1.2.6.1 Inlednings. 21
2.Originalitetskravet är ett av de krav som ställs på en företeelse för att den skalls. 21
3.åtnjuta upphovsrätt.39 Begreppet i denna snäva mening rimmar illa med dens. 21
4.allmänna användningen av ordet, där olika företeelser kan ha olika grad avs. 21
5.originalitet. Detta gäller även verk som i hög grad varierar beträffande origi-s. 21
6.nalitetshalt. För att karakterisera originalitetsbegreppet används ofta termernas. 21
7.individualitet, egenart eller särprägel.s. 21
8.Originalitetskravet är ett absolut begrepp i den meningen att en domstols. 21
9.in casu har att avgöra om upphovsrätt föreligger eller inte. Till skillnad fråns. 21
10.bedömningen av skyddsomfånget, som kan variera, föreligger originalitets. 21
11.eller inte. Originalitetskravet är dock relativt i den meningen att det vid tolks. 21
12.ning och tillämpning i praktiken påverkas av de faktiska marknadsförhållans. 21
13.dena.40 De upphovsrättsliga övervägandena måste vägas mot intresset av ens. 21
14.fungerande konkurrens.41 På marknader av påtaglig industriell karaktär, soms. 21
15.datorprogram och brukskonst, gör sig helt andra hänsyn gällande än pås. 21
16.39 Auktorrättskommittén uttryckte följande: ”Idenna formulering [dvs. lagtextens 1 §J ärs. 21
17.ordet ”verk” av central betydelse. Däri ligger ett krav på att den produkt av andligt arbete,s. 21
18.varom fråga är, skall — såsom det uttrycktes i 1914 års betänkande (s. 57) — ”hava höjt sigs. 21
19.till en viss grad av självständighet och originalitet, den måste åtminstone i någon mån varas. 21
20.uttryck för auktors individualitet; en rent mekanisk produktion är icke tillfyllest”. Det liggers. 21
21.i sakens natur, att denna gräns kan vara svår att bestämma och att man endast i allmännas. 21
22.ordalag — sådana som de nyss citerade — kan angiva vad som därvid skall vara avgörande”s. 21
23.(s. 66). Angående den närmare bestämningen av om ett alster skall åtnjuta upphovsrätts. 21
24.anfördes i prop. I960:17 att det ”är tydligt att några fasta och fullt klara gränslinjer ejs. 21
25.kan lagstiftningsvägen uppdragas, utan det närmare bedömandet får liksom hittills ans. 21
26.komma på rättsvetenskap och praxis. Härvid bör med hänsyn till detta rättsområdes inters. 21
27.nationella inriktning jämväl utvecklingen i andra jämförbara länder beaktas” (s. 49). Dens. 21
28.vedertagna termen i detta sammanhang var tidigare, och är möjligen i viss mån fortfas. 21
29.rande, beteckningen verkshöjd; jfr Rosén, Medie- och immaterialrätt, s. 23 f., som talars. 21
30.om att ett differentierat verkshöjdsbegrepp utvecklats för olika verkstyper. Termen soms. 21
31.sådan myntades av Seve Ljungman, Något om verkshöjd, i Festskrift till Arnholm,s. 21
32.1969.s. 21
33.40 Som diskuterats i doktrinen (se Nordell, a.a., s. 400 ff.) kan även hypotetiskt tänkass. 21
34.ett verkskvalifikationskrav, inbegripet originalitetskravet, utifrån marknadens agerandes. 21
35.de facto.s. 21
36.41 Jfr Koktvedgaard/Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 69 f. och 73 ff.s. 21
37.46s. 21
38.t.ex. området för den ”rena konsten”.42 Även på marknader av i och för sigs. 22
39.industriell karaktär kan det finnas olika bevekelsegrunder som påverkars. 22
40.originalitetskravet i antingen skärpande eller lindrande riktning. Särskilts. 22
41.om variationsmöjligheterna är begränsade kan det från konkurrenssynpunkts. 22
42.vara påkallat med ett strängare krav. Å andra sidan kan inte bara variationss. 22
43.möjligheter beaktas, utan en övergripande analys innefattande de faktiskas. 22
44.marknadsförhållandena måste till. I sammanhanget spelar sannolikt möjligs. 22
45.heterna till annan form av immaterialrättsskydd eller regler om illojal kons. 22
46.kurrens en inte oväsentlig roll.s. 22
47.Särskilt på de marknader där konkurrensförhållandena betingas av möjligs. 22
