Citat i kontext

5 · .3.3 Nâgot om problemets historiska rötter

1.Det dilemma som vi hâr möter âr pâ sâtt och vis oundvikligt, för det följer av distinktionens historia - vilket vill sâga att problemet fınns inskrivet i denna konstruktions sjâlva vâsen, sâ som detta har förmedlats till oss.s. 34

2.Vi har att göra med en begreppslig konstruktion som hârrör frân en period, under vilken det tedde sig sjâlvklart att de juridiska formerna skulle âterföras pâ de vetenskapligt konstaterbara empiriska fenomenen. Den distinktion mellan tolkning och utfyllning, som det laboreras med i modern nordisk avtalsrâtt, gâr som vi har sett tillbaka pâ nâgra formuleringar i första upplagan av Ussings "Aftaler” frân 1931. Vid denna tidpunkt var uppgörelsen med idealismen i filosofin avklarad.633 Den nya realistiska ideologin hade spridit sig ut över akademin - âven till juridiken.634 I Uppsala förmedlades budskapet av Lundstedt, och nu vars. 34

3.239s. 34

4.Uppsalaskolans inflytande som starkast.635 Man visste inte exakt hur dets. 35

5.skulle gâ till, men man levde i trygg förvissning om, att atskilliga av des. 35

6.manga ganger vaga och diffusa begrepp, som juridiken tvingats laboreras. 35

7.med under den förvetenskapliga eran, snart skulle ersattas med konkreta,s. 35

8.matbara och kontrollerbara storheter. Det var en spannande tid.s. 35

9.Nâr Fredrik Stang lamnade sin professur 1932, gav han en avskeds-s. 35

10.föreslâsning som fangar tidsandan pa ett slaende satt:s. 35

11.Stang tanker har pa internationaliseringen, den sociala utvecklingen,s. 35

12.industrialiseringen och pa den romanistiska râttsvetenskapens stagnations. 35

13.- men ocksâ pâ den utveckling mot en enhetsvetenskap, som i dettas. 35

14.skede allmânt antogs vara oundviklig och pâ god vâg. En verklighet ochs. 35

15.en vetenskap - det var en absolut central förestâllning for den i vids. 35

16.mening realistiska modernismen.637 Stang skisserar konsekvenserna fors. 35

17.juridikens del:s. 35

18.240 Och tank dig en tolkningslara anpassad efter sprakvetenskapens, psykologins och logikens landvinningar...639 Den numera "traditionella" dis­ tinktionen mellan tolkning och utfyllning ar formulerad i denna anda - öppnande, verklighetstillvand och reformistisk. Den har begavats med en, for oss nagot svarhanterlig, radikal-empiristisk kvalitet. Genom dis­ tinktionen mellan tolkning och utfyllning framstalls den betydelse som tolkningen syftar till att klarlagga, som ett fenomen som ratteligen borde studeras strangt vetenskapligt. I sin scientistiska 30-talsskepnad ars. 35

19.241s. 36

20.distinktionen inte tânkt som en râttvisande förklaring av tolkningsförfa­s. 37

21.randet i domstol, utan âr snarare att berrakta som ett uttryck för dets. 37

22.râdande vetenskapsidealet. Distinktionen har en udd, riktad mot dens. 37

23.âldre juridikens instâllning till tolkningsfragorna. Den sâger râtt besetts. 37

24.inte vad tolkning âr, utan vad tolkning borde vara - om juridiken skalls. 37

25.kunna vara en vetenskap.s. 37

26.Men den attityd som hâr kommer till uttryck har gâtt förlorad för oss.s. 37

27.Aven om distinktionens form bestâr, har vi inte lângre nâgon möjlighets. 37

28.att förstâ den som det var tânkt. Vi saknar den nödvândiga övertygel-s. 37

29.sen.640 Följaktligen blir den uppfordrande gest, med vilken distinktionens. 37

30.pekar pâ den konkreta empiriska verkligheten, i vâra ögon tom.641 Dettas. 37

31.vill sâga, att vi inte vet hur vi skulle bete oss för att nârmare beskriva des. 37

32.realiteter som distinktionen synbarligen syftar pâ. De ansprâk soms. 37

33.âtskillnaden mellan tolkning och utfyllning reser, kan inte försvaras pâs. 37

34.det sâttet. Det âr nâstan som om distinktionen mellan tolkning ochs. 37

35.utfyllning inte behövde nâgon substans.642 Som om blotta formen vores. 37

36.nog. Och vi hanterar vâl den i det nârmaste ocksâ som om den vore axi-s. 37

37.omatiskt given. Den âr ett instrument, som tycks möjliggöra en realistisks. 37

38.analys av domstolarnas tolkningsresonemang. Man fâr inte gâ över grân­s. 37

39.sen för vad det faktiska tolkningsunderlaget tillâter, och dölja sina râtts-s. 37

40.liga vârderingar under ’’tolkningens tâckmantel” - man fâr inte pâstâ atts. 37

41.man tolkar nâr man egentligen fyller ut. Det har stândigt varit dens. 37

42.moderna avtalsrâttsvetenskapens budskap till domstolarna.s. 37

43.Men om man vânder kritiken tillbaka mot râttsvetenskapen? Fâr mans. 37

44.pâstâ att det âr skillnad pâ tolkning och utfyllning trots att ett sâdants. 37

