Hela artikeln

1.3.3 Standardtillägg - en rättighet 52s. 52

2.3.4 Sammanfattande kommentar 57s. 52

Föräldrars förmåga 59

1.4.1 Att ta från de fattiga...? 61s. 52

2.4.1.1 Umgängesavdrag 66s. 52

3.4.1.2 Växelvis boende 68s. 52

4.4.2 ...och lämna de rika ifred 71s. 52

Underhåll till barn - lika för alla eller lika

som föräldrarna? 74

1.5.2 Boförälderns ansvar 78s. 52

2.5.3 Välbärgad bidragsskyldig kan välja? 79s. 52

3.5.4 Pappagruppens förslag 81s. 52

4.5.5 Bas- och bonusunderhåll 81s. 52

Källförteckning 85

Litteratur 85

Sakregister 90

1.8s. 52

Förkortningar

1.AFLLag 1962:381 om allmän försäkring,s. 53

2.omtryckt 1994:605 barnkonventionenFörenta Nationernas konvention den 20s. 53

3.november 1989 om barnets rättigheter Ds Departementsserien FBFöräldrabalken FT Förvaltningsrättslig tidskrift HD Högsta domstolen HovRHovrätt JT Juridisk tidskrift LR Länsrätt NJA Nytt Juridiskt Arkiv, Avdelning I Prop. Regeringens proposition RH Rättsfall från hovrätterna RhjL Rättshjälpslag 1996:1619 SCBStatistiska centralbyrån SoL Socialtjänstlag 2001:453 SoS Socialstyrelsen SOU Statens offentliga utredningar SvJTSvensk Juristtidning TR Tingsrätt UsL Lag 1996:1030 om underhållsstöd ÄktBÄktenskapsbalkens. 53

4.9s. 53

Inledning

1.Föräldrar ansvarar för att sina barns omvårdnad, uppfostran och trygghet. En viktig aspekt av detta ansvar är att försörja barnen under deras barndom. Föräldrars försörjningsskyldighet gentemot sina barn är en global företeelse. Det hindrar inte att försörjningsansvarets omfattning och fördelning mellan föräldrar, andra släktingar och det offentliga varierar från stat till stat. Den svenska modellen innebär att försörjningsansvaret endast omfattar föräldrar, inte andra släktingar samt att det är staten, främst via försäkringskassan, som går in som garant för att barnets ekonomiska minimistandard tillgodoses. Modellen innebär vidare att försörjningsskyldigheten fördelas mellan föräld­ rarna i förhållande till deras ekonomiska förmåga. En ut­ gångspunkt är att barnet har rätt till samma ekonomiska standard som föräldrarna oavsett om man bor tillsammans eller ej.1 I det följande undersöks om lagstiftarens intention att bar­ nets ekonomiska standard, också efter en föräldraseparation, ska motsvara föräldrarnas återspeglas i domstolarnas rättstil­ lämpning eller om underhållsbidrag utdöms som är lägre än vad lagstiftaren avsett. Är det senare fallet finns anledning att befara att barns ekonomiska villkor efter en föräldrasepara­ tion påverkas av om föräldrarna kan komma överens om bar­ nets underhåll eller om domstol genom dom fastställer under­ hållsbidrag. Därmed skulle barn vars föräldrar genomgår en konfliktfylld separation, vid sidan av det emotionella traumas. 1

2.11 detta innebär, leva under sämre ekonomiska villkor än barn vars föräldrar har en mindre konfliktfylld relation. Det skulle också betyda att barn med särlevande föräldrar är beroende av boförälderns, vanligen mammans, ekonomiska förmåga i större omfattning än vad lagstiftaren avsett.s. 1

