1.RÅ 1956 fi 1135-37kulturja, litteraturpis. 5
2.RÅ 1965 fi 826-28kulturja, kulturpriss. 5
3.RÅ 1968 6 323kulturnejs. 5
4.RÅ 1968 6 763kulturnejs. 5
5.RÅ 1970 6 1556idrottjas. 5
6.RÅ 1974 6 1402-4kulturnejs. 5
7.RÅ 1976 ref 1271miljövårdja, delviss. 5
8.RÅ 1976 ref 127 IImiljövårdnejs. 5
9.RÅ 1977 Aa 4kulturnejs. 5
10.RÅ 2000 ref 31 Ikulturja, delviss. 5
11.RÅ 2000 ref 31 IImiljövårdjas. 5
12.I de följande avsnitten berörs inledningsvis den definition av reklams. 5
13.som finns i reklamskattelagen. Därefter diskuterar jag förekomsten is. 5
14.rättstillämparens motiveringar, av de kriterier för omkostnadskvalifi-s. 5
15.kation av sponsringskostnader som diskuterats i kapitel 3, nämligens. 5
16.direkt motprestation och förväntade effekter. Jag redovisar i ett särskilts. 5
17.avsnitt sådana iakttagelser, som kan tala för att även andra kriterier kans. 5
18.ha legat till grund för avgörandena.s. 5
19.Här skall också framhållas att antalet rättsfall från RR är litet på dets. 5
20.aktuella området. De få avgöranden som finns spänner dessutom övers. 5
21.en lång tidsrymd, vilket ger anledning att undersöka om bedömnings. 5
22.arna i något avseende ändrats över tiden. Dessa särskilda frågor diskus. 5
23.teras i kommentaren under 4.6 nedan.s. 5
24.40s. 5
25.Avslutningsvis diskuteras mycket översiktligt viss nyare kammar rättspraxis på området.s. 6
Definitionen av reklam i reklamskattelagen
1.Bedömningen av avdragsrätten för marknadsföringskostnader som har karaktär av reklam eller PR görs som redan påpekats på grundval av de allmänna reglerna för inkomstslaget näringsverksamhet. Den ter minologi som härvid används av lagstiftaren är helt enkelt ”utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster (IL). Den övergripande term som brukar användas för att generellt karaktärisera avdragsgilla utgif ter i detta inkomstslag är emellertid uttrycket driftkostnader. Även om just reklam- och PR-kostnader sålunda inte existerar i lagstiftarens inkomstskatterättsliga terminologi kan det vara av intresse att studera hur reklam beskrivs i andra skatterättsliga sammanhang.s. 6
2.Enligt 1§ 2 st. punkt 2 lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam avses med uttrycket reklam ”meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst”. Här måste framhållas att än damålet med denna definition är den för de skattskyldiga typiskt sett betungande avgränsningen av skattebasen för reklamskatt. Det grund läggande syftet med bestämmelserna om kostnader i näringsverksamhet är emellertid helt annorlunda, nämligen att avgränsa de för den skatt skyldige gynnande bestämmelserna om avdragsrätt. Denna avdragsrätt vilar främst på det samband med intäkter som beskrivs i 16 kap. 1 § IL, och endast sekundärt på kostnaders karaktär enligt speciella regler. För just reklam- och PR-kostnader saknas som nämnts sådana sekundära regler. Reklamskattelagens definition av reklam har alltså inte inkorpo rerats eller eljest omnämnts i inkomstskattelagstiftningen.s. 6
3.Mot denna bakgrund kan det antagandet göras, att definitionen i reklamskattelagen av uttrycket reklam saknar generell självständig be tydelse i inkomstskatterättsliga sammanhang. Detta utesluter inte att definitionen kan ha kommit till rättstillämparens hjälp i enskilda så dana avgöranden.3s. 6
4.41s. 6
Direkt motprestation
1.De kostnader som prövats i de undersökta avgörandena har huvuds. 7
2.sakligen varit hänförliga till ekonomiskt stöd av idrottsliga eller andras. 7
3.kulturella aktiviteter och investeringar. Det har således inte varit frågas. 7
4.om traditionell reklam, såsom exempelvis annonsering, utan om åtgärs. 7
5.der vilka möjligen kunnat medföra goodwill för det skattskyldiga fös. 7
6.retaget, men vilka inte särskilt framhållit saluförda produkters kvalitets. 7
7.eller liknande. Det har alltså i princip rört sig om utgifter vilka framstårs. 7
8.som tämligen centrala och typiska för det sponsringsbegrepp som jags. 7
9.beskrivit ovan.4 Uttrycket sponsring har emellertid endast kommit tills. 7
10.användning i de nyare avgörandena, vilket torde bero på att ordet intes. 7
11.fick utbredning i det svenska språket förrän under 1980-talet.s. 7
12.Det skall genast sägas att man i äldre praxis inte ens finner antyds. 7
13.ningar om att rätten prövat förekomsten av direkta motprestationers. 7
14.från den eller de som fungerat som mottagare av sponsringen. Dettas. 7
15.slags kriterium på samband mellan kostnader och den skattskyldigess. 7
16.verksamhet och intäkter har inte kommit till uttrycklig användning is. 7
17.RR:s bedömningar av utgifter för PR och andra goodwillskapande åts. 7
18.gärder förrän i och med de rättsfall som avgjordes i april 2000. I de falls. 7
19.där substantiella motiveringar tidigare alls lämnats har man, som visass. 7
20.i nästföljande avsnitt, i stället fokuserat på de effekter som sponsringens. 7
21.kunnat tänkas få.5s. 7
22.Men betyder då detta att kriteriet direkt motprestation tidigare saks. 7
23.nat betydelse vid bedömningen av sådan sponsring som nu är ifråga?s. 7
24.Enligt min mening vore detta en alltför långtgående slutsats. Samtligas. 7
25.de äldre undersökta rättsfallen synes ha behandlat situationer, där någras. 7
26.motprestationer inte avtalats. Det ekonomiska stödets karaktär förefals. 7
27.ler i dessa äldre mål oftast inte ha varit av sådant slag att det överhus. 7
28.vudtaget aktualiserat direkta motprestationer. RR:s äldre praxis bestårs. 7
29.alltså främst av fall, där bedömningen av sambandet mellan utgifters. 7
30.och verksamhet inte tagit utgångspunkt i så konkreta företeelser soms. 7
31.skyltar, affischpelare, sponsorpaket eller liknande, utan fått vila på ens. 7
32.allmän bedömning av kausalsambandet mellan kostnader och verksams. 7
33.het. Ett viktigt övergripande syfte med detta kapitel är naturligtvis atts. 7
34.diskutera vilken betydelse denna äldre praxis skall tillmätas när gäls. 7
35.lande rätt diskuteras idag, främst mot bakgrund av de avgöranden soms. 7
36.träffades under 2000 och vilka strax skall refereras.s. 7
37.42s. 7
38.Här bör således särskilt framhållas att det till helt nyligen saknats prejudikat avseende avdragsrätten vid sponsringsavtal vilka utformats med direkta och urskiljbara prestationer från såväl sponsorns som från den sponsrades sida. Ett skäl till detta har förmodligen varit att de nu mera så vanliga ”sponsorpaketen” trots allt är en relativt ny företeelse i svenskt ekonomiskt liv.s. 8
39.Det var mot denna bakgrund konsekvent av RR att bevilja pröv ningstillstånd för bl.a. det mål som rörde Pharmacia Upjohns stöd till Operan i Stockholm, och i vilket sådana prestationer åberopats (RÅ 2000 ref 31 I, i det följande även kallat Pharmaciamålet).6 De skatt skyldiga företagen i domarna ingick tidigare i Statsföretaggruppen, sedermera Procordia, och återfanns senare i Pharmacia & Upjohnkoncernen. Omständigheterna var bl.a. följande.s. 8
40.Ett avtal om huvudsponsorskap för operans internationella verk samhet träffades 1989 mellan dåvarande Procordia m.fl. och Kungliga Teatern AB (Operan i Stockholm). Enligt avtalet som löpte fram t.o.m. 1994 skulle 9 mkr. erläggas årligen. Beloppet skulle berättiga Procordia till ett antal motprestationer av olika slag, av vilka de viktigaste var följande.s. 8
41.Procordia gavs rätt att i sin marknadsföring omnämna att Procordia var huvudsponsor för Operans internationella verksamhet. Bolaget dis ponerade vidare utan extra kostnad fem egna föreställningskvällar på Operan per år. Föreställningarna kunde helabonneras eller platserna utnyttjas i önskad omfattning. Det gavs också möjligheter att anordna olika former av mottagningar. Vid helabonnerad föreställning skulle hela operahuset ställas till förfogande, i annat fall något av representationsrummen. Procordia erhöll utan extra kostnad sex biljetter på fasta platser samt därutöver tjugo biljetter till varje premiärföreställning på Operan (Operan angavs ha cirka sex premiärer per år). I anslutning till föreställningsverksamheten disponerade Procordia i mån av tillgång utrymmen för representation.s. 8
42.Inom ramen för samarbetet skulle också ges möjligheter till egna evenemang. Vart tredje år kunde en galakväll på Operan arrangeras endast för Procordia med gäster. I samband med Operans utlandsturnéer skulle Procordia ges möjligheter till marknadsföring och represen tation, samt erhålla ytterligare biljetter. Enligt avtalet skulle också etts. 8
43.43s. 8
44.marknadsförings- och profilprogram för samarbetet utarbetas. En dels. 9
45.av marknadsföringsprogrammet skulle utgöras av en annonskampanj.s. 9
46.Dessutom skulle massmediakontakter kartläggas, en informationsskrifts. 9