48.heten för aktörer att erhålla skälig avkastning på investeringar kan det varas. 22
49.lämpligt med ett lägre krav på originalitet. Det gäller särskilt på marknaders. 22
50.där systematisk efterbildning är ett faktum.43 På exempelvis brukskonsts. 22
51.området kan, något tillspetsat, sägas att upphovsrätten lätt tenderar atts. 22
52.transformeras till ett skydd av det slag vi känner från läran om illojal konkurs. 22
53.rens. Originalitetskravet sänks för att en fungerande marknad skall kommas. 22
54.till stånd.44 Å andra sidan måste behovet av frihållning ibland få fälla utslaget.s. 22
55.Från brukskonstområdet kan t.ex. tredimensionella alster, som möbler,s. 22
56.kontrasteras mot tvådimensionella, som tyger och tapeter. Variationsmöjligs. 22
57.heterna är betydligt fler i det senare fallet, varför originalitetskriteriet kans. 22
58.komma att tillämpas med olika måttstockar.s. 22
59.Skydd kan knappast tillerkännas alster där en ensamrätt till följd av briss. 22
60.tande variationsmöjligheter skulle leda till starka monopolsituationer. Origis. 22
61.nalitetskravet kan skärpas för att underlätta en fungerande marknad. Ens. 22
62.42 Distinktionen mellan ”ren konst” och brukskonst var tidigare av särskild betydelse,s. 22
63.då skilda skyddstider gällde för de båda kategorierna. Numera gäller samma skyddstid,s. 22
64.sjuttio år post mortem auctoris. Exemplar av brukskonst (och byggnadskonst) omfattass. 22
65.inte av uthyrningsrätten, se 19 § URL (baserad på EGs uthyrnings- och utlånings-s. 22
66.direktiv art. 2.3.). Vidare är distinktionen av betydelse i de rättsordningar som intes. 22
67.godtar s.k. dubbelt skydd. För svensk del föreligger inget hinder för dubbelt skydd, ses. 22
68.§ 10 a URL.s. 22
69.43 Jfr NJA 1995 s. 164 {Tunika).s. 22
70.44 Särskilt på brukskonstens område har lagstiftaren laborerat med originalitetskravets. 22
71.för att motverka konkurrensstörningar. Efter en relativt generös inställning före och efters. 22
72.införandet av URL år 1961 skärptes attityden i samband med införandet av mönsters. 22
73.skyddslagen år 1970. I anslutning till detta skedde en ändring i URL med syftet atts. 22
74.originalitetskriteriet skulle tillämpas strängare än tidigare, se prop. 1969:168 s. 135 f.;s. 22
75.jfr SOU 1965:61 s. 211. Det förefaller dock tveksamt om den åsyftade skärpningens. 22
76.verkligen fått genomslag i praxis.s. 22
77.47s. 22
78.individualiserad bedömning måste göras. För att tala med Koktvedgaard!s. 23
79.Levin-. ” Oavsett upphovsrättens breda omfattning och oavsett låga krav förs. 23
80.upphovsrättsligt skydd, så är det inte alltid så lätt att avgöra om något kvalifis. 23
81.cerar för ensamrätt. Lagtexten ger inte mycket vägledning för bedömningen is. 23
82.det konkreta fallet... Och det kan noteras att avgränsningen inte behöver varas. 23
83.densamma för hela området... Vikterna i vågskålen är exempelvis mycket olikas. 23
84.beroende av om man befinner sig på det rent konstnärliga området eller om dets. 23
85.handlar om företeelser av mer industriell art, bl.a. brukskonst och datorprogram.s. 23
86.Industriella företeelser har betydelse för näringslivet och rättsskyddet påverkars. 23
87.därför konkurrensförhållandena, vilket bör vägas in. Att lagen förefaller ställas. 23
88.samma krav — originalitet — på alla verkstyper, bör alltså inte leda till misss. 23
89.uppfattningen att allt kan skäras över en kam.”^s. 23
90.2 .6.2 EG-rätten och originalitets. 23
91.Det i och för sig elastiska kravet på originalitet är generellt sett inte strängt.s. 23
92.Inom EG-rätten används som kriterium att verket skall vara ” upphovsmannenss. 23
93.egen intellektuella skapelse”. Formuleringen återfinns i en rad direktiv utfärdades. 23
94.av EGs institutioner och avser datorprogram, databaser och fotografiskas. 23
