Citat i kontext

53.5.1 · Skriftliga krav och påminnelser i rättspraxis

1.För krav utom rätta torde liknande kriterier gälla som för erkännanden. Ett så­ dant krav torde böra tilläggas preskriptionsavbrytande effekt, om det ger ut­ tryck för borgenärens uppfattning att gäldenären är bunden vid en viss förplik­ telse och att meddelandet avser en viss skuld till skillnad från andra det vill säga att förpliktelsen är bestämd till sina konturer.309s. 373

2.Det preskriptionsavbrytande meddelandet skall fästas på papper, så att bevis­ ningen härom kan sparas.310 Enligt Lindskog behöver papperet inte vara under­ tecknat,311 det bör dock framgå vem som är avsändare, eftersom detta behövs för att identifiera fordringen. Vidare bör meddelandet innehålla borgenärens anspråk, uttryckt med viss klarhet, så att gäldenären kan dra slutsatsen att bor­ genären anser sig ha en viss fordran mot gäldenären.312 En ytterligare förutsätt­ ning för att ett skriftligt krav eller skriftlig erinran skall få preskriptionsavbry­ tande effekt är att meddelandet kommit gäldenären till handa. Det är också från denna tidpunkt den nya preskriptionstiden börjar löpa.313s. 373

3.I propositionen till preskriptionslagen314 uttalas att borgenärens meddelandes. 373

4.får preskriptionsavbrytande effekt när gäldenären tagit del av meddelandet.s. 373

5.Emellertid står uttalandet som en slutpunkt i en diskussion rörande frågans. 373

6.vem som står risken för att ett meddelande inte når adressaten. Hur har domstolarna i rättspraxis bedömt frågan om ett giltigt preskriptionsav­ brott åstadkommits genom borgenärens skriftliga erinran eller påminnelse? Av 374 5 Preskription enligt svensk rätt rättsfallet NJA 1994 s. 95 framgår att ett finansbolags aviseringar om betalning har preskriptionsavbrytande verkan. Att borgenären skall kunna styrka att på­ minnelsen eller kravbrevet verkligen kommit gäldenären till handa, framgår av rättsfallen NJA 1996 s. 809 och 1998 s. 750.s. 373

7.Omständigheterna i NJA 1996 s. 809 var, att X och Y för sin gemensamts. 374

8.drivna rörelse tog var sitt lån i början på 1980-talet. Samtidigt gick de i bor­s. 374

9.gen för varandras lån. Banken krävde efter att rörelsen gått i konkurs, Y pås. 374

10.betalning, dels för sitt eget låneåtagande, dels för det borgensåtagande hans. 374

11.gjort för X:s skuld till banken. Y erlade beloppet den 20 april 1982. Y väcktes. 374

12.talan mot X genom att ansöka om betalningsföreläggande den 22 septembers. 374

13.1993 med yrkande att utge ett kapitalbelopp samt upplupen ränta. X bestreds. 374

14.bifall på grund av att Y:s fordran var preskriberad. På Y:s vägnar sändes etts. 374

15.brev till X den 10 oktober 1983, som innehöll ett preskriptionsavbrytandes. 374

16.krav med Y som avsändare. Enligt X kom brevet honom inte till handa. Dets. 374

17.sändes som lösbrev och returnerades inte. Det kan därför ha förkommit un­s. 374

18.der postbefordran, även om inget i målet talar för att detta inträffat. Det vars. 374

19.därför mot X:s bestridande inte styrkt, att X tagit emot brevet.s. 374

20.Omständigheterna i NJA 1998 s. 750 var, att två makar X och Y i en doms. 374

21.den 31 januari 1985 ålades att solidariskt utge ett kapitalbelopp jämte räntas. 374

22.till Z. I lagsökningsutslag den 18 februari 1985 förpliktades X och Y att utges. 374

23.ytterligare belopp till Z. I ansökan den 8 januari 1997 sökte Z verkställighets. 374

24.hos kronofogdemyndigheten av domen och lagsökningsutslaget. X och Ys. 374

25.gjorde gällande att fordringarna hade preskriberats. Z gjorde gällande att hans. 374

26.sänt påminnelser till X och Y den 10 september 1993 genom rekommende­s. 374

27.rade försändelser, vilka dock saknade mottagningsbevis. Det ena brevet lös­s. 374

28.tes inte ut och returnerades till avsändaren. Det andra brevet kom inte i re­s. 374

29.tur. Principen är alltså att borgenären skall styrka att gäldenären tagit emots. 374

30.det skriftliga kravet eller den skriftliga erinran. Z:s krav mot den person soms. 374

31.uppenbarligen inte löste ut brevet ansågs av HD ha preskriberats, eftersoms. 374

32.denne uppenbarligen inte tagit emot försändelsen. Beträffande den försän­s. 374

33.delse som inte kom i retur kunde det inte uteslutas att fel i posthanteringens. 374

34.medfört att brevet ändå inte kommit mottagaren till handa, särskilt soms. 374

35.mottagaren ifråga bestridit att hon tagit emot brevet och borgenären på etts. 374

36.enkelt sätt kunnat försäkra sig om bevisning härom genom att förse försän­s. 374

37.delsen med ett mottagningsbevis. Mot bakgrund av att anspråket inte blir auktoritativt fastställt genom ett skrift­ ligt meddelande, borde gäldenären kunna kräva av meddelandet att det klart och tydligt anger den fordran vars preskriptionstid på så sätt avbrytes. Emeller­ tid kan det räcka att kravet endast avser rättsgrunden för fordringen, om denna är tillräckligt preciserad, se RH 1997:7.s. 374

38.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 375s. 375

39.Omständigheterna i RH 1997:7 var, att en kommun träffade ett exploate­s. 375

40.ringsavtal med en byggfirma om uppförande av småhus i grupp och gemen-s. 375

41.samhetsanläggningar, bland annat en fjärrvärmeanläggning. I samband meds. 375

42.att husen överläts till privata köpare bildades en samfällighetsförening för des. 375

43.gemensamma tillgångarna, däribland fjärrvärmeanläggningen. År 1994s. 375

44.stämde föreningen kommunen och yrkade skadestånd från kommunen pås. 375

45.grund av att kommunens kontrollant varit vårdslös vid utförandet av de oku­s. 375

46.lär-, tryck- och täthetskontroller kontrollanten skulle utföra på fjärrvärme­s. 375

47.anläggningens ledningsnät. Kommunen bestred ansvar, bland annat fram­s. 375

48.fördes en invändning om preskription. Föreningen hänvisade till ett brev,s. 375

49.daterat den 29 mars 1988, och anförde att innehållet i brevet varit av dens. 375

50.arten att det måste anses ha haft preskriptionsavbrytande karaktär. Hovrät­s. 375

51.ten fann att föreningen framför ”kritik mot kommunens kontroll av bygg-s. 375

52.bolagets arbete. Vidare anförs att kommunen genom att godkänna det felak­s. 375

53.tiga arbetet har ett ”förstahandsansvar” och därför bör ”ikläda sig ansvarets. 375

54.för att värmekulvertnät lagas på de ställen där det läcker samt återställa mar­s. 375

55.ken därefter.” På grund härav har föreningen angivit sin fordring på ett så­s. 375

56.dant sätt att mottagaren kunde identifiera vilken fordran det varit fråga om,s. 375

57.vilket medfört att preskriptionstiden också avbrutits genom brevet.s. 375

Klassificeringen av borgenärens utomrättsliga