47.sammanställas och reklamaktiviteter utarbetas. De sponsrande bolagens. 9
48.erhöll vidare en tavla eller skulptur som skulle symbolisera samarbetets. 9
49.mellan Procordia och Operan. Samarbetet skulle exponeras på en tavlas. 9
50.i operahusets entré. Härutöver skulle Procordia erhålla exponering is. 9
51.informationsmaterial.s. 9
52.De skattskyldiga bolagens argumentation baserades i stor utsträcks. 9
53.ning på hänvisningar till det antagna värdet av sponsring, sådant dettas. 9
54.kommer till uttryck inom företagsekonomin. Härvid framhölls särskilts. 9
55.det affärsmässiga syftet, men hänvisades även till utvärderingar som bos. 9
56.lagen låtit göra. Det pekades på att sponsringen inte kopplades till kons. 9
57.cernbolagens produkter, utan enligt de skattskyldiga hade som syfte atts. 9
58.förbättra viss negativ renommé som Statsföretag tidigare haft, och soms. 9
59.man numera ansåg belastade Procordia. RSV å sin sida gjorde gällandes. 9
60.att motprestationerna varit blygsamma liksom att bolaget inte utnyttjats. 9
61.sponsringsavtalet i resultatfrämjande syfte. Man ansåg att det antingens. 9
62.rörde sig om icke avdragsgill representation eller likaledes icke avdragss. 9
63.gilla gåvor. Länsrätten vägrade yrkat avdrag medan Kammarrätten is. 9
64.Stockholm medgav det i sin helhet.s. 9
65.RR, som beviljade avdrag med halva det yrkade beloppet, gjordes. 9
66.i sina domskäl viktiga principiella uttalanden om betydelsen av dis. 9
67.rekta motprestationer vid bedömning av avdragsrätten för sponsring.s. 9
68.Förekomsten av motprestationer ställdes härvid mot gåvobegreppet pås. 9
69.ett sätt som förtjänar att redovisas utförligt.s. 9
70.Rätten redogjorde inledningsvis för de allmänna bestämmelser i 20§s. 9
71.KL vilka avgränsade själva det skatterättsliga omkostnadsbegreppet.s. 9
72.Härvid gällde, liksom enligt IL, att omkostnader kännetecknas av atts. 9
73.de har visst samband med intäkterna. Det skall närmare bestämt röras. 9
74.sig om omkostnader ”för intäkternas förvärvande och bibehållande”.7s. 9
75.Därefter pekade man på uppräkningen i andra stycket av vad som intes. 9
76.är avdragsgillt, dvs. bl.a. levnadskostnader och gåvor. Enligt inlednings. 9
77.en av RR:s domskäl skall dessa avdragsförbud förstås så, att levnadss. 9
78.kostnader och gåvor inte är avdragsgilla, även om de samtidigt utgörs. 9
79.44s. 9
80.omkostnader. Avdragsförbudet utgör således i juridisk- teknisk menings. 10
81.lex specialis i förhållande till bestämningen av nettoinkomstbegreppets. 10
82.i första stycket. Av detta kan dras den principiellt mycket intressanta slutsatsen, att omkostnadsbegreppet och det skatterättsliga gåvobegreppet enligt RR delvis sammanfaller, och således inte avgränsar varandra, varken positivt eller negativt. En och samma kostnad kan vid sådant förhållande samtidigt utgöra omkostnad och gåva.8s. 10
83.Vid bedömningen av avdragsrätten för sponsring skall man, om den skattskyldige är ett aktiebolag, enligt rätten först undersöka huruvida kostnaderna ifråga utgör omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Endast om det är uppenbart att det saknas sambands. 10
84.mellan sponsring och intäkter skall avdrag vägras på denna grund. En presumtion för omkostnadsstatus kan således sägas föreligga. Dennas. 10
85.tillämpades i Pharmaciamålet och RR betraktade uttryckligen den aks. 10
86.tuella sponsringen i sin helhet som sådana omkostnader för intäkternass. 10
87.förvärvande och bibehållande, som omtalades i 20§ 1 st. KL.s. 10
88.Därmed återstod frågan om dessa omkostnader samtidigt utgjorde gåvor, och därför trots allt inte var avdragsgilla.9 Rätten gjorde här vid flera principiella uttalanden om innebörden av gåvobegreppet, ochs. 10
89.knöt dessa till förekomsten av motprestationer. RR framhöll att dets. 10
90.inte finns något för alla förhållanden enhetligt gåvobegrepp, men atts. 10
91.alla former av gåvor ändå kännetecknas av att de tre s.k. gåvorekvisiten samtidigt är uppfyllda. Dessa är förmögenhetsöverföring, frivillighets. 10
92.och gåvoavsikt. Av detta följer enligt RR, att ingen gåva föreligger oms. 10
93.mottagaren utfört motprestationer, och värdet av dessa svarar mot den lämnade ersättningen. Med ”detta” syftar rätten troligen främst på re-s. 10
94.kvisitet förmögenhetsöverföring, vilket ju inte är uppfyllt när ersättnings. 10
95.och motprestation har samma objektiva värde. Det framhölls vidares. 10
96.att för avdragsrätt relevanta motprestationer kan vara av många olikas. 10
97.slag, såsom t.ex. reklam, men även tjänster som mer indirekt kommers. 10
98.sponsorn till godo kan tillerkännas relevans. Rätten sammanfattade sins. 10
99.principiella syn på betydelsen av motprestationer enligt följande:s. 10
100.45s. 10
101.Slutsatsen av vad nu sagts är att sponsring träffas av förbudet mot avdrags. 11
102.för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestations. 11
103.och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som hars. 11
104.ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan sess. 11
105.som indirekta omkostnader i denna.”s. 11
106.I det aktuella fallet gjorde RR därefter bedömningen att Pharmaciass. 11
107.sponsorbidrag var avdragsgilla till den del de utgjorde lokal-, repres. 11
108.sentations-, personal-, eller reklamkostnader.10 Återstoden motsvaradess. 11
109.inte av några motprestationer och utgjorde således gåva. Eftersom dets. 11
110.saknades möjlighet att ”...med någon större grad av precision fastställas. 11
111.hur stor del av sponsorersättningen som i enlighet med det sagda kans. 11
112.anses belöpa sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter”...,s. 11
113.medgavs skönsmässigt avdrag med hälften av det yrkade beloppet.s. 11
114.RR avgjorde samtidigt med Pharmaciamålet ytterligare ett mål oms. 11
115.sponsring. I domen RÅ 2000 ref 31 II (nedan även kallat Falconmålet)s. 11
116.hade bryggeriet Falcon yrkat avdrag för miljövårdande sponsring avs. 11
117.projekt Pilgrimsfalk, vilket bedrevs av Svenska Naturskyddsföreningens. 11
118.och Göteborgs Ornitologiska Förening. Syftet med projektet var atts. 11
119.säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige. Även i detta avgörande gavs. 11
120.rätten uttryck för sin principiella syn på värdet av direkta motprestas. 11
121.tioner. Avdrag medgavs emellertid på annan grund (effekter).11 Domens. 11
122.innebär, som jag läser den, att den direkta motprestationen visserligens. 11
123.möjliggör avdrag eftersom någon gåva vid sådant förhållande inte ansess. 11
124.föreligga. Adekvata direkta motprestationer utgör härigenom tillräckligs. 11
125.betingelse för avdragsrätt.12 Däremot synes den direkta motprestationens. 11
126.inte vara en nödvändig betingeke för avdrag, eftersom sponsring enligts. 11
127.motiveringen även kan utgöra en indirekt omkostnad hos sponsorn.13s. 11
128.Denna möjlighet analyseras i nästföljande avsnitt om förväntade efs. 11
129.fekter.s. 11
Förväntade effekter
1.Man finner i RR:s praxis avseende avdragsrätten för reklam- och PR-s. 11
2.kostnader av sponsringskaraktär således endast två mål där direktas. 11
3.46s. 11
4.motprestationer har fått uppmärksamhet.14 Dessa båda mål är emels. 12
5.lertid helt färska och måste tillmätas avgörande betydelse vid analysens. 12
6.av gällande rätt. Det omkostnadskriterium som främst varit föremål förs. 12
7.bedömning i de övriga av de undersökta avgörandena, är emellertid dets. 12
8.eventuella allmänna reklam-, PR-, eller goodwillvärde som kunnat blis. 12
9.effekten av de nedlagda kostnaderna, och således konstituera ett sams. 12
10.band av det slag som stipuleras för avdragsrätt. Avdragsrätt har i fleras. 12
11.fall befunnits föreligga endast med hänvisning till sådana effekter, ochs. 12
12.utan åberopande av några direkta motprestationer. I det följande måstes. 12
13.naturligtvis diskuteras huruvida domarna 2000 medför att dessa äldres. 12
14.avgöranden förlorat prejudikatvärde.15s. 12
15.Det är emellertid långt ifrån alltid som RR alls uttalar sig om skäs. 12
16.len för sina ställningstaganden. I RÅ 1956 fl 1135-37 medgavs avdrags. 12
17.för ett litteraturpris om 5.000 kronor, instiftat av Svenska Dagbladet.s. 12
18.Enligt RSV var syftet med priset att skapa goodwill.16 Även om ingets. 12
19.sägs om detta i notisen finns det knappast anledning att anta annats. 12
20.än att RSV har rätt. KR, i vars dom RR inte gjorde någon ändring,s. 12
21.konstaterade endast att den skattskyldige var berättigad till avdraget.s. 12
22.Någon direkt motprestation synes varken ha förekommit eller berörtss. 12
23.av parterna eller av domstolarna.s. 12
24.Det dröjde sedan nästan tio år innan en liknande fråga kom på RR:ss. 12
