singularfång. (Se vidare i avsnitten 4.2-4.)s. 10

69.Omvandling av en mindre del av aktierna till A-aktier med tio rös­ ter vardera, varvid resterande har blott en röst, kan för det andra vara en metod att behålla kontrollen, om de röststarka aktierna behålls av entreprenören, medan B-aktierna t.ex. skänks till den yngre genera­ tionen.s. 15

70.En tredje möjlighet är att förvärva en majoritetspost aktier i ett holdingbolag, som köper upp aktierna i familjeföretaget, eller att låta det ägas av en stiftelse, som familjen behåller kontrollen över.s. 15

71.Självfallet finns andra möjligheter, t.ex. att genom fullmakter från olika aktieägare nå röstmajoritet på bolagsstämman (jämför ABL 7:4).14 Jag stannar dock vid de nu nämnda. Omvandling av vissa aktier till A-aktier eller bildande av holdingbolag/stiftelse förefaller vara metoder som mera typiskt vidtas för andra åtgärder, t.ex. gene­ rationsskiften, än i syfte att säkra stabiliteten i ägandet. Dessutom förefaller dessa instrument vara mera av intresse för stora bolag. Fullmaktsinsamling, med avsikt att säkra kontrollen över företaget, torde vara mindre vanligt i familjeägda små och medelstora bolag, om än de kan spela en avgörande roll vid vissa konfliktsituationer i kompanjonstyrda företag.s. 15

72.En fjärde metod är, att använda aktieägaravtalen, som ingås mellan en viss krets av delägare i ett aktiebolag.15 Sådana avtal har inget stöds. 15

73.75s. 16

74.i ABL och saknar därför verkan mot bolaget. Däremot är de bin­s. 16

75.dande mellan parterna (Se vidare i avsnitt 4.8.7).16 Genom klausulers. 16

76.i aktieägaravtal kan kompanjoner ges exempelvis förköpsrätt, dvs. rätts. 16

77.att lösa ut aktierna innan äganderätten övergår till en tredje persons. 16

78.i samband med universalfång, bl.a. arv. Av nämnda skäl koncentre­s. 16

79.ras det följande på avyttringsbegränsningar i bolagsordningen och is. 16

80.aktieägaravtal.s. 16

81.Enligt EU:s andra bolagsdirektiv, som gäller för publika bolag, ärs. 16

82.huvudregeln att nyemissioner skall riktas till gamla aktieägare (29 art.).s. 16

83.Medlemsländerna ges möjlighet till omfattande undantag i den inter­s. 16

84.na lagstiftningen. Ingenting sägs om exempelvis förköpsrätt (”right ofs. 16

85.first refusal”) vid övergång av äganderätten till aktier i publika bolag.s. 16

86.Beträffande privata bolag, se vidare i avsnitt 3.5.s. 16

87.Enligt aktiebolagskommittén följer av EG-rättens diskriminerings-s. 16

88.förbud att en avyttringsbegränsning inte får utformas så, att den dis­s. 16

89.kriminerar rättssubjekt i annat medlemsland.17s. 16

90.Vad avser terminologin kring olika typer av klausuler i denna fram­s. 16

91.ställning bör sägas följande:18 Hembud förefaller vara ett väl inarbetats. 16

92.uttryck för en förvärvares anmälan till styrelsen, att ett förvärv sketts. 16

93.av aktier, som enligt bolagsordningen omfattas av en hembudsplikts. 16

94.(enligt en hembudsklausul eller ett hembudsförbehåll). Den berätti­s. 16

95.gades position betecknas som en hembuds- eller lösningsrätt. Inlösens. 16

96.och inlösningsförbehåll m.fl. uttryck borde kanske reserveras för des. 16

97.fall där aktiekapitalet, enligt förbehåll i bolagsordningen, kan mins­s. 16

98.kas genom ”inlösen av aktier (inlösenförbehåll)” (ABL 20:31). I dettas. 16

99.avseende är det något olyckligt, att det i ABL 4:28, 1 st. 3-4 p. talass. 16

100.om ”lösningsrätt.” Det kan leda till viss förvirring.s. 16

101.”Hembudsrätt” skulle vara mera klargörande. Även i övrigt i ABLs. 16

102.4:28 finns uttryck som ”inlösen”, ”lösningsanspråk” m.m., varförs. 16

103.dessa ord i dagsläget bör kunna användas i de nu aktuella samman76 hangen. I framtiden finns det, enligt min åsikt, anledning att se över terminologin.s. 16

104.En förköpsklausul (eller ett förköpsförbehåll) intagen i bolagsord­ ningen, ger förköpsrätt för den berättigade. Den förpliktade har en skyldighet enligt bolagsordningen att göra anmälan om förköp (inte hembud), eftersom det finns en plikt att göra en sådan anmälan eller ett förköpskrav (inte hembudsplikt).Vid föreskrift om samtycke i bolagsordningen betecknas rättsverkan som en plikt, enligt bolagsord­ ningen, att göra anmälan om samtycke eller ett samtyckeskrav. Före­ skriften benämns samtyckesklausul. Bolaget har rätt, efter ansökan av potentiell förvärvare, att ge samtycke (enligt bolagsordningen).s. 89

105.Utövas förköpsrätt i enlighet med en klausul i ett aktieägaravtal bör beteckningarna vara desamma, dvs. förköpsklausul, förköpsrätt och förköpskrav, dock med betoning av att anmälan sker enligt klausul i aktieägaravtalet. Motsvarande bör ske när det gäller en samtyckes­ klausul, eller ett samtyckesförbehåll, i aktieägaravtal (rätt att ge sam­ tycke och samtyckeskrav). I den mån det förekommer förbud mot förvärv i aktieägaravtal betecknas rättsverkan förbud och en sådan föreskrift förbudsklausul.s. 89

106.Synonymt med aktieägaravtal används kompanjonsavtal.19 Vidare bör nämnas att ett aktieägaravtal anses ge upphov till ett enkelt bolag (HBL 1:3).20 När jag i det följande syftar på ett sådant bolag används benämningen konsortialavtal.s. 89

107.Som gemensam beteckning för de aktuella klausulerna i bolagsord­ ningen och i aktieägaravtal används ordet förvärvs- eller avyttringsklausuler.s. 89

108.När en hembudsklausul utnyttjas betecknas det som inlösen (av aktier från förvärvaren), medan motsvarande vid utnyttjande av för­ köps- eller samtyckesklausul benämns - i den mån åtskillnad bör ske - utlösen (av ägare) eller att någon löser ut någons aktier. Av sam­ manhanget bör då framgå om den aktuella klausulen finns i bolags­s. 89

109.77s. 23

110.ordningen eller i aktieägaravtal. Som gemensam beteckning användss. 23

111.förvärv av aktier med stöd av klausuler eller (avyttrings- eller för­s. 23

112.värvs-)begränsningar.s. 23

113.I ABL 4:8 (samtycke) och 4:18 (förköp) anges att dessa klausulers. 23

114.kan omfatta överlåtelser. Därmed åsyftas s.k. singularsuccession, dvs.s. 23

115.köp, byte och gåva m. m. Dessa förvärv avser viss egendom (t. ex. aktier)s. 23

116.och viss mängd. Till skillnad härifrån anges i ABL 4:27 (hembud) atts. 23

117.en sådan klausul avser övergång av ägandet. Däri innefattas, förutoms. 23

118.singularfången, även universalsuccession, bl.a. förvärv genom arv,s. 23

119.testamente och bodelning. I de sista fallen, mest typiskt vid legala arv,s. 23

120.förvärvas inte viss egendom till viss mängd (singularfång), utan ens. 23

121.helhet, dvs. den avlidnes kvarlåtenskap.21 Till universalfången räknass. 23

122.även testamente och bodelning, även om dessa kan vara specificerades. 23

123.till viss egendom och viss mängd.22 (Se vidare i avsnitt 4.2.2.) Tills. 23

124.de olika förvärvstyperna, singular- och universalfång, är knutna olikas. 23

125.rättsverkningar, t.ex. beträffande godtrosförvärv, vilket utvecklas i dets. 23

126.följande. Det kan dock inte tas för givet att alla fång innefattas unders. 23

127.uttrycket ”övergår.”23 I fortsättningen behandlas främst de vanligaste,s. 23

128.eller typiska, fången vid förvärv av aktier i familjeägda SMEs, dvs.s. 23

129.köp och gåva samt bodelning och arv.s. 23

130.Av det så långt sagda framgår, att föremålet för framställningens. 23

131.avser gällande rätt beträffande skydd av ägarpositioner i familjeägdas. 23

132.aktiebolag. Hur långt kan aktieägarna komma med hembudsklausulers. 23

133.i bolagsordningen? Med andra ord: Vilka gränser sätter rättskällornas. 23

134.och hanteringsregler, t.ex. om tolkning? Hur påverkas räckviddens. 23

135.av den nyligen införda möjligheten att ta med även förköps- ochs. 23

136.samtyckesklausuler i ”bolagets författning”? Vilken roll har, i sam­s. 23

137.manhanget, aktieägaravtalen? Kan familjerättsliga instrument, såsoms. 23

138.äktenskapsförord och testamente, påverka möjligheterna att bibehållas. 23

139.en intakt krets av ägare och hur kompletterar dessa familjerättsligas. 23

140.medel förvärvsbegränsningar i bolagsordningen och aktieägaravtal? 78s. 23

141.I det följande tas hembudsklausuler upp först. Det stämmer inte överens placeringen i 4 kap. ABL, nämligen samtyckesklausuler (8-17 §§), förköpsförbehåll (18-26 §§) och hembudsklausuler (27­ 36 §§), vilket kan ses som en kronologisk ordning. Enligt min upp­ fattning bör dock de sista tas upp först, eftersom de kan avse alla fång. Vidare har doktrinen och en sparsam publicerad praxis utvecklats uti­ från att endast hembudsklausuler får tas in i bolagsordningen. En annan möjlig ordning för presentationen är en, så att säga, strukturkronologisk variant. I så fall delas förvärvsbegränsningarna in i ett mönster som startar med de som omöjliggör övergång av ägande och avslutas med restriktioner som möjliggör att aktierna kan lösas in från en ny ägare. Med andra ord: Från förbudsklausuler, över samtyckesoch förköpsrestriktioner, fram till hembudsklausuler. Därutöver får, som en särskild variant, tas upp förvärvsbegränsningar som skapar en inre marknad. En presentation av möjliga avyttringsbegränsningar bör dock, enligt min uppfattning börja med de som får tas in i bolags­ ordningen. Dessa har en annan tyngd än de som är förvisade till aktieägaravtalen.s. 24

142.Sist berörs förvärvsbegränsningar i konsortialavtal (avsnitt 4.8), dvs. de tas upp efter de begränsningar som får tas in i bolagsordning­ en. Aktieägaravtalen regleras visserligen inte i ABL, men här behand­ las de ändock under de bolagsrättsliga medlen.s. 24

Hembudsklausul

Introduktion

1.I ABL ges, genom vissa tvingande bestämmelser, de yttre ramarna för innehållet i bolagsordningen (ABL 3:1). Exempelvis får inte en förbudsklausul, dvs. en punkt om att aktieägare över huvud taget inte får överlåta sina aktier, föras in i handlingen. Det strider mot ABL 4:7. I vart fall får en sådan klausul inga aktiebolagsrättsliga verkningar.24 Beträffande övriga förhållanden har stiftarna frihet att ge bolagsordningen en utformning, som på ett ändamålsenligt sätt befrämjar deras samarbete inom ramen för ledningen av sin särskildas. 24

2.79s. 30

3.näringsverksamhet.25 Däri ingår bl.a. reglering av förhållandet mel­s. 30

4.lan aktieägarna samt mellan ägarna och bolaget. Den som förvärvars. 30

5.aktier efter bolagets bildande accepterar de villkor för samarbetet soms. 30

6.finns stipulerade i bolagsordningen.s. 30

7.Ett aktiebolags ”författning” är bindande för företaget. Även oms. 30

8.ett visst beslut av bolagsstämman strider mot en klausul kan det blis. 30

9.giltigt, om samtliga aktieägare samtycker. Det gäller för beslut soms. 30

10.rör en aktieägares rätt. Däremot kan regler i bolagsordningen, soms. 30

11.syftar till att skydda bl.a. borgenärer och blivande aktieägare, intes. 30

12.åsidosättas av bolagsstämman. Sådana beslut utgör nulliteter, soms. 30

13.inte kan botas av att samtliga delägare samtycker. Andra exempel pås. 30

14.beslut med nullitetsverkan är, om bolagsstämman avviker från krav pås. 30

15.samtliga ägares samtycke enligt bolagsordningen (ABL 7:50—51).26s. 30

16.När en aktieägare har betalat för sina aktier är denne inte skyldig atts. 30

17.tillskjuta ytterligare pengar. Inte heller behöver en ägare ta på sig led-s. 30

18.ningsuppdrag, t.ex. i styrelsen. I bolagsordningen kan inte föras ins. 30

19.klausuler med ålägganden av nämnda slag.27 Däremot får en aktie­s. 30

20.ägare inte agera på ett sätt som avviker från regler — som avser att skyd­s. 30

21.da bolaget eller aktieägare - i ABL eller klausuler i bolagsordningen.s. 30

22.Uppstår skada kan det leda till ersättningsskyldighet (ABL 29:3-4).28s. 30

23.Allmänna avtalsrättsliga regler begränsar i viss utsträckning stiftar­s. 30

24.nas frihet att utforma bolagsordningens klausuler.29 Här kan nämnass. 30

25.att om stiftarna för in en klausul om att vissa personer, t.ex. namn­s. 30

26.givna konkurrenter, inte får förvärva aktier, kan det möjligen stridas. 30

27.mot 36 § AvtL. Den sätter nämligen restriktioner på tredje man, vilkets. 30

28.enligt allmänna avtalsrättsliga principer inte är möjligt för stiftarna atts. 30

29.avtala om. En sådan punkt i bolagsordningen kan dock även ses soms. 30

30.en form av förbudsklausul, dvs. ett förbud att överlåta aktier (till vissas. 30

31.personer). I så fall strider det mot ABL.30 80 Bolagsordningen granskas vid den första registreringen — och vid senare registreringar av ändringar - av Bolagsverket (BV). Det åligger myndigheten att kontrollera att klausuler inte strider mot rättsreg­ ler eller mot bolagsordningen (ABL 27:2), vilket berörs ytterligare i avsnitt 4.6. BV kungör det som förts in i aktiebolagsregistret i PoIT (ABL 27:3). Därmed anses i regel en tredje man ha kännedom om det som kungjorts (ABL 27:4).31s. 30

32.Klausuler i bolagsordningen tolkas utifrån de regler som styr avtalstolkning. Det anses att texten bör tolkas språkligt och systematiskt i syfte att utröna parternas syften med t.ex. en hembudsklausul. Om den faktiska partsavsikten vid avtalstidpunkten strider mot vad som uttrycks i textform, är däremot syftet utan relevans.32 Med andra ord tillämpas en objektiv tolkningsmetod.33 Även funktionsbestämningar med klausuler i bolagsordningen, t.ex. att dessa införts i syfte att skydda ägarstabiliteten med tanke på kommande generationsskiften, kan tänkas få inverkan på tolkningen av en viss avyttringsklausul.34s. 31

33.Vid en prövning inför domstol, om ett bolag haft rätt att i ett visst fall åberopa ett förbehåll mot en förvärvare, torde formuleringarna i en klausul tolkas restriktivt.35 Med andra ord, den som ”åberopar en ensidig bestämmanderättsklausul” får antagligen finna sig i en snäv tolkning.36 Med tiden kan bolagets egna avgöranden få betydelse för tolkningen.37 Sandström uttalar dock vikten av att den inte tillåts sty­ ras av att förhållandena visar prov på särdrag, exempelvis att förvärva­ ren även är delägare i ett konkurrerande företag eller att aktierna avsers. 31

34.81s. 43

35.ägande i ett typiskt familjeföretag.38 Maskeras nämnda hänsynstagan­s. 43

36.den såsom tolkning, leder det till bristande förutsebarhet och högres. 43

37.grad av godtycke. Möjligen kan jämkningsreglerna ge visst utrymmes. 43

38.för subjektiva hänsynstaganden.39 (Se vidare i avsnitt 4.2.3. Tolknings. 43

39.av avyttringsbegränsningar berörs ytterligare i avsnitten 6.3.3a ochs. 43

40.7.3.3.)s. 43

41.En förvärvsklausul bör föras in vid bolagsbildningen (2 kap. ABL).s. 43

42.Om det sker vid en senare tidpunkt - eller vid skärpning av en befint­s. 43

43.lig klausul — krävs sådan majoritet, att det inte alltid är realistiskt.s. 43

44.Enligt ABL 7:43 förutsätts nämligen att ett beslut, som avser redans. 43

45.utgivna aktier, biträds av samtliga vid bolagsstämman närvarandes. 43

46.aktieägare och att dessa tillsammans företräder minst 90 procent avs. 43

47.aktierna i bolaget.40 Ändring av bolagsordningen, avseende ännu intes. 43

48.utgivna aktier, t.ex. att en samtyckesklausul skall omfatta ny aktier,s. 43

49.behöver inte biträdas av mer än två tredjedelar av såväl avgivna rösters. 43

50.som de aktier som är representerade vid stämman (ABL 7:42).41 Is. 43

51.bolagsordningen kan föras in krav på att ändringar förutsätter meras. 43

52.omfattande uppslutning än vad som framgår av lagtexten, t.ex. atts. 43

53.vissa ändringar kräver samtliga aktieägares samtycke.s. 43

54.Hembudsklausuler är tillåtna i privata aktiebolag, både kupong-s. 43

55.och avstämningsbolag. De får även tas in i bolagsordningen för publi­s. 43

56.ka bolag.42 För de börsregistrerade aktiebolagen, gäller dock särskildas. 43

57.begränsningar.43 Hembudsklausulers betydelse när ett dödsbo träders. 43

58.i en avliden aktieägares ställe och vid förvärv från ett dödsbo behand­s. 43

59.las i avsnitt 5.2.5 b.s. 43

60.Det bör noteras, att såsom huvudregel ersätter ny ABL den äldres. 43

61.versionen (4 § ABP). Gamla hembudsklausuler gäller dock även fort82 sättningsvis (7 § ABP). Det far bl.a. till följd att rösträtten passiviseras under hembudstiden, om inte en äldre hembudsklausul anpassas till de nya bestämmelserna i ABL 4:35, 2 st. 2 p.44s. 43

Utformningen

1.En hembudsklausul ger rätt att lösa in aktier som förvärvats av en ny (och temporär) ägare. Föreskrivs att den - i enlighet med ABL 4:27 - gäller när ägande av aktier ”övergått”, innefattas enligt förarbetena samtliga fång.45 I lagtexten förefaller ordet ”förvärv” (ABL 4:28, 1 st. 1 p.) användas synonymt med ”övergång”.46s. 52

2.Anges i stället, att hembudsrätt omfattar ”överlåtelse” gäller klau­ sulen blott vid singularfången, bl.a. köp och gåva.47 Uttrycket ”över­ låtelse” innefattar däremot inte universalfången, däribland arv och andra familjerättsliga fång, varom mer nedan. Nämnda kategorisering, beträffande vilka fång som innefattas av uttrycket ”överlåtelser”, är osäker. Sandström hävdar, exempelvis, att exekutiv försäljning, bör omfattas av denna bestämning.48 Kommittén anser att aktieägartill­ skott av aktie utgör en överlåtelse.49s. 52

3.Uttrycket ”övergår” innefattar singularfången. Därutöver omfattas, enligt motiven, förutom de familjerättsliga förvärven, även bolags­ skifte och fusion.50 Om fusion ingår bland universalfången bör det även gälla för fission.51 En hembudsklausul, som avser övergång av ägande, innefattar enligt förarbetena även förvärv av aktier som är utmätta eller ingår i ett konkursbo.52 Enligt Sandström omfattars. 52

4.83s. 53

5.uttrycket ”övergår” även mindre vanliga äganderättsförändringars. 53

6.”såsom avtal om samäganderätt.”53s. 53

7.Exempel på rättshandlingar som inte medför övergång av äganderät­s. 53

8.ten till ny ägare är följande:s. 53

9.1. När en aktieägare avlider träder dennes dödsbo in som ägare (jäm­s. 53

10.för ABL 4:29). Se vidare i avsnitt 5.2.5 b.s. 53

11.2. Utmätning av aktier eller om ägaren sätts i konkurs anses, i ett för­s. 53

12.sta steg, inte leda till övergång av ägande.54 Däremot utgör exem­s. 53

13.pelvis en försäljning av aktierna från ett konkursbo en övergång avs. 53

14.äganderätten (jämför ABL 4:10).s. 53

15.3. Upplåtelse av begränsad sakrätt, t.ex. om en person enligt testa­s. 53

16.mente får nyttjanderätt eller avkomsträtt till aktier (jämför ABLs. 53

17.4:43). Ett annat exempel är upplåtelse av panträtt.55s. 53

18.I dessa fall kan sålunda en hembudsrätt inte göras gällande. Om etts. 53

19.dödsbo kvarstår oskiftat ett år efter dödsfallet, gäller dock ett hem-s. 53

20.budsförbehåll mot boet (ABL 4:29).s. 53

21.En annan möjlighet är att i klausulen specificera vid vilka fång - köp,s. 53

22.gåva, arv m.m. - lösningsrätten skall träda in och de närliggande falls. 53

23.när den inte skall gälla. Sådana specifikationer kan öka förutsebar­s. 53

24.heten. De kan dock även öppna upp för kringgåendetransaktioner,s. 53

25.vilket ökar osäkerheten. (Se vidare i avsnitt 6.2.4-5.)s. 53

26.Vidare bör noteras, att en lång rad av begränsningar kan ske, ellers. 53

27.anses kunna ske, i en hembudsklausul, exempelvis att:s. 53

28.1. Endast vissa aktier omfattas av hembud, t.ex. de med nummers. 53

29.X-Y.56s. 53

30.2. Inlösningsrätt gäller endast för ett aktieslag, exempelvis A-aktier. 84 3. Klausulen utlöses endast vid förvärv av någon som inte tidigare ärs. 53

