1.Enligt preskriptionslagen § 2208 gäller att preskriptionstidens utgångspunkt är tidpunkten för fordringens tillkomst. Undantag gäller enligt lagrummets st. 3 för pensionsfordringar. För dessa börjar preskriptionstiden att löpa vid förfallotidpunkten. Lindskog har för att beteckna utgångspunkten för preskriptionstiden enligt svensk rätt, introducerat den träffande formuleringen ”det första rättsfaktumets princip”.209 Med uttrycket avser Lindskog att beskriva att preskriptionstiden enligt svensk rätt börjar löpa vid den tidpunkt då det för fordringen nödvändiga första rättsfaktumet tillkommit. Emellertid är inte varje rättsfaktum avgörande, endast ett sådant som beror på gäldenärens handlande medför att preskriptions tiden börjar löpa.210 Grundas således fordringen på en ensidig utfästelse utgör därför tidpunkten för denna utfästelse utgångspunkt för preskriptionstiden. Enligt rättsfallet NJA 1933 s. 669 är utgångspunkten för preskriptionstiden rörande fordran på grund av ett skuldebrev tidpunkten för handlingens ut givande, inte den tidpunkt då handlingen dagtecknats. Rättsfallet måste emellertid ses mot bakgrund av att 1862 års förordning var tillämplig. Enligt denna skulle utgångspunkten för preskriptionstiden vara den tidpunkt då ”skuldebrev eller annan handling, varå fordran grundad är gavs, eller ford ringen annorledes tillkom.” (Frågan i målet var om preskriptionstiden för ett skuldebrev skulle börja löpa vid tiden för skuldebrevets utgivande, den 16 oktober 1917, eller vid den på skuldbrevet dagtecknade tidpunkten den 31 december 1917.) Hänvisningen till tidpunkten för utgivandet saknas i den nu gällande lagtexten. Utgången kan förklaras på det sättet att ett skuldebrev eller annan handling som är bärare av en fordran har inte någon effekt förrän det utgivits, först då kan handlingen ha självständig betydelse. Det motstå ende argumentet är att ett skuldebrev är ett bevismedel och att en tredje man måste kunna lita på innehållet i denna handling. Lindskog gör också gällans. 338
2.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 339s. 339
3.de att dateringen på en skriftlig handling har bevisverkan. Det åvilar därförs. 339
4.den som hävdar att dateringen är felaktig att styrka sitt påstående.211 Grundas fordringen på ett avtalsförhållande är det tiden för ingående av avtalet som är avgörande för preskriptionstidens utgångspunkt, närmare bestämt tid punkten för det faktiska undertecknandet. Med samma utgångspunkt preskri beras också enligt Lindskog fordringar på skadestånd i kontraktsförhållan den.212 Om anspråk framställs med avseende på skadestånd på grund av att för utsättningarna för avtalet var felaktiga bör enligt NJA 1932 s. 137 utgångs punkten för preskriptionstiden vara den tid då avtalet ingicks.s. 339
5.I rättsfallet NJA 1932 s. 137 prövades frågan om preskriptionstiden avseens. 339
6.de ett ersättningsanspråk på grund av brist i den köpta fastigheten (areals. 339
7.brist) skulle börja räknas vid tidpunkten för köpekontraktets tecknande (9s. 339
8.augusti 1918) eller från någon senare tidpunkt, till exempel tidpunkten förs. 339
9.köpebrevets tecknande (12 mars 1919). HD fann köpekontraktets dag varas. 339
10.avgörande tidpunkt för beräkning av preskriptionstiden. - Lindskog213 föres. 339
11.slår att preskriptionstiden skall räknas från tiden då den handling utfördes,s. 339
12.som medförde att handlingen kunde betecknas som culpa in contrahendo.s. 339
13.Enligt två avgöranden från HD rörande preskription av skadestånd pås. 339
14.grund av dolt fel i entreprenad är dock åtminstone vid dolda fel i entrepres. 339
15.nad utgångspunkten dagen för slutbesiktning (NJA 1987 s. 243)214 eller das. 339
16.gen för överlämnandet (NJA 1987 s. 716),215 inte tiden för entreprenadavs. 339
17.talets ingående.s. 339
18.Den fråga som HD prövade i NJA 1987 s. 243 var vid vilken tidpunkts. 339
19.preskriptionstiden skulle löpa för en fordran på grund av fel i en entrepres. 339
20.nad. Ett avtal om köp av mark och uppförande av en villa ingicks mellan käs. 339
21.randen och svaranden den 4 april 1970. Slutbesiktning skedde den 12 junis. 339
22.1970 och käranden tillträdde fastigheten den 14 juni 1970. Käranden gjordes. 339
23.gällande fel och yrkade skadestånd mot svaranden i brev den 6 juni 1980.s. 339
24.HD fastställde att utgångspunkten för preskriptionstiden skulle anses varas. 339
