1.1.I förevarande avsnitt vill jag avslutningsvis peka på några av de centrala resultaten av den ovan utförda analysen. Resultaten är beskrivna på ett så kortfattat sätt att beskrivningen med nödvändighet blir missvisande. Punkterna bör med andra ord inte läsas självständigt. 2.Framställningens huvudsakliga resultat kan beskrivas i följande punkter: •Straffrättsliga normer måste legitimeras materiellt eftersom straff-s. 155
2.rätten annars hamnar i konflikt med grundläggande moraliskas. 155
3.principer; man kan inte bemöta materiella invändningar meds. 155
4.formella svar. (Se särskilt avsnitt 4.IV.) •Frågan om huruvida straffrättsliga normer är legitima eller ejs. 155
5.kan inte enbart analyseras i absoluta termer; härutöver bör an-s. 155
6.läggas ett relativt perspektiv(där legitimiteten delvis görs bero-s. 155
7.ende av vad den enskilde lastas för och av vad som kan drabbas. 155
8.den som bryter mot normerna). (Se särskilt avsnitt 4.V.) •Frågan om huruvida osjälvständiga förfältsdelikt är legitima ärs. 155
9.tvådimensionelloch fordrar besvarande av dels den interna, delss. 155
10.den externa legitimationsfrågan. (Se särskilt avsnitt 6.II.) •Osjälvständiga förfältsdelikt som kan analyseras i försökstermers. 155
11.samt förfältsdelikt som kan analyseras i samverkanstermerär is. 155
12.grunden ofta legitima, medan motsatt utgångspunkt får ansess. 155
13.gälla vid egenförberedelse (där gärningarna ännu inte kan ana-s. 155
14.lyseras i försökstermer). (Se avsnitten 6.III, 6.V och 6.VI.)s. 155
15.155 •En analys i försökstermer utvisar att man beträffande avstånds-s. 155
16.frågan inte bara bör fokusera på avståndet mellan gärningen ochs. 156
17.den skada som ytterst söker förebygga, utan också på avståndets. 156
18.mellan gärningen och den tidpunkt vid vilken gärningsmannens. 156
19.förlorar kontrollen över det fortsatta händelseförloppet. (Se av-s. 156
20.snitt 6.V.) •Vad gäller generellt formulerade osjälvständiga förfältsdelikt börs. 156
21.det till besvarande av den externa legitimationsfrågan i regel upp-s. 156
22.ställas krav på en bedömning av fara i det enskilda fallet. (Se av-s. 156
23.snitt 6.IV.) •Det faktum att legitimitetsfrågan delvis måste analyseras i etts. 156
24.relativt perspektiv innebär att osjälvständiga förfältsdelikt (meds. 156
25.krav på överskjutande uppsåt) inte har något självklart försteg is. 156
26.jämförelse med självständiga förfältsdelikt (utan krav på över-s. 156
27.skjutande uppsåt). (Se avsnitten 6.II och 6.VII.)s. 156
28.[...] Framgången må ha varit måttligs. 156
29.156s. 156
30.Litteratur m.m. Agge, Ivar, Straffrättens allmänna del. Föreläsningar. Andra häftet. Stock-s. 157
31.holm 1961. Alexander, Larry, ”Harm, Offense, and Morality.” Canadian Journal ofs. 157
32.Law and Jurisprudence1994 s.199–216. Alexander, Larry & Kessler, Kimberly D., ”Mens Rea and Inchoate Cri-s. 157
33.mes.” The Journal of Criminal Law & Criminology 1996-1997 s.1138–s. 157
34.1193. Andenæs, Johs., Straff, almenprevensjon og kriminalpolitikk. Artikkelsam-s. 157
35.ling. Oslo 1990. Andenæs, Johs., Alminnelig strafferet. 5 uppl. (Magnus Matningsdal &s. 157
36.Georg Fredrik Rieber-Mohn.) Oslo 2004. Ashworth, Andrew, ”Defining criminal offences without harm.” Criminals. 157
37.Law. Essays in Honour of J.C. Smith. Utg. av Peter Smith. Londons. 157