31.aktieägare. Därutöver har anförts, att det bör vara möjligt att pekas. 54

32.ut vissa personer, t.ex. en konkurrent, såsom icke önskvärda för-s. 54

33.värvare.57 Däremot anses det inte vara möjligt att begränsa inlös-s. 54

34.ningsrätten till att vara beroende av vem som är överlåtare.58 4. Ett hembudsförbehåll inte utlöses vid förvärv av närstående ellers. 54

35.vid koncernintern övergång av äganderätten till aktier. Att ovannämnda fall av inskränkningar - av ABL:s angivelse ”över­ gått” — kan, åtminstone i vissa fall, öka risken för kringgåenden av stipuleringarna berörs i avsnitt 6.2.5.s. 54

36.Följande uppgifter är, enligt ABL 4:28, obligatoriska (”skall ... framgå”) i en hembudsklausul: 1. Vilka förvärv som omfattas av hembudsrätt. Som tidigare nämntss. 54

37.innefattas samtliga fång av uttrycket ”övergår.” Möjligen finnss. 54

38.vissa undantag (avsnitt 4.1). Används i stället ordet ”överlåts”s. 54

39.exkluderas universalfången, bl.a. de familjerättsliga förvärven. 2. Om hembudsrätten skall kunna utnyttjas för ett mindre antals. 54

40.aktier än som ingår i hembudet eller om det inte är möjligt. I ABLs. 54

41.finns ingen utfyllnadsregel. Är inte partiell inlösen tillåten ansess. 54

42.överlåtaren inte behöva acceptera en uppdelning i poster, om intes. 54

43.förvärvarna ikläder sig ett solidariskt betalningsansvar.59 3. Vilka personer som skall ha hembudsrätt och den inbördes ord­s. 54

44.ningen mellan dem. Vid förvärv av utomstående ges vanligen lös­s. 54

45.ningsrätt till tidigare ägare. Även en utomstående person kan docks. 54

46.ges rätt till inlösen. En klausul kan också utformas så, att dens. 54

47.träder in vid förvärv mellan tidigare delägare.s. 54

48.Bolaget självt kan inte anges som förvärvare, eftersom det råders. 54

49.förbud mot förvärv av egna aktier (ABL 19:4-5). Däremot tordes. 54

50.inget hindra att bolaget ges lösningsrätt, inom de ramar soms. 54

51.85s. 64

52.anges i nämnda paragrafer. Det anses inte tillåtet, att låta styrelsens. 64

53.avgöra vilka som är lösningsberättigade.60s. 64

54.Den inbördes ordningen mellan de som har rätt till inlösen kans. 64

55.utformas på många olika sätt. Den kan exempelvis avgöras genoms. 64

56.lottning. Föreskrivs att aktierna skall ”jämnt fördelas”, tolkas dets. 64

57.som en anvisning om fördelning efter huvudtal.61 En proportio­s. 64

58.nell fördelning, dvs. i förhållande till tidigare aktieinnehav, gynnars. 64

59.stora ägare, medan en fördelning efter huvudtal gynnar aktieägares. 64

60.med relativt små innehav.s. 64

61.4. Villkoren för inlösen, t.ex. att viss värderingsmetod skall använ­s. 64

62.das för fastställande av priset per aktie.62 Köpeskillingen behövers. 64

63.inte framgå av en hembudsklausul. Saknas prisuppgift, skall dets. 64

64.bestämmas till marknadsvärdet (ABL 4:28, 2 st.).63s. 64

65.Det bör sägas, att om villkor för inlösen - köpeskillingen ellers. 64

66.andra förhållanden - ger en otillbörlig fördel eller nackdel till/s. 64

67.för någon, kan jämkning ske (ABL 4:34). (Det berörs ytterligares. 64

68.i 4.2.3-4.)Vidare bör noteras att det är villkoren i hembudsklau-s. 64

69.sulen som är avgörande, dvs. de binder även den hembudspliktiges. 64

70.förvärvaren. Om denne, i enlighet med ABL 4:30, 1 st. 2 p., angers. 64

71.förutsättningar i sitt hembud som avviker från bolagsordningen,s. 64

72.är det villkoren enligt hembudsklausulen som gäller.s. 64

73.5. Den tid (tidigast efter en månad och senast inom två månader)s. 64

74.inom vilken — efter att den temporäre ägaren anmält sitt förvärvs. 64

75.av aktier till styrelsen - lösningsanspråk skall framställas hos bola­s. 64

76.get.64 År ett sådant anspråk inte komplett, räknas antagligen fris­s. 64

77.ten från den dag komplettering sker. Styrelsen skall underrätta des. 64

78.lösningsberättigade om den temporäre ägarens anmälan. Skulles. 64

79.det inte ske, innebär det inte att fristen skjuts fram, vilket berörss. 64

80.i avsnitt 4.2.3. 86 6. Tiden för talans väckande vid allmän domstol eller skiljenämnds. 64

81.(ABL 4:33, 2st.). Det skall ske tidigast en månad och högst tvås. 68

82.månader efter att lösningsanspråk framställts hos bolaget. 7. Även tiden för betalning vid inlösen skall anges. Den får inte över­s. 68

83.stiga en månad efter lösenbeloppets bestämmande, vilket kan skes. 68

84.genom avtal mellan parterna eller genom dom.65 Tveksamheters. 68

85.beträffande från när tiden för inlösen skall räknas, uppstår docks. 68

86.om köpeskillingens beräkning är bestämd i bolagsordningen ellers. 68

87.om däri anges att denna skall motsvara avtalat pris mellan säljarens. 68

88.och den hembudspliktige köparen, vilket berörs nedan.s. 68

89.I bestämmelsen om fristen för köpeskillingens betalning nämnss. 68

90.inget om eventuell tvist, mellan den temporäre ägaren och den lös­s. 68

91.ningsberättigade, p.g.a. andra omständigheter, t.ex. att den förstes. 68

92.hävdar att det inte föreligger någon lösningsrätt. Möjligen har dens. 68

93.lösningsberättigade då inget val. Han eller hon måste betala inoms. 68

94.stipulerad tid, eljest förloras rätten att lösa in aktierna.66 Att hembudsrätt föreligger för viss aktie skall antecknas på aktiebre­ vet (ABL 6:2). Det kan ske med förkortningen ”hembud” (ABF 4:8). En sådan notering underlättar för en förvärvare att förstå konsekven­ serna av t.ex. ett köp av aktier.s. 68

95.Att en aktie omfattas av en avyttringsbegränsning, skall även note­ ras i aktieboken (ABL 5:5, 1 st. 5 p.). Fattas en sådan anteckning gäl­ ler, enligt förarbetena, en begränsning ändock mot en förvärvare.67 Försummelse från styrelsen att göra nämnda notering, kan medföra skadeståndsskyldighet (ABL 5:7 och 29:1). Det förutsätter dock att käranden kan visa både en ekonomisk förlust och att underlåtenhet i nämnda avseende orsakat skadan.68s. 68

96.I bolagsordningen kan tas in olika slag av avyttringsbegränsningar. Exempelvis kan en förköpsklausul gälla för överlåtelser, medan ett hembudsförbehåll görs tillämpligt på universalfången. En annan möj­ lighet är att låta en hembudsklausul avse A-aktier. Ett samtyckesför-s. 68

97.87s. 71

98.behåll kan då gå gälla vid förvärv av andra aktieslag. Olika avyttrings-s. 71

99.begränsningar kan även överlappa varandra. Ett exempel är om bådes. 71

100.ett förköps- och ett hembudsförbehåll avser ”överlåtelse” av ägande. Is. 71

101.så fall bör föreskrivas, att om förköpsrätten utnyttjas gäller inte hem-s. 71

102.budsrätten. Eljest riskerar den som utövar sin förköpsrätt att behövas. 71

103.hembjuda aktierna. Likaledes bör anges, att om förköpsrätten intes. 71

104.utnyttjas, så faller skyldigheten till hembud. I annat fall skall förvär­s. 71

105.varen hembjuda det förvärv, vartill ingen velat utöva sin förköpsrätt.s. 71

106.(Se vidare om bl.a. så kallade mixade förbehåll i avsnitten 4.5—6.)s. 71

107.En hembudsklausul i bolagsordningen träder in efter övergång avs. 71

108.äganderätten, vilket medför att tidsutdräkten vid inlösen av aktiers. 71

109.kan bli besvärande. Under denna tid kan kan aktierna bli passivise­s. 71

110.rade, bl.a. i rösthänseende, vilket utvecklas närmare i avsnitt 4.2.4.s. 71

111.Det kan, beträffande singularfång av aktier i kupongbolag, motverkass. 71

112.genom att det i bolagsordningen förs in att övriga aktieägare skall has. 71

113.förköpsrätt, eller att bolaget skall ge samtycke, före en övergång avs. 71

114.äganderätten till aktier till en tredje person.69 Därigenom kan skeen­s. 71

115.det vid utlösen av en aktieägare göras effektivare, vilket kan utgöra etts. 71

116.motiv för att låta förvärvsbegränsningar överlappa varandra. Förköps-s. 71

117.och samtyckesklausuler, avseende universalfång, får dock, som sagt,s. 71

118.inte tas in i bolagsordningen. De måste sålunda tas med i aktieägar­s. 71

119.avtal eller uteslutas.70s. 71

120.Fondaktierätt och teckningsrätt (vid nyemission samt emissions. 71

121.av teckningsoptioner och konvertibler) samt förvärv av emissions-s. 71

122.bevis (fondaktie- och teckningsrättsbevis) kan inte ses som övergångs. 71

123.av ägande till aktier. Detsamma må gälla även när sådana förvärvass. 71

124.mot något av nämnda bevis eller vid konvertering. Därmed har, när­s. 71

125.mare besett, ingen övergång (eller överlåtelse) ägt rum. Det är i ställets. 71

126.fråga om att bolaget mot betalning utfärdar nya aktier, inte övergångs. 71

127.av ägande av sådana från befintliga delägare. Det torde stå klart atts. 71

128.nämnda förvärv inte får tas in i en klausul i bolagsordningen. Ens. 71

129.sådan får endast avse övergång av ägande.71 88s. 71

130.En annan sak är om klausuler i bolagordningen kan analogt tilläm­ pas på dessa förvärv. Samma ändamålsskäl, dvs. att skydda mot oöns­ kade förvärv, gör sig med lika tyngd (som vid övergång av äganderätt) gällande vid förvärv av aktier genom exempelvis en teckningsrätt eller en konvertibel, men endast om någon som inte ingår i den befintliga aktieägarkretsen är förvärvare.s. 72

131.Klausuler i bolagsordningen, som avser överlåtelse av ägande till aktier, har, med stöd av motiven till tidigare versioner av ABL, ansetts kunna tillämpas analogt på, med den nya terminologin enligt ABL 11:4, förvärv av fondaktierätt och teckningsrätt (åtminstone vid nyemission).72 I förarbetena till nya ABL berörs inte dessa förvärv.s. 72

132.Om aktieförvärv, av här aktuella slag, endast sker av tidigare aktie­ ägare och i proportion till deras tidigare innehav, t.ex. vid fondemis­ sion (ABL 12:2), finns ingen anledning att utnyttja en förvärvsklausul i bolagsordningen. I fall där förvärven inte är proportionella och särskilt om utomstående kommer in som nya ägare blir bilden en annan. Då har förfördelade befintliga ägare intresse av att agera. Ett exempel är vid riktad nyemission där bolagsstämman beslutar, med kvalificerad majoritet, att avvika från aktieägares företrädesrätt (ABL 13:1, 2 st. 2 p. c och 13:2). Aktieägarna kan inte, enligt ovan, agera med stöd av bolagsordningen. En teleologisk tolkning eller en lag­ analogi är osäker, utan stöd av åtminstone uttalanden i förarbetena. Rättsläget är osäkert och argument kan anföras både för den ena och den andra lösningen. (Se även avsnitt 6.2.8 och, beträffande aktie­ ägaravtal, 4.8.2 h.)s. 72

Hembudsförfarandet

1.Hembudsförfarandet består i stort av förvärvarens anmälan, om ett hembudspliktigt förvärv, till styrelsen, dess underrättelse till de lös­ ningsberättigade och framställande av lösningsanspråk. Vidare ingår i förfarandet betalning av köpeskillingen och eventuell väckande av talan vid allmän domstol eller skiljenämnd. Innan jag kommer in på rättsreglerna kring skeendet vid ett hembudsförfarande, berörs vissa frågor som främst utvecklats i doktrinen.s. 72

2.89s. 76

3.En första fråga är om lösningsberättigade personer på förhand kans. 76

4.allmänt, t.ex. i ett aktieägaravtal, eller i ett specifikt fall avstå från sins. 76

5.hembudsrätt? De kan, åtminstone när förvärvaren är en känd ochs. 76

6.uppskattad ny ägare, vilja undvika den byråkrati som är förenad meds. 76

7.ett hembudsförfarande. Avståenden förefaller vara vanliga i prakti­s. 76

8.ken.73 Frågan är inte prövad i något publicerat överrättsavgörande,s. 76

9.om än det finns refererade skiljemannaavgöranden. Doktrinen tyckss. 76

10.enig om att avståenden bör vara möjliga, åtminstone i konkreta fall,s. 76

11.och att det medför att inget hembud behöver göras.74 En förvärvares. 76

12.måste dock kunna styrka de lösningsberättigades avståenden för atts. 76

13.kunna bli införd som aktieägare i aktieboken (ABL 4:35 och 5:9).75s. 76

14.Så långt har resonemanget rört ett konkret fall, dvs. förvärvarens. 76

15.är känd. Det är mera tveksamt med avståenden på förhand, som ärs. 76

16.avsedda att gälla för alla fall. En aktieägare som gör sådana eftergifters. 76

17.har antagligen inte satt sig in i alla tänkbara möjligheter för övergångs. 76

18.av ägande. Ett avstående från hembudsrätten kan ske inom ramens. 76

19.för ett välmotiverat förtroende mellan aktieägare; de litar på varandras. 76

20.och var och ens förmåga att välja eventuella nya ägare genom gåva,s. 76

21.försäljning etc. En aktieägare kan dock bli frånvunnen sitt ägande pås. 76

22.andra, mindre vanliga, sätt. Bodelning och arv, utmätning eller kon­s. 76

23.kurs m.fl. fång är kanske inte, vid ett generellt avstående, förutseddas. 76

24.fall. Dessa kan leda till att oönskade ägare gör entré.76s. 76

25.Behovet av att kunna göra bindande allmänna förhandsavståendens. 76

26.har dock i ett avseende ökat genom nya ABL, nämligen vid kom­s. 76

27.binerade och överlappande avyttringsbegränsningar. Om en bolags­s. 76

28.ordning innehåller både en förköps- och hembudsklausul, som bådas. 76

29.har avseende på överlåtelser, och de förköpsberättigade i ett visst falls. 76

30.avstår från sin rätt, bör det vara möjligt att även kunna avstå fråns. 76

31.hembudsrätten. Alternativt bör det, som tidigare nämnts, kunna,s. 76

32.med bindande verkan, bestämmas i klausulen. 90s. 76

33.En annan fråga, där rättsläget likaledes är osäkert, är intill vilken tidpunkt en överlåtare kan ensidigt ångra sig. Förvärvet är visserligen villkorat av att ingen inlösningsberättigad anmäler anspråk på att lösa in aktierna, men i relation till den temporäre förvärvaren inträder bundenhet för överlåtaren genom ett bindande avtal. En annan sak är att hembudsförbehållet kan utformas så, att lösningsrätt föreligger endast om ägandet till aktier övergått och ingen återgång av förvärvet skett före en lösningsberättigad anmält anspråk på inlösen.77 Ytterli­ gare en annan sak är att återgång i samförstånd med den temporäre förvärvaren, vilket behandlas nedan.s. 80

34.En ny (temporär) aktieägare är skyldig att snarast anmäla ett hembudspliktigt förvärv till styrelsen, s.k. hembud (ABL 4:30, 1 st.). Den skyldigheten gäller även efter att en delägare avlidit (ABL 4:30, 3 st.). Det får då antas åligga dödsboet, att komma in med en anmälan. Det bör ske skriftligt och med mottagningsbevis, eftersom det ger förvär­ varen ett bevis om att styrelsen tagit emot anmälan och att tiden för lösningsanspråk därmed börjat löpa (jämför ABL 4:28, 1 st. 5 p.).78 En anmälan skall innehålla uppgift om ersättningen (i avtalet mellan överlåtaren och den temporäre förvärvaren) och de villkor förvärva­ ren ställer för att inlösen (ABL 4:30). Därvid är denne bunden av vad som eventuellt anges i bolagsordningen om villkoren, t.ex. bestäm­ ningar av köpeskillingen (jämför ABL 4:28, 1 st. 4p. och 2 st.). Är anmälan inte komplett, börjar fristen löpa när erforderlig komplet­ tering skett.s. 80

35.Om ingen anmälan sker finns vissa påtryckningsmedel. En förvär­ vare behöver bli införd i aktieboken för att kunna åtnjuta vissa rättig­ heter (jämför ABL 4:35). Vidare kan, enligt förarbetena, talan väckas om att aktierna skall hembjudas.79 En annan möjlighet att sätta press på förvärvaren är, att i klausulen föreskriva att hembud skall ske vid äventyr av visst vite. Det är osäkert om en begäran, av förvärvaren, att bli införd i aktieboken kan behandlas som ett hembud.80s. 80

36.91s. 83

37.Efter anmälan är den temporäre förvärvaren, mot de lösningsbe­s. 83

38.rättigade, bunden av sin rättshandling under hela lösningsperioden.s. 83

39.Förvärvaren kan därefter inte disponera över förvärvet genom att en­s. 83

40.sidigt låta det återgå eller vidareöverlåta aktierna till en tredje person,s. 83

41.vilket berörs ytterligare nedan.s. 83

42.Styrelsen skall genast anteckna anmälan och datum i aktiebokens. 83

43.och bolaget skall, antagligen omedelbart,81 underrätta lösningsberät­s. 83

44.tigade personer om hembudet (ABL 4:31 och 5:7).82 Skulle styrel­s. 83

45.sen försumma sina skyldigheter, sker det, enligt doktrinen, på des. 83

46.lösningsberättigades risk. Därmed förlängs inte tiden för lösnings-s. 83

47.anspråkets framställande, trots styrelsens eventuella försummelser.s. 83

48.Med Sandströms ord identifieras styrelsen och de lösningsberätti­s. 83

49.gade.83 Underlåtenheten kan dock leda till skadeståndsskyldighet förs. 83

50.styrelsen (ABL 29:1).s. 83

51.Som nämnts under föregående avsnitt, beträffande innehållet is. 83

52.en hembudsklausul, skall den som har hembudsrätt, enligt närmares. 83

53.bestämning i bolagsordningen, framställa sitt lösningsanspråk till bo­s. 83

54.laget inom en till två månader efter förvärvarens anmälan till styrelsens. 83

55.(ABL 4:28, 1 st. 5 p.). En sådan anmälan bör ske medmottagnings-s. 83

56.bevis. Därigenom kan den lösningsberättigade visa, att han eller hons. 83

57.har agerat inom den stadgade fristen. Styrelsen skall genast antecknas. 83

58.framställan om lösningsanspråk och datum i aktieboken (ABL 4:32).s. 83

59.Dagen för framställan utgör startpunkt för den tid inom vilken talans. 83

60.skall väckas (ABL 4:28, 1 st. 6 p. och 4:33). 92s. 83

61.Lösningsrätten förfaller om ingen person med hembudsrätt, inom den stipulerade tiden, gör anspråk på att lösa in aktierna eller avstår från sin rätt. Detsamma blir fallet om en lösningsberättigad gör för­ behåll, som avviker från villkoren i bolagsordningen, t.ex. är partiell inlösen tillåten endast om det framgår därav (ABL 4:28, 1 st. 2 p.).84 Om lösningsrätten är förfallen, har den temporäre ägaren rätt att registrera sig som aktieägare.s. 84

62.Om en lösningsberättigad, som i tid anmält sitt anspråk, är bunden därav eller om denne kan frånträda sitt lösningsanspråk regleras inte i någon rättsregel. Inte heller finns något publicerat överrättsavgörande som kan ge ledning. Sandström anser, efter en analys av olika i sam­ manhanget relevanta intressen, att en lösningsberättigad inte bör vara bunden av sitt anspråk. Bundenheten uppkommer, enligt Sandström, först när lösenbeloppet betalas, dvs. när det sker en realaccept.85s. 84

63.Innan skeendet vid hembud utvecklas vidare, finns det skäl att först beröra vissa ytterligare särskilda frågor, som utvecklas främst i doktrinen. För det första om en aktieägare kan, tillsammans med den temporäre förvärvaren och med bindande verkan, i överlåtelsekon­ traktet eller senare, avtala om att förvärvet skall återgå, om de hembudsberättigade begär att få lösa in aktierna? En andra fråga är om förvärvaren kan vidareöverlåta aktieposten och därmed undandra de lösenberättigade deras lösningsrätt?s. 84

64.Doktrinen förefaller, med vissa reservationer, som berörs i det föl­ jande, svara ja på båda frågorna, dvs. de lösningsberättigade förlorar — före viss tidpunkt i skeendet — sin rätt.86 Därvid stödjer man sig på vissa äldre överrättsdomar och en del skiljemannaavgöranden.s. 84