45.242 pâstâende âr svârt att förlika med domstolarnas sprâkbruk? Fâr man grunda sin analys av praxis pâ en begreppslig distinktion som, sâvitt man vet, mycket vâl skulle kunna vara rent fiktiv? Râttsvetenskapens syn pâ sin eğen roll i sammanhanget kanske bâst kan karakteriseras som ambi­ valent. Râttspraxis överordnade stâllning erkânns och ifrâgasâtts samtidigt. Vânder man sig sâledes till den vetenskapliga diskursen med frâgan hur distinktionen mellan tolkning och utfyllning skall förstâs sâtts man ut pâ ett gungfly. Vad som förutsâtts vara en deskriptiv grund visar sig vara normativ och vice versa, och man fâr kânslan att svaret beror pâ ât vilket hâll man för stunden riktar sin uppmârksamhet.s. 37

46.I och med att vi har tappat bort den ursprungliga râttfârdigande ideologin tycks det vara svârt att komma lângre ân sâ med den traditionella distinktionen mellan tolkning och utfyllning. Vi har tvâ textslag - praxis och doktrin - samt den ena kategorins i distinktionen mellan tolkning och utfyllning manifesterade ansprâk pâ, att kunna se igenom det sprâk som kommer till anvândning i den andra kategorin. Lennart Vahlen har gjort det enda egentliga försöket att komma vidare frân denna punkt - vi bekantade oss med hans projekt ovan i avsnitt 3.2.643s. 38

47.243s. 38

48.Vahlen skrev vid en tidpunkt dâ den syn pâ begreppsbildningen ochs. 39

49.begreppsanalysen, som i svensk juridik försvarades frâmst av Uppsalasko-s. 39

50.lans anhângare, hade övervunnits. Man ansâg inte lângre, att de juridiskas. 39

51.begreppen skulle ersattas med empiriskt-vetenskapliga alternativ. Det nyas. 39

52.vetenskapsidealet, vars namnkunnigaste företrâdare var Alf Ross, krâvdes. 39

53.istallet en funktionellt korrekt analys av det juridiska normsystemet.644s. 39

54.Vahlen tog denna ide om vetenskaplighet - precis lika strang som dens. 39

55.foregâende generationens, men inriktad mot en annan verklighet - tills. 39

56.tolkningslaran. Och med avseende pâ distinktionen mellan tolkning ochs. 39

57.utfyllning blev effekten en total omkastning av frâgestâllningen.s. 39

58.Vahlen vânde sig, som vi minns, mot den hittillsvarande doktrinen.s. 39

59.Han kunde konstatera att de allmant hâllna, normativa principer soms. 39

60.man sâ lângt litat till saknade verifiering i rattstillampningen, ochs. 39

61.rekommenderade ett ingâende studium av praxis i tolkningsmâl. I Vahl-s. 39

62.ens avtalsrâtt âr den traditionella distinktionen mellan tolkning ochs. 39

63.utfyllning inte ett instrument, ingenting som effektivt kan anvândas förs. 39

64.att avslöja var tolkningsbegreppets grânser gâr, utan en ofullstândig, allt­s. 39

65.för enkel och av förutfattade meningar bestâmd bild av den komplexas. 39

66.realitet som âterfınns i förefıntlig praxis och endast dâr.645s. 39

67.Vi skulle kunna sâga att Vahlen bibehâller distinktionen mellan fik-s. 39

68.tion och realitet - i klassisk modernistisk tappning - men tillâmpar dens. 39

69.244 mera radikalt.646 Âven râttsvetenskapens pâstâende, att det âr skillnad pâ tolkning och utfyllning, skall enligt Vahlen vara grundat i pâvisbara realiteter. Nâgon sâdan vidareutveckling av begreppsbildningen har vi nu inte tillgâng till.647 Men kunde man inte tânka sig, att det slutligen har blivit dags att genomföra den analys som Vahlen ansâg nödvândig? Anta att man kunde bortse frân de svârigheter som, enligt vad som pâstods i föregâende avsnitt, mâste vara förknippade med varje försök att fınna den hâr aktuella rdttsvetenskapliga terminologins innebörd i praxis, ochs. 39

70.245s. 40

71.anta att man kunde övertyga sig sjalv om att Vahlens projekt âr lika rele­s. 41

72.vant och meningsfullt nu som i början pa sextiotalet. Redan Vahlens. 41

73.ansâg ju att tiden var ”mogen for en mera konkret diskussion av [tolk-s. 41

74.ningslarans] frâgestâllningar” .648 Att det egentligen inte har hant nagon­s. 41

75.ting sedan dess - pa dryga fyra decennier - far vi dâ försöka förklara soms. 41

76.en tillfâllig lapsus av vetenskapen. Nâ, vill man âteruppta arbetet fâr mans. 41

77.helt enkelt se till att ta itu med analysen av den ansenliga mângd tolk-s. 41

78.ningspraxis som faktiskt föreligger (och det âr bâst att man dârvid intes. 41

79.tar alltför seriöst pâ frâgan, hur man skall kunna veta exakt vad det ârs. 41

80.man letar efter).s. 41

81.Lyckligtvis tycks startpunkten vara given — för i NJA 1999 s 629 fanns. 41

82.HD för första gângen anledning att explicit ta stâllning till hur grânsens. 41

83.mellan tolkning och utfyllning skulle dras.649 Det skulle kunna vara rim-s. 41

84.ligt att börja dâr.s. 41