25.tidpunkten för slutbesiktningen, eftersom svaranden vid denna tidpunkts. 339
26.kunde anses ha fullgjort sin prestation. I rättsfallet NJA 1987 s. 716 köptes. 339
27.käranden en fastighet och ett hus, som svaranden åtagit sig att uppföra avs. 339
28.svaranden genom avtal den 30 oktober 1973. Både fastigheten och byggnas. 339
29.den tillträddes av köparen den 11 april 1974. HD fann enligt den princips. 339
30.som formulerats i NJA 1987 s. 243 att svaranden fullgjort sin prestations340 5 Preskription enligt svensk rätts. 339
31.skyldighet vid tillträdesdagen och preskriptionstiden skulle räknas från dens. 340
32.na tidpunkt - Lindskog kommer fram till samma slut men på annorlundas. 340
33.premisser i det han finner att prestation enligt avtalet verkar preskriptionss. 340
34.avbrytande. Detta resonemang medför att utgångspunkten för den i etts. 340
35.eventuellt mål aktuella preskriptionstiden blir den tid då den senaste prestas. 340
36.tionen utförts.216 Lindskog gör gällande att en fordran som i och för sig har sin grund i en utfäs telse eller ett avtal, men för sin tillkomst är beroende av ytterligare en omstän dighet, preskriberas med utgångspunkt i tidpunkten för utfästelsen eller avtalets ingående. Således skall utgångspunkten för preskriptionstiden avseende suspen sivt villkorade fordringar vara tiden för avtalets ingående eller utfästelsens utgi vande eller undertecknande.217s. 340
37.Det är dock inte helt säkert att det svepande kan sägas, att alla suspensivt vill korade fordringar preskriberas med utgångspunkt i till exempel tidpunkten för tecknande av avtalet. Ett exempel på en annan utgångspunkt ges redan av det ovan nämnda rättsfallet NJA 1987 s. 243. Vidare finns fall, till exempel avseen de skogsavverkning, när utgångspunkten av preskriptionstiden för fordringar som kunde kalla för suspensivt villkorade, förlagts till en annan tid än avtalets ingående, se till exempel NJA 1880 s. 205, 1911 s. 35, 1915 s. 626. Lindskog skriver också själv att även om tillkomstdagen är huvudregel enligt gällande rätt ”bör undantag kunna tänkas också utan lagstöd. Den angivna principen bör kunna åsidosättas när vägande skäl för en senareläggning av tidpunkten för pre skriptionstidens början föreligger.”218 HD uttalar i sin dom NJA 1987 s. 243 om de situationer där suspensivt villkorade fordringar preskriberas utan avseen de på villkorets inträde: ”Om flertalet av de situationer i vilka en villkorlig for dran ansetts böra preskriberas redan från avtalstidpunkten synes kunna sägas att det i förhållandet mellan borgenär och gäldenär inte ingått något moment utö ver själva avtalet som gett gäldenären anledning att hålla fordringen i minnet eller gett borgenären intryck av att gäldenären varit på det klara med sin skuld.”219s. 340
38.Avseende uppdragsavtal hävdar Lindskog att preskriptionstiden skall börja löpa när avtalet ingicks, varvid prestation enligt avtalet verkar preskriptionsav brytande.220 I rättsfallet NJA 1927 s. 462 anges emellertid att utgångspunkten för preskriptionstiden är den tidpunkt då redovisning borde ha avgivits. Rod he221 skriver om rättsfallet NJA 1927 s. 462 ”att anspråk på grund av dylikts. 340
39.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 341s. 341
40.(lovligt, förf, anm.) förfogande är undandraget preskription under pågående re dovisningsperiod. ”s. 341
41.I NJA 1927 s. 462 var omständigheterna att en man år 1900 tillträdde ens. 341
42.tjänst som kronofogde. I tjänsten hade att förvalta en brobyggnadskassa. Nås. 341
43.gon redovisning för hans förvaltning förekom inte under hans tjänsteutövs. 341
44.ning. Efter mannens död år 1925 uppdagades hans befattning med kassan,s. 341
45.som då uppvisade en brist. De uttag som grundläde denna brist förekom uns. 341
46.der tiden 1900 - 1913. Anspråket på redovisning ansågs preskriberat efters. 341
47.som anspråket inte hade framställts mot honom ”inom 10 år från det redos. 341
48.visning skolat för vart av samma år avgivas”. Ett annat rättsfall som pekar is. 341
49.samma riktning är NJA 1914 s. 26, som ovan nämns i samband med pres. 341
50.skription av redovisningsskyldighet. I målet var fråga om en person soms. 341
51.1876 anförtroddes medel såsom förmyndare för en person som befann sig is. 341
52.Amerika. Förmyndaren reste sedermera till Amerika och överlämnade 300s. 341