65.Huvudregeln, beträffande en överenskommelse om återgång, är att ett sådant avtal är bindande, men inte efter att förvärvet hembju­ dits eller hembud påkallats av bolaget eller de lösningsberättigade.87 Sandström hävdar att regeln härrör från en intresseavvägning mellans. 84

66.93 de lösningsberättigade och avtalsparterna. En sådan avvägning resul­ terar i att de sistnämndas och omsättningens intresse får vika för de lösningsberättigades anspråk.88 Undantag har gjorts endast i vissa fåll med särpräglade förhållanden. Sådana omständigheter kan föreligga om en hembudsklausul är så svårtolkad att det ter sig klart ursäkt­ ligt, att aktieägaren inte inser att en övergång av ägandet omfattas av hembudsrätt och de styrelseledamöter, som inser att en avyttringsbegränsning gäller, underlåter att upplysa om förhållandet (NJA 1958 s. 282).89 Även vid universalfång, t.ex. bodelning och arv, bör mot­ svarande huvudregel gälla. Kommer parterna, vid bodelning under livstiden, eller arvingarna (efter arvskifte) överens om att återgång (till dödsboet) skall ske, så är det bindande, dock inte efter att hembud skett eller påkallats.s. 91

67.Vidareöverlåtelse, med bindande verkan mot de lösningsberätti­ gade, kan inte heller ske efter att förvärvet hembjudits eller hembud påkallats.90 Sker en sådan överlåtelse därefter, är den bindande endast om någon eller några av de lösningsberättigade är förvärvare.91 Det bör dock, enligt min åsikt, ifrågasättas, om ett universalfång av en lösningsberättigad skall lämna övriga med hembudsrätt utan möjlig­ het att begära inlösen. Här bör huvudregeln ta över, dvs. förvärvaren kan vid universalfång inte få bättre rätt än tidigare ägare. Med andra ord: Om den temporäre förvärvaren låter, efter att hembud skett eller påkallats, aktierna övergå till maken B, t.ex. genom bodelning under livstiden, så bör inte övriga personer med hembudsrätt därmed vara berövade sin rätt till inlösen och det även om B är lösningsberät­ tigad.s. 91

68.Sjöman skiljer mellan resolutiva och suspensiva villkor. Den första typen avser villkor som, om de uppfylls, leder till att en övergång av ägande återgår, vilket berörs ovan. Ett suspensivt villkor leder till att ingen övergång sker, om inte villkoret uppfylls. Om en övergång av 94 ägande villkoras av att samtliga lösningsberättigade på förhand avstår från sin rätt (suspensivt villkor), anser Sjöman att någon hembudsplikt inte uppstår förrän samtliga avståenden skett. Därmed skulle det inte heller föreligga någon lösningsrätt.92 Det kan dock inte råda någon tvekan om, att hembudsplikt uppstår om aktiebreven traderas. Vidare torde, i praktiken, förhandsavståenden inhämtas underhand. Det kan dock inte uteslutas att det finns behov av suspensiva villkor, exempelvis om inte alla lösningsberättigade kan nås underhand och parterna ändock vill genomföra affären.s. 91

69.Beträffande frågan om återgång eller vidareöverlåtelse i sig ger upphovs. 93

70.till ett hembudspliktigt förvärv, finns, som Sjöman anmärker, skäl atts. 93

71.skilja på olika fall.93 Sker en återgång ensidigt, dvs. på grundval avs. 93

72.exempelvis ett avtal, som ger ene parten frihet att låta förvärvet återgå,s. 93

73.sker inget nytt förvärv, blott ett återlämnande av respektives presta­s. 93

74.tioner (eller ett bortfall av prestationsskyldigheten). Däremot kan dets. 93

75.ifrågasättas om ett särskilt avtal om återgång - efter förvärvsavtalets. 93

76.— ger upphov till ett nytt förvärv, som aktualiserar hembudsskyldig-s. 93

77.het för den ursprunglige överlåtaren. Det kan dock, enligt min åsikt,s. 93

78.inte vara fallet, om förvärv av tidigare aktieägare är undantaget enligts. 93

79.bolagsordningen och det första förvärvsavtalet inte avsåg överlåtarenss. 93

80.samtliga aktier. Vid vidareöverlåtelse förefaller det än mera klart atts. 93

81.skeendet ger upphov till ett nytt förvärv, som är hembudspliktigt, oms. 93

82.inte motsvarande undantag är förhanden, dvs. vidareöverlåtelse skers. 93

83.till tidigare aktieägare och en sådan är undantagen från hembudsskyl-s. 93

84.dighet enligt bolagsordningen.s. 93

85.Om en vidareöverlåtelse sker genom ett universalfång, exempelviss. 93

86.bodelning under livstiden, tillkommer dessutom att den siste förvär­s. 93

87.varen inte kan få bättre rätt än den tidigare (temporäre) ägaren, dvs.s. 93

88.hembudsplikten bör kvarstå, även om den förre är aktieägare. För att så återvända till det gängse skeendet, efter att lösningsanspråk framställts till styrelsen, kan konstateras att ingen bestämmelse i ABL ålägger styrelsen att underrätta den temporäre förvärvaren om lösningsanspråket. Inte heller finns någon regel om att det skall framgås. 93

89.95 av bolagsordningen. Enligt doktrinen åligger ändock styrelsen en sådan skyldighet. Underlåtenhet i det avseendet påverkar dock inte lösningsrätten. Som Sandström noterar, i detta läge representerar sty­ relsen förvärvaren.94s. 99

90.Nästa steg i förfarandet avser köpeskillingen. Av ett rättsfall fram­ går, att det är tillfyllest att betalningen finns tillgänglig på en bank (NJA 1977 s. 726). Av samma rättsfall följer även att en lösnings­ berättigad kan vägra att betala, om inte aktiebreven överlämnas.95 Skulle förvärvaren vägra att ta emot beloppet eller om denne inte kan nås, kan lösesumman deponeras hos länsstyrelsen.96s. 99

91.Köpeskillingen skall, i enlighet med närmare bestämning i bolagsord­s. 99

92.ningen, betalas inom en månad efter överenskommelsen om lösen­s. 99

93.beloppet (ABL 4:28, 1 st. 7 p.). Har beloppet bestämts av allmän dom­s. 99

94.stol eller skiljemän kan tiden för betalning beräknas utan svårigheter.s. 99

95.Köpeskillingen kan dock vara bestämt i bolagsordningen, exempelviss. 99

96.det överenskomna priset, marknadsvärdet eller ett värde som avgörss. 99

97.utifrån vissa multiplar.97 I så fall uppkommer frågan från vilken tid­s. 99

98.punkt betalningsfristen skall beräknas. Enligt Sandström bör tidens. 99

99.räknas från ”sista dagen för framställande av lösningsanspråk.”98 Dens. 99

100.lösningen är att föredra, bl.a. eftersom köpeskillingen för var persons. 99

101.inte kan beräknas förrän den dagen. Vid konkurrens mellan flera pre­s. 99

102.tendenter kan nämligen fördelningen av både aktier och ersättnings. 99

103.inte ske förrän samtliga anmält sina anspråk. Köpeskillingen kan jämkas, om någon får en otillbörlig för- eller nackdel vid tillämpning av föreskrift om lösenbeloppet (ABL 4:34).99 I förarbetena till nya ABL konstateras blott att jämkningsregeln i ABL 4:34 motsvarar äldre ABL 3:3, 2 st. Det har dock, vad gäller ordgränsen, skett en utvidgning av tillämpningsområdet (jämfört 96 med äldre ABL). Som Sjöman påpekar har ”lösens belopp” ersatts av ”villkoren för inlösen”, vilket omfattar mer än köpeskillingen, och ”fördel” har ersatts med ”fördel och nackdel.”100 Vidare hän­ visas till motsvarande bestämmelse för samtyckesklausuler (4:15) och förköpsklausuler (4:24).101 Av motiven till ABL 4:15 framgår, att bestämmelsen kan bli aktuell om exempelvis priset, enligt stipuleringar i bolagsordningen, p.g.a. bolagets utveckling eller förändringar i penningvärdet, ”tydligt avviker från aktiernas verkliga värde vid tid­ punkten för övertagandet.”102 Av motiven till tidigare ABL 3:3, 2 st. (ABL 1975:1385) framgår, att vid jämkning av hembudsförbehåll skall hänsyn tas till parternas avsikter när beloppet bestämdes i bolag­ sordningen.103s. 99

104.Beträffande jämkning av lösenbeloppet (jämkning av andra vill­ kor berörs nedan, 3.2.4) varnar Sandström för alltför långtgående ingrepp i avtalsfriheten, som i sammanhanget kan vara knuten till själva kärnan vad avser avyttringsbegränsningar, dvs. möjligheten att skydda en intakt ägarkrets.104 Antag att den kvinnliga företagaren A, ensamägare till Alfa AB, påbörjar ett generationsskifte genom en gåva motsvarande tio procent av aktierna till vardera av sönerna B och C. Kort dessförinnan för hon, i samförstånd med sönerna, in en förköps­ klausul i bolagsordningen, varav framgår att övriga aktieägare har förköpsrätt, om en delägare överlåter sina aktier. Av klausulen fram­ går att priset för utlösen skall, i syfte att bevara ägandet för framtida generationer, vara bolagets substansvärde fördelat per aktie. Värdet skall sålunda sättas under marknadsvärdet, bl.a. beroende på utveck­ lingen av de immateriella värdena. Om B väljer att sälja sin andel till en utomstående person, X, samt A och C utnyttjar sin förköpsrätt och betalar motsvarande substansvärdet per aktie, bör inte B med framgång kunna föra en jämkningstalan om att aktierna skall åsättas ett marknadsvärde. Denne är bunden av bolagsordningen och ävens. 104

105.97 ett avsevärt lägre pris måste accepteras, eftersom det överensstämmer med parternas avsikter, i vart fäll när avtalet ingicks.105s. 105

106.Som Roos anmärker kan dock inte parternas syfte vara allenarådande för tolkningen.106 Utgångspunkten bör vara att ordalydel­ sen korrekt återger parternas avsikter, men även om så är fallet kan ändock en skälighetsbedömning behöva ske. Antag att bolaget i ovan nämnda fäll är finansiellt ansträngt. Även substansvärdet är för högt, jämfört med marknadsvärdet, under rådande förhållanden. I så fäll kan X, som kanske äger ett konkurrerande företag, köpa in sig i Alfa till ett lågt pris, om än motsvarande ett marknadsvärde. I ett sådant fall bör möjligen inte A och C tvingas betala substansvärdet, trots att det var en del av syftet med klausulen.s. 105

107.Det kan, som Sjöman anmärker, ifrågasättas om jämkningsreglerna is. 105

108.ABL har någon självständig betydelse i relation till 36 § AvtL. De kans. 105

109.dock, som han ytterligare anför, ha ett visst pedagogiskt värde.107s. 105

110.Har flera personer tillsammans hembudsrätt och om de lägger etts. 105

111.bud på en förvärvad aktiepost, anses förvärvaren kunna kräva att dessas. 105

112.åtar sig ett solidariskt ansvar för inlösen av hela aktieposten.108 Upp­s. 105

113.står konkurrens mellan flera lösningsberättigade avgörs fördelningens. 105

114.av aktierna, med stöd av regler i bolagsordningen (ABL 4:28, 1 st.s. 105

115.3 p.), av styrelsen, som även fördelar köpeskillingen mellan de soms. 105

116.tilldelas aktier. Beträffande de ekonomiska intressena, t.ex. rätten till utdelning, uppstår under hembudsförfarandet en komplex situation.109 Har en ägare t.ex. sålt sina aktier till en utomstående, så övergår äganderät­ ten temporärt till förvärvaren. Rättsföljderna är däremot begränsade, i avvaktan på om de som är berättigade till inlösen utnyttjar sin rätt, och den temporäre förvärvaren får inte föras in i aktieboken (ABL 4:35, 1 st. 1 p; jämför ABL 4:37). Under mellantiden kan förvärvaren 98 uppbära utdelning.110 Vidare har denne rätt att delta i nyemissioner och emissioner av teckningsoptioner eller konvertibler (ABL 4:35, 2 st. och 4:38). Därvid behöver inte förvärvaren vara införd i aktiebo­ ken (ABL 4:37-38). Rätt att delta i fondemissioner uppkommer där­ emot, enligt motiven, först efter att lösningsfrågan blivit avgjord.111 Om den temporäre förvärvaren under hembudstiden, dvs. intill dess att ägarfrågan är avgjord, tecknat sig för nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler är denne skyldig att överlämna egendomen till den som genom hembudsrätt slutligen förvärvar aktierna.112 Denne är, å andra sidan, enligt förarbetena skyldig att ersätta den temporäre ägaren (ABL 4:35, 3 st.)113 Bestämmelsen gäller även för ett dödsbo, efter ettårsfristens utgång (ABL 4:29).114s. 105

117.För det fall att förvärvet återgår, t.ex. om överlåtaren och den tempo­s. 114

118.räre ägaren ingår ett sådant avtal, finns inget stadgat om vem som skalls. 114

119.bli slutlig ägare efter exempelvis en nyemission under mellantiden.s. 114

120.Om den temporäre ägaren får behålla dessa aktier sker en maktför­s. 114

121.skjutning i bolaget. Den är i så fall till nackdel för överlåtaren, mens. 114

122.inte alltid för de lösningsberättigade. De sista får visserligen finna sigs. 114

123.i att en ny ägare gör entré, men det blir med en relativt svag andel avs. 114

124.rösterna. I avsaknad av en bestämmelse om vad som skall ske meds. 114

125.dessa nytecknade aktier, kan förmodas att den temporäre ägaren fårs. 114

126.behålla dem. I så fall har överlåtaren, till skillnad från en lösnings­s. 114

127.berättigad (ABL 4:35, 3 st.), inte rätt att lösa in under mellantiden,s. 114

128.exempelvis, nytecknade aktier.s. 114

129.99s. 118

130.Kommer parterna inte överens om inlösen, får de inlösenberätti-s. 118

131.gade väcka talan mot den temporäre förvärvaren. Det sker vid allmäns. 118

132.domstol, om det inte framgår av bolagsordningen att tvist skall avgö­s. 118

133.ras genom skiljenämnd (ABL 4:33).s. 118

134.I bolagsordningen skall anges inom vilken tid talan skall väckas,s. 118

135.dvs. inom en till två månader efter att lösningsanspråk framställdess. 118

136.hos bolaget (ABL 4:28, 1 st. 6 p.).115 Talan skall förmodligen väckass. 118

137.(av den som begärt inlösen) mot den temporäre ägaren.116s. 118

För- och nackdelar med hembudsklausuler

1.Nackdelarna med hembudsklausuler i bolagsordningen är i samman­s. 118

2.hanget många och komplexa. En sådan klausul hindrar inte att ens. 118

3.ägare överlåter sina aktier till någon som inte är, enligt en viss klausul,s. 118

4.”tillåten” förvärvare. Inte heller förhindras förvärv genom universal­s. 118

5.fång.s. 118

6.Beträffande rösträtten under hembudsförfarandet är huvudregeln,s. 118

7.att ingen, vare sig tidigare ägare eller temporär ägare, har rätt att röstas. 118

8.för aktierna på bolagsstämman. Den passiviseringen av rösträtten kans. 118

9.undvikas genom att det i bolagsordningen bestäms vem som skalls. 118

10.ha rösträtt för aktierna under hembudsförfarandet (ABL 4:35, 2 st.s. 118

11.Regleras inte rösträtten kan det leda till rubbningar av maktför­s. 118

12.hållandena i bolaget. Det upphör först när det visar sig att inlösnings-s. 118

13.rätten inte utnyttjas, varvid den temporäre ägaren kan föras in i aktie­s. 118

14.boken och därmed bli röstberättigad (ABL 4:35, 1 st. 1 p. och 7:2),s. 118

15.eller när en lösningsberättigad förvärvar aktierna (ABL 4:35, 3 st.).s. 118

16.Skulle återgång ske av förvärvet, ger inte det aktieägaren rösträtt, oms. 118

17.lösningsrätt föreligger (se ovan). För rösträtt krävs, även i dessa fall,s. 118

18.att lösningsrätten inte utnyttjas.118 100s. 118

19.Före nya ABL fanns ingen bestämmelse, som möjliggjorde att röst­s. 123

20.rätten kunde läggas på överlåtaren eller förvärvaren.119 Det kan, soms. 123

21.Sjöman anmärker, med fog ifrågasättas om det är bättre med det nyas. 123

22.systemet. I bolagsordningen kan bestämmas att överlåtaren, som intes. 123

23.längre är aktieägare, eller den temporäre förvärvaren, som kan förloras. 123

24.äganderätten till aktierna genom hembudsrätten, skall kunna rösta förs. 123

25.aktierna under hembudsförfarandet.120 Vidare: Varför möjliggöra atts. 123

26.rösträtten läggs på en temporär förvärvare, när det grundläggande syf­s. 123

27.tet med en hembudsklausul är att undvika rubbningar av en ömtåligs. 123

28.maktbalans? Dessutom uppstår ofta tvister och det är inte alltid givet att de som är berättigade till inlösen har råd att köpa ut en oönskad förvärvare.121s. 123

29.Om en aktieägare avlider och om aktierna omfattas av en hembuds­ klausul, som innefattar ”övergång” av ägande, eller förvärv genom arv, testamente eller bodelning i anledning av ene makens död, gäller inte klausulen mot dödsboet under det första året efter dödsfallet (ABL 4:29). Har inte arvskifte skett, inom den tiden, kan dock inlösen ske. Under mellantiden kan dödsbodelägarna gemensamt, t.ex. genom en företrädare, utöva rösträtt för aktierna. Förvaltar de en majoritetspost kan det orsaka åtskilliga problem för kompanjonerna. (Beträffande dödsbon, se vidare i avsnitt 5.2.5 b.)s. 123

30.Hembudsklausuler och konstruktionen av ABL 4:27 (tidigare 3:3) har också kritiserats ur ekonomisk effektivitetssynvinkel. Sandström hävdar att bestämmelsen ger den som har hembudsrätt utrymme att störa bolagets verksamhet genom onödiga processer, som i sin tur kan leda till kostnader.122 Johansson anser, att när en lösningsklausul medför passivisering av en kontrollpost av aktier, leder det till att någon annan får kontrollen över företaget. Denne har inte gjort en kapitalinsats som motiverar en sådan position. Det strider, enligt Johansson, mot den principiella uppbyggnaden av aktiebolagsinstitutet.123s. 123

31.101s. 126

32.Det bör noteras, att jämkningsmöjligheten i ABL 4:34, beträffandes. 126

33.villkor för inlösen som ger någon en otillbörlig fördel eller nackdel,s. 126

34.omfattar inte blott lösenbeloppet, utan ”villkor för inlösen” i allmänhets. 126

35.(ABL 4:28, 1 st. 4 p.). Andra villkor än priset skall, enligt förarbetena,s. 126

36.alltid framgå av en klausul i bolagsordningen.124 Det kan ge upphovs. 126

37.till osäkerhet vid författande av hembudsklausuler. För övrigt finnss. 126

38.motsvarande bestämmelse även för samtyckes- och förköpsförbehålls. 126

39.(ABL 4:15 och 24). Förs tveksamma villkor in i bolagsordningen, kans. 126

40.det i sin tur, enligt Sandström, leda till obefogade prövningar av skilje­s. 126

41.män eller allmän domstol.125s. 126

42.Det finns även fördelar med lösningsklausuler. Övriga ägare får, närs. 126

43.en förvärvare underrättar dem om en ägarövergång, veta vem de riske­s. 126

44.rar att få in som ny delägare (jämför ABL 4:30, 1 st.).126 Den fördelens. 126

45.finns även med en samtyckesklausul (ABL 4:11, 2 st.), men däremots. 126

46.inte vid ett förköpsförbehåll (jämför ABL 4:20). En annan fördel är,s. 126

47.att hembudsklausuler, som enda förbehåll som får tas in i bolagsord­s. 126

48.ningen, även täcker universalfången. Det är bl.a. av betydelse oms. 126

49.någon övertar ägandet till aktier genom giftorätt och arvsrätt.s. 126

50.För övrigt och som ytterligare en jämförelse i sammanhanget kans. 126

51.nämnas, att de lösnings- och förköpsberättigade skall anges i bolags­s. 126

52.ordningen (ABL 4:28, 1 st. 3 p. och 4: 19, 1 st. 3 p.). Det behöver intes. 126

53.framgå av en samtyckesklausul (jämför ABL 4:9). Skulle ett bolags. 126

54.vägra att ge samtycke, skall det i vissa fall anvisa annan förvärvares. 126

55.(ABL 4:12, 2 st.). Inte heller denne behöver anges i en samtyckesklau­s. 126

56.sul. Ett sådant förbehåll ger därmed en relativt hög grad av flexibilitet.s. 126

57.För ytterligare detaljjämförelser, se avsnitt 4.4.1.s. 126

58.Godtrosförvärv bör inte vara möjliga vid ett förvärv i strid mot ens. 126

59.hembudsklausul. En aktieförvärvare är nämligen bunden av bolags­s. 126

60.ordningen. I den skall anges om hembudsskyldighet gäller (ABLs. 126

61.4:7), vilket skall antecknas i aktiebolagsregistret (ABF 2:15). Däri 102 tas även bolagsordningen in (i en aktuell version) (ABF 2:15a §). Det som förts in i bolagsregistret och kungjorts anses ha kommit till vars och ens kännedom (ABL 27:3-4).127 Bolagsverket (BV) svarar för att uppgifter inte är t.ex. otydliga eller vilseledande (ABL 27:2). (Se dock ABL 27:4 a, om fall där det finns en diskrepans mellan vad som kungjorts och det som förts in i registret.) Dessutom antecknas på aktiebreven, att ”hembud” gäller (ABL 6:2, 1 st. 5 p.). Skulle ingen sådan anteckning ske, gäller ändock ett förbehåll mot förvärvaren.128s. 126