38.1987a, s.7–23. Ashworth, Andrew, ”Belief, Intent and Criminal Liability.” Oxford Essayss. 157
39.in Jurisprudence. Third Series. Utg. av John Eekelaar & John Bell.s. 157
40.Oxford 1987b, s.1–31. Ashworth, Andrew, ”Criminal Attempts and the Role of Resulting Harms. 157
41.under the Code, and in the Common Law.” Rutgers Law Journal 1988s. 157
42.s.725–772. Ashworth, Andrew, Principles of Criminal Law.3 uppl. Oxford 1999. Ashworth, Andrew, Sentencing & Criminal Justice. 3 uppl. London 2000. Asp, Petter, EG:s sanktionsrätt. Ett straffrättsligt perspektiv. Uppsalas. 157
43.1998. Asp, Petter, ”Skattetilläggen och oskuldspresumtionen.” Skattenytt1999s. 157
44.s.702–714. Asp, Petter, ”Skattetilläggsregleringens förenlighet med Europakonven-s. 157
45.tionen.” Juridisk Tidskrift 2000-01 s.606–620. Asp, Petter, Straffansvar vid brottsprovokation. Stockholm 2001. Asp, Petter, EU & straffrätten. Studier rörande den europeiska integratio-s. 157
46.nens betydelse för den svenska straffrätten. Uppsala 2002. Asp, Petter, ”Om relationalistisk metod – eller spridda anteckningar is. 157
47.jämförande rättsvetenskap.” Konsten att rättsvetenskapa. Den tysta kun-s. 157
48.157s. 157
49.skapen i juridisk forskning. Utg. av Petter Asp & Kimmo Nuotio.s. 158
50.Uppsala 2004, s.47–67. Asp, Petter & von Hirsch, Andrew, ”Straffvärde.” Svensk Juristtidnings. 158
51.1999 s.151–176. Bylund, Torleif, Tvångsmedel I. Personella tvångsmedel i straffprocessen.s. 158
52.Uppsala 1993. Cairns, Huntington, Legal Philosophy from Plato to Hegel.Baltimore 1949. Clarkson, C.M.V. & Keating, H.M., Criminal Law. Text and Materials.s. 158
53.4 uppl. London 1998. Dencker, Friedrich, ”Gefährlichkeitsvermutung statt Tatschuld? – Ten-s. 158
54.denzen der neueren Strafrechtsentwicklung –.” Strafverteidiger1988s. 158
55.s.262–266. Ds 2005:21 (Departementsserien). Tvångsmedel för att förebygga eller för-s. 158
56.hindra allvarlig brottslighet. Duff, R.A., Intention, Agency and Criminal Liability: Philosophy of Action ands. 158
57.the Criminal Law. Oxford 1990. Duff, R.A., ”Penal Communications: Recent Work in the Philosophy ofs. 158
58.Punishment.” Crime and Justice. A Review of Research. Volume 20.s. 158
59.Chicago 1996a, s.1–97. Duff, R.A., Criminal Attempts. Oxford 1996b. Duff, R.A., ”Subjectivism, Objectivism and Criminal Attempts.” Harms. 158
60.and Culpability. Utg. av A.P. Simester & A.T.H. Smith. Oxford 1996c,s. 158
61.s.19–44. Duff, R.A., ”Harms and Wrongs.” Buffalo Criminal Law Review2001-s. 158
62.2002 s.13–45. Duff, R.A., ”Conceptions of Crime.” Flores juris et legum. Festskrift tills. 158
63.Nils Jareborg. Utg. av Petter Asp, Carl Erik Herlitz & Lena Holm-s. 158
64.qvist. Uppsala 2002, s.183–196. Feinberg, Joel, Harm to Others. The Moral Limits of the Criminal Law.s. 158
65.Volume One. Oxford 1984. Fletcher, George P., Basic Concepts of Criminal Law. New York 1998. Fletcher, George P., Rethinking Criminal Law. Oxford 2000 (ursrprungli-s. 158
66.gen utgiven 1978). Frände, Dan, ”Farebegreppet och strafflagsreformen.” Tidskrift utgiven avs. 158
67.Juridiska Föreningen i Finland1990 s.95–115. Frände, Dan, ”Faredeliktens allmänna läror.” Oikeustiede Jurisprudentias. 158
68.1994 s.5–100. Frände, Dan, Allmän straffrätt. Helsingfors 2004. Greve, Vagn, ”Forholdet mellem EU-strafferet og national strafferet.”s. 158