95.verk.4 465 Någon internationell enhetlig standard på området finns inte explis. 23
96.cit formulerad i något av de internationella instrumenten.47 Möjligen kans. 23
97.föreskrifterna i TRIPs och WCT sägas utgöra en harmonisering eller pås. 23
98.bjuda en minimistandard i förhållande till databasstrukturer. Där föreskrivss. 23
99.att ”compilations... which by reason of the selection or arrangements of theirs. 23
100.contents constitute intellectual creations, are protected as such”.48 Det EG-s. 23
101.rättsliga kriteriet synes vid en första anblick innebära ett i första hand subs. 23
102.jektivt krav. Praxis från EG-domstolen saknas. I brist på sådan väglednings. 23
103.kan det antas att kriteriet också innehåller en relativt långtgående objektivs. 23
104.sida. För företeelser som ryms i ett allmänt form- och uttrycksförråd liksoms. 23
105.medel för allmänt omfattad logik och vedertagna principer kan upphovss. 23
106.rätt inte göras gällande.s. 23
107.45 A.a., s. 69 £ (understr. här; ”originalitet” kurs, i orig.).s. 23
108.46 Se datorprogramdirektivet art. 1(3), skyddstidsdirektivet (ang. fotografiska verk)s. 23
109.art. 6 och databasdirektivet art. 3.1.s. 23
110.47 Se Ginsburg, International Copyright: From a ”Bundle” ofN ational Copyright Lawss. 23
111.to a Supranational Code?, J.Copr.Soc’y, Millennium Volume 2000, s. 276 f.s. 23
112.48 WCT art. 5, TRIPs art. 10 (understr. här); se även Bernkonventionens art. 2.5. Ses. 23
113.vidare Ginsburg, a.a., s. 277.s. 23
114.48s. 23
115.En sådan objektiv tolkning strider heller inte mot kriteriets ordalydelses. 24
116.som förutsätter att en skapelse från intellektuell synpunkt härrör från justs. 24
117.upphovsmannen. Företeelser som är intellektuellt allmängods även i uttryckss. 24
118.sättet kan knappast härröra från en viss upphovsman såvida inte denne levts. 24
119.ett helt isolerat liv utan några intryck från omvärlden. Detta skall inte förs. 24
120.stås som att originalitetskravet innefattar något krav på objektiv nyhet, utans. 24
121.bara att det finns ett vittomfattande område som är för trivialt eller allmänts. 24
122.omfattat och använt för att kunna skyddas av upphovsrätt; en domain publics. 24
123.om man så vill. Osäkerhet måste dock anses råda om vad som är att anse soms. 24
124.”upphovsmannens egna intellektuella skapelse”Kriteriets närmare innebörds. 24
125.får utmejslas i EG-domstolens framtida tolkning.50s. 24
126.Det EG-rättsliga kriteriet är formellt inte anbefallt utanför de områdens. 24
127.som harmoniserats, dvs. datorprogram, databaser och fotografiska verk. Dets. 24
128.får dock antas föreligga en europeisk strävan och rörelse mot en gemensams. 24
129.norm även på detta område.51 Att normen är gemensam innebär inte atts. 24
130.samma originalitetskrav ställs på alla verkstyper, utan endast att det på sikt börs. 24
131.råda en harmoni mellan bedömningen av individuella alster i medlemsstaters. 24
132.na.52s. 24
133.49 Jfr Rosenmeier, Varkslaren i ophavsretten, s. 208f.s. 24
134.50 Karnell har uttryckt tvivel om att så kommer att bli fallet, se Europeisk originalitets. 24
135.— en upphovsrättslig chimär, NIR 1998 s. 157 ff.s. 24
136.51 För analyser och kommentarer till det EG-rättsliga kriteriet, se Schricker, Farewells. 24
137.to the ”Level of Creativity” (Schöpfungshöhe) in German Copyright Law?, IIC 1995, s. 41s. 24
138.IIC 1995, s. 41 ff. och dens., Copyright Protection for Advertising Ideas, Concepts ands. 24
139.Campaigns under German Law, IIC 1997, s. 484ff., Karnell, a.a., och Koktvedgaard,s. 24
140.Europeisk begrebsjusteringpä ophavsrettens område, i Festskrift till Karnell, s. 341 ff.; ses. 24
141.även Nordell, Intrång i upphovsrätten till byggnadsritningar, JT 1998-99 s. 656, 657.s. 24
142.Uppfattningarna går isär om vad EG-rättens inflytande egentligen innebär. Karnells. 24
