Citat i kontext

Hjälpmedel och brottsobjekt

1.34. Vid brott som karaktäriseras av befattning med något, t. ex. narkotikabrott, smugglingsbrott, häleri osv., är föremålet för befattningen inte att se som hjälpmedel vid utförande av brottet. Narkotika är följaktligen inte ett hjälpmedel vid narkotikabrott eller vid narkotikasmuggling; en sak som frånhänts någon genom brott utgör inte därigenom hjälpmedel vid häleri osv. 3. Detta hindrar naturligtvis inte att föremål som utgör brottsobjekt i ett sammanhang utgör hjälpmedel i ett annat. Vad gäller häleri kan man exempelvis tänka sig att något som är stulet – t. ex. en särskilt iordningställd lastbil – används som hjälpmedel vid häleri avseende annat gods och därför föranleder ansvar för förberedelse; i ett dylikt fall utgör emellertid inte hjälpmedlet (som samtidigt utgör hälerigods) brottsobjektet för det brott som förberedelsen relaterar till. Åtminstone i den mån det häleri som förövas med hjälpmedlet är betydligt mindre allvarligt än det häleri som förberedelsen relaterar till kan det finnas skäl att anse att förberedelsen konsumerar häleriet. I sammanhanget bör kanske erinras om att endast förberedelse till grovt häleri är straffbelagt.s. 131

2.133s. 131

3.36. Falska sedlar (två tusenkronorssedlar) ansågs i RH 1996 : 148,s. 132

4.och under uttrycklig hänvisning till ovan nämnda princip, intes. 132

5.kunna utgöra hjälpmedel vid förövande av brottet utprångling avs. 132

6.falska sedlar. Efter att ha hänvisat till vissa uttalanden i litteratu-s. 132

7.ren och i förarbetena, vilka skulle kunna tas till intäkt för att des. 132

8.falska sedlarna kunde utgöra hjälpmedel vid den aktuella brotts-s. 132

9.typen, skrev hovrätten följande :s. 132

10.”Mot ett sådant synsätt kan anföras att vid brott som avser hanterings. 132

11.av en viss sak denna sak inte i sig kan anses vara ett sådant hjälpmedels. 132

12.för brottet som avses i bestämmelsen om förberedelse (se t. ex. Hof-s. 132

13.lund i SvJT 198 s. 41, Kommentar till Brottsbalken II, 6 uppl. 1990,s. 132

14.s. 601 och Jareborg, Straffrättens ansvarslära, 1994, s. 94). En tillämp-s. 132

15.ning av den principen innebär att förfalskade sedlar inte är att anses. 132

16.som hjälpmedel för ett brott som består i att dessa utprånglas. Enligts. 132

17.hovrättens mening kan de ovan redovisade uttalandena av annans. 132

18.innebörd inte anses ha en sådan styrka att det ger anledning att gås. 132

19.ifrån den angivna principen. M.J. skall därför inte dömas för förbere-s. 132

20.delse till utprångling av falska sedlar.”s. 132

21.3. Utgångspunkten är alltså att det görs en distinktion mellans. 132

22.hjälpmedel och brottsobjekt. Saken ställer sig dock något annor-s. 132

23.lunda när fråga är om olika typer av råvaror som skall omvandlass. 132

24.till t. ex. narkotika eller alkohol.s. 132

25.38. I NJA 1992 s. 24 fann Högsta domstolen att ungefär 1 000s. 132

26.gram fenylättiksyra, en del andra kemikalier samt utrustning,s. 132

27.handböcker och recept sammantagna var att anse som hjälpmedels. 132

28.vid narkotikabrott. Högsta domstolen anmärkte, i linje med vads. 132

29.som ovan sagts, att själva brottsobjektet vid många brottstypers. 132

30.134 inte utgör hjälpmedel vid utförande av brottet, men att situationen är annorlunda när brottet består i ”otillåten tillverkning genom förädling eller förvandling av visst grundmaterial”. I fall där det ”är fråga om tillverkning genom en relativt komplicerad kemisk process” skulle det nämligen enligt Högsta domstolen ”te sig konstlat och från saklig synpunkt omotiverat” att göra en skillnad mellan sådana ämnen som i processen uppgår eller omvandlas till narkotika och andra ämnen som bara underlättar processen. Högsta domstolen hänvisade i sammanhanget också till vissa förarbetsuttalanden angående förverkande vari det sagts att råvaror avsedda för tillverkning av narkotika utgör hjälpmedel vid tillverkning. När man konkluderat att kemikalierna kunde anses utgöra hjälpmedel blev frågan om de också utgjorde ”annat sådant hjälpmedel” som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken. Högsta domstolen fann, under hänvisning till principen att en samling av föremål kan utgöra hjälpmedel även om inte de enskilda föremålen utgör typiska brottsverktyg, att kemikalierna och utrustningen tillsammans mås te anses utgöra hjälpmedel enligt bestämmelsen. Den tilltalade dömdes också för försök till narkotikabrott eftersom tillverkningsprocessen påbörjats till viss del och försökspunkten får anses vara nådd redan då det första tillverkningsledet påbörjas. 39. Motsvarande slut kom Högsta domstolen till i NJA 2002 s. 123, där L bl. a. hade berett 200 liter vätska i syfte att tillverka sprit. Vätskan ansågs – på grund av att den inte endast genom jäsning skulle kunna ha nått en alkoholhalt över 22 volymprocent – inte utgöra mäsk i alkohollagens mening, varför L inte kunde anses ha gjort sig skyldig till olovlig sprittillverkning. Fråga uppkom då om L gjort sig skyldig till förberedelse till olovlig sprittillverkning.s. 132

31.En första fråga som domstolen hade att ta ställning till var om argumentationen i NJA 1992 s. 24 var tillämplig också i en situation där ”den tilltalade [endast läggs] till last att han berett eller förfärdigat just det ämne som skulle ha kunnat förvandlas till dens. 133

32.13s. 133

33.otillåtna färdiga produkten”, dvs. i ett fall där den tilltalade intes. 134

34.påstods ha tagit befattning med en lång rad olika kemikalier ellers. 134

35.andra råvaror som i en komplicerad process skulle omvandlas tills. 134

36.den otillåtna slutprodukten (utan snarare med ett ”embryo” tills. 134

37.själva produkten). Högsta domstolen fann – med motiveringen atts. 134

38.detta var ”[m]est följdriktigt” och också ”bäst förenligt med be-s. 134

39.stämmelsens syfte” – att så var fallet. Vätskan ansågs vidare –s. 134

40.trots att den också kunde användas för legal vintillverkning ochs. 134

41.följaktligen hade ett visst legalt användningsområde – vara särskilts. 134

42.ägnad att användas som hjälpmedel i den avsedda brottsliga verk-s. 134

43.samheten (olovlig sprittillverkning).s. 134

44.Ett justitieråd menade att det, med hänsyn till att det endasts. 134

45.återstod jäsning och destillering innan brygden skulle bli sprit,s. 134

46.framstod som konstlat att betrakta vätskan som ett hjälpmedel,s. 134

47.och antydde också att det sannolikt varit möjligt att i stället dömas. 134

48.för försök till olovlig sprittillverkning. Argumentationen får för-s. 134

49.stås så att det skiljaktiga justitierådet närmast menade att det vars. 134

50.fråga om befattning med något som var på väg att övergå i brotts-s. 134

51.objektet snarare än med ett hjälpmedel för framställning av brotts-s. 134

52.objektet.s. 134