25.bord. Detta skedde i RÅ 1965 fi 826-28, där fråga var om avdragsrättens. 12
26.för ett kulturpris, det s.k. Läkerolpriset, som utdelades i Danmark avs. 12
27.ett dotterbolag till den svenska tablettillverkaren. Enligt RSV deladess. 12
28.priset ut för insatser i danskt kulturliv, och dess syfte var att främjas. 12
29.avsättningen av företagets produkter.171 litteraturen har framhållits ens. 12
30.omständighet som inte framgår av notisen, nämligen att det skattskyls. 12
31.diga bolaget särskilt åberopade att priset resulterat i betydande upps. 12
32.märksamhet i tidningar såväl som i radio.18 Härigenom hade kännes. 12
33.dom om priset, och således positiva upplysningar om Läkerol, tack vares. 12
34.instiftandet av priset kommit att spridas generellt till allmänheten. Dens. 12
35.för priset avsatta summan skulle enligt bolaget understiga PR-värdet avs. 12
36.den sålunda erhållna uppmärksamheten.s. 12
37.KR medgav avdraget utan annan motivering än att det utgjort drifts. 12
38.kostnader för bolaget, och RR lämnade taxeringsintendentens besvärs. 12
39.47s. 12
40.utan bifall. Även om inget substantiellt således sägs i motiveringen, kans. 13
41.det naturligtvis inte uteslutas att den tydligen ostridiga massmedialas. 13
42.uppmärksamheten var av avgörande betydelse för utgången.19 Ett sås. 13
43.dant antagande behöver emellertid explicit bekräftelse för att det skalls. 13
44.bli mer än just ett antagande. Det förefaller vidare inte som om någras. 13
45.direkta motprestationer var för handen eller eljest berördes.s. 13
46.Rättsfallet RÅ 1968 fi 323 gällde bl.a. utgifter som det skattskyldigas. 13
47.företaget, krafttillverkaren Adolfsfors AB, haft för att bekosta utförans. 13
48.det av en väggmålning i ortens församlingshem. Som grund för sitts. 13
49.avdragsyrkande anförde bolaget att bekostandet av väggmålningen vars. 13
50.en goodwillskapande åtgärd. Prövningsnämnden ansåg att kostnadens. 13
51.inte var hänförlig till kategorin avdragsgilla reklamkostnader. Inte hels. 13
52.ler kunde den klassificeras som personalkostnad. Bolaget besvärade sigs. 13
53.men hade inte heller i KR någon framgång. KR:s dom, vilken RR intes. 13
54.gjorde ändring i, försågs tyvärr inte med någon substantiell motives. 13
55.ring, utan bolaget konstaterades endast ”med hänsyn till vad i målets. 13
56.förekommit” ej berättigat till avdrag. Lokutionen varken bekräftar ellers. 13
57.motsäger antagandet att kännedom om PR-insatser måste spridas tills. 13
58.en vidare krets för att kostnaderna för dem skall vara avdragsgilla.s. 13
59.Ett annat fall som rör sponsring av konstnärlig utsmyckning av ofs. 13
60.fentliga lokaler är RÅ 1968 fi 763. Ett keramiktillverkande företag hades. 13
61.bekostat och ombesörjt utförandet av en keramikvägg i Höganäs stadss. 13
62.hus. Det gjordes gällande att åtgärden hade reklamvärde för företaget.s. 13
63.Prövningsnämnden synes ha accepterat förekomsten av visst reklams. 13
64.värde men vägrade ändå avdrag med hänvisning till att det utgjorde ens. 13
65.gåva. KR fann likaledes att avdrag skulle vägras eftersom det rört sig oms. 13
66.en gåva. RR gjorde ingen ändring.s. 13
67.Mot bakgrund av 1968 års båda fall kan den reflektionen göras, atts. 13
68.bekostandet av utsmyckningen med modernt språkbruk avsåg en sortss. 13
69.kultursponsring. Det är väl troligt, att de skattskyldiga företag som nus. 13
70.förtiden gör liknande PR-syftande insatser, ofta förvissar sig om att fas. 13
71.sin donation dokumenterad med skyltar eller på annat vis förmedlars. 13
72.information till allmänheten om att man fungerat som sponsor. Etts. 13
73.sätt är att i sin traditionella reklam, t.ex. annonser, upplysa om sins. 13
74.kultursponsring. På detta vis kommer denna till kännedom i en vidares. 13
75.krets, vilket torde öka PR-värdet och därmed tala för avdragsrätt. Des. 13
76.hittills granskade rättsfallen bekräftar inte uttryckligen antagandet oms. 13
77.48 att sådan spridning är en förutsättning för avdrag, men de antyder en ligt min mening att så är fallet.s. 13
78.I rättsfallet RÅ 1970 fi 1556 var fråga om idrottssponsring. Det bo lag som drev Brännebrona Gästis i Götene hade erbjudit fri inkvarte ring för svenska VM-brottare som befann sig på orten för tränings läger.20 Enligt den skattskyldige tillförde åtgärden hotellrörelsen ett betydande reklam värde. KR, i vilkens dom RR inte gjorde ändring, ac cepterade detta synsätt och kvalificerade uttryckligen kostnaderna som reklamkostnader. Avdrag medgavs således. Rätten ansåg tydligen att upplåtelsen fick sådan uppmärksamhet att den gynnade hotellrörelsen i tillräcklig utsträckning. Några motprestationer uppmärksammas inte i notisen.s. 14
79.I rättsfallet RÅ 1974 A 1402 medgavs Svenska Handelsbanken av drag för bidrag till Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlan det. Bidraget kvalificerades som reklamkostnad. Däremot vägrades på grund av bristande samband med bankens rörelse avdrag för ett antal andra bidrag.21s. 14
80.Det är som framgått ingen tvekan om att rättspraxis är knapphändig ifråga om avdrag för sådan sponsring som är att hänföra till reklam- och PR-kostnad. Detta illustreras väl av att rättsfallen RÅ 1976 ref 127 I och II före 2000 var de enda referatmålen på området. Det första må let rörde PLM:s yrkande om avdrag för bidrag till kampanjerna ”Håll Skåne Rent” och ”Håll Sundet Rent”. Bolaget, som tillverkade förpack ningar, huvudsakligen av engångstyp, framhöll att dess produkter kas tades från fartyg och flöt iland, liksom att de även i övrigt kom att bidra till nedskräpningen av naturen. De konkreta argument som anfördes för avdragsrätt var, dels att bidraget möjliggjorde en bedömning av de problem som var förknippade med företagets produkter, dels att man härigenom underlättade för de uttjänta produkterna att bli omhänder tagna på ett riktigt sätt. Däremot framgår av referatet inte att bolaget uttryckligen skulle hänvisat till marknadsföringsvärdet av de vidtagna åtgärderna.s. 14
81.49s. 14
82.Det var emellertid rena marknadsföringshänsyn som RR anförde is. 15
83.sina domskäl. RR konstaterade att PLM var ensamtillverkare av en-s. 15
84.gångsförpackningar i Sverige och fortsatte:s. 15
85.”Under 1960-talets senare hälft ägde en livlig opinionsbildning rum oms. 15
86.engångsförpackningarna och deras vådor för miljövården. Utfallet av dennas. 15
87.opinionsbildning kunde antas få påtagliga återverkningar på avsättningens. 15
88.av bolagets produkter. Under sådana förhållanden är bolagets medverkans. 15
89.till Håll Skåne Rent- och Håll Sundet Rent-kampanjerna att se som etts. 15
90.led i bolagets förvärvsverksamhet och kostnaderna härför som för bolagets. 15
91.avdragsgilla driftkostnader.”22s. 15
92.Det framstår som uppenbart att grunden för avdrag är den allmännas. 15
93.positiva påverkan på bolagets rykte och namn, som dess insatser i kams. 15
94.panjerna antogs medföra. Genom att delta i kampanjen skulle det ens. 15
95.ligt RR:s synsätt framstå som om man ”drog sitt strå till stacken”, vilkets. 15
96.i sin tur kunde förväntas motverka resultatförsämringar på grund avs. 15
97.den angivna opinionsbildningen. Några till sponsorn riktade direktas. 15
98.motprestationer förefaller dock inte ha förekommit. Inte heller berörss. 15
99.denna fråga i domskälen.s. 15
100.Det är vidare värt att notera, att avdragsrätten således följer av atts. 15
101.man motverkat den ”badwill” som man själv antas ha bidragit till. Des. 15
102.skäl som enligt referatet var bolagets egna (se ovan) synes emellertids. 15
103.inte ha beaktats, och i vart fall inte uttryckligen lagts till grund förs. 15
104.avgörandet. Således är det inte den omständigheten att bolaget bidragits. 15
105.till att röja undan det skräp man själv producerat som leder till avdrags-s. 15
106.rätt, utan det förbättrade rykte man kanske får bland konsumenternas. 15
107.för att man hjälpt till. Detta synsätt är dock i helt i linje med lagtextenss. 15
108.formulering av omkostnadsbegreppet, vilket ju preciseras till att avses. 15
109.även bibehållandet av den skattskyldiges intäkter.s. 15
110.Denna distinktion återkommer, på ett för den skattskyldige mers. 15
111.negativt sätt, i RÅ 1976 ref 127 II. Kooperativa Förbundet hade läms. 15
112.nat bidrag till en liknande kampanj, städaktionen ”Vårstädning 70”.s. 15
113.Förbundets argument för avdrag var, att man genom sin produktions. 15
114.och försäljning av varor bidrog till nedskräpning och uppkomstens. 15
115.av miljöproblem. Av detta drog förbundet den slutsatsen att mans. 15
116.var moraliskt förpliktad att motverka dessa negativa effekter av dens. 15