143.förefaller skeptisk till att gemensamma normer kommer att utvecklas; Koktvedgaard hars. 24
144.uttryckt motsatt uppfattning. Jfr i sammanhanget också ang. brukskonst mönsterskydds-s. 24
145.direktivets (98/71/EG, EGT L 289, 1998, s. 28) art. 17 och förordning 6/2002/EG oms. 24
146.gemenskapsformgivning, EGT L 3, 2002, s. 1, art. 96.2. Kommissionen har i ett arbetss. 24
147.dokument noterat bristen på ett enhetligt, generellt originalitetskrav i medlemsstaternass. 24
148.upphovsrättslagstiftning, se Commission StaffWorking Paper on the review of the EC legals. 24
149.framework in the field of copyright and related rights, Bryssel 19 juli 2004, SEC(2004)s. 24
150.995. Något gemenskapsinitiativ bedöms dock inte mot bakgrund av den inre marknas. 24
151.dens behov vara påkallat, vilket indikerat att deyacto-harmoniseringen uppfattas soms. 24
152.långt driven.s. 24
153.52 Jfr Koktvedgaard/Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 75.s. 24
154.49s. 24
155.2. 6.3 Originalitet och konkurrensövervägandens. 25
156.- exemplet datorprograms. 25
157.Som noteras i det ovan citerade uttalandet av Koktvedgaard/Levin kan origina-s. 25
158.litetskriteriet i de delar av upphovsrätten som står det industriella rättsskyddets. 25
159.nära - som datorprogram, tekniska ritningar, databaser och brukskonst -s. 25
160.tolkas med beaktande av den faktiska marknadssituationen. Där behovet avs. 25
161.frihållning är starkt kan originalitetskravet tolkas annorlunda än för mers. 25
162.klassiska verk. I praktiken innebär det att vissa alster blir tillgängliga förs. 25
163.konkurrenter att utnyttja. Visserligen förfaller det originalitetskriterium soms. 25
164.föreskrivs i datorprogram- och databasdirektiven vara strikt objektivt ochs. 25
165.endast beakta om alstret är en ”egen intellektuell skapelse”. Det fastslås ocksås. 25
166.att inga andra bedömningsgrunder skall tillämpas när man fastställer oms. 25
167.skapelsen i fråga skall åtnjuta skydd.s. 25
168.I praktiken rör det sig sannolikt om en flexibel bedömning. Den bokstavs-s. 25
169.trogne må ha synpunkter på en sådan ansats. Alltför starka hänsynstagandens. 25
170.till externa omständigheter — som behovet av konkurrens — kan också ifrågas. 25
171.sättas mot bakgrund av de styrande bestämmelsernas formulering. Om ochs. 25
172.när saken prövas vid en konkret intrångstalan, kan det antas att den suveränes. 25
173.uttolkaren av bestämmelsen, EG-domstolen,53 inte kommer att bortse fråns. 25
174.marknadsförhållandena. Behovet av en fungerande konkurrens och möjligs. 25
175.het till marknadsinträde utgör regelmässigt ett centralt hänsynstagande vids. 25
176.EG-domstolens ofta ändamålsbaserade snarare än bokstavstrogna tolknings. 25
177.av gemenskapens primär- och sekundärlagstiftning.s. 25
178.Tre interrelaterade och överlappande frågeställningar kan särskilt diskutes. 25
179.ras. Det rör spörsmålen om branschsedvänja, optimala lösningar och de gränsers. 25
180.som yttre ramar sätter.s. 25
181.I USA, med dess traditionellt låga krav på originalitet, har domstolar uts. 25
182.tryckt uppfattningen att möjligheten till upphovs rättsskydd måste inskränkass. 25
183.för att marknadsmekanismerna skall tillåtas verka. I exempelvis Computers. 25
184.Associates v. Altai,54 en talan om intrång ett datorprogram, citerade domstolens. 25
185.ett doktrinuttalande med innebörden att ”in many instances it is virtuallys. 25
186.impossible to write a program to perform particularfunctions in a specific compus. 25
187.53 Gemenskapen är, såsom självständigt folkrättssubjekt, bunden av WCT (i skrivandes. 25
188.stund ej tillträdd) och TRIPs (rådets beslut den 22 december 1994, OJ L 336, 1994, s. 1)s. 25
189.varför dessa traktater ingår i den gemenskapsrättsliga primärlagstiftningen. Här borts. 25
190.ses från ev. implikationer till följd härav.s. 25
