1.Ämnet kan emellertid inte anses uttömt, förrän en jämförelse görs med tysk rätt. Enligt BGB a.E § 198 och BGB n.E § 199 är ”die Entstehung des An spruchs“ ett villkor för att preskriptionstid skall börja löpa. (Efter "Schuld rechtsreform” krävs dessutom en viss kunskap hos borgenären för att den regel mässiga preskriptionstiden skall börja löpa.) I den mån som ”der Anspruch” är identisk med ”die Forderung”, stadgas i alltså Tyskland att preskriptionstiden avseende ”Forderungen” börjar löpa bl.a. när ”die Forderung” uppstår. Formu leringen skiljer sig inte på något grundläggande sätt från den svenska preskrip tionslagens uttryck ”fordringens uppkomst”. I båda rättssystemen synes lagtex tens formulering peka på samma utgångspunkt för preskriptionstiden, en ob servation som är synnerligen vilseledande. Alltmedan svensk rätt tillämpar det första rättsfaktumets princip gällde (och gäller även idag) i tysk rätt att preskrip tionstid inte börjar löpa förrän förpliktelsen är förfallen till prestation. Skillna den kan förklaras med många argument, men en väsentlig förklaringsgrund måste vara att borgenären i tysk rätt endast kunnat avbryta preskriptionstiden genom att anhängiggöra en talan, medan borgenären i Sverige kunnat avbryta den med en åtgärd utom domstolen, före 1981 till och med endast en muntlig tillsägelse.246 Ur denna skillnad förklaras även andra omständigheter i tysk och även fransk rätt, företeelser till exempel som preskriptionsuppskov, som i svensk rätt inte ens erhållit en gemensam beteckning. Men skillnaden ger också en indikation på den betydelse de omständigheter har, som används som hjälpmedel för att tolka och fylla ut lagtexten. Genom den här gjorda jämförelsen blir det tydligt att lagtexten ges det innehåll en ma joritet av de auktoritativa rättstillämparna (domstolarna) väljer, ett innehåll som är beroende av den kontext i vilken lagtexten (och därmed uttolkarna) be finner sig. Kontexten kan vara av olika slag, det kan vara fråga om en språklig, rättslig, ekonomisk eller kulturell-sociologisk kontext, för att nämna några av de mest iögonenfallande faktorerna.s. 352
Preskriptionsuppskov i svensk rätt, en utblick
1.Ovan hävdas att även svensk rätt känner till, inte termen uppskov av preskrip tion, men väl funktionen. Preskriptionstid för fordringar som uppkommer inom ett god mans eller - numera - förvaltarförhållande börjar inte löpa förrän detta rättsförhållande upphört. Motsvarande gäller fordringar i relationen mel lan förmyndare och underåriga.247 Det är förvisso sant att förhållandet är lagreglerat, varför frågan endast rör utgångspunkten för preskriptionstiden. Emels. 352
Preskriptionslagen (1981:130) 353
1.lertid torde den nu gällande lagen helt enkelt ha givit skriven form åt en princip som tidigare utarbetats i rättspraxis, såsom ett undantag från det första rättsfak tumets princip enligt 1862 års preskriptionsförordning. Att konstatera, att den na tid inte är identisk med den då fordringsförhållandet uppkommit är en överloppsgärning. Ett annat exempel på preskriptionsuppskov är att preskriptions tid inte löper under tiden borgenärens prestationsyrkande handläggs av en domstol.248s. 353
2.En iakttagare skulle kunna klassificera förskjutningen av utgångspunkten för preskriptionstiden som ett uttryck för maximen ”contra non valentem agere, non currit praescriptio”. Fehr bestrider emellertid att denna sats någonsin gällt ”med avseende på den allmänna fordringspreskriptionen”.249 Han förklarar den uppskjutna utgångspunkten för preskription vid till exempel förmynderskap med att ”förmyndaren på grund av sin ställning såsom borgenärens ställföreträ dare är skyldig att hålla sig erinrad om skulden. Preskriptionen är sålunda utsatt för ett avbrytande, som upphör först med förmynderskapet.”250 Om emellertid endast resultatet behålls i blickfånget är det likgiltigt om preskriptionsuppskovet beror på en tillämpning av den latinska maximen eller om uppskovet upp kommer på grund av ett preskriptionsavbrott som återkommer med jämna mel lanrum. Icke desto mindre torde det vara ovedersägligt att grunden för att pre skriptionstiden inte börjar löpa vid fordringens tillkomst i ovannämnda rättsförhållanden är den ena partens brist på möjlighet att tillvarata sina egna intressen. Detta innebär innehållet i den latinska maximen haft betydelse även för svensk rätt.s. 353