62.För aktieägare i familjeägda små och medelstora samt onoterade aktiebolag förefaller hembudsförbehåll vara otympliga instrument, i syfte att bibehålla en intakt krets av delägare. Den byråkratiska och tidsödande tågordningen, med alla ovan nämnda osäkerhetsfaktorer, är påfallande nackdelar. Resonemanget återkommer i det avslutande avsnittet.s. 130

Sammanfattning

1.En hembudsklausul i bolagsordningen ger möjlighet att lösa in aktier från en förvärvare efter övergång av äganderätten. Rätt till inlösen ges i regel till kvarvarande aktieägare. Rätten kan träda in efter varje typ av fång, dvs. både vid singular- och universalfång.s. 130

Förköpsklausul i bolagsordningen

Introduktion

1.Före nya ABL fick inte förköpsklausuler tas in i bolagsordningen. Enligt förarbetena är, ur ett internationellt perspektiv, en begräns­ ning till enbart hembudsklausuler alltför restriktiv.129 (Se vidare om avyttringsbegränsningar i vissa andra länder i avsnitt 3.) Numera är förköpsförbehåll tillåtna i privata och publika kupongbolag (ABL 4:18).130 Därigenom ges dessa både flexiblare och effektivare möjlig­ heter att skydda ägarpositioner (jämfört med enbart hembudsklausu-s. 130

2.103s. 133

3.ler), främst eftersom befintliga aktieägare ges rätt att agera innan ens. 133

4.aktiepost överlåts till ny ägare.s. 133

5.Med introduktionen av förköps- och samtyckesklausuler i bolags­s. 133

6.ordningar blir den fria överlåtelserätten (ABL 4:7) än mera en illu­s. 133

7.sion. Visserligen följde - och följer - en inskränkning av den rättens. 133

8.även med hembudsklausuler, men rättsverkningarna av dessa inträders. 133

9.först efter en överlåtelse.s. 133

10.Förköpsförbehåll får dock endast avse fall där en post aktier ”över­ låts”, dvs. sådana klausuler skall avse singularfång. Det motiveras is. 133

11.förarbetena med att ett förköpsförfarande inte skulle fungera, vid övergång av ägande genom arv eller testamente.131 Inget resonemangs. 133

12.förs om att dödsboet kan åläggas att komma in med förköpserbjudande eller ansökan om samtycke. (Se vidare i avsnitt 5.2.5.)s. 133

13.Överlåts aktier i strid mot en förköpsklausul, är överlåtelsen ogil­s. 133

14.tig (ABL 4:26). Det leder till att prestationerna å ömse sidor skall återbäras. Godtrosförvärv är förmodligen inte möjliga (avsnitt 4.2.4).s. 133

15.Därmed bör inte heller en vidareöverlåtelse till en tredje man i god tro leda till en läkande efterhandseffekt. (Jämför avsnitt 4.4.1 om samtyckesförbehåll).s. 133

16.Beträffande frågan om ogiltigheten i efterhand kan läkas, framgår av förarbetena, vad avser ogiltighet vid samtyckesklausul, att bolaget kan ge samtycke i efterhand.132 Det bör även kunna ske vid ett för­ köpsförbehåll, dvs. att de förköpsberättigade i efterhand avstår från sin rätt.s. 133

17.Om avstående kan ske i efterhand, bör det i ett konkret fall även kunna ske på förhand. Det förefaller påtagligt opraktiskt att kräva ett fullständigt förköpsförfarande, om de berättigade redan före över­ låtarens anmälan till styrelsen på ett bindande sätt avstått från sin rätt.133s. 133

18.Om en rätt till inlösen enligt en hembudsklausul inte utnyttjas går affären igenom, dvs. den temporäre nye aktieägaren blir ägare fullt ut. I jämförelse härmed har, när en förköpsrätt aktualiseras, ingen övergång av ägandet skett. Utnyttjas inte rätten till förköp påverkar 104 det dock aktieägarens möjligheter att överlåta aktierna. Denne behö­ ver, å ena sidan, inom en viss tid inte göra anmälan om förköp innan aktierna överlåts. Å andra sidan, så får en överlåtelse inte ske på vill­ kor som är förmånligare för en förvärvare än de som erbjöds de förköpsberättigade (ABL 4:25). (Se vidare i slutet av avsnitt 4.3.3.)s. 133

Utformningen

1.En förköpsklausul i bolagsordningen skall i allt väsentligt ha samma innehåll som en hembudsklausul (avsnitt 4.2.2). Den kan dock, som nyss nämnts, inte avse annat än överlåtelser. Inte heller behövs någon föreskrift om vem som skall utöva rösträtten för aktierna (jämför ABL 4:35, 2 st. 2 p. beträffande hembudsklausuler).s. 136

2.Sålunda skall av en förköpsklausul framgå bl.a. om partiell utlösen kan ske - eller inte ske — vilka som har förköpsrätt och turordningen mellan dem samt villkoren för förköp (ABL 4:19, 1 st. 2-4 p. och 2 st.). Bestämmelser om jämkning av villkor finns i ABL 4:24. Vidare skall framgå den tid inom vilken förköpsanspråk skall ske hos bolaget och tiden för betalning (ABL 4:19, 1 st. 5 och 7 p.). Även tiden för talans väckande, om tvist uppstår, vid allmän domstol eller hos skilje­ nämnd måste framgå av en sådan klausul (ABL 4:19, 1 st. 6 p. och 4:22).134 Slutligen skall på aktiebrevet anges att det finns ett förköps­ förbehåll (ABL 6:2, 1 st. 5 p.).s. 136

3.En förköpsklausul kan, enligt motiven, användas även vid över­ låtelse av utmätta aktier eller aktier som ingår i ett konkursbo.135 I jämförelse härmed, kan ett samtyckesförbehåll inte omfatta nämnda transaktioner (ABL 4:10). Om en pantsättning av en delägares aktier är tillåten eller inte, kan, som tidigare nämnts (4.2.2), inte regleras i avyttringsbegränsningar i bolagsordningen (endast överlåtelse av ägande).136 Det kan däremot ske i aktieägaravtal, varom mer nedan (avsnitt 4.8.2 f).s. 136

4.105s. 137

5.Översiktligt består förköpsförfarandet av en aktieägares anmälan tills. 137

6.styrelsen, om en förestående överlåtelse, dess underrättelse till för-s. 137

7.köpsberättigade personer och deras anmälan om förköpsanspråk tills. 137

8.styrelsen. Vidare ingår betalning av köpeskillingen och eventuellts. 137

9.väckande av talan (ABL 4:20-22).s. 137

10.En aktieägares anmälan bör ske på sådant sätt, att denne kan visas. 137

11.att han/hon fullgjort sin skyldighet. Fristen för förköpsanspråk börjars. 137

12.nämligen löpa från dagen för mottagandet (jämför ABL 4:19, 1 st.s. 137

13.5 p.).s. 137

14.I anmälan skall en aktieägare ange villkoren för ett förköp, t.ex. prisets. 137

15.per aktie (ABL 4:20, 1 st. 2 p.). Därvid är överlåtaren bunden av des. 137

16.stipuleringar om villkoren som anges i bolagsordningen (ABL 4:19,s. 137

17.1 st. 4 p. och 2 st.). Ar utrymmet snävt utformat och om ägaren, införs. 137

18.en överlåtelse, avviker från formuleringarna, t.ex. genom att bestäm­s. 137

19.ma ett högre pris per aktie, är det villkoren enligt bolagsordningens. 137

20.som gäller.137s. 137

21.När en anmälan om en förestående överlåtelse kommer in till styrel­s. 137

22.sen, skall den genast göra anteckning därom i aktieboken och ävens. 137

23.ange datum (ABL 4:20, 2 st.). Det utgör utgångspunkt bl.a. för dens. 137

24.tidsfrist inom vilken anspråk på förköp skall ske (ABL 4:19, 1 st.s. 137

25.5 p.).s. 137

26.Inga bestämmelser i ABL reglerar vad som händer om styrelsens. 137

27.underlåter att anteckna anmälan i aktieboken eller fördröjer notering­s. 137

28.arna. Löper ändock tidsfristen inom vilken anspråk på förköp skalls. 137

29.ske? I analogi med skeendet vid en hembudsklausul, där styrelsens. 137

30.anses representera de lösningsberättigade när anmälan om hembuds. 137

31.kommer in från förvärvaren (avsnitt 4.2.3), bör samma bolagsorgan,s. 137

32.när skeendet styrs av en förköpsklausul, ses som en mellanman soms. 137

33.agerar i de förköpsberättigades intresse. Med andra ord: Tidsfristens. 137

34.inom vilken anspråk på förköp skall ske, löper - även om styrelsens. 137

35.inte uppfyller sina plikter enligt ovan — från dagen för aktieägarenss. 137

36.anmälan till styrelsen. Försummelse att genast notera anmälan, kan 106 dock leda till skadeståndsskyldighet for (ABL 5:7 och 29:1). De lösningsberättigades möjligheter att visa, både att de lidit viss ekonomisk skada och att försummelsen inverkat kausalt på den effekten, kan antas vara små i de flesta fall, varför en skadeståndstalan är osäker.s. 137

37.Är en anmälan, om förestående överlåtelse av aktier, inte kompletts. 142

38.— exempelvis utan angivande av villkoren — torde fristen för en för-s. 142

39.köpsberättigads anmälan, om att han eller hon vill utöva sin förköps-s. 142

40.rätt, börja löpa först när anmälan har kompletterats (jämför avsnitts. 142

41.4.2.3). Bolaget skall underrätta varje förköpsberättigad person (ABL 4:20, 3 st.), vilket antagligen skall ske omedelbart.138 Vanligen är, enligt närmare bestämning i bolagsordningen, rätten lagd på övriga aktie­ ägare, men inget hindrar att viss namngiven person eller icke aktie­ ägare, t.ex. anställda, ges rätt till förköp. Vad avser en hembudsklau­ sul anses det dock inte tillåtet, att låta styrelsen avgöra vem som skall ha rätt till inlösen.139 Enligt förarbetena gäller det även för rätten till förköp.140s. 142

42.Underlåter styrelsen att underrätta de förköpsberättigade, påverkar inte det heller den tid inom vilken förköpsanspråk skall framställas hos bolaget, dvs. inom en till två månader från aktieägarens anmälan till styrelsen om en förestående överlåtelse (ABL 4:19, 1 st. 5 p. och 4:20, 1 st.). Det kan, som Sjöman uttrycker saken, mot bakgrund av att en förköpsklausul utgör ett undantag från den fria överlåtbarheten, inte krävas mer av överlåtaren, än att denne sänder in en anmälan med ett förköpserbjudande.141 Som tidigare nämnts anser Sandström, beträf­ fande hembudsklausuler, att underrättelse till de lösningsberättigade (efter att den temporäre ägaren underrättat styrelsen om sitt förvärv) är en sak mellan dessa och styrelsen (avsnitt 4.2.3).142 Motsvarande må gälla vid förköpsklausuler. Underlåter styrelsen att underrätta de förköpsberättigade, löper ändock förköpsfristen. Kan dessa visa atts. 142

43.107s. 143

44.underlåtenheten orsakat ekonomisk skada, blir det en fråga för ens. 143

45.uppgörelse mellan bolaget och de lösningsberättigade.s. 143

46.Av en förköpsklausul skall, som nämnts, framgå eventuell turord­s. 143

47.ning, liksom fördelningen (exempelvis proportionellt till tidigares. 143

48.aktieinnehav eller per huvud), mellan de som har rätt till förköps. 143

49.(ABL 4:19, 1 st. 3 p.).s. 143

50.En annan fråga är om aktieägaren kan dra tillbaka sin anmälans. 143

51.om en förestående överlåtelse. Någon bestämmelse därom finns inte.s. 143

52.Vid en hembudsklausul kan en återkallelse, vid en överenskommelses. 143

53.om återgång mellan aktieägare och förvärvare, inte ske efter att dens. 143

54.temporäre ägaren hembjudit aktierna eller hembud påkallats av bola­s. 143

55.get eller av de lösningsberättigade (avsnitt 4.2.3). Är då aktieägarens. 143

56.bunden av sin anmälan om förköp när den sker eller kommer tills. 143

57.de förköpsberättigades kännedom eller när dessa anmäler intresse avs. 143

58.förköp?143 I båda fallen bör den avgörande tidpunkten, för möjlighets. 143

59.till återkallelse, läggas i steg två av skeendet, dvs. när den temporäres. 143

60.ägaren gör hembud (efter övergång av äganderätten) och när de för­s. 143

61.köpsberättigade anmäler anspråk om förköp (m.a.o. efter överlåtarenss. 143

62.anmälan). Syftet med båda förbehållen är, att undvika oönskade aktie­s. 143

63.förvärv. För att undgå den effekten måste de lösningsberättigade ageras. 143

64.senast efter att hembud skett och de förköpsberättigade ta initiativs. 143

65.efter anmälan om påtänkt överlåtelse. Därefter bör inte överlåtarens. 143

66.kunna återkalla överlåtelsen/anmälan om förköp. Den avgörande tid­s. 143

67.punkten kan dock flyttas bakåt, om bolaget eller någon lösnings- ellers. 143

68.förköpsberättigade påkallar hembud/anmälan om förköp.s. 143

69.När ett hembudsförbehåll styr skeendet uppkommer frågan om aktie­s. 143

70.ägaren och den temporäre förvärvaren kan avtala om att förvärvet skalls. 143

71.återgå, om de personer som har hembudsrätt vill förvärva aktierna.s. 143

72.Även frågan om förvärvaren kan vidareöverlåta aktierna, med verkans. 143

73.mot de som har hembudsrätt, kan bli aktuell (4.2.3) Dessa frågors. 143

74.aktualiseras inte under ett förköpsförfarande, eftersom äganderättens. 143

75.till aktierna inte övergår till den påtänkte förvärvaren. 108 Den förköpsberättigades anmälan till styrelsen bör ske på ett sådant sätt, att han eller hon i efterhand kan visa att den skett inom den sti­ pulerade tiden (jämför ABL 4:19, 1 st. 5 p; se vidare nedan). Om de berättigade förklarar sig avstå, eller underlåter att i tid ge svar, är förköpsrätten förfallen och aktieägaren är fri att, inom viss tid, överlåta aktierna enligt villkoren i bolagsordningen (ABL 4:25). Motsvarande gäller om de förköpsberättigade gör förbehåll som avviker från givna villkor. Exempelvis är partiella förvärv möjliga endast om det framgår av bolagsordningen (ABL 4:19, 1 st. 2 p.).s. 143

76.Förköpsanspråket skall ske inom den tidsfrist som anges i bolags­ ordningen, nämligen - enligt närmare bestämning - inom en till två månader efter aktieägarens anmälan om den påtänkta överlåtelsen till styrelsen. Den skall genast notera anmälan om förköpsanspråk och datum i aktieboken (ABL 4:21, 2 p. och 5:7). Kommer flera konkur­ rerande anmälningar, åligger det styrelsen att, i enlighet med stipuleringarna i bolagsordningen (ABL 4:19, 1 st. 3 p.), fördela ut aktierna och reglera köpeskillingen, om inte de förköpsberättigade kommer överens om annat.s. 144

77.Inga rättsregler reglerar om en förköpsberättigad, som i tid fram­ ställt anspråk om förköp, är bunden därav eller om denne kan frånträda sin anmälan. Bundenhet bör uppstå först när köpeskillingen betalas, dvs. betalningen ses som en realaccept. Dessförinnan bör frånträde kunna ske, i likhet med vad som bör gälla för en lösningsberättigad vid en hembudsklausul (avsnitt 4.2.3).144s. 144

78.Det finns ingen bestämmelse om att ett förköpsanspråk skall vida­ reförmedias av styrelsen till aktieägaren eller att en sådan skyldighet skall framgå av bolagsordningen (jämför ABL 4:19 och 21). Någon sådan regel finns inte heller, vad gäller skeendet vid en hembudsklau­ sul, nämligen beträffande styrelsens ansvar att underrätta den tem­ poräre förvärvaren, om att de lösningsberättigade framställt anspråk på inlösen. Då anses styrelsen representera förvärvaren, dvs. det ålig­ ger den att underrätta denne om att de lösningsberättigade kommit in med anspråk (avsnitt 4.2.3). Är det i stället fråga om ett förköps-s. 144

79.109s. 146

80.förbehåll, bör det — på ett motsvarande sätt — åligga styrelsen, såsoms. 146

81.representant för aktieägaren, att underrätta denne om att förköpsan­s. 146

82.språk kommit in. Försummar styrelsen den plikten, påverkar det intes. 146

83.förköpsrätten.145 Styrelsen bör se till att dess skyldigheter fullgörs pås. 146

84.ett sådant sätt, att man vid en tvist kan visa att underrättelser sänts uts. 146

85.i rätt tid och till rätt personer. Eventuella ekonomiska förluster, soms. 146

86.orsakas av nämnda underlåtenhet, får bli en fråga som görs upp mel­s. 146

87.lan aktieägaren och styrelsen.s. 146

88.Köpeskillingen kan vara bestämd i förköpsklausulen (ABL 4:19,s. 146

89.1 st. 4 p.), exempelvis till visst belopp eller genom viss värderingsmo-s. 146

90.dell eller att bolagets revisor en gång per år fastställer ett pris per akties. 146

91.(jämför ABL 4:19, 2 st.). I syfte att undvika tvister om priset, kans. 146

92.det vara en fördel om det i klausulen föreskrivs, att priset skall sättass. 146

93.till det i anmälan om förköp bestämda beloppet. En sådan lösnings. 146

94.har vidare den fördelen, att överlåtaren är bunden därav under dens. 146

95.tid han eller hon kan fritt överlåta aktierna, om ett förköp inte kom­s. 146

96.mer till stånd (ABL 4:25). Därmed minskar dennes möjligheter atts. 146

97.manipulera skeendet genom att i anmälan, i syfte att hämma de för-s. 146

98.köpsberättigades vilja att köpa ut aktierna, bestämma ett mycket högts. 146

99.pris. Ar inte priset bestämt maste parterna komma overens eller vackas. 146

100.talan inför allmän domstol eller, om det bestämts i bolagsordningen,s. 146

101.hos skiljenämnd (ABL 4:22, 2 st.).s. 146

102.Även andra villkor ”skall” framgå av ett förköpsförbehåll (ABLs. 146

103.4:19, 1 st. 4 p. och 2 st.). Det bör, enligt Sjöman, förstås som atts. 146

104.andra villkor (än priset) ”i förekommande fall” skall tas med.146s. 146

105.Betalningen av aktierna skall ske inom den tid som anges i bolags­s. 146

106.ordningen (ABL 4:19, 1 st. 7 p.), dvs. inom en månad efter att köpe­s. 146

107.skillingen blivit bestämd genom avtal. Beträffande de fall när prisets. 146

108.kan avgöras genom innehållet i en förvärvsklausul och frågan om fråns. 146

109.vilken tidpunkt tidsfristen för betalningen av köpeskillingen skalls. 146

110.löpa, anses, vid en hembudsklausul, sista dagen för framställande avs. 146

111.lösningsanspråk vara avgörande (avsnitt 4.2.3). Det bör även gälla när 110s. 146

112.skeendet styrs av en förköpsklausul, dvs. betalningen skall ske inom ens. 149

113.månad efter sista dagen för framställande av förköpsanspråk (jämförs. 149

114.ABL 4:19, 1 st. 5 p.).147s. 149

115.Förmodligen är det, i likhet med vid hembudsfallen, tillfyllest oms. 149

116.köpeskillingen är tillgänglig för att lyftas på en bank. Vidare: Över­s. 149

117.låtaren behöver inte lämna ifrån sig aktierna förrän han eller hon fåtts. 149

118.betalning. (Se vidare i avsnitt 4.2.3.)s. 149

119.Jämkning av villkor, enligt ABL 4:24, berörs under motsvarandes. 149

120.paragraf (ABL 4:34) för hembudsklausuler (4.2.3-4).s. 149

121.Om överlåtaren och en förköpsberättigad person inte kommers. 149

122.överens, får denne väcka talan hos allmän domstol, om det inte avs. 149

123.bolagsordningen framgår att talan skall prövas av skiljemän (ABLs. 149

124.4:22, 2st.). Den förköpsberättigade skall genast anmäla att talans. 149

125.väckts hos styrelsen, som i sin tur genast skall anteckna datum ochs. 149

126.anmälan i aktieboken (ABL 4:22, 3 st.). Tiden för väckande av talans. 149

127.skall, enligt huvudregeln, framgå av förköpsklausulen, nämligen inoms. 149

128.en till två månader efter det att förköpsanspråket kom in till styrelsens. 149

129.(ABL 4:19, 1 st. 6p. och 4:21, 1 p.). Beroende på förhållandena kans. 149

130.tidsfristen för väckande av talan börja löpa vid olika tidpunkter (ABLs. 149

131.4:19, 1 st. 5-7 p.).148s. 149

132.Andersson m.fl. anmärker att inga bestämmelser anger exempelviss. 149

133.mot vem en talan skall väckas.149 Det får dock antas, som författarnas. 149

134.vidare anför, att talan skall väckas mot överlåtaren och att den avser atts. 149