117.50 egna verksamheten. RR avfärdade emellertid bolagets argumentation. Åberopandet av ett ansvar för den nedskräpning man ansåg sig vara upphov till kunde enligt rätten ”inte anses innefatta något sådant sam band mellan förbundets verksamhet och de ifrågavarande utbetalning arna”, som krävdes för avdragsrätt.s. 15
118.Detta tämligen kategoriska uttalande kan tolkas så, att en förplik telse som är endast moralisk inte kan konstituera ett avdragsgrundande samband. RR:s inställning förefaller logisk. Om sambandsbedömningen skall baseras endast på vad som på goda grunder kan antas främja intäkterna, saknas anledning att medge avdrag för kostnader som följt av en känsla av moralisk förpliktelse, eller som är resultatet av att man återställt sådana skador på miljön som produktionen medfört. Det är först när dessa båda sistnämnda utgiftstyper i sin tur rimligen kan antas resultera i positiva effekter på det skattskyldiga företagets intäkter, som avdragsrätt kan föreligga.s. 16
119.Härvid kan åtminstone två viktiga iakttagelser göras. Det hade för det första varit möjligt att tolkningsvis ge det inkomstskatterättsliga sambandskriteriet ett mer vidsträckt innehåll. Det strider varken mot allmänt språkbruk eller allmänt rättsmedvetande att betrakta insatser mot den miljöförstöring som man själv är upphov till, som kostnader vilka har tydligt samband med intäkterna. Det framstår dock som om RR:s restriktiva tolkning av sambandskriteriet är i linje med hur detta samband bedömts i andra sammanhang.23s. 16
120.Det är å andra sidan inte omöjligt att liknande bedömningar i fram tiden kan bli annorlunda. Goodwillvärdet av den aktuella typen av miljöinsatser måste rimligen vara beroende av åtminstone två faktorer, nämligen hur information om den sprids till allmänheten, men också dennas inställning till företagens skyldighet att ”städa upp efter sig”. Om den allmänna uppfattningen i samhället är att detta är en gene rell skyldighet, riskerar det företag som inte uppfyller kravet att förlora renommé. För att återställa sitt goda rykte, och därigenom skydda sig mot försämrat resultat, blir man därvid tvungen att bidra till uppstäd ningen. Och det är ju just detta slags situation som resulterade i att PLM fick sitt avdrag i RÅ 1976 ref 127 I. RR medgav ju avdrag för kampanj bidraget just med hänvisning till risken för att PLM:s rykte skulle försämras om inget gjordes.s. 16
121.51s. 16
122.Mot bakgrund av de senaste decenniernas ökade miljömedvetandes. 17
123.i samhället är det inte orimligt att anta, att det företag som av moras. 17
124.liska skäl väljer att ta ansvar för verksamhetens effekter på miljön koms. 17
125.mer att fa större möjlighet att göra avdrag för detta, än vad som varits. 17
126.fallet tidigare. Det bör dock framhållas att bevisbördan för att dettas. 17
127.ansvarstagande verkligen har betydelse för intäkterna helt vilar på dens. 17
128.skattskyldige.s. 17
129.Kanske spelar också möjligheten att förbättra verksamheten i miljös. 17
130.hänseende en viss roll. Sålunda kan det hävdas att KF kunde övergåtts. 17
131.till att sälja drycker m.m. i returförpackningar, medan det var svårares. 17
132.för PLM att övergå till att endast tillverka sådana och samtidigt övers. 17
133.leva som företag.24 Andelen returförpackningar är dock numera så stors. 17
134.att detta argument möjligen försvagats något.s. 17
135.Här skall även nämnas förhandsbeskedet RÅ 1977 Aa 4 som gälldes. 17
136.kultursponsring. Ett industriföretag förhörde sig om rätten till avdrags. 17
137.för ekonomiskt stöd till ett bruksmuseum på orten. RSV:s nämnd förs. 17
138.rättsärenden konstaterade utan motivering i sak, att samband med rös. 17
139.relsen saknades. RR gjorde ingen ändring i beslutet.s. 17
140.I de båda avgöranden som RR träffade 2000 avseende Pharmaciass. 17
141.sponsring av Kungliga Teatern och Falcons sponsring av Naturskyddss. 17
142.föreningen och Göteborgs Ornitologiska Förening, gjorde RR för förs. 17
143.sta gången uttalanden som på ett mer principiellt sätt syftade till atts. 17
144.klarlägga rättsläget.25 I RÅ 2000 ref 31 II hade bryggeriet Falcon läms. 17
145.nat sponsorbidrag till de båda nämnda föreningarna om sammanlagts. 17
146.100.000 kronor. Falcon upplyste i bl.a. reklamkampanjer i dagligvas. 17
147.ruhandeln allmänheten om det stöd man lämnat. Man åberopade särs. 17
148.skilt att försäljningen ökat under den period sponsringen ägt rum, ochs. 17
149.hävdade att ett aktivt miljöengagemang medför spridning av en positivs. 17
150.bild av företaget. Företaget pekade naturligtvis också särskilt på dens. 17
151.omständigheten att dess namn och varumärke helt baserades på fals. 17
152.ken som symbol, och att varumärkets värde därför var beroende av atts. 17
153.falkstammen inte utrotades i Sverige eller kraftigt decimerades. Någras. 17
154.substantiella direkta motprestationer från de sponsrade föreningarnas. 17
155.till sponsorn förekom dock inte.s. 17
156.RR, som medgav avdraget, hänvisade i domskälen till det ovans. 17
157.nämnda Pharmaciamålet och refererade vad som sagts i domskälens. 17
158.till detta. Rätten framhöll härvid att gåvoavdragsförbudet inte är till-s. 17
159.52 lämpligt på sponsring om ”den som erhållit sponsorersättning utfört motprestationer och värdet av dessa svarar mot ersättningen”. Vidare anfördes att motprestationer kunde vara annat än direkta tjänster, och därvid även bestå av ”tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo”. Som exempel på situationer där avdrag principiellt kan medges trots avsaknad av direkta motprestationer, angavs fall där ”anknytning en mellan sponsorns och mottagarens verksamheter [är] så stark att en av sponsringen möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna verksamheten i sig bör utesluta en tillämpning av förbudet mot avdrag för gåvor”. I domskälen i Pharmaciamålet används härvid termen ”in direkta omkostnader”, varvid rätten även hänvisade till RÅ 1976 ref. 127 I (PLM-målet, se i det föregående).s. 17
Övriga kriterier
1.1. Granskningen i de båda närmast föregående avsnitten visar tydligt att RR:s motiveringar på det aktuella området historiskt varit kortfat tade, men att rätten i Pharmacia- och Falconmålen valt att på ett tydli gare sätt utveckla de kriterier som legat till grund för bedömningarna. I praxis före dessa avgöranden saknades diskussion om betydelsen av direkta motprestationer som kriterier för avdragsrätt, och det enda som uttryckligen prövades var värdet av de förväntade effekterna av mark nadsföringsåtgärderna. Det tycks i själva verket ha varit osäkert om en homogen teoretisk modell för sambandsbedömningarna styrt RR:s rättstillämpning. Även om RR:s motiveringar på detta område, liksom på flera andra, med tiden kom att utvecklas och bli något utförligare, hänvisades granskaren därför till att i de knapphändiga motiveringarna söka sådana argumentationsmönster som ändå kunde antas ha verkat betingande för RR.s. 18
2.Även analysen av Pharmacia- och Falconmålen innehåller osäker hetsmoment. Det är inte klarlagt vilka former direkta motprestationer kan ha utan att avdragsrätten går förlorad. Inte heller finns säkra me toder för värdering av dem. Graden av sådan verksamhetsanknytning som kan antas resultera i effekter på sponsorns intäkter, och härigenom möjliggöra undantag från tillämpning av gåvoavdragsförbudet, är lika ledes svår att precisera på ett principiellt sätt.s. 18
3.Dessa bestående oklarheter medför ett behov av rättsfallsanalys som syftar till att närmare precisera grunderna för RR:s argumentation. I det följande har jag studerat förekomsten av ytterligare två kriterier,s. 18
4.53s. 18
5.vilka framstår som avdragsbegränsande eller avgränsande i förhållandes. 19
6.till de båda sambandskriterierna direkt motprestation och förväntades. 19
7.effekter. Dessa ytterligare kriterier kan formuleras som två frågor. Skalls. 19
8.(i) proportionalitet skall föreligga mellan t.ex. omsättning och mark-s. 19
9.nadsföringsutgift eller mellan utgiften och förväntad effekt, respektives. 19
10.skall (ii) den skattskyldiges egna subjektiva uppfattning om kostnaders. 19
11.nas principiella relevans, eller en mer objektivt inriktad analys, ligga tills. 19
12.grund för bedömningen av sambandet mellan ett avdragsyrkande ochs. 19
13.den skattskyldiges intäkter eller verksamhet i övrigt?26s. 19
14.2. Det saknas i det undersökta materialet och i litteraturen ens antyds. 19
15.ningar om att kostnader för sponsring måste stå i visst förhållande tills. 19
16.den skattskyldiges intäkter eller omsättning. Emellertid kan väl intes. 19
17.uteslutas att fiscus i mer extrema situationer skulle kunna ha synpunks. 19