3.Svenska författare har ofta behandlat förskjutningen av utgångspunkten för preskriptionstidens faktiska förlopp som en fråga som rör utgångspunkten för preskriptionstiden, vilket förvisso inte är felaktigt. Såsom emellertid antecknas på annat ställe, kan denna förskjutning av preskriptionstidens utgångspunkt lika gärna uppfattas som en konsekvens av att preskriptionstiden skjutits upp. (När författare för att förklara en i förhållande till det första rättsfaktumets prin cip förskjuten preskriptionstid hänvisar till att preskriptionstiden avbrutits har emellertid argumentationen ofta drag av efterhandskonstruktion.) Det förtjä nar att upprepas att beroende på vilket namn betraktaren ger en företeelse inom ramen för preskriptionsinstitutet eller ur vilken synvinkel denne ser företeelsen, som hela tiden är densamma, erhåller betraktaren ett annorlunda resultat. Om man emellertid håller i minnet den konsekvens med vilken HD i andra sam manhang håller fast vid det första rättsfaktumets princip, till exempel avseende utomobligatoriska skadestånd, frågar man sig hur denna rigiditet har kunnat 354 5 Preskription enligt svensk rätt uppstå och inkorporeras inom detta flytande rättsliga institut. Preskription är ett mycket undanglidande rättsligt fenomen.s. 353
Preskriptionstidernas längd
Huvudregeln
1.Preskriptionstiden är enligt huvudregeln i preskriptionslagen § 2251 tio år från utgångspunkten. För konsumentfordringar är emellertid preskriptionstiden tre år.s. 354
2.Det bör dock observeras att bestämmelser om reklamation och allmännas. 354
3.grundsatser ”om skyldighet att inom skälig tid påtala avtalsbrott” kan meds. 354
4.föra att konsumenten bör varsko gäldenären om sin fordran lång tid före dens. 354
5.tioåriga fristens utgång.252s. 354
Konsumentfordringar
1.Vilka fordringar ges beteckningen konsumentfordringar? Enligt preskriptions lagen § 2 st. 2 skall det vara fråga om fordringar som ”avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillhanda hållit konsumenten huvudsakligen för enskilt bruk.” Det är endast näringsid karens fordran mot konsumenten som preskriberas på tre år, skulle konsumen ten ha en fordran mot näringsidkaren, till exempel på grund av fel eller brist i gods, preskriberas denna efter tio år.s. 354
2.Enligt motiven till bestämmelsen har begreppen konsument och näringsid kare ”samma innebörd här som i till exempel avtalsvillkorslagen, konsumentköplagen och konsumentkreditlagen. Med konsument avses en enskild med borgare i egenskap av privatperson.”253 Nyttigheten skall ha köpts av konsu menten huvudsakligen för enskilt bruk av näringsidkaren i hans näringsverk samhet. Med uttrycket näringsidkare utpekas den person, fysisk eller juridisk, som yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk natur.254 Säljer näringsid karen nyttigheten utanför sin näringsverksamhet gäller den tioåriga preskrips. 354
3.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 355s. 355
4.tionstiden. Avseende lokutionen ”vara tillhandahållen huvudsakligen för ens. 355
5.skilt bruk” hänvisas till motiven i konsumentköplagen från 1973. Avgörandes. 355
6.blir vilket syfte köparen hade för varans användning.255 Om flera ting köps vids. 355
7.ett tillfälle så att endast en fordran föreligger, skall enligt Forsström,256 en hels. 355
8.hetsbedömning göras ”av om varorna köpts för huvudsakligen enskilt bruk ellers. 355
9.ej.s. 355
10.Enligt departementschefen skall preskriptionslagens regel om treårig pres. 355
11.skription gälla inte endast vid försäljning av lös egendom utan även vid upplås. 355
12.telse av rättigheter, såsom hyra av lös egendom, lån av pengar samt upplåtelses. 355
13.av nyttjanderätt till hus eller jord i den mån det inte finns särskilda preskrip-s. 355
14.tionsbestämmelser.s. 355
15.Lindskog finner bankens räntefordran vara underkastad den treåriga pres. 355
16.skriptionstiden. Avseende kapitalfordringen är han mer tveksam och rekoms. 355
17.menderar tillämpning av den tioåriga fristen då det inte här är fråga om ens. 355
18.”tjänst eller annan nyttighet”. Jag delar inte Lindskogs tveksamhet; en bankss. 355
19.”raison d'être” bland andra torde vara tjänsten ”utlåning av kapital”.257 Vidare skall fordringar på grund av utförda tjänster, såsom underhålls-, reparas. 355
20.tions-, och ändringsarbeten preskriberas efter tre år. Den treåriga preskriptionss. 355
21.tiden löper oavsett om varan eller tjänsten har tillhandahållits av ett privat, stats. 355
22.ligt eller kommunalt organ i en näringsverksamhet. Exempel härpå är leveranss. 355
23.av vatten, gas eller elektricitet. En förutsättning är dock att det inte är fråga oms. 355
24.”ren myndighetsutövning”.258s. 355
25.Frågan om en fordran skall preskriberas efter tre eller 10 år har varit föremåls. 355
26.för domstolars prövning. Sålunda har den treåriga preskriptionstiden varits. 355