135.förutsättningarna för förköp är uppfyllda. Om en lösningsberättigad person, när en hembudsklausul styr skeen­ det, inte utnyttjar sin rätt, blir förvärvaren definitiv ägare av aktierna. Till skillnad härifrån kommer, när en förköpsrätt inte utnyttjas, inget förvärv till stånd. Så kan bli fallet om inget förköpsanspråk sker eller om det återkallas eller om talan enligt ABL 4:22 inte väcks i tid eller om, i en tvist, tingsrätten eller skiljenämnden fastställer att det inte föreligger någon förköpsrätt eller om den förköpsberättigade inte betalar i tid för aktierna.s. 149

136.111s. 151

137.Aktieägaren har då rätt att under sex månader, utan ny anmälans. 151

138.till styrelsen, överlåta aktierna.150 Det får dock, som tidigare nämnts,s. 151

139.inte ske på villkor som är förmånligare för förvärvaren än de villkors. 151

140.som aktieägaren stipulerade i sin anmälan (ABL 4:25, sista p.).s. 151

141.Sjöman anser, att bestämmelsen getts en olycklig utformning.151s. 151

142.Formellt sett kan så vara fallet. Antag att den kvinnliga företagarens. 151

143.A, som har kompanjonerna B och C (med en tredjedel av aktiernas. 151

144.vardera), vill överlåta sin andel genom gåva till sonen X. Av ett för­s. 151

145.köpsförbehåll i bolagsordningen framgår, att kompanjonerna har för­s. 151

146.köpsrätt, om en delägare vill överlåta sina aktier. Däri framgår vidare,s. 151

147.att det skall ske en marknadsvärdering av aktierna (jämför ABL 4:19,s. 151

148.2 st.). I anmälan till styrelsen anger A, att den som väljer att utöva sins. 151

149.förköpsrätt skall betala motsvarande marknadsvärdet. Om B och Cs. 151

150.avstår från sin rätt, leder det till att A inte kan ge aktierna till sonens. 151

151.X. Hon måste kräva ersättning motsvarande marknadsvärdet (ABLs. 151

152.4:25, sista p.). En gåva är skattefri, medan en försäljning kapitalin-s. 151

153.komstbeskattas (43 och 57 kap. IL). Vidare är det inte alltid möjligts. 151

154.för X att betala full ersättning.s. 151

155.Generationsskiften av företag inom familjen bör underlättas, vilkets. 151

156.bl.a. var syftet med avskaffandet av arvs- och gåvoskattelagen. Nus. 151

157.har införts bestämmelser som, åtminstone formellt, försvårar, mångas. 151

158.gånger kanske omöjliggör, sådana skiften. En annan sak är, att ens. 151

159.domstol kan använda ett reduktionsslut, i syfte att undvika absurdas. 151

160.effekter av rättstillämpningen. Vidare bör det, som tidigare nämntss. 151

161.(avsnitt 4.3.1), vara möjligt för B och C att på förhand avstå från sins. 151

162.förköpsrätt.s. 151

163.Beträffande möjlighet för den som inte är aktieägare, att utöva vissas. 151

164.rättigheter i bolaget, om denne har besittning till aktiebrevet ellers. 151

165.kuponger, se ABL 4:38. Vad avser bolagets ansvar för utdelning m.m.s. 151

166.i dessa fall, se 4:41. 112s. 151

För- och nackdelar med förköpsklausuler i

bolagsordningen

1.I jämförelse med en hembudsklausul har ett förköpsförbehåll en uppenbar fördel: Det kan påskynda skeendet. Vid en hembudsklau­ sul sker först en överlåtelse av ägandet, varpå den nye, temporäre, ägaren gör anmälan till styrelsen (ABL 4:30, 1 st.). Enligt en förköps­ klausul skall ägaren anmäla en påtänkt överlåtelse (ABL 4:20). När förfarandet styrs av en förköpsklausul inträder inte heller de begrän­ sade rättsverkningarna för en temporär ägare, t.ex. rätt till utdelning, som utgör en effekt av en hembudsklausul (ABL 4:35, 2st).152s. 152

2.I relation till en samtyckesklausul kan ett förköpsförbehåll ha ett par fördelar. För det första är, särskilt för minoritetsaktieägare, risken för inlåsningseffekter inte lika stora som vid en samtyckesklausul. En överlåtare behöver, för det andra, inte uppge en tilltänkt ny ägare, vilket skall ske vid ansökan om samtycke (ABL 4:11, 2 st. 1 p; jämför 4:20). Att inte behöva ange förvärvaren är en fördel för överlåtaren, men inte för de förköpsberättigade, som i sådana fall inte får reda på vem de riskerar att få in som ny delägare.s. 152

3.Det bör inte finnas någon risk för godtrosförvärv när det gäller avyttringsbegränsningar som tagits in i bolagsordningen (vilket berörs under avsnitt 4.2.4).s. 152

4.Nackdelen med ett förköpsförbehåll är att det, till skillnad från en hembudsklausul, inte kan omfatta universalfång av aktier, t.ex. vid arv. Den begränsningen utgör ett viktigt skäl till att komplettera ett förköpsförbehåll med en hembudsklausul, som avser antingen ”över­ gång” av ägande eller specificerat till exempelvis arv och testamente samt bodelning. (Se dock avsnitt 5.2.5 b-d.) En annan möjlighet är, att låta universalfången innefattas av klausuler i aktieägaravtal (avsnitt 4.8.2 f).s. 152

5.Som framgår ovan är den byråkratiska tågordningen, när en för­ köpsklausul reglerar skeendet, omfattande, om än inte i samma grad som vid ett hembudsförbehåll. I båda fallen kan tidsutdräkten bli besvärande. Vidare är det antagligen inte möjligt att i en förköpsklau­ sul i bolagsordningen bestämma, att den tilltänkte nye ägaren skalls. 152

6.113s. 154

7.anges. (Se vidare i avsnitt 4.4.1). Det kan vara en påtaglig nackdel förs. 154

8.de förköpsberättigade.s. 154

9.Både vid hembuds- och förköpsklausul uppstår kostnader för övri­s. 154

10.ga aktieägare. Det kan många gånger omöjliggöra inlösen.s. 154

Sammanfattning

1.Endast kupongbolag får föra in en förköpsklausul i bolagsordningen.s. 154

2.En sådan ger möjlighet att lösa in aktier, som en delägare avser atts. 154

3.överlåta, före - till skillnad från ett hembudsförbehåll - en påtänkts. 154

4.förvärvare blivit ägare till aktierna. Rätt till utlösen ges vanligen tills. 154

5.övriga aktieägare. En förköpsklausul kan endast avse överlåtelser, intes. 154

6.universalfång, t.ex. arv. En tilltänkt förvärvare behöver inte uppgess. 154

7.när en aktieägare anmäler sina avsikter till styrelsen.s. 154

Samtyckesklausul i bolagsordningen

Introduktion

1.Före nya ABL var inte samtyckesklausuler tillåtna i bolagsordningen.s. 154

2.Nu får de användas, dock endast av kupongbolag (ABL 4:8).153 Finnss. 154

3.ett samtyckesförbehåll medför det att tillstånd krävs från bolaget innans. 154

4.aktierna kan överlåtas till ny ägare. I likhet med vid en förköpsklausuls. 154

5.sker, så att säga, en prövning före överlåtelsen av äganderätten. Dens. 154

6.sker, vid ett hembudsförbehåll, först efter övergång av äganderätten.s. 154

7.En förköpsklausul och ett samtyckesförbehåll får endast avse falls. 154

8.där en post aktier ”överlåts.” Med andra ord får inte universalfång,s. 154

9.bl.a. arv, omfattas av en samtyckesklausul.154s. 154

10.Vid ett hembudsförbehåll finns visst utrymme, i konkreta fall, atts. 154

11.i förväg avstå från lösningsrätten (avsnitt 4.2.3). Detsamma gällers. 154

12.vid förköpsförbehåll (avsnitt 4.3.1). Enligt Sjöman är möjligheternas. 154

13.till förtida definitiva ställningstaganden beträffande samtycke troli­s. 154

14.gen begränsade. Som skäl anför han främst vissa särskilda rättsverk­s. 154

15.ningar, nämligen dels att en ogiltighetssanktion är kopplad till för­ 114 farandet (ABL 4:17) och dels att det finns särskilda regler om talan mot beslut att ge eller vägra samtycke (ABL 4:14).155 Bestämmelser av det slaget finns dock även vad gäller förköpsförbehåll (ABL 4:26 respektive 4:22). För hembudsförbehåll finns bestämmelser om talan (ABL 4:33). I avsaknad av vägledande överrättsavgöranden kan det konstateras, att rättsläget är osäkert. Goda skäl talar för att förtida avståenden bör vara möjliga, åtminstone i konkreta fall, vad gäller hembuds- och förköpsklausuler (avsnitten 4.2.3 och 4.3.1). Gene­ rella förtida avståenden från ett krav på samtycke enligt bolagsord­ ningen, bör inte vara möjliga. Har ett bolag ingen nytta av en klausul, kan den tas bort. Undantag kan dock gälla i de fall där det anges i en hembudsklausul, att den inte gäller om samtycke har getts till en viss överlåtelse. I konkreta fall bör det, enligt min uppfattning, vara möjligt att på förhand och på ett bindande sätt avstå från kravet på samtycke. I annat fall upprätthålls en onödig byråkrati. Exempel på fall där avståenden bör vara möjliga är, om en av flera kompanjoner vill genomföra ett generationsskifte inom familjen och övriga del­ ägare inte har några invändningar mot att t.ex. en dotter blir ny ägare till aktierna.s. 154

16.Överlåts aktier utan att förfarandet, som föreskrivs vid fång som omfattas av en samtyckesklausul (ABL 4:11-14 och 16), iakttas, är överlåtelsen - i likhet med underlåtenhet att följa en förköpsklausul - ogiltig (ABL 4:17). Eventuell god tro hos förvärvaren spelar ingen roll. Vid ogiltighet skall prestationerna å ömse sidor återbäras. Exem­ pel på överlåtelse i strid med en samtyckesklausul är om ägaren över­ låter aktierna utan att begära samtycke eller överlåter dem trots att det vägrats. Aktieägaren A och den potentielle förvärvaren B kan därmed inte, så att säga, gå runt en föreskrift om samtycke genom att, i avtal emellan dem, lägga risken för att samtycke nekas på B. Förvärvet är ändock ogiltigt, om beslutsinstansen nekar samtycke. Inte heller kan B överlåta aktierna vidare till en tredje person, C, kanske i hopp om att denne skall få samtycke till förvärvet. 156 De obligationsrättsligas. 155

17.115s. 159

18.verkningarna mellan A och B, som följd av ogiltighet, blir beroendes. 159

19.av vad som avtalats mellan dem.s. 159

20.Här kan — med vissa upprepningar - avslutas med tre punkter avs. 159

21.jämförelser mellan de typer av avyttringsbegränsningar som får tas ins. 159

22.i bolagsordningen:s. 159

23.1. Av en förköpsklausul skall framgå vilka som har förköpsrätt (ABLs. 159

24.4:19, 1st. 3 p.). Motsvarande gäller för ett hembudsförbehålls. 159

25.(ABL 4:28, 1 st. 3 p.). Det behöver däremot inte framgå av ens. 159

26.samtyckesklausul (jämför ABL 4:9 och 12). Det finns dock, enligts. 159

27.förarbetena, inga hinder mot att i en sådan klausul ta in vem soms. 159

28.skall kunna förvärva aktierna om samtycke vägras.157s. 159

29.2. Vid ett hembudsförfarande framgår vem som är temporär förvär­s. 159

30.vare, eftersom äganderätten övergår till denne (jämför ABL 4:30,s. 159

31.1 st.). Aktualiserar en överlåtelse samtycke från bolaget, skall dens. 159

32.tilltänkta förvärvaren anges i ansökan (ABL 4:11, 2st. 1 p.). Dets. 159

33.ger en relativ fördel för styrelsen eller bolagsstämman. Prövningens. 159

34.kan nämligen avse en viss tilltänkt förvärvare.158 Däremot behö­s. 159

35.ver inte förvärvaren anges vid anmälan om förköp (jämför ABLs. 159

36.4:20). Att i ett förköpsförbehåll ställa upp krav på att en tilltänkts. 159

37.förvärvare identitet skall lämnas ut, vid anmälan om en påtänkts. 159

38.överlåtelse, är knappast tillåtet, eftersom det, enligt Sjöman, skul­s. 159

39.le innebära att aktieägarna skapade längre gående begränsningar,s. 159

40.i möjligheterna att överlåta aktier, än vad som är tillåtet enligts. 159

41.ABL.159s. 159

42.3. Under 3.3.1 nämns att om en förköpsrätt inte utnyttjas, står dets. 159

43.ägaren fritt att under viss tid och på vissa villkor överlåta utans. 159

44.anmälan till styrelsen (ABL 4:25). I jämförelse härmed gäller etts. 159

45.beviljat samtycke bara under viss tid och en överlåtelse får intes. 159

46.ske på förmånligare villkor än de som anges i ansökan om sam­s. 159

47.tycke (ABL 4:16). Ges inget samtycke, får aktieägaren pröva på 116s. 159

48.nytt vid ett senare tillfälle eller föra talan mot beslutet. Alternativt,s. 163

49.om denne begärt det i sin ansökan, är bolaget skyldigt att anvisas. 163

50.annan förvärvare (ABL 4:12, 1 st.), varom mer nedan.s. 163

Utformningen

1.En precisering skall ske av vilka överlåtelser som innefattas i en sam­ tyckesklausul (ABL 4:9, 1 st. 2 p.). Den behöver inte ske genom en uppräkning, exempelvis köp, byte och gåva etc. Det kan göras i all­ männa termer, t.ex. med ordet ”överlåtelser”, vilket kan förses med vissa undantag, bl.a. överlåtelse till avkomling. Samtycke kan dock inte krävas för andra förfoganden (än överlåtelse av äganderätten), t.ex. pantsättning och annan upplåtelse av begränsade sakrätter.160s. 163

2.Av en samtyckesklausul skall framgå, om det är bolagsstämman eller styrelsen som skall pröva om samtycke till ett visst förvärv skall ges (ABL 4:9, 1 st. 1 p.). Beslutanderätten får, enligt motiven, inte delegeras.161 Med andra ord kan inte den rätten läggas på VD, skilje­ män eller delägare, eller grupp av aktieägare, om än bolagsstämman kan ses som en representant för ägarna. Den tid inom vilket bolaget, efter ansökan om samtycke (ABL 4:11), har att meddela beslut, skall framgå av samtyckesförbehållet och ligga i intervaller mellan en till tre månader (ABL 4:9, 1 st. 5 p.). År en ansökan ofullständig, det finns exempelvis inte angivet en förvärvare, räknas tiden, enligt för­ arbetena, från den dag komplettering sker.162s. 163

3.För alla tre typer av klausuler gäller, att av bolagsordningen skall framgå om en partiell inlösen är, eller inte är, möjlig (beträffande samtyckesklausul enligt ABL 4:9, 1 st. 3 p.). Det kan exempelvis ligga i bolagets intresse, att blott tillåta ett partiellt förvärv av en tidigare aktieägare, i syfte att hindra denne från att nå en majoritetsposition.163 En annan likhet är, att villkoren för ett förvärv kan - men behövers. 163

4.117s. 167

5.inte164 - anges (ABL 4:9, 1 st. 4p. och 2st.). Beträffande en sam­s. 167

6.tyckesklausul har bestämmelsen dock endast avseende på en ”annans. 167

7.förvärvare”, dvs. en av bolaget, efter att samtycke nekats, anvisad nys. 167

8.förvärvare (ABL 4:12).s. 167

9.Av bolagsordningen skall i alla tre fallen framgå den tid inom vil­s. 167

10.ken talan skall väckas, beträffande samtyckesklausul inom en till tvås. 167

11.månader efter att bolaget sände meddelande om beslut i ärendet (ABLs. 167

12.4:9, 1 st. 6 p.). Även tiden för betalning av aktierna skall framgå avs. 167

13.bolagsordningen. Närmare bestämt skall i en samtyckesklausul angess. 167

14.när en av bolaget, efter att samtycke nekats, anvisad förvärvare skalls. 167

15.betala köpeskillingen (ABL 4:9, 1 st. 7p.). Däri skall likaså noteras,s. 167

16.att det finns avyttringsbegränsningar (ABL 6:2, 1 st. 5 p.).s. 167

17.Ett samtyckesförbehåll får inte avse överlåtelse av utmätta aktiers. 167

18.eller aktier som ingår i ett konkursbo (ABL 4:10). Enligt förarbe­s. 167

19.tena omfattar bestämmelsen försäljning både vid exekutiv auktions. 167

20.och underhand.165 Därmed kan inte aktieägare med svag ekonomis. 167

21.hindra att aktierna tas i anspråk för att tillgodose överlåtarens bor­s. 167

22.genärer.166 Däremot är det möjligt att använda ett förköpsförbehålls. 167

23.(avsnitt 4.3.2).s. 167

Förfarandet

1.Förfarandet vid överlåtelser som omfattas av en samtyckesklausuls. 167

2.inleds med aktieägarens ansökan om samtycke hos styrelsen. Oms. 167

3.det är bolagsstämman som fattar beslut (jämför ABL 4:9, 1 st. 1 p.),s. 167

4.skall styrelsen kalla till stämma. Vid avslag är styrelsen, om överlåta­s. 167

5.ren begärt det, skyldig att anvisa annan förvärvare (ABL 4:12, 1 st.).s. 167

6.Skulle så inte ske, har det hävdats att beslutet (om avslag) är overk­s. 167

7.samt.167 Ges samtycke gäller det (enligt huvudregeln) under sex måna­s. 167

8.der från meddelandet därom sändes till överlåtaren (ABL 4:16).s. 167

9.Vid hembuds- eller förköpsklausuler bör, som tidigare nämnts, des. 167

10.berättigade kunna avstå från sin rätt. Det bör enligt min åsikt vara 118 möjligt även när skeendet styrs av en samtyckesklausul, åtminstone i konkreta fall (4.4.1). Återgång av avtal eller vidareförsäljning är inte ett problem under ett förfarande som styrs av en samtyckesklausul (jämför 4.2.3). Fråga om samtycke kan vara något av en formsak, särskilt i små bolag.s. 167

11.Ansökan till styrelsen kan ske genom e-post. En aktieägare har dock intresse av att förse en sådan försändelse med mottagningsbevis, eftersom fristen för bolagets prövning löper från mottagandet (jämför ABL 4:9, 1 st. 5 p.).168 I ansökan skall den påtänkte förvärvaren note­ ras. Vidare skall aktieägaren utveckla villkoren för överlåtelsen, t.ex. priset, om denne vill, för det fall att samtycke vägras, att bolaget skall vara skyldigt att anvisa en annan förvärvare (ABL 4:11). Förmodligen är det inte möjligt att i en samtyckesklausul stipulera, att villkoren för en överlåtelse alltid skall anges i ansökan om samtycke. Det skulle i så fall leda till att en överlåtare tvingades till en större öppenhet än vad ABL ger stöd för.169 Av förbehållet skall framgå inom vilken tid bolaget skall besluta i ärendet (jämför ABL 4:9, 1 st. 5). Fattas inget beslut inom den tiden, anses bolaget ha gett sitt samtycke (ABL 4:12, 3 st.).s. 169

12.Beträffande frågan om en ansökan kan återkallas, kan vi först re­ kapitulera situationen vid ett skeende som styrs av en hembudsklau­ sul. Vid singularfång inträder bundenhet för en överlåtare, gentemot den temporäre förvärvaren, genom avtalet, om inte parterna kommit överens om återgång i fall att anspråk om inlösen anmäls av en hembudsberättigad person. I det sista fallet kan återgång ske, dock inte efter att förvärvet hembjudits eller hembud påkallats (avsnitt 4.2.3).s. 169

13.Vad avser återkallelse av ansökan om samtycke, bör den möjlig­ heten, enligt min åsikt, vara beroende av dels eventuellt bindande avtal med den tilltänkte förvärvaren och dels om överlåtaren begärt att bolaget anvisar en annan förvärvare, om samtycke inte ges. En aktieägare som ansöker om samtycke till en överlåtelse av aktier skall, som nämnts, uppge den tilltänkte förvärvaren. Antag först, att över­ låtaren inte begärt att bolaget anvisar annan förvärvare, om samtycke inte ges. Har inget bindande avtal ingåtts med den påtänkte förvär­s. 169