18.ter på detta. Antag exempelvis att ett mindre företag med lokal ans. 19
19.knytning skulle spendera större delen av sin omsättning på ett sponsras. 19
20.en elitidrottsman eller ett operahus. Arrangemanget skulle naturligtviss. 19
21.framstå som ovanligt och därigenom förvånande, men det skulle ans. 19
22.tagligen också kunna väcka misstanken om att en förtäckt gåva vars. 19
23.för handen. Proportionaliteten skulle väl här emellertid endast fungeras. 19
24.som en varningssignal. Det framgår emellertid tydligt av domarna is. 19
25.Pharmacia- och Falconmålen, att är proportionaliteten mellan spons. 19
26.sorbidraget och den direkta motprestationen som är avgörande för bes. 19
27.dömningen av huruvida gåva föreligger eller ej.27 Denna slutsats hars. 19
28.monierar väl med den allmänna uppfattningen att en näringsidkares. 19
29.själv kan välja ett dyrare alternativ vid bestridande av en kostnad förs. 19
30.något som är av avdragsgill karaktär.28s. 19
31.Proportionalitetskriteriet kan dock appliceras även på förhållandets. 19
32.mellan de utgivna sponsringskostnaderna och de förväntade effekternas. 19
33.av sponsringen. Innebörden skulle då vara ett krav på att de förväntades. 19
34.effekterna av marknadsföringsåtgärden skall framstå som rimliga i förs. 19
35.hållande till de nedlagda kostnaderna. I litteraturen synes ha förutsattss. 19
36.att denna relation beaktas av rättstillämparen.29 Den tycks också utgöras. 19
37.ett återkommande inslag i de skattskyldigas argumentation.30s. 19
38.54s. 19
39.Undersökningen ger inget säkert stöd, men motsäger inte heller, att detta slags proportionalitetsbedömning verkligen utgjort ett led i RR:s rättstillämpning. Det är ingalunda självklart att RR skall bedöma om en anskaffning av vara eller eller tjänst är ”för dyr” för företaget eller ej. Det bör som nyss påpekats observeras att näringsidkarens valmöjlig heter är stora på andra områden. Ingen skattemyndighet lär ifrågasätta om en företagsledare reser i första eller andra klass, eller om han väljer att fylla sitt lager med varor från en leverantör som inte är billigast. Å andra sidan kan naturligtvis bristande proportionalitet även av detta slag in casu vara ett tecken på att gåvoavsikt förelegat mellan t.ex. före tagsledaren och en sponsrad idrottsman. 3. Diskussionen om förekomsten proportionalitetsbedömningar leder in på frågan om vem som överhuvudtaget skall avgöra om kravet på samband mellan de aktuella kostnaderna och intäkterna är uppfyllt. Den principiella svårigheten med att fastställa ett samband mellan imageskapande åtgärder och intäkter, gäller inte endast när företaget skall fatta beslut om investeringar av detta slag. Svårigheterna kvarstår också efter det att kostnaderna nedlagts. Det är med andra ord även svårt att i efterhand konstatera om utgifterna haft avsedd effekt. Detta leder till slutsatsen att sambandet mellan exempelvis sponsring och intäkter måste bygga på antaganden om orsakssamband, och detta oavsett om bedömningen görs som en prognos vid tidpunkten för investeringen, eller vid en eftersyn. Något säkert facit får man alltså sällan eller aldrig. Skillnaden gentemot sådana kostnader som är helt nödvändiga beting elser för intäkter, t.ex. för varuinköp och löner, är således mycket stor.s. 20
40.Denna omständighet sätter fokus på den principiella frågeställning som jag berörde redan i inledningskapitlet, nämligen i vilken utsträck ning fiscus bör överpröva företagets egna affärsmässiga bedömningar, respektive när företagets egen bedömning av utgiftens relevans bör till mätas särskild betydelse. Frågan blir om den skattskyldiges subjektiva uppfattning eller en mer objektivt inriktad analys bör ligga till grund för bedömningen av avdragsrätten. Mot denna bakgrund blir en viktig uppgift i detta kapitel att söka analysera hur detta problem behandlats i rättspraxis. Har med andra ord avgörandena främst baserats på de skattskyldigas egna bedömningar, eller har rättstillämparen sökt företa en självständig bedömning i efterhand av sambandet mellan de prö vade kostnaderna och företagets intäkter?s. 20
41.För en så objektiv bedömning som möjligt talar självfallet nettobe skattningens grundläggande principiella gränsdragning mellan kostnas. 20
42.55s. 20
43.der vilka uppvisar samband med intäkter, respektive övriga kostnader,s. 21
44.se 16 kap. 1§ IL. Nettobeskattningen är nämligen i sig ett uttryck förs. 21
45.skatteförmågeprincipen och därmed för önskemålet om att lika falls. 21
46.skall behandlas lika.s. 21
47.För att tillmäta den skattskyldiges uppfattning, i praktiken denness. 21
48.prognos, avgörande betydelse, talar önskemålet om förutsebarhet. Dets. 21
49.är detta önskemål som är den värdemässiga grunden för den redan ins. 21
50.ledningsvis redovisade uppfattningen, nämligen att fiscus principiellts. 21
51.skall avhålla sig från att överpröva det företagsekonomiska värdet avs. 21
52.skattskyldiges dispositioner.s. 21
53.Det skall genast konstateras att det i de äldre av de undersökta avs. 21
54.görandena saknas uttryckliga principiella ställningstaganden i dennas. 21
55.fråga. I Pharmacia- och Falconmålen uttalar emellertid RR följande.s. 21
56.Enligt rätten föreligger "i fråga om ett aktiebolag ... en klar presumtions. 21
57.för att dess utgifter uppfyller det i 20§ första stycket KL uppställda vills. 21
58.koret för avdragsrätt.” Om uttalandet tillämpas på sponsring innebärs. 21
59.det att sponsring principiellt kan förutsättas utgöra omkostnad. Dettas. 21
60.är en acceptans av det företagsekonomiska sättet att se på marknadsfös. 21
61.ring. Men det är en acceptans som saknar självständigt skatterättsligts. 21
62.värde, eftersom en särskild skatterättslig prövning därefter skall göras,s. 21
63.av huruvida en icke avdragsgill gåva föreligger eller ej.31s. 21
64.Men finns det, även för den händelse gåva inte föreligger, förutsätting-s. 21
65.ar för att anlägga ett objektivt synsätt? I litteraturen har Landerdahl ochs. 21
66.Wiirtemberg klart uttalat sig för detta. De menar att ett ”reklamvärdes. 21
67.objektivt [skall] anses föreligga”.32 Flera av de undersökta rättsfallens. 21
68.bekräftar riktigheten i deras uppfattning. När exempelvis Adolfsforss. 21
69.AB i RÅ 1968 fi 323 åberopar goodwillvärdet av att man bekostat ens. 21
70.väggmålning i ortens församlingshem, och detta synsätt underkänns avs. 21
71.rätten, innebär detta självfallet även ett underkännande av den skatts. 21
72.skyldiges subjektiva ställningstagande till marknadsföringsvärdet avs. 21
73.utgiften. Möjligheten till överprövning av den skattskyldiges egen bes. 21
74.dömning av utgiftens relevans är således just den faktor som lett till atts. 21
75.avdragsyrkandena underkänts i ett flertal av de äldre fallen.s. 21
76.Redan den omständigheten att avdrag vägrats på annan grund äns. 21
77.att gåva föreligger, är alltså en bekräftelse på att fiscus överprövar dens. 21
78.56 skattskyldiges bedömning. Det bör vidare särskilt framhållas att över prövningen verkligen kan avse det företagsekonomiska värdet av en kostnad, och alltså inte endast syftar till att skilja ut vad som utgör rena gåvor. Förutom i Pharmaciamålet är det endast i ett av de fall där avdrag vägrats som detta skett med motiveringen att en gåva varit för handen.33 Gåvor är ju per definition inte avdragsgilla, varför det inte kan överraska någon att rätten anser sig suverän att företa denna gräns dragning. Vad som är viktigare i detta sammanhang är att RR vägrat avdrag för sponsring, utan att det ens antytts att gåvorekvisiten varit uppfyllda.34 Det är i dessa fall inget annat än den skattskyldiges upp fattning om utgiftens företagsekonomiska värde som underkänts.s. 21
79.Frågan blir då om uttalandet i Pharmaciamålet om presumtionen för avdragbarhet innebär en ändring i gällande rätt. RR uttalar om presumtionens styrka:s. 22
80.”Endast i det undantagsfallet att det framstår som uppenbart att en utgift inte är ägnad att bidra till intäkternas förvärvande eller bibehål lande kan avdrag vägras med hänvisning till detta lagrum.”s. 22
81.Jag anser att rättsfallstolkning principiellt bör ske med stor försiktig het. Det vill dock här onekligen synas som om RR med uttalandet mar kerar en rörelse mot ett mer subjektivt synsätt ifråga om bedömningen av marknadsföringsvärdet av sponsorutgifter. Den principiellt viktiga slutsatsen skulle därmed bli följande. Om den sponsrades direkta mot prestationer står i sådan proportion till sponsorbidraget att någon gåva inte kan anses föreligga, skall numera normalt ingen överprövning ske av den skattskyldige sponsorns egna bedömning av det företagseko nomiska värdet av utgiften. Slutsatsen blir rimligen också att RR ut tryckligen anammat den nutida synen i ekonomisk teori på värdet av imageskapande marknadsföringsåtgärder.35 4. En särskild fråga är om, ifall överprövningar av den skattskyldiges bedömningar ändå görs, dessa skall baseras på prognoser av utgifternas förväntade effekter, eller på bedömningar i efterhand av utfallet.s. 22