69.Varning för straff. Om vådan av den nyttiga straffrätten. Utg. av Dags. 158
70.Victor. Stockholm 1995, s.175–189. Greve, Vagn, Straffene. 2 uppl. København 2002.s. 158
71.158 Greve, Vagn, Det strafferetlige ansvar. 2 uppl. København 2004. Hart, H.L.A, ”The Ascription of Responsibility and Rights.” Logic ands. 158
72.Language (First Series). Utg. av Antony Flew. Oxford 1951, s.145–166. Hart, H.L.A., Punishment and Responsibility. Essays in the Philosophy ofs. 159
73.Punishment. Oxford 1968. Hartl, Benedikt, Das nationalsozialistische Willensstrafrecht.Berlin 2000. Hassemer, Winfried, ”Darf es Straftaten geben, die ein strafrechtlichess. 159
74.Rechtsgut nicht in Mitleidenschaft ziehen?” Die Rechtsgutstheorie.s. 159
75.Legitimationsbasis des Strafrechts oder dogmatisches Glasperlen-s. 159
76.spiel? Utg. av Roland Hefendehl, Andrew von Hirsch & Wolfgangs. 159
77.Wohlers. Baden-Baden 2003, s.57–64. Havansi, Erkki & Koskinen, Pekka, Finlands straff- och processrätt. Ens. 159
78.introduktion. Helsingfors 2002. Horder, Jeremy, ”Crimes of Ulterior Intent.” Harm and Culpability. Utg.s. 159
79.av A.P. Simester & A.T.H. Smith. Oxford 1996, s.153–172. Husabø, Erling Johannes, Straffansvarets periferi.Medverking, forsøk,s. 159
80.forebuing. Bergen 1999. Husabø, Erling Johannes, ”Pre-aktiv strafferet.” Tidskrift for strafferets. 159
81.2003a s.97–106. Husabø, Erling Johannes, ”Verdival og lovtekniske utfordringar ved revi-s. 159
82.sjon av straffelova kap. 8 og 9.” Tidskrift for strafferet 2003b s.217–237. Husak, Douglas, Drugs and Rights. Cambridge 1992. Husak, Douglas, ”The Nature and Justifiability of Nonconsummates. 159
83.Offenses.” Arizona Law Review 1995 s.151–183. Husak, Douglas, ”Reasonable Risk Creation and Overinclusive Legisla-s. 159
84.tion.” Buffalo Criminal Law Review 1997-1998 s.599–626. Husak, Douglas, ”Reflective Equilibrium between Punishment ands. 159
85.Crime.” Flores juris et legum. Festskrift till Nils Jareborg. Utg. av Petters. 159
86.Asp, Carl Erik Herlitz & Lena Holmqvist. Uppsala 2002, s.345–368. Jacobsen, Jørn RT, Menneskevern eller menneskeverd? Ei innleiing til spørs-s. 159
87.målet om allmennprevensjonen sin rettslege legitimitet. Bergen 2004. Jakobs, Günther, Strafrecht. Allgemeiner Teil. Die Grundlagen und dies. 159
88.Zurechnungslehre. Berlin 1983. Jakobs, Günther, ”Kriminalisierung im Vorfeld einer Rechtsgutsverlet-s. 159
89.zung.” Zeitschrift für die gesamte Strafrechtswissenschaften1985 s.751–785. Jareborg, Nils, Handling och uppsåt. En undersökning rörande dolusläranss. 159
90.underlag. Stockholm 1969. Jareborg, Nils, ”Effektdelikt och beteendedelikt.” Festskrift till Ivar Agge.s. 159
91.Stockholm 1970, s.176–192. Jareborg, Nils, ”Kriminalisering.” Straff och rättfärdighet – ny nordisk debatt.s. 159
92.Utg. av Sten Heckscher, Annika Snare, Hannu Takala & Jørn Vester-s. 159
93.gaard. Stockholm 1980, s.33–45.s. 159
94.159 Jareborg, Nils, Straffrättsideologiska fragment. Uppsala 1992. Jareborg, Nils, Straffrättens ansvarslära.Uppsala 1994. Jareborg, Nils, Straffrättens gärningslära. Stockholm 1995a. Jareborg, Nils, ”Vilken sorts straffrätt vill vi ha? Om defensiv och of-s. 159
95.fensiv straffrättspolitik.” Varning för straff. Om vådan av den nyttigas. 160