Barnets bästa och ekonomi

1.Barn med särlevande föräldrar lever generellt under sämre ekonomiska förhållanden än barn som växer upp i hushåll med två vuxna.2 Till viss del kan det förklaras av att barns behov av underhållsbidrag vanligen fastställs till låga belopp, för vissa åldersgrupper tangeras riksnormen för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen 2001:453 (SoL), dvs. socialbi­ drag. För samtliga åldersgrupper bedöms det schablonmäs­ siga behovet av underhållsbidrag enligt föräldrabalken (FB) vara lägre en barns behov av underhållsstöd enligt lag om underhållsstöd (USL).3s. 2

2.Frågan om underhåll till barn är viktig inte minst eftersom ekonomisk otrygghet, också vid en jämförelse med frånva­ rande föräldrar och föräldrakonflikter, har lyfts fram som det främsta hotet mot barnets utveckling och välbefinnande efter en föräldraseparation.4 Det betyder att ett effektivt sätt att tillgodose barnets bästa på är att tillse att barnet lever under godtagbara ekonomiska förhållanden. I princip är detta utgångspunkten för den svenska ekonomiska familjepoliti-s. 2

3.12 ken. Denna tar dock endast begränsad hänsyn till barns sär­ skilda ekonomiska behov vid familjeombildning.s. 2

Familjeombildning och ekonomi

1.Årligen beräknas cirka 50 000 barn i Sverige genomgå föräldraseparationer. Sammantaget har drygt 500 000 barn föräld­ rar som inte lever tillsammans.5 I den rättsliga responsen på familjeombildningen görs en principiell åtskillnad mellan för­ hållanden relaterade till barn respektive till vuxna. Utgångspunkten för regleringen av skilsmässor och separa­ tioner mellan vuxna är vad som betecknats som ”a clean break”. Det innebär att de tidigare makarnas eller sambornas ekonomiska mellanhavanden bör avslutas i samband med skilsmässan eller separationen så att de kan gå vidare i livet utan ekonomiska eller andra förpliktelser mot den tidigare partnern. Den motsatta utgångspunkten präglar synen på separerade föräldrars samarbete rörande sina barn. Här är visionen ett fortsatt nära samarbete inom ramen av gemen­ sam vårdnad. Den gemensamma vårdnaden bör utövas så att barnen har en nära och god kontakt med bägge sina föräldrar (6:2 a FB). Det är en förklaring till varför lagstiftningen främ­ jar omfattande umgänge inom respektive utom ramen för gemensam vårdnad samt s.k. växelvis boende för barn. Väx­ elvis boende främjas genom domstols möjlighet att döma till denna boendeform men också genom ekonomiskt bistånd enligt bl.a. UsL.6 Den kraftiga betoningen av samarbetet mellan särlevande föräldrar vad gäller ansvaret för minderåriga barn har med­ fört att man diskuterar familjen som en ”separerad kärnfa­ milj”, dvs. relationerna inom barnfamiljen förväntas fortsätta på likartat sätt som när familjen bodde tillsammans. Det har också gjorts gällande att föräldrar som inte bor med sina barn ges stor valfrihet hur de vill utöva sitt föräldraskap. Ansvarets. 3

2.13 för om-vårdnad och välbefinnande läggs istället på boföräld­ ern. En viktig förklaring till detta skulle vara patriarkala strukturer. Det är i första hand fäder som inte bor med sina barn som tillerkänns valfrihet och mödrar som får ta ansvar.7s. 3

3.I vilken omfattning denna vision också omfattar ekono­ miska förhållanden är delvis oklart. Å den ena sidan är de vuxnas ekonomiska relation efter skilsmässa och separation att betrakta som avslutad. Å den andra sidan fortsätter för­ äldrarnas gemensamma ansvar för barnets bästa inklusive barnets ekonomi. Utgångspunkterna för de två författningar, 7 kap. FB och UsL, som reglerar föräldrars försörjningsansvar gentemot sina barn efter en separation kan ses som en illustra­ tion på denna oklarhet. Enligt 7 kap. FB, vari föräldrars pri­ vaträttsliga skyldighet att försörja sina omyndiga barn regle­ ras, förutsätts ekonomisk samverkan och den ena förälders underhållsskyldighet relateras till den andre förälderns inkomster. Här betonas även att barnet har rätt till en ekono­ misk standard motsvarande föräldrarnas. Vid beräkningen av underhållsskyldighet enligt UsL, som reglerar det offentligas bidrag till barns försörjning via underhållsstödet, ses respek­ tive förälders försörjningsansvar som helt oberoende av den andre förälderns ekonomiska förhållanden. Majoriteten av barn med separerade föräldrar får underhållstöd enligt UsL, inte underhållsbidrag enligt FB.8 1.2.1 Föräldrars underhållsskyldighet Underhållsskyldighet följer av föräldraskapet9 och är inte kopplad till vårdnad. Däremot finns ett samband mellan bar-s. 4