82.I de flesta av de undersökta avgörandena finns inget som avslöjar hur rätten ställt sig till denna fråga. Kanske har man inte alltid varit med veten om problemet. När avdrag vägrats utan substantiell motiverings. 22
83.57s. 22
84.har det endast konstaterats att kostnaderna ”inte uppvisat samband”,s. 23
85.”att den skattskyldige inte varit berättigad till avdrag” etc. Man kan väl,s. 23
86.trots användningen av perfektformen, av sådana formuleringar knaps. 23
87.past dra några generella slutsatser i nu aktuellt hänseende. Ett princis. 23
88.piellt ställningstagande synes dock ha gjorts, nämligen i RÅ 1976 refs. 23
89.127 I. RR medgav avdrag för PLM:s bidrag till vissa miljökampanjers. 23
90.och anförde som motivering att ”... denna opinionsbildning kunde ans. 23
91.tas få påtagliga återverkningar på avsättningen av bolagets produkter”.s. 23
92.Ordvalet visar tydligt att bedömningen grundats på vad rätten ansetts. 23
93.vara en rimlig prognos, dvs. en uppskattning i förväg av utgifternass. 23
94.skattemässiga relevans.s. 23
95.Formuleringen är så klar och tydlig att den enligt min uppfattnings. 23
96.får ses som ett uttryck hur de aktuella bedömningarna generellt skalls. 23
97.göras. Enligt min mening har RR här valt den enda rimliga metoden.s. 23
98.Starka sakliga skäl talar nämligen för att rättstillämparens bedömnings. 23
99.bör vila på vad man betraktar som en prognos. Även om en bedöms. 23
100.ning i efterhand många gånger låter sig göras, strider det onekligen mots. 23
101.själva tanken på förutsebarhet, om en kostnads avdragbarhet inte skulles. 23
102.låta sig bedömas förrän i efterhand. Det skulle vara orimligt med ens. 23
103.ordning som principiellt tvingade företagare att sväva i okunnighet oms. 23
104.den skattemässiga relevansen av deras utgifter.s. 23
105.5. Rättsläget synes i principiellt hänseende sammanfattningsvis varas. 23
106.beskaffat så, att RR i äldre avgöranden inte endast underkänt sponsors. 23
107.bidrag om dessa i praktiken utgjort gåvor, utan även överprövat dens. 23
108.skattskyldiges uppfattning av det företagsekonomiska värdet av sådanas. 23
109.bidrag som inte uppfyllt gåvorekvisiten. RR:s överprövning synes därs. 23
110.vid främst ha vilat på vad man uppfattat som en rimlig prognos vid tids. 23
111.punkten för investeringen. Utgången i Pharmaciamålet talar för att ens. 23
112.omsvängning skett, med innebörden att den skattskyldiges uppfattnings. 23
113.om marknadsföringsvärdet tas för god, förutsatt att inte avsaknaden avs. 23
114.direkta motprestationer leder till att en gåva anses föreligga.s. 23
Särskilt om corporate social responsibility
1.En tanke som fått allt större uppmärksamhet under senare år är, att etts. 23
2.företag för sitt goda rykte och därmed i förlängningen också för sinas. 23
3.inkomster, måste visa socialt ansvarstagande. Detta synsätt som oftas. 23
4.benämns corporate social responsibility har lett till att det blivit vanligts. 23
5.att företag i exempelvis annonser offentliggör att man lämnat stöd tills. 23
6.ett sjukhus, en stadsmission, till u-hjälp, till miljöorganisationer etc.s. 23
7.58 Man kan väl anta att dessa åtaganden ibland tillkommer av verkligt altruistiska skäl, men att de oftast prövas på rent affärsmässiga grunder.s. 23
8.Det måste dock i detta sammanhang framhållas att kravet på direkta motprestationer här gör sig gällande med samma styrka som ifråga om idrotts- eller kultursponsring. Avdrag kan med stöd av Pharmaciadomen endast medges för sådana bidrag som motsvaras av motprestationer, värderade till marknadsvärde. Det blir således även i dessa fall nödvän digt att upprätta detaljerade sponsoravtal. Givetvis kan då rätten att i företagets reklam få utnyttja exempelvis en välgörenhetsorganisations namn ha ett avsevärt värde.s. 24
Sammanfattande kommentar
1.1. Rättspraxis från RR kan mot bakgrund av de föregående avsnitten sammanfattas enligt följande. RR har inte förrän i och med 2000 års mål prövat några fall av den numera så vanliga typen av sponsring, där den sponsrade lämnar en direkt motprestation. Pharmaciamålet är mot denna bakgrund av helt avgörande betydelse, om man på ett principi ellt sätt skall kunna formulera de kriterier som avdragsrätt för spons ring baseras på. Härvid gäller en presumtion för att sponsringsutgifter generellt är att se som omkostnader enligt 16 kap. 1§ IL. Om emel lertid direkta motprestationer som står i objektiv proportion till det utgivna bidraget saknas, presumeras dock samtidigt en icke avdragsgill gåva föreligga. RR menar här således att omkostnadskaraktär och gåva kan vara för handen samtidigt.36 Eftersom rättsföljderna i 16 kap. 1§ och 9 kap. 2§ IL är oförenliga, föreligger då s.k. äkta regelkonkurrens.37 RR har här, tydligen med stöd av principen lex specialis legi generali derogat, tillämpat avdragsförbudet för gåvor. 2. Av RR:s resonemang kan dras ett flertal slutsatser. Presumtionen för att sponsringsutgifter är att se som omkostnader medför, att det endast i rena undantagsfall kan bli aktuellt att vägra avdrag om adekvata mot prestationer föreligger. Det tycks således vara av helt underordnad be tydelse om motprestationerna från den sponsrade verkligen leder till ökade intäkter för sponsorn. Omkostnadspresumtionen innebär atts. 24
2.59s. 24
3.detta helt enkelt förutsätts inträffa. Synsättet är i linje med den i doks. 25
4.trinen omfattade tanken, att det är företagaren själv som bäst vet hurs. 25
5.företagets pengar skall spenderas. Resonemanget leder även till att mans. 25
6.skatterättsligt kan acceptera avdragsrätt för kostnader avseende ”brans. 25
7.ding”, dvs. det moderna ekonomiska synsätt, enligt vilket marknadss. 25
8.föring som leder till att allmänheten får ökad kunskap om ett företagss. 25
9.existens m.m., i sig är ett viktigt led i den för företagets överlevnads. 25
10.nödvändiga marknadskommunikationen. Det viktiga för avdragsrättens. 25
11.är ju enligt RR inte att en ökad försäljning kan identifieras, utan atts. 25
12.motprestationer levereras. Slutsatsen blir att ett sponsrande företag soms. 25
13.i sponsoravtalet förvissar sig om att det får direkta motprestationer,s. 25
14.mot denna bakgrund synes kunna vara relativt säkert på att få igenoms. 25
15.sitt avdrag.s. 25
16.3. Det kan alltså konstateras att några ökade intäkter p.g.a. sponsringens. 25
17.i och för sig inte behöver kunna identifieras. Den principiella slutsats. 25
18.sen att avdrag säkert medges om direkta motprestationer föreligger hars. 25
19.emellertid endast begränsat värde, om man inte med närmare precisions. 25
20.kan säga vilka generella kvalitativa krav som ställs på dessa prestationer.s. 25
21.Även här är motiveringen i Pharmaciamålet åtminstone principiellt uts. 25
22.förlig. RR pekar uttryckligen ut lokal-, representations-, personal- ochs. 25
23.reklamkostnader. Detta måste rimligen innebära att direkta motpress. 25
24.tationer kvalitativt kan vara hänförliga till åtminstone dessa kategorier,s. 25
25.något som också framstår som normalt inom praktisk sponsringsverk-s. 25
26.samhet. I Pharmacia-målet preciserades de relevanta motprestationernas. 25
27.som ”den marknadsföring som skett genom Operans försorg” liksoms. 25
28.då Procordia enligt avtalet fick ”disponera Operans lokaler som utbilds. 25
29.nings- eller konferenslokaler eller eljest för egentliga sammanträden”.s. 25
30.Härutöver pekade RR såsom relevanta motprestationer ut biljetter tills. 25
31.Procordias anställda, vilket ansågs utgöra personalkostnad, samt repre-s. 25
32.sentationstillfällen.38 Det finns väl knappast anledning att tro annat äns. 25
33.att RR är beredd att acceptera tämligen många och olika slags motpress. 25
34.tationer, så länge de verkligen har karaktär av lokal-, representations-,s. 25
35.personal- och reklamkostnader.s. 25
36.60s. 25
37.Den utveckling inom marknadsföringsteorin vilken inneburit ökad fokusering på PR har som nyss påpekats fått stort genomslag i det praktiska ekonomiska livet. Uppfattningen att ett företagets renommé på sikt betyder mycket för dess intäkter är med andra ord spridd och allmänt omfattad. I Pharmaciamålet ifrågasatte RR inte marknadsfö ringsvärdet i sig av de direkta motprestationer som lämnades. Även detta talar möjligen för att den inom marknadsföringsteorin omfattade föreställningen om värdet av PR, accepteras även skatterättsligt.s. 26