96.straffrätten. Utg. av Dag Victor. Stockholm 1995b, s.19–37. Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, Uppsala 2001. Jareborg, Nils, Scraps of Penal Theory. Uppsala 2002. Jareborg, Nils, ”Kriminalisering som ultima ratio regis? Ett försök atts. 160
97.reda ut begreppen.” Rikosoikeudellisia kirjoituksia VII. Pekka Koskiselles. 160
98.1.1.2003 omistettu. Utg. av Raimo Lahti & Tapio Lappi-Seppälä. Hel-s. 160
99.singfors 2003, s.89–102. Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära. Stockholm 2000. Jescheck, Hans-Heinrich & Weigend, Thomas, Lehrbuch des Strafrechts.s. 160
100.Allgemeiner Teil. 5 uppl. Berlin 1996. Johnson, Philip E., ”The Unnecessary Crime of Conspiracy.” Californias. 160
101.Law Review 1973 s.1135–1188. Kindhäuser, Urs, Gefährdung als Straftat: rechtstheoretische Untersuchungens. 160
102.zur Dogmatik der abstrakten und konkreten Gefährdungsdelikte.Frankfurts. 160
103.1989. Kohlrausch, Eduard & Lange, Richard, Strafgesetzbuch mit Erläuterungens. 160
104.und Nebengesetzen. 43 uppl. Berlin 1961. Lassen, Julius, Forsøgets Strafbarhed, Köpenhamn 1879. Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne, Straffansvar. 7 uppl.s. 160
105.Stockholm 2005. Lernestedt, Claes, Kriminalisering. Problem och principer. Uppsala 2003. Lernestedt, Claes & Hamdorf, Kai, ”Sexköpskriminaliseringen – till skydds. 160
106.av vad?” Del I och del II. Juridisk Tidskrift 1999-00 s.846–858 ochs. 160
107.2000-01 s.111–131. Letzgus, Klaus, Vorstufen der Beteiligung.Erscheinungsform und ihres. 160
108.Strafwürdigkeit. Berlin 1972. Letzgus, Klaus, ”Vorstufen der Beihilfe.” Gedächtnisschrift für Theo Vogler.s. 160
109.Utg. av Otto Triffterer. Heidelberg 2004, s.49–65. Mæland, Henry John, Innføring i alminnelig strafferet. 3 uppl. Bergen 2004. NJA (Nytt juridiskt arkiv) 1991 s.332. NJA 1995 s.405. NJA II 1948. NOU 2003:18. (Norges offentlige utredninger.) Rikets sikkerhet. Straffe-s. 160
110.lovkommisjonens delutredning VIII. Nuotio, Kimmo, ”En kritik av kritiken.” Nordisk Tidsskrift for Kriminal-s. 160
111.videnskab2004 s.1–23.s. 160
112.160 Nuutila, Ari-Matti, ”Crime, Punishment, and Fundamental Rights.”s. 160
113.Turku Law Journal 2000 s.1–17. Proposition 2000/01:85. Förberedelse till brott m.m. Robinson, Paul H., ”A Theory of Justification: Societal Harm as a Prere-s. 161
114.quisite for Criminal Liability.” UCLA Law Review1975-1976 s.266–s. 161
115.292. Robinson, Paul H., Structure and Function in Criminal Law. Oxford 1997. Ross, Alf, Skyld, ansvar og straf. Köpenhamn 1970. Ross, Alf, Forbrydelse og straf. Analytiske og reformatoriske bidrag til kri-s. 161
116.minalrettens almindelige del. Köpenhamn 1974. Roxin, Claus, Strafrecht. Allgemeiner Teil. Band 2. Besondere Erschei-s. 161
117.nungsformen der Straftat München 2003. Schoch, Adolf, Subjektive Elemente des Tatbestandes. Winthertur 1969. Simester, A.P. & Sullivan G.R., Criminal Law. Theory and Doctrine.s. 161
118.Oxford 2001. Simester, A.P. & Smith, A.T.H., ”Criminalization and the Role ofs. 161
119.Theory.” Harm and Culpability. Utg. av A.P. Simester & A.T.H. Smith.s. 161
120.Oxford 1996, s.1–17. SOU 1996:185 (Statens offentliga utredningar). Del I. Straffansvaretss. 161
121.gränser. Spencer, J.R., ”Trying to help another person commit a crime.” Criminals. 161
122.Law. Essays in Honour of J.C. Smith. Utg. av Peter Smith. Londons. 161
123.1987a, s.148–169. Strahl, Ivar, Allmän straffrätt i vad angår brotten. Stockholm 1976. Strandbakken, Asbjørn, Uskyldspresumsjonen. ”In dubio pro reo”. Bergens. 161