4.14 nets boende och fastställande av underhållsbidrag. Lever barn och föräldrar tillsammans förutsätter rättsordningen att för­ äldrarna fullföljer sin underhållskyldighet gentemot barnet inom ramen för familjegemenskapen. Någon närmare lagreg­ lering ges inte (7:1 FB). Detsamma anses som huvudregel gälla också om barnet bor stadigvarande hos bägge sina för­ äldrar i växelvis boende. (Se vidare 4.1.2.) Bor barn och för­ äldrar inte tillsammans är däremot ansvaret för barnets underhåll som framkommit reglerat genom två skilda författ­ ningar. Dessa är 7 kap. FB, om underhållsskyldighet, samt UsL.10 I 7 kap. FB slås de allmänna civilrättsliga principerna för föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn fast. Underhållsskyldighet enligt FB fastställs av allmän domstol alternativt genom avtal (7:2 2 st. FB). Underhållsskyldighet enligt 7 kap. FB upphör när barnet slutar gymnasiet eller senast vid 21 års ålder.11 Barnet har rätt till förlängt under­ hållsstöd som längst till juni det året barnet fyller 20 år. När underhållsbidrag beräknas enligt 7 kap. FB görs det med utgångspunkt i vad som är skäligt med hänsyn tagen till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska för­ måga. Också barnets egna inkomster och tillgångar liksom dess sociala förmåner beaktas (7:1 1 st. FB). När barnets eko­ nomiska behov och den underhållsskyldiges förmåga har fast­ ställts beräknas underhållsbidraget som barnets behov mul­ tiplicerat med den underhållsskyldiges förmåga och delat med boförälderns och den bidragsskyldiges samlade förmåga. Föl­ jande ekvation används:s. 4

5.15 Underhållsstöd enligt UsL utgår om barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos endast en av föräldrarna. Detta oberoende av boförälderns ekonomiska situation. Den förälder som inte varaktigt bor med barnet är skyldig att återbetala delar av eller hela det underhållsstöd som utbetalas av försäkrings­ kassan. Detta belopp beräknas som en procentsats av den bidragsskyldiges inkomst i enlighet med senast fattade taxe­ ringsbeslut, dvs. den bidragsskyldiges inkomst två år tidigare, efter det att ett avdrag på 72 000 kr per år har gjorts (2526 §§ UsL).12 Procentsatsen för vad som ska återbetalas är beroende av antalet barn som den bidragsskyldige har att underhålla. Begreppet ”barn” omfattar underhållsberättigade biologiska och adopterade barn som bor varaktigt med den bidragsskyldige men exkluderar styvbarn.13 En person som är underhållsskyldig för ett barn återbetalar maximalt 14 pro­ cent av sin bruttoinkomst efter avdraget på 72 000 kr per år. Gäller underhållsskyldigheten två barn är maximal återbetalningsskyldighet 23 procent och för tre barn 30 procent. Före­ ligger underhållsskyldighet för fler än tre barn ska procentsat­ sen motsvara det tal som erhålls om man dividerar summan av trettio och antalet barn utöver tre med det totala antalet barn (24 § UsL). Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som lämnats i underhållsstöd till det bar­ net under den tid återbetalningsskyldigheten avser. En för­ älder som är återbetalningsskyldig enligt UsL anses ha full­ gjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet (7:2 a FB). Räcker inte den bidrags­ skyldiges inkomst för att denne ska kunna återbetala 1 173 kr per barn och månaden utgår mellanskillnaden som ett bidrag från försäkringskassan.s. 5