38.Kravet på proportionalitet mellan sponsorbidraget och motpres tationerna framgår likaledes tydligt av RR:s motivering. Enligt RR utesluts tillämpning av gåvoavdragsförbudet, "i de fall då mottagaren utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot den lämnade er sättningen”. Av formuleringen kan rimligen slutas att denna proportio nalitet skall kunna fastställas på objektiva grunder. RR anger inte ut tryckligen hur motprestationerna skall värderas, men det förefaller troligt att man här kan luta sig mot inkomstskatterättens allmänna princip om objektivt marknadsvärde. Inget i RR:s motivering i Pharmaciamålet antyder dock att det skulle vara ett marknadsvärde baserat på ett i efterhand konstaterbart reklamvärde hos motprestationerna. I stället förfaller rätten, säkerligen mot bakgrund av omkostnadspresumtionen, förutsätta att den prissättning som kommer till uttryck i sponsoravtalet är objektivt korrekt, något som understryker vikten av att sådana avtal verkligen ges ett trovärdigt innehåll.s. 26
39.Slutsatsen blir därmed att omkostnadskvalifikation enligt 16 kap. 1 § IL sker på subjektiv basis, dvs. på grundval av företagarens egna upp fattning om reklamvärdet av utgifterna, medan gåvoavdragsförbudet tillämpas på objektiva grunder, dvs. från en utomståendes perspektiv. En annan sak är att det i praktiken ändå kan bli utomordentligt vansk ligt att marknadsvärdera sponsrade subjekts direkta motprestationer, inte minst i bevishänseende. Det bör också understrykas att RR förbi går frågan om värderingen av motprestationerna med tystnad, varför viss osäkerhet råder här. 4. Genom Pharmaciamålet har således klarlagts den stora och många gånger avgörande betydelse, som direkta motprestationer har för avdragsrätten för sponsringsbidrag. Av det sagda följer att adekvata mot prestationer som regel kan förutsättas utgöra tillräcklig betingelse för av drag. Vad som dock måste framhållas särskilt är, att direkta motpresta tioner däremot inte utgör nödvändig betingelse för avdrag. Förklaringen härtill står att söka i de rättsfall, där avdrag medgivits med hänvisnings. 26
40.61s. 26
41.till sponsringens förväntade effekter, trots att direkta motprestationers. 27
42.saknats. Riktigheten i denna slutsats framgår tydligast av denna formus. 27
43.lering i motiveringen i Pharmaciamålet:s. 27
44.”Slutsatsen av vad nu sagts är att sponsring träffas av förbudet mot avdrags. 27
45.för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestations. 27
46.och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som hars. 27
47.ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan sess. 27
48.som indirekta omkostnader i denna.”s. 27
49.Den av RR här formulerade alternativa möjligheten till sponsoravdrags. 27
50.tillämpades i Falconmålet. Tyvärr lämnade rätten inte någon närmares. 27
51.motivering, dvs. det förklarades inte hur sakomständigheterna i fallets. 27
52.subsumerades under den citerade uttolkningen av lagen. RR förklarades. 27
53.att det förelåg sådan anknytning mellan Falcons verksamhet och det avs. 27
54.föreningarna bedrivna falkprojektet att sponsringsbidragen ifråga intes. 27
55.träffades av gåvoavdragsförbudet. Det är mot denna bakgrund myckets. 27
56.vanskligt att försöka ange de krav på samband mellan sponsorns ochs. 27
57.den sponsrades verksamheter, som rätten ställer för att sponsringens. 27
58.skall kunna kvalificeras som indirekt omkostnad.s. 27
59.RR:s språkbruk är inte helt lätt att analysera. Tydligen kan den ans. 27
60.givna anknytningen med därtill följande effekter på intäkterna ”läka”s. 27
61.avsaknaden av direkta motprestationer.39 Vad RR tycks mena är att ans. 27
62.knytningen och effekterna därvid är så påtagliga att regelkonkurrens. 27
63.sen mellan den allmänna omkostnadsregeln och gåvoavdragsförbudets. 27
64.inte, som annars, bör avgöras med hjälp av principen om lex specialis.s. 27
65.Slutsatsen måste då bli att trots att utgiften ifråga åtminstone delviss. 27
66.utgör en gåva, medges således ändå avdrag med stöd av den allmännas. 27
67.bestämmelsen i 16 kap. 1§ IL. Härvid krävs alltså att anknytning mels. 27
68.lan verksamheterna tar sig uttryck i positiva effekter på intäkterna.s. 27
69.Vad är det då för slags anknytning mellan sponsorns och den sponss. 27
70.rades verksamheter det skall röra sig om? Det kan direkt konstaterass. 27
71.att sponsorn och den sponsrade inte behöver ägna sig åt samma slagss. 27
72.verksamhet. Dryckestillverkning och miljövård är ju tämligen olika aks. 27
73.tiviteter. I stället förefaller det röra sig om ett krav på beroende mellans. 27
74.verksamheternas syften och resultat, i Falconmålet mellan framgångsriks. 27
75.62 miljövård och framgångsrik dryckesförsäljning under namnet Falcon. Anknytningen skall således bestå i ett beroendeförhållande av det slaget, att framgångsrik verksamhet hos den sponsrade betingar framgångsrik verksamhet hos sponsorn. Detta synsätt bekräftas av motiveringen i PLM-målet (RÅ 1976 ref. 127 I).40s. 27
76.PLM-målet gällde, som nämnts, bidrag till en antinedskräpningskampanj. Här fanns visserligen ett samband med företagets produk ter.41 Det var emellertid inte detta samband som RR hänvisade till när avdrag medgavs, utan till den förbättrade renommé som deltagandet kunde förväntas innebära. PLM-fallet är speciellt på flera sätt. Det rör de sig inte, såsom i de övriga fall där avdrag beviljats, om att allmänt bygga upp en positiv bild av företaget. Här var det i stället fråga om att ”reparera”, eller motverka, den negativa bild av företaget som kunde tänkas uppkomma när dess produkter förvandlats till skräp längs vä gar och i naturen. Denna negativa bild förväntades uppstå när genom att allmänheten kunde förknippa ölburkar i dikesrenen med företaget PLM. Den negativa bilden antogs vidare kunna direkt påverka PLM:s resultat. Och här finns svaret på frågan om varför inte KF fick motsva rande avdrag för bidrag till en liknande kampanj.421 detta fall saknades anledning att förmoda att allmänheten skulle förknippa nedskräpning med KF. Bidraget till städning kunde därför inte förväntas få några ef fekter på KF:s renommé. 5. Som nämnts är Pharmaciamålet det första fall, där modern spons ring prövats, dvs. där direkta motprestationer i form av exponering av sponsorns namn m.m. alls varit aktuella. Äldre praxis från RR har i stället uteslutande avsett situationer där den skattskyldige själv synes ha haft uppfattningen, att sponsringen även utan direkta motpresta tioner kunde förväntas få sådana positiva effekter på företagets namn, rykte etc., att avdragsgrundande samband med intäkterna förelegat. En viktig fråga blir därmed att diskutera vilka slutsatser man egentligen kan dra av denna äldre praxis, nu när RR gjort så kategoriska uttalanden om betydelsen av direkta motprestationer.s. 28
77.I äldre praxis från RR återfinns fall som rört sponsring av såväl idrott som av annan kultur. Härvid har avdrag medgivits för bl.a. kulturpris. 28
78.63s. 28
79.ser, för deltagande i allmänt upplagda miljövårdskampanjer samt förs. 29
80.bidrag till elitidrott, utan att några direkta motprestationer uttrycklis. 29
81.gen berörts i notiserna. I stället synes avdragsrätten helt ha baserats pås. 29
82.de effekter som sponsringen kunnat leda till. Det framgår inte tydligts. 29
83.av RR:s motiveringar vilka principiella sådana effekter som grundats. 29
84.avdragsrätt, men vissa försiktiga generella slutsatser torde ändå kunnas. 29
85.dras när samtliga de undersökta fallen jämförs med varandra.s. 29
86.Härvid framgår ganska klart att i de fall avdrag medgivits, så hars. 29
87.information om det skattskyldiga företagets insatser (t.ex. instiftandes. 29
88.av pris) med betydande säkerhet kunnat konstateras ha spridits till ens. 29
89.bred allmänhet. I flertalet av de fall där avdrag vägrats har det rörts. 29
90.sig om kultursponsring av konstnärlig utsmyckning, museum m.m.,s. 29
91.vilken i praktiken varit lokalt adresserad. Den positiva informationens. 29
92.om företaget tycks härvid onekligen endast ha nått fram till ett betyds. 29
93.ligt mindre antal människor, vilka rimligen bör ha utgjort endast ens. 29
94.blygsam del av eventuella kunder eller slutkonsumenter av företagetss. 29
95.produkter. Även om inte studierna av enskilda rättsfall således medgers. 29
96.det, är ändå den samlade bilden av praxis den, att förväntade effekters. 29
97.i form av spridning av positiv information om företaget till en breds. 29
98.allmänhet, normalt kunnat grunda sponsringsavdrag, trots att direktas. 29
99.motprestationer saknats.s. 29
