1.placerats i ett familjehem. Umgängesrestriktionerna omfattade bland annat brev-och telefonkontakt. Domstolen ansåg att såväl brev-som telefonkontakter omfattas av artikel 8 och att umgängesrestriktionerna inneburit ett intrång i rätten till skydd för familjeliv och korrespondens. De åberopade begränsningarna i umgänget hade emellertid enligt rätten stöd i lag, och domstolen ansåg att restriktionerna syftade till att skydda barnets fri-och rättigheter. Däremot hade domstolen invändningar vad gällde längden på umgängesrestriktionerna. Kontakten mellan barn och förälder hade förhindrats under ett och ett halvt års tid. Längden på dessa restriktioner ansågs stå i strid med tanken att samhällsvård skall vara en temporär lösning med återförening som mål. Restriktionerna var oproportionerliga i förhållande till sitt syfte och artikel 8 hade därmed kränkts i detta avseende.s. 51
2.I RÅ 1993 ref. 72 konstateras att umgängesbegränsningar även kan omfatta telefonkontakt med barnet. Socialnämnden beslutade att telefonkontakten mellan vårdnadshavaren och hennes två söner, omhändertagna med stöd av LVU, skulle begränsas till två tillfällen per vecka och den fick inte ske senare än 17.00. Vidare beslutade nämnden att vårdnadshavaren hade rätt till umgänge två och en halv timme per tillfälle var fjortonde dag. Länsrätten respektive kammarrätten avslog överklagandena. Regeringsrätten konstaterade för det första att beslut om inskränkningar i föräldrars rätt att kontakta sina barn per telefon är i överensstämmelse med umgängesregleringen. För det andra fann domstolen att socialnämnden haft fog för sitt beslut att begränsa umgänget såsom skett.s. 51
Sammanfattning och avslutande synpunkter
1.En familjehemsplacering får vissa rättsliga konsekvenser som är gemensamma vid frivilligplaceringar respektive tvångsplaceringar, och andra rättsliga konsekvenser som skiljer sig. Gemensamma drag är att den legala vårdnaden, underhållsskyldigheten och förmynderskapet kvarstår hos barnets vårdnadshavare. Syftet med en familjehemsplacering är vanligen att den skall vara en tillfällig lösning och att den skall möjliggöra en återförening mellan barn och förälder. De generösa insynsreglerna för vårdnadshavaren är ett tecken på detta. Genom en betydande insynsrätt för föräldern skall barnet kunna bibehålla kontakten med föräldern under den tid som hon eller han är placerad i ett annat hem. Umgängesbestämmelserna är ett annat tecken på detta. Såväl lagtext som rättspraxis betonar barns rätt tills. 51
2.Margareta och Roger Andersson mot Sverige.s. 51
3.JO dnr 4105-1994. Det uppkom också en intressant fråga om socialnämnden haft rätt att kräva att modern och det placerade barnet skulle tala svenska vid umgängestillfållena. Enligt JO var detta att anse som en umgängesbegränsning. Det innebär att nämnden skulle ha fattat ett formelle beslut om detta enligt 14 § LVU.s. 51