6.16 Trots att de generella reglerna för föräldrars underhåll slås fast i 7 kap. FB och trots att dessa täcker fler aspekter av för­ äldrars underhåll använder separerade föräldrar, som vi sett, vanligen det system som ges i UsL. Det förklaras av två omständigheter: För det första är UsL fördelaktigare för en bidragsskyldig med låga inkomster. Denna fördel ska dock inte överskattas. En förälder som är underhållsskyldig för ett barn återbetalar hela underhållsstödet dvs. 1 173 kr i måna­ den vid en bruttoinkomst på 14 400 kr per månad. En för­ älder som är underhållsskyldig mot två barn återbetalar hela underhållsstödet vid en bruttoinkomst på 16 100 kr i måna­ den. För det andra förefaller många föräldrar uppfatta UsL som konfliktreducerande eftersom de praktiska frågorna runt underhållsstödet administreras av försäkringskassan och inte av föräldrarna själva. UsL kan alltså innebära att barnet kan få såväl ett högre som ett lägre underhåll än om underhållsbi­ drag enligt FB fastställs. Det betyder vidare att principen att barnet har rätt att växa upp med samma ekonomiska stan­ dard som föräldrarna inte nödvändigtvis upprätthålls efter­ som underhållstödet fastställs utan att en avvägning görs mel­ lan föräldrarnas ekonomi. 1.2.2 Generell ekonomisk familjepolitik Det övergripande målet för den ekonomiska familjepolitiken är att minska skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfa­ miljer och personer utan barn och att för alla individer omför­ dela ekonomiska resurser över livscykeln.14 Det sker främst genom det allmänna barnbidraget, men också genom bostadsstödet som är en viktig form av understöd till bland annat enföräldershushåll.15s. 6

7.17s. 7

8.Att barn med särlevande föräldrar, som en konsekvens av att föräldrarna inte bor tillsammans, riskerar att leva under sämre ekonomiska förhållanden beaktas således till viss del av det svenska välfärdssystemet. En svårighet är dock hur bar­ nens behov ska mötas utan att separerade föräldrar överkom­ penseras i förhållande till samboende. En uttalad målsättning för den svenska familjepolitiken är att offentliga transaktio­ ner till separerade föräldrar inte ska medföra att dessa gynnas jämfört med samboende föräldrar. Med andra ord ska famil­ jepolitiken inte innehålla något moment som kan tolkas som en ”separationspremie”.16 Istället markeras att det är föräld­ rarna som är ansvariga för barnets försörjning. I det offent­ liga samtalet relateras sällan detta ansvar till den s.k. neutralitetsprincipen, det vill säga uppfattningen att lagstiftningen ska vara neutral till olika familjeformer och därmed inte begränsa föräldrars möjligheter till separation. Inte heller dis­ kuteras vilken roll en enskilds ekonomiska resurser spelar för familjeombildning. (Se vidare kapitel 5.) Genom UsL förmedlar alltså det offentliga via försäkrings­ kassan ett visst underhållsstöd från en bidragsskyldig för­ älder. I vissa fall utgår hela eller delar av underhållsstödet som ett statligt bidrag till barnet. Underhållsstödets bidragsdel är det enda bidraget som är särskilt avsett för barn i enföräldershushåll. Här kan särskilt noteras underhållsstöd vid växelvis boende enligt 8 § 3 st. UsL som utgör ett extra bidrag, vilket inte är återbetalningspliktigt för någon av föräldrarna. (Se vidare 4.1.2.) Ur det enskilda barnets perspektiv kan ambitionen bakom den generella ekonomiska familjepolitiken sammanfattas med att barnet ska garanteras en ekonomisk miniminivå. De prin­ ciper som ligger till grund för 7 kap. FB är att barnen i en familj ska åtnjuta samma ekonomiska standard som föräld­ rarna oavsett om dessa lever med barnet eller ej och oavsetts. 8