53.dollar ”av det förmynderskap han för min räkning innehaft” till den före dets. 341
54.ta myndlingen. Hovrätten, vars dom fastställdes av HD:s majoritet, fanns. 341
55.”att den förvaltningsskyldighet med avseende på å ifrågakomna arvsmedel,s. 341
56.som på grund av ovanberörda förordnande ålegat Andersson, upphört mers. 341
57.än tio år före anhängiggörandet av förevarande talan” och ogillade därför käs. 341
58.randens talan om utbekommande av de omhändertagna medlen. Lindskog finner att preskriptionstiden avseende regresskrav börjar löpa när det för regresskravet första rättsfaktumet tillkommit, det vill säga när den fordran tillkommit, vars infriande ger upphov till regresskravet.222 Ett självständigt an språk på ränta preskriberas med utgångspunkt i den tidpunkt då ränteanspråket uppkommer, vilket med Rodhes ord innebär att ett ”dylikt anspråk torde upp stå successivt under ränteperioden, icke först på förfallodagen."223 Ett anspråk på ränta eller annan biförpliktelse, som är inte har förfallit till betalning preskri beras accessoriskt med huvudfordringen. Såsom Lindskog påpekar är sådana fordringar även föremål för accessoriska preskriptionsavbrott.224s. 341
59.Finns flera gäldenärer räknas preskriptionstiden separat för var och en av dem.225s. 341
Undantag från det första rättsfaktumets princip
1.Om grundrätten inte kan preskriberas förändras utgångspunkten för preskrip tionstiden för en fordran som är härledd ur grundrätten. Vid sådant förhållande krävs ett ytterligare faktum förutom grundrätten för att preskriptionstid skall 342 5 Preskription enligt svensk rätt börja löpa.226 Preskriptionstiden avseende till exempel utdelning på aktier i bo lag börjar således att löpa vid den tidpunkt då anspråket på utdelning upp står.227 Vidare är utgångspunkten förskjuten om förpliktelsen följer direkt av lag, såsom i fråga om underhållsbidrag.228 Ett annat undantag avser skadestånd på grund av bristande hemul. Hemulsansvaret preskriberas inte, däremot är den skadeståndsfordring som uppstår efter det att fastigheten frånvunnits någon un derkastad preskription. Denna löper då med utgångspunkt i ”den dag fastighe ten genom laga kraft ägande dom frånvunnits innehavaren”.229 Det är inte helt lätt att förstå varför en räntefordran skall behandlas annor lunda än en fordran på grund av en inpreskriptibel grundrätt. Situationerna är helt parallella. Omständigheten förklaras emellertid av att preskriptionslagen bygger på en uppdelning i sakrättigheter och fordringsrättigheter. Uppdelning en sker utifrån en teoretisk skiljaktighet mellan rättighetsslagen, en skiljaktighet som kanske inte alltid är lika uppenbar för en berörd gäldenär respektive borge när.s. 341
2.Enligt FB 13 kap 10 §230 preskriberas myndlingens skadeståndsanspråk mots. 342
3.en avgående förmyndare ett år efter den tidpunkt då den avgående förmyns. 342
4.daren avlämnat redovisning till överförmyndaren. Detsamma gäller, enligts. 342
5.samma lagrum, gode mäns eller förvaltares skadeståndsskyldighet. Lindskogs. 342
6.rekommenderar också att preskriptionstid inte skall löpa avseende förmyns. 342
7.dares respektive god mans skuld till huvudmannen under tiden uppdragets. 342
8.består, en ståndpunkt för vilken onekligen goda skäl talar.231 Motsvarandes. 342
9.bör även gälla för den gode mannens skulder mot sin huvudman, om orsas. 342
10.53 Preskriptionslagen (1981:130) 343s. 53
11.ken till att den gode mannen förordnats är på att huvudmannen har svårt els. 53
12.ler är helt förhindrad att åstadkomma preskriptionsavbrott.2' Ett ytterligare undantag har under senaste 10 åren etablerats i praxis och avser fel i fastighet vid entreprenad. Enligt NJA 1987 s. 243 och 716 skall preskrip tionstiden för fel inte börja löpa förrän vid dagen för slutbesiktning resp, över lämnande.s. 53
13.I det förstnämnda fallet NJA 1987 s. 243, där fråga var om tillämpning av 1862 års preskriptionsförordning, fann HD att utgångspunkten för preskrip tionstiden borde vara ”en tidpunkt som anknyter till att entreprenören givit ut tryck för att han ansett sig ha fullgjort sin huvudförpliktelse”. Att låta preskrip tionstiden för fordringar på grund av fel i entreprenaden börja vid den tidpunkt då den handling företogs som orsakade felet vore ”opraktiskt”.233 I rättsfallet NJA 1987 s. 716 fann HD att tidpunkten för överlämnandet av entreprenaden är utgångspunkt för preskriptionstiden eftersom entreprenören senast då visat att han fullgjort sin huvudförpliktelse.s. 53