191.54 Computer Assoc. Int’l, Inc. v. Altai, Inc., 982 F.2nd 693 (2nd Cir. 1992).s. 25
192.50s. 25
193.ting environment without employing standard techniques”. Domstolen noterades. 26
194.i sammanhanget förekomsten av ” widely acceptedprogrammingpractices withins. 26
195.the computer industry”. Den amerikanska domstolens resonemang rörde viss. 26
196.serligen inte primärt originalitetskravet, men ett behov av att begränsa möjligs. 26
197.heten till skydd identifierades. En allmänt utbredd branschsedvänja skulles. 26
198.kunna jämföras med ett slags domain public, i vilket upphovsrätt inte kans. 26
199.göras gällande. Ett liknande resonemang kan föras i förhållande till dators. 26
200.programdirektivets originalitetskrav. Det är visserligen lågt ställt, men för atts. 26
201.ett alster skall klassificeras som upphovsmannens ”egen intellektuella skapelse”s. 26
202.krävs möjligen att alstret på objektiva bedömningsgrunder höjer sig över vads. 26
203.som redan föreligger och allmänt utnyttjas i ett slags domain public, t. ex. i forms. 26
204.av en utbredd sedvänja och branschpraxis.55s. 26
205.I mjukvarusammanhang uppstår med särskild tydlighet frågan om dens. 26
206.upphovsrättsliga statusen för en lösning som är optimal, eller där variationss. 26
207.möjligheterna för ett visst resultat är mycket begränsade. Kan upphovsrätts. 26
208.då göras gällande? Spörsmålet är hypotetiskt i den meningen att det lågas. 26
209.originalitetskravet inte tycks ha gett upphov till omfattande marknadslås-s. 26
210.ningar och konkurrensbegränsningar. Eftersom upphovsrätten heller inte ärs. 26
211.någon prioritetsrätt (se nedan 2.7) kan en innehavare inte blockera andras. 26
212.alster så länge de är självständigt framtagna. Likväl uppstår spörsmålet oms. 26
213.en optimal eller semioptimal lösning kan erhålla skydd. I USA tillgrips oftas. 26
214.läran om s.k. ideale xpression merger i sådana sammanhang, med konsekvens. 26
215.sen att inget skydd kan göras gällande. Även i anslutning till datorprograms. 26
216.direktivets införande luftades liknande tankar (se nedan 2.8.1).s. 26
217.Saken kan också diskuteras med utgångspunkt i originalitetsbegreppet.s. 26
218.På områden med få eller inga variationsmöjligheter kan det diskuteras oms. 26
219.ett alster överhuvudtaget är att anse som en upphovsmans ”egen intellektuellas. 26
220.skapelse”. I begreppet ”skapande” kan man lägga in ett moment av kreativis. 26
221.tet som inte är helt betingat av funktionella överväganden, som att yttres. 26
222.faktorer påbjuder en eller ett fatal möjliga lösningar. Ett datorprogram varss. 26
223.utformning är optimal för en viss funktion kan då inte erhålla skydd.s. 26
224.I förarbetena till URL, från tiden innan EG-direktivet var aktuellt, uttalas. 26
225.des att programmet måste vara resultatet av ett eget, individuellt skapande.s. 26
226.I anslutning härtill noterades: ” Verkshöjd bör... inte anses föreligga när situas. 26
227.tionen är sådan att endast en eller ettfatal tänkbara lösningar kan användas förs. 26
228.att nå avsett resultat med ett program. I sådana fall är resultatet givet av de yttres. 26
229.faktorerna, och något utrymme finns knappast för den originalitet som krävss. 26
230.55 Se ang. osäkerheten om kriteriets innebörd Rosenmeier, a.a., s. 207 ff.s. 26
231.51s. 26
232.för att ett upphovsrättsligt verk skallföreligga.”^ Visserligen användes i uttas. 27
233.landet det genom datorprogramdirektivet utrangerade verkshöjdbegreppet.s. 27
234.Resonemanget tar dock sikte på originalitet som grundläggande skyddsför-s. 27
235.utsättning, varför uttalandet är av principiellt intresse även sedan termens. 27
236.verkshöjd ersatts med originalitet. Ar det eftersträvade resultatet av en ska-s. 27
237.pandeprocess funktionellt betingat och variationsutrymmet för att nå ens. 27
238.optimal lösning starkt begränsat, föreligger rimligen inte nödvändigtvis origis. 27