9.18 om denna standard medger en högre konsumtionsnivå än för genomsnittsbarnet.17s. 8

Syfte och frågeställningar

1.Det övergripande syftet med studien ”Rättvist underhållsbi­ drag till barn” är alltså att undersöka om lagstiftarens inten­ tion att barnets ekonomiska standard ska motsvara föräldrar­ nas återspeglas i rättstillämpningen eller om utdömda under­ hållsbidrag är lägre än vad lagstiftaren avsett. Är det fallet finns anledning att befara att barns ekonomiska villkor efter en föräldraseparation påverkas av om föräldrarna kan kom­ ma överens om barnets underhåll eller om underhållsbidrag fastställs av domstol. Det kan även betyda att barns ekono­ miska villkor efter en föräldraseparation är avhängiga boendeförälderns ekonomi i större omfattning än vad lagstiftaren avsett, dvs. att vad den andre föräldern betalar inte är tillräck­ ligt för att barnet ska leva på samma standard som föräld­ rarna. Om så är fallet får det konsekvenser på en rad områ­ den. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan konstateras att de flesta barn med särlevande föräldrar bor med modern. Kvin­ nor som grupp har generellt sämre ekonomisk standard än män. Följande frågeställningar undersöks: (1) vilka möjligheter barn har att genom en domstolsprocess få utdömt underhålls­ bidrag överstigande underhållsstödet enligt UsL (dvs. 1 173 kr). Av betydelse för att så ska ske är ofta att barnets behov fastställs till ett högre belopp än det på prisbasbeloppet base­ rade schablonerna för beräknande av barnets behov av under­ hållsbidrag. Därför undersöks (2) i vilken utsträckning och på vilka grunder barns behov fastställs diskretionärt med beak­ tande av särskilda behov eller standardtillägg. Också (3) de ekonomiska förutsättningarna för en process som ges genoms. 9

2.19 fördelningen av rättegångskostnader och barns möjlighet att erhålla rättshjälp uppmärksammas. Mot bakgrund av dessa resultat diskuteras (4) om de ekonomiska förhållandena för barn med särlevande föräldrar i större omfattning är avhängiga boförälderns ekonomiska förhållanden än föräldrarnas samlade förmåga.s. 9

3.Avslutningsvis presenteras en förenklad modell för faststäl­ lande av underhållsbidrag till barn. Denna bygger på barns rätt till bas- respektive bonusunderhåll.s. 10

Metod och material

1.Studien genomförs med traditionell rättsvetenskaplig metod med inslag av empiri. Utmärkande för rättsvetenskapliga undersökningar är kopplingen till den tillämpade juridiken och därmed till den maktutövning som denna innebär. Grundläggande är kravet på rationalitet i argumentationen för en normativ sats. Konstruktionen av denna rationalitet har ifrågasatts ur såväl barn-18 som genusteoretiskt perspek­ tiv. Till skillnad från vad som är vanligt inom annan samhälls­ vetenskap utvecklar den enskilde rättsvetenskaparen sällan en självständig metod för enskilda projekt, baserad på t.ex. en teoretiker verksam inom området. Istället har rättsvetenska­ pen en stark koppling till rättskällorna, dvs. författningar, förarbeten, vägledande domar samt eventuellt rättsvetenskap­ lig litteratur och vissa myndighetsbeslut. Ofta begränsas undersökningens material till dessa. Metoden för att analy­ sera materialet ligger nära den metod som används av dom­ stolarna för att lösa en enskild rättsfråga. Den aktuella under­ sökningen avviker från gängse rättsvetenskapliga undersök­ ningar dels genom det barn- och genusteoretiska anslaget, dels genom det empiriska underlaget bestående av 2004 års tingsrättsdomar om underhållsbidrag.s. 10