14.Man kan fråga sig varför HD fann det vara ”opraktiskt” att här tillämpa det första rättsfaktumets princip. HD skriver:s. 53
15.”Med den ståndpunkt bolaget234 intagit i målet skulle åtminstone teoretiskt sett en beställares fordran kunna preskriberas under pågående entreprenadarbe te, trots att beställaren genom entreprenörens verksamhet haft fog för antagan det att fordringen överhuvud inte skulle behöva uppkomma. En ordning som leder till en sådan möjlig följd och som under alla förhållanden medför att den tid inom vilken beställaren måste vidta åtgärder för att komma till sin rätt för kortas medan den andra parten är i färd med att fullgöra sin huvudförpliktelse, av vilken ifrågavarande fordran beror, ter sig knappast rimlig om inte mycket starka skäl grundade på de ändamål som uppbär preskriptionsinstitutet talar för den.”235s. 53
16.HD fann inte sådana skäl föreligga. Det är möjligt att ett sådant uppskov av preskriptionstiden kan finnas även på andra områden. I rättsfallet NJA 1938 s. 266 gav ett par äkta makar uppehälle till en syster till makan. Med anledning av att makarna tog över en fastighet från hustruns föräldrar ställdes år 1920 ett skuldebrev ut till hustruns syskon. Den kvinna, som hade erhållit underhåll av makarna, måste år 1935 skrivas in på mentalsjukhus och sättas under förmyn dare. I samband härmed gjordes en förteckning över hennes tillgångar och skul der av förmyndaren. HD fann den omständigheten att makarna gav födoråd åt 344 5 Preskription enligt svensk rätt systern medföra avbrott av preskriptionstiden så att fordringen enligt skulde brevet inte kunde anses preskriberad.s. 53
17.I fråga om fordran på pension föreskrivs i § 2 st. 3 preskriptionslagen att pre skriptionstiden börjar löpa den dag då fordringen tidigast kan göras gällande.236 Bestämmelsen skiljer mellan fall då förfallodagen är bestämd och fall då den inte är det. Är förfallodagen bestämd börjar preskriptionstiden att löpa den dagen, är den inte bestämd börjar preskriptionstiden att löpa den dag ”gäldenären kan avkrävas betalning.”237s. 344
18.Såsom framhålls i prop. 1979/80:119238 grundar sig de flesta pensionsfords. 344
19.ringar på en försäkring, varför preskriptionen regleras av respektive försäks. 344
20.rings preskriptionsbestämmelse. Det kan vara fråga om allmän försäkrings. 344
21.enligt lagen därom eller om försäkring tecknad hos ett privat försäkringsbos. 344
22.lag.2” Att gäldenären inte kan anträffas torde inte förhindra att preskriptionstid löper. Enligt 1862 års preskriptionsförordning kunde preskriptionstid avbrytas även i ett sådant fall om vissa former iakttogs. Även enligt 1981 års preskriptionslag kan preskriptionstiden i vissa fall avbrytas eller åtminstone förlängas även om gäldenärens uppehållsort är okänd. En förutsättning torde dock vara att borge nären väcker talan mot gäldenären.240s. 344
23.Preskriptionsavbrott kan ske genom att borgenären väcker talan mot gäldes. 344
24.nären; kan den sistnämnde inte delges erhåller emellertid borgenären endasts. 344
25.en tilläggsfrist om ett år med början i den tid förfarandet avslutats. Huvuds. 344
26.regeln är dock att preskriptionen beräknas ”som om något avbrott intes. 344
27.skett”, se preskriptionslagen § 5 p. 3 p och § 7 st. 2. Enligt PM Ds Jus. 344
28.1977:14 s. 44 kan en gäldenär delges om hans hemvist eller uppehållsort ärs. 344
29.känd, även om denne är oanträffbar. - Kärnfrågan torde i detta fall vara närs. 344
30.kungörelsedelgivning eller surrogatdelgivning kan ske. Vidare gäller enligts. 344
31.rättegångsbalken kap. 10 § 1 st. 5 att en person kan stämmas in vid dens. 344
32.domstol inom vars domsaga denne senast haft sin hemvist eller uppehållits. 344
33.sig. Detta gäller om talan avser svensk medborgare, ”som inte har känt hems. 344
34.vist vare sig inom eller utom riket och som uppehåller sig utomlands ellers. 344
35.vars uppehållsort är okänd”.s. 344
36.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 345 Inte heller omständigheten att borgenären saknar kunskap om att han besitter en fordran eller att han inte känner till vem som är gäldenär medför principiellt sett att utgångspunkten för preskriptionstiden flyttas eller att preskriptionstiden skjuts upp.s. 345