14.119s. 173

15.varen, kan ansökan återkallas, men inte efter att samtycke getts, oms. 173

16.än överlåtaren inte är bunden att överlåta aktierna (till viss person).s. 173

17.Finns ett bindande avtal, mellan överlåtaren och förvärvaren, upp­s. 173

18.kommer bundenhet (mot den sistnämnde) när bolaget meddelar sitts. 173

19.samtycke. Ges inget sådant, är överlåtaren inte bunden. Återkallass. 173

20.ansökan före bolaget ger samtycke, bryter överlåtaren därmed avtalets. 173

21.med förvärvaren och eventuella rättsverkningar blir beroende av avta­s. 173

22.lets innehåll i det avseendet och motpartens agerande.s. 173

23.Har överlåtaren begärt att bolaget anvisar annan förvärvare för­s. 173

24.ändras inte det ovannämnda, så länge bolaget inte har fattat besluts. 173

25.eller om det utmynnar i att samtycke ges. Återkallelse kan däremots. 173

26.inte ske, efter att bolagets beslut, om att neka samtycke, meddelass. 173

27.den anvisade förvärvaren. Då ligger, så att säga, bollen hos denne.s. 173

28.Med andra ord: Ansökan om samtycke kan då ses som ett anbud oms. 173

29.överlåtelse.170s. 173

30.Ges samtycke omfattar det, enligt motiven, endast i ansökan an­s. 173

31.given förvärvare.171 Det är osäkert om in blanco-samtycke är tillå­s. 173

32.tet.172 Syftet med en samtyckesklausul är, att få kontroll över vilkas. 173

33.som har ägarintressen i ett bolag. Få bolag torde ha intresse av atts. 173

34.på så sätt lämna öppet vem som blir ny aktieägare. Exempel är, oms. 173

35.generationsskifte skall ske inom familjen och samtycke ges med dens. 173

36.begränsningen, dvs. det gäller t.ex. för förvärv av avkomlingar till ens. 173

37.kompanjon.s. 173

38.Om bolaget vägrar att ge samtycke till en överlåtelse skall, soms. 173

39.sagt, en annan förvärvare anvisas, om överlåtaren begärt det. Sker intes. 173

40.det, kanske därför att man inte hittat någon annan villig köpare, fårs. 173

41.samtycke inte vägras (ABL 4:12, 1—2 st.).173 Därmed minskar riskens. 173

42.för inlåsningseffekter. Med ett vägrat samtycke till en ansökan, jäm­s. 173

43.ställs, enligt förarbetena, ett samtycke som förenas med villkor.s. 173

44.Vidare skall en vägran motiveras (ABL 4:12, 1 st. 1 p.). Bestämmel­s. 173

45.sen syftar till att hämma viljan att missbruka samtyckesförbehållen 120 eller tillämpa en sådan klausul på ett otillbörligt sätt.174 Det är osäkert vilka skäl som kan godtas. Godtagbara motiv kan vara bestämda på förhand i bolagsordningen. Av generalklausulerna i ABL 7:47 och 8:41 följer, att tillämpningen av sådana föreskrifter inte får medföra en fördel för någon, som samtidigt leder till en nackdel för bolaget eller annan aktieägare.175 Enligt min åsikt bör i en samtyckesklausul kunna föras in krav på, att en förvärvare skall ha viss (för företagets ledning eller drift relevant) utbildning eller praktisk erfarenhet. Andra exempel är krav på att en ny aktieägare är anställd i företaget.176 Såda­ na begränsningar får dock inte utformas så snävt, att de i realiteten utgör förbudsklausuler. Inte heller får de vara diskriminerande.177s. 173

46.Finns inga sådana föreskrifter kan bolaget, enligt förarbetena, göra en jämförelsevis fri bedömning, där även frågor om personligt för­ troende kan vara av betydelse.178 Som exempel på när samtycke kan vägras anges i motiven, att en påtänkt förvärvare driver konkurre­ rande verksamhet och att denne kan få del av bolagets affärsmässigt känsliga information.179 Vidare bör tidigare nämnda föreskrifter i en samtyckesklausul, t.ex. krav på viss relevant utbildning, kunna accep­ teras i samband med en friare bedömning. Ett beslut får dock inte strida mot generalklausulerna. En överprövning av en domstol eller en skiljenämnd bör, enligt motiven, vara ”mycket restriktiv,” bl.a. eftersom nämnda frågor om personligt förtroende kan inverka på ett beslut om samtycke skall ges.180s. 180

47.Det förefaller långgående när, enligt förarbetena, personliga förhål­ landen, utan reservationer, skall kunna vara ett skäl att neka samtycke. Är avsikten att en potentiell förvärvare, som uppfattas vara obekväm för styrelsen (eller en majoritet av aktieägarna, när bolagsstämman är beslutsinstans), kanske p.g.a. humörssvängningar eller andra mer eller mindre icke tilltalande karaktärsdrag, skall kunna nekas sam­ tycke av blott sådana skäl? Om den ledande aktiegruppen har sär­s. 180

48.121s. 183

49.intressen, som inte delas av en påtänkt förvärvare, exempelvis golf,s. 183

50.som gärna går av stapeln under av bolaget bekostade konferensresor,s. 183

51.ska det kunna grunda en brist på ”personligt förtroende,” som i sins. 183

52.tur får motivera att samtycke nekas?s. 183

53.Möjligheten att vägra tillstånd bör begränsas till ett ”personligts. 183

54.förtroende i sakligt hänseende.” Med andra ord bör en vägran avses. 183

55.bristande förtroende i relation till förmågan att bidra såsom ägare.181s. 183

56.Bolagets intressen — främst i betydelsen av långsiktig tillväxt — skall,s. 183

57.enligt min åsikt, vara ledande för bedömningen.182s. 183

58.Av lagtexten framgår att bolaget, när det vägrar ge samtycke till ens. 183

59.överlåtelse, ”skall ... ange skälen” (ABL 4:12, 1 st. 1 p.), vilket tyders. 183

60.på att bestämmelsen är tvingande. Vidare framgår, att om bolagets. 183

61.underlåter att fatta beslut, eller inte gör det inom den stipulerades. 183

62.tiden, skall det, som sagt, anses ha gett samtycke (ABL 4:12, 3 st.).s. 183

63.Om bolaget vägrar att ge samtycke, samtidigt som man underlåter atts. 183

64.ange skälen, eller ger en innehållslös eller intetsägande motivering, ärs. 183

65.det då likvärdigt med underlåtenhet att ge beslut, dvs. skall det ansess. 183

66.utgöra ett samtycke? Av förarbetena framgår, att en sådan situations. 183

67.inte innebär att ”beslut saknar verkan eller att det skall ändras vid ens. 183

68.överprövning.”183 Däremot bör det, enligt motiven, kunna få bety­s. 183

69.delse vid fördelningen av kostnadsansvaret vid en prövning. Det ters. 183

70.sig som en motsägelsefylld slutsats. Lagtexten tyder, enligt ovan, pås. 183

71.att skälen är en del av ett beslut om vägrat samtycke. Vidare är ens. 183

72.tvingande beslutsmotivering av vikt för att hämma missbruk av möj­s. 183

73.ligheten av att vägra samtycke. Dessutom är en utveckling av skälens. 183

74.av vikt när en aktieägare avgör om denne skall föra talan, likväl soms. 183

75.det är av betydelse för en domstols eller en skiljenämnds prövning.s. 183

76.En aktieägare som ansöker om samtycke i syfte att överlåta hela,s. 183

77.eller delar av, sitt innehav kan vara medlem av bolagets styrelse samts. 183

78.ha rätt att delta i och rösta för sina aktier vid bolagsstämman, om intes. 183

79.annat framgår av bolagsordningen (ABL 7:8). Om styrelsen, enligt 122 samtyckesförbehållet (ABL 4:9, 1 st. 1 p.), är beslutsinstans, hindrar det, enligt motiven, inte att en ledamot, som ansöker om samtycke, även deltar i styrelsens avgörande. Vidare anförs, att motsvarande gäl­ ler om bolagsstämman är prövningsinstans, dvs. aktieägaren har rätt att närvara och rösta för sina aktier (jämför dock om jäv i ABL 7:46 och 8:23).184 Det leder till, som Sjöman anmärker, att en aktieägare som innehar röstmajoritet kan ensam fälla avgörandet i en samtyckesfråga.185 I båda fallen borde det föreligga jäv. Det finns dock inga bestämmelser som reglerar den frågan, endast nämnda noteringar i förarbetena. Av ABL 7:8 framgår dock, att annat, beträffande röst­ rätten vid bolagsstämma, kan framgå av bolagsordningen. Det tyder på att frågan kan, till den delen, regleras däri.186s. 183

80.Om samtycke vägras och om aktieägaren begärt det, skall, som tidigares. 189

81.nämnts, bolaget anvisa annan förvärvare som är villig att överta aktie­s. 189

82.posten (ABL 4:12, 1 st. 2 p.). Den anvisade förvärvaren skall betalas. 189

83.köpeskillingen inom den tid — högst en månad från när priset per akties. 189

84.bestämdes — som framgår av bolagsordningen (ABL 4:9, 1 st. 7p.).s. 189

85.Erläggs inte köpeskillingen inom stipulerad tid, förloras bolagets rätts. 189

86.att vägra samtycke. Enligt förarbetena till nya ABL är det tillfyllest, atts. 189

87.betalningen finns tillgänglig för att lyftas på en bank.187s. 189

88.Beträffande utgångspunkt för beräkningen av den bestämda tiden,s. 189

89.när priset är bestämt i en hembudsklausul, se avsnitt 4.2.3. Vad avsers. 189

90.motsvarande situation vid ett samtyckesförbehåll, rekommenderars. 189

91.Sjöman att dagen för bolagets beslut om att vägra samtycke, tas soms. 189

92.utgångspunkt för beräkning av den tid inom vilken en anvisad förvär­s. 189

93.vare skall betala köpeskillingen.188 Rättskällorna lämnar, som Sjömans. 189

94.anmärker, ingen ledning för rättsläget i de udda fall där parterna intes. 189

95.kommer överens om priset och det inte heller bestämts i bolagsord­s. 189

96.ningen samt när ingen talan väcks enligt ABL 4:14.189 Rättsläget ärs. 189

97.lika osäkert om köpeskillingen är bestämd, men talan väcks av annats. 189

98.123s. 193

99.skäl. Löper ändock fristen för betalning av köpeskillingen från dagens. 193

100.för överenskommelsen?190s. 193

101.Enklaste sättet att reglera priset är att ange, att det skall utgöra dens. 193

102.i ansökan om samtycke angivna köpeskillingen. Om inget finns angi­s. 193

103.vet i bolagsordningen, är — i likhet med för andra typer av klausuler is. 193

104.bolagsordningen — marknadsvärdet utgångspunkt. Det kan fastställass. 193

105.till köpeskillingen, enligt ansökan om samtycke, om inget talar emots. 193

106.det.191 I annat fall kan vedertagna principer för värdering av företags. 193

107.användas, t.ex. substans- och avkastningsvärdering samt kassaflödes­s. 193

108.modeller. Värderingstidpunkt vid en hembuds- eller förköpsklausuls. 193

109.är dagen för lösnings- respektive förköpsanspråkets framställande.192s. 193

110.Antagligen bör tidpunkten för värdering vid samtyckesklausul sättass. 193

111.till den dag när en anvisad förvärvare accepterar att träda in. Har sås. 193

112.skett på förhand, bör den dag när bolaget vägrade samtycke utgöras. 193

113.värderingstidpunkt.s. 193

114.Jämkning är möjlig om villkor vid inlösen skulle ge någon en otill­s. 193

115.börlig fördel eller nackdel (ABL 4:15). Det utgör en återhållande fak­s. 193

116.tor vid utformningen av en klausul. Jämkningsmöjligheten kan även,s. 193

117.som sagt, leda till obefogade överprövningar. Se vidare i avsnitt 4.2.3,s. 193

118.om jämkning av hembudsklausul. Det har tidigare nämnts att, vid hembud och förköp, kan en lösningsrespektive förköpsberättigad kräva att få ut aktiebreven i samband med att köpeskillingen betalas (avsnitt 4.2.3 och 4.3.3). När styrelsen - efter att samtycke vägrats - anvisar en annan förvärvare, förefaller skeendet i sin helhet ge upphov till ett konsensualavtal mellan aktie­ ägaren, som specificerat villkoren för överlåtelsen, och den av styrelsen anvisade förvärvaren. Skulle så vara fallet, har den siste rätt att kräva att få ut aktiebreven i samband med betalningen (avsnitt 4.2.3).193s. 193

119.Beslutet om samtycke skall sändas till överlåtaren och, om styrelsen gett samtycke, även till övriga aktieägare (ABL 4:13). Det har över­ låtits till bolaget att välja form för kommunikationen. Det bör dock ske på sådant sätt, att man i efterhand kan styrka avsändandet (jämför 124 ABL 4:9, 1 st. 6 p. om tid för talan). Underrättelse bör även ske, om samtycke är en följd av bolagets passivitet (ABL 4:12, 3 st.).194s. 193

120.Aktieägare får väcka talan hos allmän domstol eller skiljenämnd (ABLs. 198

121.4:14, 1 st.). Det skall dock noteras, att bolaget är förpliktat att under­s. 198

122.rätta alla aktieägare om ett beslut, endast om det innebär att samtyckes. 198

123.ges och om styrelsen är beslutsinstans. I övriga fall av styrelsebesluts. 198

124.skall blott överlåtaren underrättas (ABL 4:13). Har bolagsstämmans. 198

125.beslutat i frågan, förutsätts aktieägaren ha fått kännedom om sam-s. 198

126.tyckesfrågan genom kallelsen.195s. 198

127.När samtycke vägras, eller vid passivitet som resulterar i bifall (ABLs. 198

128.4:12, 3st), finns ingen förpliktelse att underrätta övriga aktieägare.s. 198

129.Beträffande passivitetsfallen finns i vart fall ingen uttrycklig plikt,s. 198

130.eftersom ABL 4:13, 2 st. endast avser fall där ”beslut har fattats avs. 198

131.styrelsen.” Det ligger därför nära till hands, trots att ABL 4:13, 1 st.s. 198

132.tycks omfatta alla aktieägare, att andra ägare än sökanden i realitetens. 198

133.kommer att ha begränsade möjligheter att föra talan mot beslut avs. 198

134.styrelsen att vägra samtycke, eller när samtycke anses ha getts p.g.a.s. 198

135.passivitet, om inte styrelsen ändock sänder ut underrättelser.196 Dets. 198

136.kan, bl.a. beroende på förhållandena, bli till nackdel t.ex. för minori­s. 198

137.tetsägare. Vidare kan en tidigare ägarfamiljs majoritet gå förlorad, oms. 198

138.en utomstående är förvärvare och denne når samtycke genom passivi­s. 198

139.tet. Det kan bli särskilt kännbart om inga underrättelser har sänts uts. 198

140.och om det har förekommit oegentligheter som hade kunnat motiveras. 198

141.en talan mot förvärvet. Sjöman hävdar, att andra aktieägare än över­s. 198

142.låtaren knappast kan föra talan mot beslut som innebär att samtyckes. 198

143.nekas.197s. 198

144.Talan får väckas av den som enligt allmänna processrättsliga reglers. 198

145.har talerätt och som är missnöjd med (ABL 4:14, 1 st.):s. 198

146.1. Beslut av bolagsstämman eller styrelsen att ge eller vägra samtycke.s. 198

147.Att även ett positivt utslag ger rätt att väcka talan motiveras meds. 198

148.att en minoritet kan ha starkt intresse av att få till stånd en rättsligs. 198

149.prövning av ett av majoriteten dikterat beslut.198s. 198

150.125s. 202

151.2. Villkoren när annan förvärvare övertar aktieposten (jämför ABLs. 202

152.4:9, 1 st. 4p. och 12 § 1 st.).s. 202

153.Även i de fall där bolaget inte fattat beslut om samtycke inom dens. 202

154.stipulerade tiden, får talan väckas (jämför ABL 4:9, 1 st. 5 p. och 12 §s. 202

155.3 st.). Besvärstiden räknas från när beslutsfristen löpte ut.199 Som tidi­s. 202

156.gare nämnts förutsätts i dessa fall, att styrelsen ger aktieägarna beskeds. 202

157.om att ett positivt beslut tillkommit genom passivitet. Det får antas att eventuell talan skall väckas mot bolaget. Vidare för­ utsätts förmodligen, för att talan skall bifallas, att beslutet strider mot bestämmelserna i ABL, t.ex. generalklausulerna, eller bolagsordning­ en, bl.a. om vilka krav som skall vara uppfyllda för att samtycke skall ges.200 Ytterligare en osäkerhetsfaktor i sammanhanget är, att vi inte vet om ABL 7:50, om klander av bolagsstämmobeslut, kan användas vid talan mot en bolagsstämmas beslut i en fråga om samtycke.201s. 202

158.Tid för talans väckande skall finnas angiven i samtyckesförbehållet,s. 202

159.dvs. inom en till två månader från det att bolaget sände beslutet tills. 202

160.aktieägaren (ABL 4:9, 1 st. 6 p.). Om ett positivt beslut har kom­s. 202

161.mit till stånd genom bolagets passivitet är det, som tidigare nämnts,s. 202

162.osäkert om bolaget är skyldigt att sända ut meddelande om utfallet.s. 202

163.Enligt ABL 4:19, 1 st. 6p. är utgångspunkten för fristen, inom vil­s. 202

164.ken talan skall väckas, den dag meddelande om beslutet avsändes. Ens. 202

165.osäkerhetsfaktor ger därmed upphov till ännu en osäker situation.s. 202

166.Om priset per aktie, eller andra villkor, inte avgjorts för en anvi­s. 202

167.sad förvärvare, när samtycke inte beviljas, finns ingen bestämmelses. 202

168.om dennes rätt att föra talan (till skillnad från vid hembuds- ochs. 202

169.förköpsklausul, avsnitt 4.2.3 respektive 4.3.3). Möjligen förutsätts,s. 202

170.som Sjöman anmärker, att en anvisad förvärvare är, efter underhands­s. 202

171.kontakter med bolaget, införstådd med situationen och villkoren förs. 202

172.förvärvet. Antagligen är denne hänvisad till att väcka talan enligt all­s. 202

173.männa regler.202 126 Verkan av att bolaget, i enlighet med ansökan, ger samtycke till över­ låtelse har berörts i olika sammanhang. Ett sådant beslut gäller under sex månader från (ABL 4:16, 1 p.): 1. När bolagets beslut om samtycke sändes till aktieägaren. 2. Utgången av den frist inom vilken bolaget skall fatta beslut oms. 202

174.samtycke, i de fall där så inte skett (jämför ABL 4: 12, 3 st.). Överlåtelse i strid med p. 1-2 är ogiltig (ABL 4:17, 2 p.).s. 205

175.I ABL 4:16 nämns inget om beräkning av tidsfristen, under vilken etts. 205

176.samtycke gäller, i de fall där en annan aktieägare väckt talan, enligts. 205

177.ABL 4:14, mot att bolaget gett samtycke till att överlåta aktier. I jäm­s. 205

178.förelse härmed gäller, vid tvist om förköp som inte kommit till stånd,s. 205

179.att aktieägaren har rätt att överlåta sina aktier under sex månader fråns. 205

180.den dag tiden för väckande av talan, enligt förköpsförbehållet, löptes. 205

181.ut eller från det att det slutligen fastställdes att den som begärt för­s. 205

182.köp inte hade någon sådan rätt. Antagligen föreligger, som Sjömans. 205

183.anmärker,203 ett förbiseende, som i sin tur måhända har samband meds. 205

184.tidigare berörda osäkerheter om bolaget är skyldigt att, i vissa fall,s. 205

185.underrätta övriga aktieägare. Kanske gäller motsvarande tidsgränsers. 205

186.även vid samtyckesklausuler? Det får avgöras av rättspraxis. En överlåtelse får inte ske på villkor som är förmånligare än de som eventuellt angetts i ansökan om samtycke (jämför ABL 4:11, 2 st. 2-3 p.). Skulle det ändock ske, gäller inte bolagets beslut om sam­ tycke (ABL 4:16, 2 p.). Om villkor är förmånligare eller inte, avgörs enligt förarbetena till nya ABL genom en helhetsbedömning.204 Enligt motiven får överlåtaren inte, efter att samtycke getts, begränsa antalet överlåtna aktier.205s. 205

187.127s. 206

För- och nackdelar med samtyckesklausuler

i bolagsordningen

1.I likhet med en förköpsklausul kan ett samtyckesförbehåll, i relation till en hembudsklausul, påskynda skeendet. Vidare inträder inte de begränsade rättsverkningarna för en ny ägare, som är fallet vid en hembudsklausul (avsnitten 4.2.3 och 4.3.4).s. 206

2.Till skillnad från vid hembuds- och förköpsförbehåll uppstår i ett första steg inga kostnader för övriga aktieägare, om den påtänkte för­ värvaren inte blir ny ägare. Ett nekat samtycke medför endast att det inte blir någon affär, om inte överlåtaren begärt att en annan förvär­ vare skall anvisas. Inga gränser har angetts för hur många gånger sam­ tycke kan nekas. Däremot kan överlåtaren föra talan mot ett nekande beslut.s. 206

3.En nackdel med en samtyckesklausul är, i likhet med ett förköps­ förbehåll, men till skillnad från en hembudsklausul, att den inte kan innefatta universalfången. För samtliga typer av avyttringsbegränsningar gäller att de endast kan omfatta dispositioner avseende äganderät­ ten. Vill aktieägarna även hindra upplåtelse av begränsade sakrätter, t.ex. pantsättning av aktier, måste en sådan klausul tas in i ett aktieägaravtal.s. 206

4.Den mest påtagliga nackdelen med en samtyckesklausuler är den potentiella inlåsningseffekten. En aktieägare som vill överlåta sina aktier kan mötas av bolagets ovilja att ge samtycke. Det bör visserli­ gen krävas en saklig motivering, men även en sådan kan konstrueras. Lösningen för en aktieägare är att kräva, att bolaget anvisar annan förvärvare (ABL 4:12, 1—2 st.). Därmed kan dock överlåtelsen styras över till en person som andra aktieägare (såsom medlemmar av sty­ relsen eller deltagare i bolagsstämman) vill ha in som ny ägare. Det är inte givet att det överensstämmer med överlåtarens intressen. Så kan vara fallet om denne behåller en mindre andel av sina aktier och den anvisade förvärvaren, av någon anledning, är en oönskad potentiell kompanjon. Sammantaget kan en överlåtelse därmed dra ut på tiden (jämför tidsgränserna, bl.a. i ABL 4:9, 4 st. 5 p.) och även resultera i en, sett ur överlåtarens synvinkel, oönskad ny ägare.s. 206