100.Det är vidare helt klart att den företeelse eller aktivitet som sponsrats,s. 29
101.enligt äldre praxis inte i sig behövt ha någon anknytning till företagetss. 29
102.produktion eller verksamhet i övrigt. Sålunda har halstablettillverkares. 29
103.fått avdrag för kulturpris och hotell har fått avdrag för bidrag till brottare.s. 29
104.Redan den knapphändiga och något ålderstigna praxis som jag undersökts. 29
105.här, visar att den avdragsgrundande effekten varit positiv uppmärksams. 29
106.het som spridits till allmänheten, men att denna kunnat åstadkommas pås. 29
107.olika sätt utan att avdragsrätten för den skull gått förlorad.s. 29
108.Vissa uttalanden i RR:s motivering i Pharmaciamålet ger anlednings. 29
109.till försiktighet vid studiet av äldre praxis. RR uttalar:s. 29
110.”Den omständligheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsornss. 29
111.goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär såledess. 29
112.inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.”43s. 29
113.64s. 29
114.Det synsätt som kommer till uttryck här, är svårt att förena med den relativt generösa avdragsrätt, som i äldre praxis baserats på positiv uppmärksamhet hos allmänheten (se punkt 5 ovan). Som exempel kan nämnas att det torde ha varit just goodwill av detta slag, som föranledde avdrag i Läkerolfallet och i fallet med sponsringen av brottningslandslaget.44 I dessa fall fanns väl knappast heller någon egentlig verksamhet hos den sponsrade, med vilken sponsorns egen verksamhet kunde ha sådan anknytning att avdrag kunnat medges med stöd av Falconmålets principer. Sådan anknytning fanns dock i PLM-målet.s. 30
115.Det förefaller alltså sammanfattningsvis som om värdet av äldre praxis är ytterst osäkert, och man kan med hänsyn till 2000 års avgö randen enligt min mening inte dra några långtgående slutsatser av den. Rättspraxis har utan tvekan preciserats i och med dessa avgöranden. Men de nya målen innebär också ett restriktivare synsätt, såtillvida att utrymmet för avdrag är tämligen litet om direkta motprestationer sak nas. Finns å andra sidan sådana, framstår förutsättningarna för avdrag som mycket goda även i framtiden.s. 30
116.Det vill onekligen synas som om prestationskriteriet i och med Pharmacia- och Falconmålen i det närmaste kan uppfattas som ett slags formkrav. Detta är betänkligt från teoretisk utgångspunkt. Omkostnadskriteriet direkt motprestation bör enligt min mening upp fattas som ett medel för uppnåendet av sådana PR-effekter, som kan anses konstituera för avdragsrätt erforderligt samband. Kravet bör alltså inte upprätthållas för sin egen skull, utan utgöra ett komplement till effektkriteriet. Ett sådant synsätt skulle bäst harmoniera med den inom företagsekonomin rådande synen på marknadskommunikationens be tydelse. Ur praktisk synvinkel är detta nog trots allt inte ett särskilt stort problem. I stället är det troligen redan idag så, att flertalet sponsringsavtal regelmässigt utformas så, att de inkluderar direkta motpres tationer. Utgången i Pharmacia- och Falconmålen understryker dock naturligtvis vikten av att så sker. 6. Undersökningen av praxis visar vidare att RR är beredd att över pröva den skattskyldiges subjektiva uppfattning om såväl värdet av di rekta motprestationer (Pharmaciamålet) som anknytningen mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter (Falconmålet). Här gällers. 30
117.65s. 30
118.alltså ett objektifierat synsätt. Det vill också synas som om RR när dets. 31
119.är relevant främst bygger sina bedömningar på vad man uppfattar soms. 31
120.rimliga prognoser vid nedläggandet av sponsorkostnaden ifråga. Dettas. 31
121.måste i normalfallet vara korrekt, eftersom avdragsrätten för sponsrings. 31
122.annars skulle kunna vara suspenderad till dess en eftersyn antingen bes. 31
123.kräftade eller förkastade dess företagsekonomiska värde.s. 31
124.Overprövningen av den skattskyldiges uppfattning behöver docks. 31
125.inte sträcka sig längre än till att avgöra om det överhuvudtaget finnss. 31
126.grund för något avdrag. På detta sätt förhåller det sig med mångas. 31
127.andra kostnader. Sålunda är väl fiscus knappast obenägen att in casus. 31
128.bedöma om en resa som en näringsidkare gjort, varit av relevant ochs. 31
129.därmed avdragsgillt slag. Däremot torde det inte ifrågasättas av någons. 31
130.om företaget kostat på en anställd en första i stället för en andraklass-s. 31
131.biljett. Enligt uttalanden i litteraturen är en förutsättning för avdrags. 31
132.för sponsring, att PR-värdet av sponsringens förväntade effekter stårs. 31
133.i rimlig proportion till kostnaden. RR:s motivering i Pharmaciamålets. 31
134.talar emellertid i motsatt riktning.s. 31
135.7. Här skall också särskilt framhållas möjligheten att en sponsrings-s. 31
136.utgift kan sönderfalla i en avdragsgill, och en icke avdragsgill del, dvs.s. 31
137.vara av blandad karaktär. Man skulle därvid kunna tänka sig en situas. 31
138.tion där bidrag lämnades till exempelvis en organisation som hade atts. 31
139.spendera bidraget på två eller flera vis, och där t.ex. endast ett av dessas. 31
140.uppfyllde ett krav på spridning av PR till allmänheten. Bland de äldres. 31
141.av de undersökta avgörandena finns inte något fall där detta spörsmåls. 31
142.ställts på sin spets. Det bör dock noteras att vanliga reklamkostnaders. 31
143.proportionerats på detta sätt. I rättsfallet RÅ811:53 medgavs nämligens. 31
144.Mjölkcentralen Arla ekonomisk förening avdrag för den delen av etts. 31
145.bidrag till tidningen Land, som uppskattades motsvara värdet av ans. 31
146.nonser som man bekommit i tidningen. Återstoden ansågs ha karaktärs. 31
147.av avgift för en kollektiv prenumeration på tidningen för föreningenss. 31
148.medlemmar, varför avdrag vägrades för denna del.s. 31
149.Frågan om behandlingen av blandade sponsringskostnader ställdess. 31
150.för första gången på sin spets i Pharmaciamålet, där RR fann att des. 31
151.lar av de utgifter som avdrag yrkats för inte motsvarades av direktas. 31
152.motprestationer. Följaktligen var dessa delar inte avdragsgilla. RR fanns. 31
153.vidare att vissa av de direkta motprestationer som förekom, var av sås. 31
154.dan karaktär att sponsringen delvis kvalificerades som representation.s. 31
155.Härvid framhöll rätten att dessa p.g.a. specialregeln i 20§ anv.p. 1 st. 3s. 31
156.KL (jämför 16 kap. 1§ IL) inte heller var avdragsgilla.s. 31
157.66s. 31
158.Det var i Pharmaciamålet alltså utan tvekan fråga om blandade sponsringskostnader. RR menade att det inte var ”möjligt att med någon större grad av precision” fastställa hur stor del av sponsorersättningen som var av avdragsgill karaktär. En skönsmässig uppskattning var därför ”ofrånkomlig”, och avdrag medgavs med halva det yrkade beloppet.45 Av rättsfallet torde väl kunna dras den slutsatsen att proportionering av detta slag generellt kan förväntas ske, även när det inte kunnat utredas hur stor den avdragsgilla delen är. Det kan dock inte hållas för otroligt att RR ändå skulle kräva att det stod klart att den avdragsgilla delen var betydande, om en liknande fråga återigen prövades. 8. Avslutningsvis skall sägas något om tidpunkten för avdrag. En fråga av detta slag, vilken rörde indirekt reklam, prövades så sent som i RÅ 1998 not 106. Eftersom emellertid RR förutsatte att avdragsrätten som sådan förelåg diskuterades inte denna. Det skattskyldiga företaget hade haft utgifter för deltagandet i en mässa. Fråga uppkom om vilket år utgifterna kunde omkostnadsföras i enlighet med god redovisningssed, och vilket år de följaktligen skulle dras av.s. 32
159.Enligt BFN, som yttrade sig målet, kunde i avsaknad av särskild reglering omkostnadsföring bli aktuell såväl då marknadsföringsåt gärderna ifråga resulterade i intäkter, som vid en tidigare tidpunkt. Avgörande var enligt nämnden om ett samband med vissa intäktsposter kunde identifieras, eller om allmänt förbättrad goodwill utgjorde grund för omkostnadsföringen. Vid sistnämnda förhållande kunde för siktighetsprincipen tänkas leda till att resultatet belastades redan vid den tidpunkt då kostnaderna nedlades. I det aktuella målet intog den skattskyldige denna senare ståndpunkt, medan RSV menade att resul tatet borde ha belastats först det år då den aktuella mässan ägde rum och kunde resultera i intäkter.s. 32
160.RR betonade att man hade att utgå från att kostnaden var avdrags gill, men menade att något klart samband med intäkter inte förelåg. Avdrag skulle göras när bolaget omkostnadsfört utgiften, eftersom det ta var förenligt med god redovisningssed. Konkret innebar detta om kostnadsföring vid en tidigare tidpunkt.s. 32
161.67s. 32