124.2003. Stratenwerth, Günter & Kuhlen, Lothar, Strafrecht. Allgemeiner Teil I.s. 161
125.Die Straftat. 5 uppl. Köln 2004. Thyrén, Johan C.W., Principerna för en strafflagsreform. II. Brottets objek-s. 161
126.tiva sida. Lund 1912. Thyrén, Johan C.W., Principerna för en strafflagsreform. III. Brottsbegrep-s. 161
127.pets subjektiva sida. Försök. Subjektsflerhet. Sammanfattning af des. 161
128.legislativa resultaterna i delarne I–III. Lund 1914. Thyrén, Johan C.W. ”Om s.k. kuperade brottsrekvisit med särskilt av-s. 161
129.seende på försöket.” Nordiska Juriststämman i Stockholm och Uppsalas. 161
130.den 5–18 september 1926. Hälsningstal och föreläsningar. Utg. av Tores. 161
131.Alméns minnesfond. Stockholm 1926, s.382–388. Toftegaard Nielsen, Gorm, Strafferet I. Ansvaret. 2 uppl. Københavns. 161
132.2004. von Hirsch, Andrew, ”Extending the Harm Principle: ’Remote’ Harmss. 161
133.and Fair Imputation.” Harm and Culpability. Utg. av A.P. Simester &s. 161
134.A.T.H. Smith. Oxford 1996, s.259–276.s. 161
135.161 von Hirsch, Andrew, Proportionalitet och straffbestämning. De lege. Juridiskas. 161
136.fakulteten i Uppsala. Årsbok 2001. Utg. av Nils Jareborg. Uppsalas. 162
137.2001. von Hirsch, Andrew, Fairness, Verbrechen und Strafe: Strafrechtstheoretisches. 162
138.Abhandlungen. Berlin 2005. von Hirsch, Andrew & Jareborg, Nils, ”Straff och proportionalitet.” Nor-s. 162
139.disk Tidsskrift for Kriminalvidenskab1987 s.300–324. von Hirsch, Andrew & Wohlers, Wolfgang, ”Rechtsgutstheorie unds. 162
140.Deliktsstruktur – zu den Kriterien fairer Zurechnung.” Die Rechts-s. 162
141.gutstheorie. Legitimationsbasis des Strafrechts oder dogmatisches Glas-s. 162
142.perlenspiel? Utg. av Roland Hefendehl, Andrew von Hirsch & Wolf-s. 162
143.gang Wohlers. Baden-Baden 2003, s.196–214. von Wright, Georg Henrik, Explanation and Understanding. London 1971. Warnling-Nerep, Wiweka, Sanktionsavgifter – särskilt vid olovligt byggande.s. 162
144.Stockholm 1987. Wennberg, Suzanne, ”Bör tillbakaträdande från försök medföra ansvars-s. 162
145.frihet?” Festskrift till Hans Thornstedt. Utg. av Gillis Erenius, Olle Hof-s. 162
146.lund, Madeleine Löfmarck, Per-Edwin Wallén & Suzanne Wennberg.s. 162
147.Stockholm 1983, s.753–773. Wennberg, Suzanne, Försök till brott. Stockholm 1985. Wohlers, Wolfgang, Deliktstypen des Präventionsstrafrechts – zur Dogmatiks. 162
148.”moderner” Gefährdungsdelikte. Berlin 2000. Zila, Josef, ”Två iakttagelser rörande brottsideologier.” Flores juris ets. 162
149.legum.Festskrift till Nils Jareborg. Utg. av Petter Asp, Carl Erik Her-s. 162
150.litz & Lena Holmqvist. Uppsala 2002, s.743–754. Ørsted, Ander Sandøe, Skrifter i udvalg. Strafferetlige skrifter i udvalg.s. 162
151.Første afdeling. Udgivet af Bestyrelsen for det Anders Sandøes. 162
152.Ørstedske prismedaille-legat, ved Troels G. Jørgensen. Københavns. 162
153.1931. (Innehåller bl.a. Eunomia, 2 Del, Over de første grundregler fors. 162
154.straffelovgivningen. 1817.)s. 162
155.162 Här har vi penslar och färg det räcker till och vi målar liksom som vi vill För livet är lek och spel och vi leker våra spel och går en stund på jordens. 162
156.It’s not as easy as it wass. 163
157.or as difficult as it could bes. 163
158.for the Samurai in autumns. 163