27.rätt preskriptionstid avseende ”engångsavgift för utförande av allmän va-ans. 355
28.läggning enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggs. 355
29.ningar” samt för ”avgift för innehav av televisionsmottagare” enligt NJAs. 355
30.1988 s. 503. Den treåriga preskriptionstiden har dock inte ansetts tillämpligs. 355
31.på kommuns fordran avseende gatukostnader, se NJA 1993 s. 724. Enligts. 355
32.ett hovrättsavgörande, RH 1995:6, har kommuns fordran på avgift för barns. 355
33.omsorg ansetts vara en konsumentfordran. Tillika har preskriptionstiden förs. 355
34.hyresavgifter ansetts vara treårig, när hyresvärden är näringsidkare och hyress. 355
35.gästen konsument, se RH 1989:102.s. 355
36.Preskriptionstiden är tre år även med avseende på borgensåtagande soms. 355
37.ingåtts för en fordran som preskriberas efter tre år, detta framgår av preskrip 356 5 Preskription enligt svensk rätt tionslagen § 2 st. 2 men. 2. Preskriptionen är tre år oberoende av om regeln tillämpas avseende den självständiga eller den accessoriska preskriptionen.259 En generell borgen för en kontokortskredit bör enligt Lindskog preskriberas efter 10 år, även om krediten belastas med utgifter som preskriberas efter tre år. I propositionen till preskriptionslagen260 skrivs att i ett sådant fall bör vara avgörande om ”borgenärens fordringar mot gäldenären huvudsakligen är av sådan karaktär att treårspreskriptionen är tillämplig eller ej.” Lindskog får emellertid stöd i sin mening av Walin261 som finner departementschefens uttalande ”något säreget”. Walin hänvisar till Forsström262 som uttalar att bedömningen beror ”på vad krediten huvudsakligen var avsedd för när den lämnades. Avsikten med det enskilda kontoköpet eller dylikt saknar däremot betydelse.”s. 355
38.En fordran på regress preskriberas också efter tre år om huvudfordringen är underkastad tre års preskription. Tiden räknas från den dag den solida riskt ansvarige gjorde sitt åtagande. I propositionen framhålls dock att den regressberättigade alltid har en frist på ett år för att kräva betalning, se pre skriptionslagen § 4.263s. 356
Fordringar på skadestånd i anledning av brott
1.I preskriptionslagen § 3264 finns ett särskilt stadgande som avser preskriptions tiden för fordringar på skadestånd i anledning av brott. Enligt denna regel för längs den tioåriga preskriptionstiden om den straffrättsliga preskriptionstiden är längre än 10 år. (I fransk rätt gällde omvänt fram till år 1985, att om den straffrättsliga preskriptionstiden var kortare än den civilrättsliga var den straff rättsliga preskriptionstiden avgörande, se kap. 8.) Regeln har tillkommit för att säkerställa att borgenären kan göra gällande anspråk på skadestånd åtminstone så länge som den straffrättsliga påföljden kan göras gällande.265 Om brottmålet avgjorts, eventuellt genom en ogillande dom, kan borgenären göra gällande sitt anspråk inom ett år efter att dom meddelats, om domen meddelats senare än nio år från tidpunkten för den påtalade handlingen. Har åklagaren underlåtits. 356
2.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 357 att anhängiggöra åtal eller har åtalet ogillats krävs dock att borgenären visar att brott föreligger, om den skadelidande vill göra gällande skadeståndsanspråk ef ter att den allmänna preskriptionstiden har löpt ut.266 Med uttrycket ”i anled ning av brott” har lagstiftaren velat markera att inte endast målsägandes skade ståndsanspråk preskriberas enligt denna regel ”utan också en fordran som till kommer någon annan på grund av att skadeståndsanspråket överlåtits”.267s. 357
Tilläggstid för fordringar på skadestånd i anledning av brott
1.I preskriptionslagen § 3 st. 2 finns en kompletterande regel enligt vilken pre skriptionstiden förlängs med ett år om den tilltalade erhållit del av åtalet eller om han häktats inom tiden för åtalspreskription, utan att ansvarsfrågan avgjorts inom den tiden. Den ettåriga tiden löper då från den tid då dom eller slutligt beslut slutligen avgivits.s. 357
Tilläggstid avseende regressfordringar
1.Enligt en kortfattad regel i preskriptionslagen § 4,268 erhåller den som betalat en skuld på ett sådant sätt att han har en regressfordran mot en tredje man alltid ett extra år innan preskription inträder. Om således ett ansvarsförsäkringsbolag betalar en skadevållares förpliktelse på grund av skadestånd och denna förplik telse inte är preskribrad, kan försäkringsgivaren alltid göra gällande regressford ringen under ett år efter betalningen, även om skadevållarens ansvar skulle ha preskriberats tidigare.s. 357