5.Vanligen upprättas förvärvsklausuler i ägarnas intresse; de vill behålla en intakt krets av personer som har ett ägarinflytande över 128 verksamheten. Om det är styrelsen som skall ge samtycke och om personer utan ägarintressen är medlemmar, kan det bidra till möjlig­ heterna för att även andra personer blir ägare. Det kan vara en fördel för bolagets utvecklingspotential, om det finns motsättningar mellan ägarna som hämmar viljan till exempelvis investeringar.s. 206

6.Vidare kan, om det är styrelsen som är beslutsinstans och däri ingår andra medlemmar än bolagets aktieägare, den neka samtycke, trots att ingen aktieägare utnyttjat en förköpsrätt enligt bolagsordningen. Måhända finns det situationer där bolaget kan ha goda skäl att på så sätt hindra en viss person att bli ägare, fastän ägarna passivt visat att de vill ha in denne som delägare.s. 206

7.Om bolagsstämman skall ge samtycke kan det, i bolag med en omfattande krets av ägare, medföra att en ”fysisk” stämma måste hål­ las, vilket kan bli tidsödande och kostnadskrävande.s. 206

8.Som tidigare nämnts, bör det inte finnas någon risk för godtrosförvärv när en avyttringsbegränsning tagits in i bolagsordningen (4.2.4).s. 206

Sammanfattning

1.Endast kupongbolag får föra in en samtyckesklausul i bolagsordning­ en. Ett sådant förbehåll ger bolaget möjlighet att neka en delägare, som avser att överlåta aktier, att genomföra överlåtelsen. En samtyck­ esklausul kan endast avse singularfången, inte exempelvis bodelning och arv. I ansökan om samtycke skall överlåtaren ange den tilltänkte nye ägaren.s. 206

Kombinationer av olika klausuler i

bolagsordningen

1.Utgångspunkten är, som sagt, att aktier är fritt överlåtbara. Undan­ tag förutsätter stöd i lag (ABL 4:7), vilket i ABL ges i de berörda bestämmelserna (avsnitten 4.2-4). Enligt motiven till lagen får inte skapas nya förvärvsförbehåll genom att delar av hembuds-, förköpsoch samtyckesklausuler läggs samman till s.k. mixade förbehåll.206 (Se vidare i avsnitt 4.6.)s. 206

2.129s. 207

3.Tas flera olika slags förbehåll in i bolagsordningen skall de anges var för sig (ABL 4:7, 2 st.). Det bidrar till klarhet för existerande och eventuella nya aktieägare samt underlättar BV:s kontroll.207s. 207

4.Det finns onekligen behov av att kunna kombinera (inte ”mixa”) olika förbehåll. Ett exempel är om aktieägarna strävar efter största möjlighet säkerhet mot oönskade aktieförvärv. Då kan en kombina­ tion av hembudsklausul och förköps- eller samtyckesförbehåll vara att föredra. En av de sist nämnda klausulerna kan skynda på skeendet. Skulle den, av någon anledning, inte vara tillämplig på ett oönskat förvärv av aktier, kan det fångas upp av hembudsklausulen. Givet är, att aktieägare som vill täcka även universalfången, måste ta med en hembudsklausul. Övriga fång kan omfattas av en förköps- eller samtyckesklausul.s. 207

Bolagsverkets kontroll

1.Bolagsverket (BV) är, när beslut anmäls för registrering (jämför ABL 2:23, 5 p., 3:5, 4:7 och 7:43), skyldigt att kontrollera bl.a. att beslu­ tet inte strider mot lag eller mot bolagsordningen. Det får inte heller i viktigare avseenden innehålla otydliga eller vilseledande formule­ ringar (ABL 27:2). BV kan vägra registrering, efter ett icke uppfyllt föreläggande.s. 207

2.I de aktuella avseendena kontrollerar BV, exempelvis, att den som sökt registrering inte har tagit med ett förköpsförbehåll, som omfat­ tar även universalfång. Det strider mot ABL (ABL 4:18). Exempel på obligatoriska uppgifter som, om de saknas, behöver kompletteras är tidsangivelserna i ABL 4:9, 19 och 28, bl.a. om tid för betalning av aktierna.s. 207

3.Mixade förbehåll är, enligt min åsikt, exempelvis formuleringar med vilseledande avfattning. Antag att det i en förköpsklausul finns angivet villkor, om ingen förköpsberättigad förvärvar aktierna, för en annan förvärvares övertagande av dessa. Därmed har man lagt in en formulering som skall ges i ett samtyckesförbehåll (ABL 4:9, 1 st. 4 p. och 4:12) i en förköpsklausul (jämför ABL 4:19 och 25). Om inte rättelse sker efter föreläggande, kan BV vägra registrering. 130s. 207

4.Fall av otydliga formuleringar föreligger om inte varje slag av för­ behåll anges för sig.s. 208

5.I syfte att undvika tveksamheter i det avseendet, bör man därmed i en bolagsordning ge olika rubriker för hembuds-, förköps- och sam­ tyckesklausuler.s. 208

6.BV:s kontroll sker när ett bolag registreras eller när registrering sker av ändring i bolagsordningen.208 Vid avslag kan besvär anföras till länsrätten (ABL 31:2, 1 st. 3p.).s. 208

Sammanfattning

1.Bolagsordningen kan ses som ett aktiebolags ”författning.” Den är bindande för bolaget, dess företrädare och aktieägarna, även en ny delägare. I princip är aktier fritt överlåtbara (ABL 3:7). För vissa bolag, särskilt de där aktieägarna är verksamma i ledningen, är det dock av sådan vikt att bibehålla en intakt krets av delägare, eller i vart fall att ha kontroll över vilka personer som gör entré som nya delägare, att lagstiftaren tillåter vissa avyttringsbegränsningar i bolagsordningen. Dessa är hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler.s. 208

2.En samtyckesklausul har, i jämförelse med förköps- och hembudsförbehåll, ett par, för familjeägds små och medelstora samt onoterade bolag, viktiga fördelar. En sådan klausul ger upphov till en relativt begränsad byråkrati. Vidare leder ett nekat samtycke inte till kost­ nader (för inlösen av aktier), vilket är fallet med både förköps- och hembudsförbehåll om övriga aktieägare träder in såsom förvärvare av aktierna.s. 208

3.I jämförelse med ett förköpsförbehåll har en samtyckesklausul den avgörande fördelen, att bolaget får, vid ansökan om samtycke, reda på vem som är den tilltänkte förvärvaren. Att denne röjs, är inget krav vid anmälan om en förköpsberättigad överlåtelse.s. 208

4.För enskilda aktieägare, särskilt de i minoritetsställning, kan en samtyckesklausul leda till en inlåsningseffekt. Det motverkas av att aktieägarna kan begära, att bolaget anvisar en förvärvare, om sam­ tycke nekas. Vidare kan talan föras mot beslutet.s. 208

5.131s. 209

6.För aktieägare i de här aktuella bolagen ger ett hembudsförbehålls. 209

7.upphov till ett relativt omfattande administrativt förfarande. Besluts. 209

8.om överlåtelse kan behöva tas snabbt, inte minst sett ur en förvärva-s. 209

9.res synvinkel. Hembudsförbehåll förefaller därför, vid singularfång,s. 209

10.som opraktiska. Däremot kan de i dagsläget vara av avgörande vikt,s. 209

11.för övriga aktieägare, vid universalfång. Förköps- och samtyckesklau­s. 209

12.suler, som tas in i bolagsordningen, får endast omfatta överlåtelser.s. 209

13.Exempelvis förvärv genom bodelning och arvskifte behöver därförs. 209

14.innefattas av ett hembudsförbehåll. Även i dessa fall kan dock tids-s. 209

15.utdräkten och därmed kostnaderna bli besvärande. Det är därförs. 209

16.angeläget att hitta andra lösningar. Resonemanget återkommer i dets. 209

17.avslutande avsnittet.s. 209

18.I syfte att ge överblick av de olika typerna av förbehåll, kan vi tänkas. 209

19.oss in i en tidsaxel sett i relation till både aktieägarens avsikter ochs. 209

20.skeendet. Redan när denne har för avsikt att överlåta sina aktier, trä­s. 209

21.der, förenklat, en förköpsklausul in. En potentiell förvärvare behövers. 209

22.inte vara utsedd. När denne finns med i spelet aktualiseras, återigens. 209

23.förenklat, ett samtyckesförbehåll. Däremot förutsätts, för att en hem­s. 209

24.budsklausul skall få betydelse, att en övergång av ägandet har skett.s. 209

25.Om vi slutligen kort jämför med rättsläget i vissa andra länder,s. 209

26.kan följande nämnas: I Sverige förutsätts inte att någon myndig­s. 209

27.het bekräftar en övergång av ägande till aktier (jämför Tyskland is. 209

28.avsnitt 3.3.1). Vidare gäller ett typtvång, dvs. endast ovannämndas. 209

29.avyttringsbegränsningar är tillåtna (jämför avsnitten 3.3.1 och 3.8.1,s. 209

30.varav framgår att inget typtvång gäller i Tyskland och Danmark). Dets. 209

31.tvånget leder bl.a. till att svenska delägare i ett bolag inte kan genoms. 209

32.bolagsordningen upprätta en inre marknad, t.ex. av det slag som före­s. 209

33.kommer i USA (”mandatory buy-sell agreement”, avsnitt 3.6.2).s. 209

Klausuler i aktieägaravtal

Introduktion

1.Aktiebolagslagen tar sikte på bolag med många ägare samt med ens. 209

2.viss uppbyggd och verksam struktur. Utifrån majoritetsprincipens. 209

3.förutsätts en majoritetsägare, eller grupp av ägare, direkt och indi­s. 209

4.rekt styra företaget genom bolagsstämman. Vidare är aktierna fritt 132 överlåtbara. Om en delägare slutar arbeta i företaget, eller avlider, förutsätts det inte påverka verksamheten. I stället uttrycker ABL en kontinuitet, som är oberoende av ägarförändringar. Därutöver kan nämnas bestämmelser som möjliggör att kapitalet inte föröds genom olika åtgärder.s. 209

5.Emot det nämnda skall, som Sandström uttrycker det, ställas fåmansföretagens särskilda situation. I dessa finns ett påtagligt behov av att kunna kontrollera vilka som är ägare och som kan låta aktier övergå till annan person samt den befintliga balansen mellan aktie­ ägarna, i proportion till aktieinnehavet, som, bl.a. genom bolags­ stämman, ger möjligheter att påverka ledningen för verksamheten. Ägarna har även behov av att inte bli inlåsta, dvs. att ha möjlighet att låta aktier övergå till ny ägare. Vidare finns ett behov av att kontrol­ lera verksamheten, även på andra sätt än genom att som ägare under bolagsstämman utse styrelsen, och att ha ett skydd för ägarnas anställ­ ningar i företaget.209s. 209

6.Därutöver tillkommer, typiskt för familjeföretagen, att förvärv ge­ nom bodelning och arv kan få omfattande verkningar beträffande ägarpositioner och, i sin förlängning, ledningen av företaget. Vidare inverkar ett behov av att kunna genomföra generationsskifte av ägan­ det inom familjen. (Se vidare i avsnitt 2.1.)s. 209

7.Vid bodelning under livstiden sker, genom reglerna om giftorätt, en lika delning av nettovärdet av makarnas giftorättsgods och vid lottläggningen avgör parterna sinsemellan vem som skall överta aktierna i familjeföretaget. Om vi bortser från avyttringsbegränsningar avse­ ende familjerättsliga fång, finns ingen rättsteknisk koppling till ABL och dess förutsatta kontinuitet (oberoende av ägarförändringar). (Se vidare i avsnitt 5.2.4.) I viss mån kan dock den äktenskapsrättsliga ägarkategoriseringen inverka på skeendet. Är aktierna ene makens enskilda egendom eller giftorättsgods, som samtidigt utgör s.k. sär­ skild egendom vari giftorätten inte gäller, ingår de inte, eller endast delvis, i en bodelning. (Se vidare, beträffande särskild egendom, i avsnitt 5.2.3c.)s. 209

8.Avlider en majoritetsägare utan att ha, t.ex. genom testamente, under livstiden förberett eller genomfört ett generationsskifte, trä-s. 209

9.133s. 210

10.der (AktB:s bodelningsregler och) ÄB:s bestämmelser om legala arvs. 210

11.in, om dödsbodelägarna inte kommer överens om annat. Exempel­ vis ärver en efterlevande make aktierna, även om dessa utgör enskilds. 210

12.egendom eller särskild egendom, vari giftorätten inte gäller. (Se vidares. 210

13.i avsnitten 5.2.4 d och 5.2.5.) Reglerna i AB styr fördelningen av värdet på aktierna mellan delägarna. Dessa avgör vid lottläggningens. 210

14.hur egendomen skall fördelas. Bestämmelserna är inte synkroniserades. 210

15.med ABL, dvs. de tillgodoser andra intressen, bl.a. skydd för efterle­ vande maken, än att bibehålla en kontinuerlig verksamhet och övrigas. 210

16.aktieägare (kompanjonerna) har, bortsett från avyttringsbegränsning-s. 210

17.ar, inget inflytande över skeendet. En tidigare fruktbara majoritets-s. 210

18.konstellation kan därmed bli uppbruten.s. 210

19.Däremot påverkas inte ledningen direkt av att en VD avlider,s. 210

20.eftersom styrelsen kan tillsätta en ny person med den funktionen. Är VD:n tillika delägare, särskilt om denne äger en majoritet av aktierna,s. 210

21.sker dock förändringar som kan påverka det flertal som under bolags­s. 210

22.stämman utser styrelsen, vilket direkt och indirekt styr förutsättning­s. 210

23.arna för ledningen.s. 210

24.En del av ovan nämnda förhållanden — oönskade och kontinuitetss. 210

25.hämmande förvärv genom bodelning och arvskifte samt behovet avs. 210

26.att kunna befrämja ett generationsskifte inom familjen - kan påver­s. 210

27.kas genom de tidigare berörda klausulerna i bolagsordningen (avsnit­s. 210

28.ten 4.2-4). I dessa avseenden är dock aktieägaravtalen avsevärt meras. 210

29.flexibla, vilket berörs i fortsättningen.s. 210

30.I det följande upptas först en översiktlig beskrivning av aktie-s. 210

31.ägaravtalens funktioner (4.8.2). Med andra ord berörs aktieägarnass. 210

32.ambitioner med att ingå ett sådant avtal. Viss koncentration sker pås. 210

33.funktioner som har betydelse för möjligheterna att undvika oönska­s. 210

34.de förvärv av aktier. Olika typer av förbehåll vid aktieägarövergångs. 210

35.behandlas i avsnitten 4.8.3-5. Därpå upptas hur tvister kring aktie-s. 210

36.ägaravtal kan lösas och hur en aktieägare kan sanktioneras, om dennes. 210

37.avviker från ett avtal (4.8.6). För och nackdelar med förvärvsklau-s. 210

38.suler i aktieägaravtal behandlas i 4.8.7. I avsnitt 4.9 berörs kort hurs. 210

39.inlösen av en oönskad ny aktieägare kan finansieras. Avsnittet avslutass. 210

40.med en sammanfattning (4.10).s. 210

41.Hembudsklausuler kan tas in i aktieägaravtal. Här förutsätts såda­s. 210

42.na förbehåll bli intagna i bolagsordningen, bl.a. eftersom den gäller 134 mot bolaget och risken för godtrosförvärv är minimal. Det kan dock inte uteslutas, att det finns fall där aktieägare föredrar att förse ett konsortialavtal med en hembudsklausul. De kan, exempelvis, vilja undvika den publicitet som följer med bolagsordningen. Jag utveck­ lar dock inte dessa fall.s. 210

Aktieägaravtalens funktioner m.m.

1.a) Allmänna frågor Det har nämnts att en hembudsklausul, som omfattar både singularoch universalfången och som tas in i bolagsordningen, kan komplet­ teras med en förköpsklausul i aktieägaravtal (eller bolagsordningen), bl.a. i syfte att påskynda skeendet, dvs. den möjliggör utlösen före överlåtelse av ägande. Andra allmänna skäl för att upprätta aktieägar­ avtal är, att man därigenom kan: 1. Undvika den publicitet som följer med bolagsordningen. 2. Reglera mer än vad som kan föras in i ”bolaget författning”, bl.a.s. 211

2.eftersom denna begränsas av ABL. Ett aktieägaravtal kan exempel­s. 211

3.vis även innefatta fördelning av poster i styrelse och ledning. 3. Undvika de formella regler som gäller för ändringar i bolagsord­s. 211

4.ningen (ABL 7:40—45). Fler och mera detaljerad exempel på vads. 211

5.som kan tas in i ett aktieägaravtal berörs i det följande. Ett aktieägaravtal sätts, typiskt sett, upp i samband med ett bolags bildande. Ett annat exempel är när en ensamägare släpper in en eller flera nya aktieägare, kanske som en del i ett generationsskifte (jämför avsnitt 1.1). En variant av det sista är, om två syskon bildar ett förvärvsbolag AB Beta, som köper upp familjeföretaget, AB Alfa. Betas ägare har goda skäl att skriva ett aktieägaravtal. Ännu en variant ges, om två syskon, som äger var sitt bolag, låter företagen bilda ett gemensamt nytt bolag, som köper upp Alfa, etc.s. 211

6.Aktieägaravtalen anses få endast obligationsrättslig verkan, dvs. de gäller mellan parterna.210 Avtalet får därmed inte verkningar mots. 211

7.135 exempelvis bolaget, vilket bl.a. leder till att ett beslut av bolagsstäm­ man, som strider mot ett aktieägaravtal, inte kan ogiltigförklaras av det skälet.211 Inte heller är bolagets styrelse skyldigt att driva igenom klausuler i aktieägaravtal och den kan föra in en ny aktieägare i aktie­ boken, trots att förvärvet skett i strid med, exempelvis, en förköps­ klausul. Godtrosförvärv upptas i avsnitt 4.8.7.s. 308

8.För aktieägaravtal gäller allmänna avtalsrättsliga regler. Ett sådant avtal kan vara muntligt, men det bör av bevisskäl upprättas i skriftlig form med bevittning. Det får inte strida mot tvingande aktiebolagsrättsliga regler, t.ex. om minoritetsskyddet eller motsvarande arbetsrättsliga regler. I vart fåll kan inte sådana klausuler tvingas igenom. En annan sak är, att de ändock kan styra konsortiemedlemmarnas agerande. Aktieägaravtal kan jämkas enligt 36 § AvtL, om villkoren är oskäliga, bl.a. vissa förbudsklausuler.212 Det finns inget typtvång för avyttringsbegränsningar som förs in i ett sådant avtal.s. 308

9.Ändringar i ett konsortialavtal kräver samtliga deltagande aktie­ ägares samtycke, om inte annat bestämts i avtalet, t.ex. att det är till­ fyllest om ett ändringsförslag stöds av en viss kvalificerad majoritet.s. 308

10.Aktieägaravtal ger i regel upphov till enkla bolag (HBL 1:1 och 3). Konsortiemedlemmarna utövar verksamhet i bolag, dvs. samverkan sker mellan en sluten krets av medlemmar och bygger på ett avtal som medför en förpliktelse att verka för visst ändamål. Däremot ger avtalet i sig inte upphov till näringsverksamhet och det sker ingen registre­ ring i handelsregistret, dvs. det föreligger inte ett handelsbolag.213s. 308

11.HBL:s bestämmelser är tillämpliga på ett enkelt bolag, bl.a. beträf­ fande uppsägningstid. Om ingen avtalstid är bestämd i ett aktieägar­ avtal, så gäller avtalet tillsvidare. Uppsägningstiden är då sex månader (HBL 2:24, 2 st. och 4:7, 2 st.). Har viss tid bestämts, kan inte avtalet sägas upp i förtid. Det ökar stabiliteten i konsortiet. En lämplig lös­ ning är, att låta avtalet gälla under en bestämd tidsperiod, kanske fem 136 år, och om uppsägning inte skett viss tid före utgången av den perio­ den skall, enligt avtalet, automatisk förlängning ske med ytterligare fem år, osv.214 b) Information Ägare av SME:s har, som tidigare nämnts, ofta en avgörande del av sin förmögenhet investerad i företaget De är dessutom i regel anställ­ da och får sålunda sin löpande försörjning från bolaget (avsnitt 2.1). Var aktieägare har därmed ett starkt intresse av information från före­ taget. En delägare som inte är medlem av styrelsen eller ledningen får inte automatiskt uppgifter om företaget, exempelvis dess utveckling och potential. Det kan regleras i ett aktieägaravtal och ges olika inne­ håll beroende på antalet ägare och intressen. Exempelvis kan bestäm­ mas, att samtliga aktieägare skall delges samma information som sty­ relseledamöterna. Därmed kan de få avsevärt bättre möjligheter att tillvarata sina intressen, bl.a. vid övergång av äganderätten till aktier. c) Bolagsstämman m. m. Ägarna kan inte ändra på aktiebolagets organisationsform, dvs. att dels högsta beslutande organ är bolagsstämman, dels bolagets ledning handhas av VD:n och dennes ledningsgrupp samt dels kontrollen m.m. sköts av styrelsen. Däremot kan de i aktieägaravtal bestämma hur de skall lägga sina röster på stämman. Därigenom kan bolagsorganens inflytande begränsas och spridas ut mellan ägarna.215s. 308

12.I stora bolag kan en majoritet av rösterna och därmed, genom bolagsstämman, den högsta kontrollen över ledningen av verksamhe­ ten ligga hos ett fåtal personer. Det kan, som tidigare nämnts (avsnitt 4.1), nås genom t.ex. röstvärdedifferenser eller ett holdingbolag. I små och medelstora bolag kan motsvarande uppnås genom aktie­ ägaravtal.216s. 309