239.nalitet ens i den EG-rättsliga mening som avses med lokutionen ”en egens. 27
240.intellektuell skapelse”. I brist på rättspraxis kan inga givna slutsatser dras.s. 27
241.Ett angränsande, delvis berört spörsmål i samband med låga originalitets-s. 27
242.krav är frihållningsbehovet där det visserligen föreligger variationsmöjligs. 27
243.heter, men där yttre faktorer begränsar programmerarens handlingsfrihet.s. 27
244.Konkurrensstörningar kan lösas genom att man i och för sig tillerkänner etts. 27
245.program skydd men starkt begränsar skyddsomfånget vid intrångsbedömning-s. 27
246.en. Alternativt kan originalitetskravet tolkas strängt och skydd kan uteslutass. 27
247.helt. Koktvedgaard/Levin anför i anslutning till sin diskussion av originalitets-s. 27
248.begreppet: ” Vad gäller de egentliga ”bruksprogrammen” (bokföringsprogram, pros. 27
249.cesstyrning etc.) ligger det viktiga näringsidkarintressen i att kunna framställas. 27
250.konkurrerande produkter. Skyddet måste därför utformas tämligen snävt. Yttres. 27
251.ramar i form av de funktioner som programmet måste utföra medför bes. 27
252.gränsningar för valfriheten vid utformningen av ett program. Även i ett sådants. 27
253.fall kan möjligen originalitetskriteriet, eller rättare sagt bristen på originalitet,s. 27
254.användas som instrument för att begränsa skyddet. I Computer Associates v.s. 27
255.Altai diskuterades en rad faktorer som kringskär en programmakares möjligs. 27
256.het till individuell utformning och därmed också utsikterna till upphovs-s. 27
257.rättsskydd. Domstolen identifierade fem faktorer:s. 27
258.(i) the mechanical specifications of the computer on which a particulars. 27
259.program is intended to run;s. 27
260.(ii) compatibility requirements of other programs with which a pros. 27
261.gram is designed to operate in conjunction;s. 27
262.(iii) computer manufacturers’ design standards;s. 27
263.56 Prop. 1988/89:85 s. 27 f Jfr SOU 1985:51 s. 89: ”Situationer kan... tänkas där det förs. 27
264.lösningen av ettprogrammeringsproblem endastfinns en enda möjlighet, dvs. där utformnings. 27
265.en av programmet kan vara s.a.s. given av yttre faktorer. I sådana fallf öreligger inte någons. 27
266.originalitet och alltså heller inte verkshöjd', jfr s. 53, där det i anslutning till sammanställ-s. 27
267.ningsverk anförs: ”Om urvalet och sammanställningen styrs av fasta regler kan det tänkass. 27
268.att individualitets kriteriet inte är uppfyllt”. Jfr också prop. 1992/93:48 s. 113 f.s. 27
269.57 Koktvedgaard/Levin, a.a., s. 87.s. 27
270.52s. 27
271.(iv) demands of the industry being serviced; ochs. 28
272.(v) widely acceptedprogrammingpractices within the computer industry.s. 28
273.Mjukvaruföretag och deras produkter opererar inte i ett vakuum. De är förs. 28
274.sin verksamhet beroende av yttre ramar av kommersiell, rättslig och teknisks. 28
275.natur som dragits upp på marknaden.58 Önskar man en fungerande konkurs. 28
276.rensstruktur bör de yttre faktorer som identifierades och listades av dens. 28
277.amerikanska domstolen i Computer Associates v. Altai leda till ett svagare skydds. 28
278.av sådana element i programvara. Ar variationsutrymmena begränsade blirs. 28
279.också möjligheten till individuell utformning begränsad. För att fler aktörers. 28
280.skall konkurrera måste då också vad som anses originellt inskränkas. I des. 28
281.fall där yttre faktorer sätter givna ramar kan knappast någon göra anspråk pås. 28
282.en långtgående ensamrätt. Vad som utgör en ”egen intellektuell skapelse” börs. 28
283.avgöras mot bakgrund av sådana realiteter. Objektiva inslag måste rimligens. 28
284.innefattas i bedömningen, även om utgångspunkten i enlighet med ordas. 28
285.lydelsen är ett lågt ställt, subjektivt färgat originalitetsbegrepp.s. 28