13.137s. 217

14.Denna verksamhetsanknutna kontroll över bolagsstämman ter sig,s. 217

15.som bl.a. Kansmark-Roos framhåller, olika i familjeföretag som ägss. 217

16.av två lika stora ägare, eller grupperingar av ägare, och i företag meds. 217

17.en spridd ägarkrets.217 (Se även avsnitt 2.3.) Under bolagsstämmans. 217

18.skall omröstning ske, om någon aktieägare begär det (ABL 7:37). Vids. 217

19.val avgör majoriteten. Vid lika röstetal sker i regel avgörandet genoms. 217

20.lottning (ABL 7:41). Även vid andra omröstningar, t.ex. om vinst­s. 217

21.utdelning, avgör vanligen majoriteten. Däremot har, vid lika röstetal,s. 217

22.ordföranden utslagsröst (ABL 7:40, 1 st.). Annat kan vara bestämt is. 217

23.bolagsordningen (ABL 7:40, 2st. 1 p. och 7:41, 2st.).s. 217

24.Vid beslut som inte rör val och särskilt i bolag med två lika storas. 217

25.ägare, är det av vikt vem som är ordförande, eftersom denne hars. 217

26.utslagsröst. I aktieägaravtal kan bestämmas att ordförandeposten skalls. 217

27.innehas under t.ex. ett år vardera eller att den posten skall besättas avs. 217

28.en utomstående person.s. 217

29.I andra bolag, dvs. med en spridd ägarkrets, utan två jämstarka grup­s. 217

30.peringar, är det viktigt att minoritetsägare har möjlighet till vissts. 217

31.inflytande under bolagsstämman. I ett aktieägaravtal kan exempel­s. 217

32.vis bestämmas att samtliga skall vara närvarande vid stämman för atts. 217

33.beslut skall kunna fattas, kanske också att vissa beslut kräver (i andras. 217

34.fall än där det framgår av ABL) viss majoritet.s. 217

35.Dessa bestämmelser om beslut på bolagsstämman har, i sin förläng­s. 217

36.ning, även betydelse för möjligheterna att behålla en intakt ägarkretss. 217

37.och bibehålla en viss maktbalans. Genom beslut om bl.a. riktad ny­s. 217

38.emission (se h) nedan) kan bolagsstämman ändra på en ömtålig makt­s. 217

39.balans (ABL 13:1, 2st.). Det understryker vikten av väl utformades. 217

40.aktieägaravtal. Dock finns alltid en risk att någon under stämmans. 217

41.röstar mot avtalet, vilket inte kan klandras av det skälet. En annans. 217

42.sak är om röstningen innebär en överträdelse av ABL eller bolagsord­s. 217

43.ningen (ABL 7:50). 138 d) Styrelsen Aven styrelsen är ett bolagsorgan som inte kan avtalas bort. Den fat­ tar, typiskt sett, de strategiska verksamhetsbesluten i ett bolag (ABL 8:4), t.ex. om företaget bör köpa de fastigheter som man verkar i och starta en egen fastighetsförvaltning. Styrelsens arbete har föga att göra med skydd av ägande. Däremot har den, som framgått, en avgörande roll för verksamheten. Styrelsen väcker även ärenden som tas upp av bolagsstämman, exempelvis om en riktad emission utan företrädes­ rätt för befintliga aktieägare. Blotta möjligheten av sådana förslag ger en aktieägarmajoritet incitament att, genom bolagsstämman, tillse att styrelseledamöterna är lojala mot ägarmakten.s. 217

44.Därvid kan det finnas skäl att redan på stämman avgöra vem som skall vara styrelsens ordförande. Majoriteten avgör dess beslut, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Vid lika röstetal har ordfö­ randen utslagsröst (ABL 8:22). I fall att det finns många aktieägare och om majoriteten vill att även minoriteten skall vara representerad i styrelsen, finns anledning att tillse att flertalet av ledamöterna är lojala mot majoritetens ägarintressen.s. 218

45.I aktieägaravtal kan ägarna stipulera begränsningar i styrelsens arbete, t.ex. att det krävs en kvalificerad majoritet vid tillsättande av VD. Styrelsen är knappast bunden av sådana klausuler (jämför avsnitt 4.8.7). En aktieägare, som är bunden av aktieägaravtalet, och som i styrelsen röstar i strid mot det, kan dock bli sanktionerad. e) Ledningen Bolagets ledning handhas av VD och den ledningsgrupp denne väljer att omge sig med. I ett aktieägaravtal kan bestämmas hur delägare, som är engagerade i styrelsen, skall lägga sina röster vid utseende av VD. Därmed får de inflytande över de taktiska besluten, som typiskt sett hanteras av ledningen. Vidare kan inflytandet över verksamhe­ ten fördelas genom att ägarna i avtalet avgör vem som skall ha vilka underordnade chefsfunktioner. f) Avyttringsbegränsningar Tidigare har nämnts, att en intakt krets av ägare kan skyddas genom hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler i bolagsordningen. Är det då inte tillfyllest, vad gäller skyddet mot oönskade aktieförvärv,s. 218

46.139s. 219

47.särskilt eftersom skeendet numera kan skyndas på med en förköps-s. 219

48.eller samtyckesklausul i bolagsordningen och eftersom man därmed,s. 219

49.inte minst i kombination med nya bestämmelser om rösträtt vids. 219

50.överlåtelse av ägande (ABL 7:35, 2 st. 2 p.), kan undvika en tidigares. 219

51.besvärande period när aktier, som överlåtits till ny ägare, passiviserass. 219

52.bl.a. i rösthänseende under hembudstiden?218s. 219

53.I bolagsordningen kan inte, som tidigare nämnts (4.3.1 och 4.4.1),s. 219

54.tas in förköps- och samtyckesklausuler som innefattar universalfång;s. 219

55.de får endast avse överlåtelser. Därmed behövs dessa klausuler även is. 219

56.aktieägaravtal. De kan, vid universalfång, bl.a. ha den fördelen att des. 219

57.skyndar på skeendet (i relation till en hembudsklausul).s. 219

58.Vidare kan endast övergång av ägande regleras i klausuler i bolags­s. 219

59.ordningen. Upplåtelser av begränsade sakrätter, exempelvis pant- ochs. 219

60.nyttjanderätt, får inte föras in i bolagets författning. De kan däremots. 219

61.tas med i aktieägaravtalen. Däri kan exempelvis bestämmas, att aktiers. 219

62.inte får pantsättas och skulle så ske har övriga aktieägare rätt att lösa ins. 219

63.en pantsatt aktiepost. (Se även under avsnitt 6.2.2 om kringgående-s. 219

64.åtgärder.)s. 219

65.Även vissa skeenden, som inte har koppling till övergång av ägan­s. 219

66.de, bör omfattas av avyttringsbegränsningar i aktieägaravtal. Därmeds. 219

67.åsyftas fall där kompanjoner vill ha möjlighet att lösa ut en delägare,s. 219

68.som exempelvis slutar sin anställning i företaget eller som drabbas avs. 219

69.en svår och kronisk sjukdom. (Jämför avsnitt 2.5.)s. 219

70.I Norge kan i bolagsordningen tas in begränsningar av hur mångas. 219

71.aktier en delägare kan ha eller en maximal kvot av totala antalets. 219

72.aktier.219 Vill delägarna i ett svenskt bolag undvika att någon ägers. 219

73.mer än exempelvis 50 procent av totala antalet aktier, kan de föra ins. 219

74.en sådan begränsning i ett aktieägaravtal.s. 219

75.Under vissa förutsättningar är det av vikt, att det genom klausulers. 219

76.skapats en inre marknad, dvs. att övriga delägare är skyldiga att lösas. 219

77.ut en aktieägare, t.ex. om denne pensioneras eller avlider. En sådans. 219

78.skyldighet kan vara av vikt även när en aktieägare utsätts för över­ 140 grepp av det slag som regleras i ABL 29:3—4, 7:47 och 8:41 eller är av liknande art, vilket dock inte utvecklas ytterligare. (Jämför avsnitten 2.1 och 3.5.)s. 219

79.En avgörande funktion, beträffande ägande och kontroll över före­ taget, är sålunda möjligheten att genom aktieägaravtal komplettera bolagsordningen vad avser kontrollen över ägarpositioner och balan­ sen mellan dem. (Beträffande de familjerättsliga fången och aktieägaravtalen, se vidare i avsnitten 5.2.3-5.) g) Inre marknad Det har tidigare sagts att ägare av SMEs inte har någon öppen mark­ nad för sina aktier. Efterfrågan kan vara obefintlig. Möjligen kan en konkurrent visa intresse för att köpa in sig i bolaget. En funktion hos aktieägaravtalen kan vara att skapa en inre marknad, dvs. genom klausuler i aktieägaravtalet ges en ägare möjlighet att, enligt på för­ hand fastställda villkor, sälja aktier till övriga delägare och dessa åläggs en motsvarande plikt. (Jämför avsnitt 2.5.) Samtidigt ges ett visst minoritetsskydd. En aktieägare kan, genom en inre marknad, und­ vika att bli inlåst i en minoritetsposition.220s. 221

80.I ett aktieägaravtal kan även bestämmas, att en delägare skall vara ålagd att, på fastställda villkor, sälja sina aktier till övriga ägare, om vissa förhållanden inträder, exempelvis uppnådd pensionsålder. Såda­ na stipuleringar kan även vara knutna till en delägares ekonomi, t.ex. att en insolvent aktieägare, kanske visat genom en misslyckad utmät­ ning, är skyldig att erbjuda övriga att lösa in aktierna.221 I dessa fall kan övriga delägare välja mellan att förvärva aktierna eller avstå. (Se vidare i avslutningen, 7.3.3.) h) Emissioner Vid fondemission har ägarna en proportionell företrädesrätt till nya aktier (ABL 12:2). Därmed förändras inte de ägarbundna relativa maktpositionerna. Motsvarande gäller som huvudregel vid nyemis-s. 221

81.141s. 225

82.sion (ABL 13:1, 1 st.), dock är undantagen flera och av avgörandes. 225

83.vikt för möjligheterna för aktieägare att skydda sig mot oönskades. 225

84.maktförskjutningar (ABL 13:1, 2st. och 13:2):222s. 225

85.1. Vid apportemission finns ingen företrädesrätt (ABL 13:1, 2st.s. 225

86.l p.).s. 225

87.2. Bolagsstämman kan, med en kvalificerad majoritet om minst tvås. 225

88.tredjedelar av både avgivna röster och de vid stämman företräddas. 225

89.aktierna, bestämma om att avvika från aktieägares företrädesrätts. 225

90.(ABL 13:1, 2 st. 2 p. c och 13:2). I bolagsordningen kan föreskri­s. 225

91.vas ännu högre krav på majoritet. Bolagsstämmans beslut får docks. 225

92.inte leda till en otillbörligt stor avvikelse från likhetsprincipens. 225

93.(ABL 7:47).223s. 225

94.3. Om det i bolagsordningen finns föreskrifter om aktier av olikas. 225

95.slag, avseende preferens- och stamaktier, skall därav, enligt ABLs. 225

96.4:3, även framgå vilken företrädesrätt aktieägare har vid nyemis­s. 225

97.sion, eller vid emission av teckningsoptioner eller konvertibler,s. 225

98.som inte sker mot betalning av apportegendom (ABL 13:1, 2 st.s. 225

99.2 p. a).s. 225

100.4. Företrädesrätten kan vara reglerad enligt villkor vid tidigare emis­s. 225

101.sion av teckningsoptioner224 eller konvertibler225 (ABL 13:1, 2 st.s. 225

102.2 p. b).s. 225

103.Även en emission av konvertibler kan förändra ägarpositionerna i etts. 225

104.bolag och inte heller i dessa fall gäller företrädesrätten utan undantag.s. 225

105.Om ett emissionsbeslut innehåller avvikelser, måste beslutet fattass. 225

106.med viss kvalificerad majoritet (ABL 15:1). Vidare kan bolagsstäm­s. 225

107.man, med viss majoritet, bemyndiga styrelsen att besluta om att, vids. 225

108.emission av konvertibler, avvika från företrädesrätten (ABL 15:29s. 225

109.och 33). Dessutom kan, även vid emission av teckningsoptioner,s. 225

110.avvikelse ske från aktieägares företrädesrätt (ABL 14:1-2). 142s. 225

111.I ett aktieägaravtal kan exempelvis bestämmas, i syfte att hämma möjligheterna för bolagsstämman att besluta om avvikelse från före­ trädesrätten vid nyemission, att aktieägare alltid skall ha en propor­ tionell företrädesrätt.226 i) Generationsskifte I sin förlängning ger kontroll över ägande och ledning även möjlighet att överlåta företaget till nästa generation, vilket är ett önskemål hos närmare 80 procent av ägarna.227 Här finns en viktig funktion hos aktieägaravtalen, nämligen att i olika avseenden befrämja möjlighe­ terna att låta en yngre generation ta över ägande och ledning. j) Aktieägares ekonomi Förfarandet vid avgörande av löner, utdelningar och förmåner, inklu­ sive pensionsrättigheter kan avgöras i aktieägaravtal. Det kan exem­ pelvis vara skatterättsligt ogynnsamt att ta ut en hög lön. Ägarna kan i avtalet tillse, att delar av lönen betalas genom utdelning, kanske närmare bestämt till både förutsättningar och storlek. Ytterligare möjligheter är att lönen till del betalas ut i form av pensionspremier eller fonderas i företaget, i syfte att i framtiden kunna tas ut som en kapitalvinst. Genom en optimerad avkastning av företaget kan, åtminstone i viss grad, motverkas att en aktieägare behöver överlåta aktier eller har bättre möjligheter att lösa in en annan delägare, som avser att sälja ut eller har, vid en hembudsklausul, låtit aktier övergå till en tredje man.s. 227

112.Även förutsättningar för kapitalinsatser, exempelvis vid framtida behov av aktieägartillskott, kan regleras i aktieägaravtal. k) Säkerhetsåtgärder Av det följande framgår att aktieägaravtal i flera avseenden är osäkra instrument vad avser skydd av ägarpositioner i familjeföretag. I syfte att befrämja efterlevnaden av stipuleringarna i ett aktieägaravtal, kans. 227

113.143s. 228

114.konsortiemedlemmarna föra in klausuler som försvårar eller sanktio­s. 228

115.nerar överträdelser (se vidare i avsnitt 4.8.6).s. 228

116.En annan möjlighet är att föra in klausuler om säkerhetsåtgärder is. 228

117.aktieägaravtalet, t.ex. att aktiebreven skall förses med påskrift om atts. 228

118.det finns ett sådant avtal (jämför ABL 6:2, 1 st. 5 p.). Rättsverkning­s. 228

119.arna därav kan dock antas vara begränsade.228s. 228

120.Om aktiebreven deponeras, t.ex. hos en bank, försvårar det för ens. 228

121.delägare att förfoga över aktierna. En övergång av ägandet får sak­s. 228

122.rättsliga verkningar först efter tradition (avsnitt 4.8.7). Vidare krävss. 228

123.företeende av aktiebreven för att någon skall bli införd i aktiebokens. 228

124.och därmed få rätt att rösta för aktierna på bolagsstämman (ABL 5:9s. 228

125.och 7:2). Deponerade aktiebrev kan dessutom utgöra säkerhet förs. 228

126.sanktioner, t.ex. vite.229s. 228

127.Påskrift enligt ovan och deponering av aktiebreven kan dock intes. 228

128.hindra oönskade förvärv genom bodelning och arvskifte, särskilts. 228

129.inte vid enmansdödsbon. (Se vidare i avsnitt 5.2.5 c.) Vid bodelnings. 228

130.under livstiden kan ett äktenskapsförord, vari ägarmakens aktier görss. 228

131.till dennes enskilda egendom, vara ett viktigt medel för att undvikas. 228

132.både kostnader och oönskade aktieförvärv (Se vidare i avsnitten 5.2.1s. 228

133.och 5.3.3.)s. 228

Förköpsklausul i aktieägaravtal

1.a) Introduktions. 228

2.Genom en förköpsklausul i ett aktieägaravtal ges befintliga aktieägare,s. 228

3.eller annan, rätt att förvärva en post aktier innan den övergår till ens. 228

4.ny ägare. En sådan avyttringsbegränsning kan avse både singular- ochs. 228

5.universalfång. Tas däremot en förköpsklausul in i bolagsordningens. 228

6.får den, som sagt, endast innefatta överlåtelser (avsnitt 4.3.1). Aktie­s. 228

7.ägare, som vill ha med ett förköpsförbehåll avseende singularfång,s. 228

8.kommer sannolikt att placera en sådan klausul i bolagsordningen. 144 Därmed undviker man de osäkerheter, bl.a. i sakrättsligt avseende, som utgör en del av effekterna av aktieägaravtalen.s. 228

9.Konsortialavtal kan förekomma i alla bolag. Kontroll över ägandet av ett börsnoterat företag nås dock i regel med andra medel. I onote­ rade små och medelstora, särskilt familjeägda, bolag är aktieägaravta­ len viktiga instrument i syfte att bibehålla en intakt ägarkrets, med en viss balans mellan ägarna.s. 230

10.Grunderna för tolkning av hembudsklausuler i bolagsordning­ en förefaller i regel användas även för tolkning av aktieägaravtalen (avsnitt 4.2.1)230 Till skillnad från bolagsordningen, som gäller för alla aktieägare, även nytillkommande, kan dock ett aktieägaravtal vara begränsat till en viss sluten krets. Därmed kan, enligt min åsikt, ifrågasättas om inte hänsyn till subjektiva överväganden bör kunna tas, åtminstone innan en ny ägare tillträtt avtalet.s. 230

11.Sker övergång av ägande till aktier, trots att det i ett aktieägaravtal stipulerade förfarandet inte iakttagits, är rättsverkningarna osäkra. Möjligheten till bl.a. godtrosförvärv eller skadestånd berörs närmare i avsnitt 4.8.6-7.s. 230

12.Antagligen kan en förköpsklausul i ett aktieägaravtal inte användas analogt på övergång av äganderätt till teckningsrätter och delbevis. Se vidare i avsnitt 6.2.8. (Jämför avsnitt 4.2.2 om motsvarigheten vid avyttringsbegränsningar i bolagsordningen.) b) Allmänt om utformningen En förköpsklausul i ett aktieägaravtal kan, som sagt, avse övergång av ägande till aktier eller begränsas till överlåtelser. Eftersom förköpsrätt avseende singularfång numera kan tas in i bolagsordningen (avsnitt 4.3), torde, som nämnts, förköpsförbehåll i aktieägaravtal främst ha funktionen att, vid universalfång, skynda på skeendet, i relation till en hembudsklausul.s. 230

13.Allmänt sett är det lämpligt att räkna upp de fång som skall omfat­ tas av förköpsrätten. Det ökar förutsebarheten. Vidare bör i avtalet även nämnas de som inte innefattas, exempelvis arv av aktier till en avliden aktieägares avkomling. En sådan formulering kan bl.a. funge-s. 230

14.145s. 231

15.ra som ett medel att förmå en efterlevande make att avstå från sins. 231

16.arvsrätt (AB 3:1, 1 st. 1 p.), vilket medför att gemensamma barn intes. 231

17.behöver vänta på sitt arv till den efterlevandes frånfälle (jämför ABs. 231

18.3:1-2). Beträffande risken för kringgåenden vid preciseringar ochs. 231

19.angivande av undantag, se avsnitten 6.2.4-5.s. 231

20.Om konsortiemedlemmarna vill att en påtänkt ny aktieägare skalls. 231

21.anges i en ansökan om förköp, bör det noteras i avtalet. Det behöver,s. 231

22.som tidigare nämnts (4.4.1), inte ske, om ett förköpsförbehåll är inta­s. 231

23.get i bolagsordningen.s. 231

24.Det vanliga är, att övriga aktieägare ges förköpsrätt med lika ellers. 231

25.proportionell fördelning av den aktuella aktieposten. Fördelas aktier­s. 231

26.na proportionellt rubbas inte maktförhållandet mellan kvarvarandes. 231

27.ägare. Inget hindrar att även andra än befintliga aktieägare ges för­s. 231

28.köpsrätt.s. 231

29.Vill aktieägarna, att ett konsortialavtal skall innefatta även upplå­s. 231

30.telse av begränsade sakrätter, exempelvis panträtt, skall det framgå avs. 231

31.avtalet. Som tidigare nämnts, kan klausuler i bolagsordningen endasts. 231

32.avse övergång av ägande.s. 231

33.Av ett aktieägaravtal bör framgå, att det skall bestå vid en konsortie-s. 231

34.medlems frånfälle. Ett konsortium betraktas, som tidigare nämntss. 231

35.(avsnitt 4.8.2 a), som ett enkelt bolag och ett sådant skall i regel trädas. 231

36.i likvidation när en bolagsmans avlider (HBL 2:26 och 4:7).s. 231

37.När en aktieägare avlider träder dödsboet i dennes ställe. Därvids. 231

38.sker ingen övergång av äganderätten. Det kan inte förhindras genoms. 231

39.aktieägaravtal, varav framgår att det omfattar (överlåtelse eller) över­s. 231

40.gång av ägande. Om ett avtal, som explicit innefattar fall där ”döds­s. 231

41.boet träder in i en avliden konsortiemedlems ställe”, är bindande, ärs. 231

42.inte prövat. Det får anses mycket tveksamt, eftersom dödsboet kans. 231

43.sägas vara identifierat med den avlidne.231 Däremot kan av ett avtals. 231

44.framgå t.ex. att dödsbodelägare, som avser att sälja sin andel i döds­s. 231

45.boet, först skall erbjuda aktierna till övriga aktieägare. Av avtalet kans. 231

46.även framgå att den dödsbodelägare som, efter bodelning/arvskifte,s. 231