2.20 1.4.1 2004 års tingsrättsdomar Det publicerade rättskällorna kompletteras alltså av en under­ sökning avseende samtliga tingsrättsdomar och beslut rörande fastställande och jämkning av underhåll till barn enligt 7 kap. FB som meddelats i Sverige under 2004. Insam­ lingen har skett genom att landets tingsrätter har tillskrivits vid tre tillfällen och ombetts överlämna sina domar och beslut rörande underhållsbidrag till barn avkunnade under 2004, respektive upplysa om sådana domar och beslut ej meddelats. I undersökningen inkom sammantaget 63 domar och beslut. De inkomna domarna och besluten fördelas på 25 tingsrätter. Tre tingsrätter har upplyst om att några domar eller beslut rörande underhållsbidrag till barn inte meddelats under 2004. Tyvärr finns anledning att anta att det finns ett betydande bortfall i undersökningen.19 Då Domstolsverket inte för sepa­ rat statistik över antalet i tingsrätt avgjorda mål om under­ hållsbidrag är det svårt att uppskatta hur stort bortfallet är. En tänkbar modell för att uppskatta det totala antalet domar och beslut om underhållsbidrag är att betrakta de 28 tingsrät­ ter som besvarat undersökningen som representativa för lan­ dets övriga 44 tingsrätter. Det skulle betyda att varje tingsrätt behandlade 2,25 mål om underhållsbidrag under 2004 totalt. Vid sidan av de 63 i undersökningen inkomna domarna och besluten skulle därmed tillkomma 99 domar och beslut, dvs. totalt 162 domar och beslut. Troligen är detta ett för högt antal då flertalet större tingsrätter deltagit i undersök­ ningen.20 Det är också möjligt att en förklaring till varför ett stort antal tingsrätter avstått från att medverka i undersök­ ningen är att man inte handlagt något mål om underhållsbi­ drag under 2004 och avstått från att upplysa om detta.s. 10

3.21s. 11

4.Av de 63 inkomna domarna och besluten utgör 41 förlik­ ningar eller gemensamma ansökningar. Ett fall berör endast resekostnader i samband med barns umgänge vilket regleras i 6 kap. FB som en umgängesfråga varför avgörandet ej beak­ tas här. Ytterligare fyra mål avgjordes genom tredskodomar. Tre mål avgjordes genom avskrivning. Härav följer att dom­ stol endast i 14 fall av 63 fastställde underhållsbidrag till barn efter en prövning av tvistefrågan i sak.s. 12

5.Snittbelopp för underhållsbidrag per barn i samtliga domar, dvs. såväl de där parterna förlikts som de där domstol prövat frågan i sak var 1 860 kr per månad och barn. Snittbe­ loppet i de fjorton mål där TR fastställde underhållsbidrag var 1 932 kr per månad och barn. Beloppen varierar från 1 000 kr per barn till 3 477 kr i de mål domstol efter prövning av tvistefrågan fastställt underhållsbidrag och mellan 0 kr till 4 233 kr i de mål där domstol fastställt parternas förlikning. Det högsta totalbelopp som fastställts av TR var 6 692 kr för underhållsbidrag till två barn. (Se vidare 5.3.)s. 12

6.Standardtillägg var yrkade i sju av de 14 mål där TR prö­ vade tvisten i sak och utdömdes i samtliga fall (i ett av fallen ”kvittades” dock standardtillägget mot kostnaderna för bar­ nets umgänge med den bidragsskyldige som var bosatt i Frankrike). I tre av målen där parterna ej förlikts gjordes det gällande att barnet hade särskilda behov, i två fall i form av sportaktiviteter samt medicin. I dessa två mål fastställdes underhållsbidrag med hänsyn till barnens särskilda behov. Rättegångskostnader kvittades i elva av de mål som avgjorts av TR (och i samtliga mål där parterna förlikts). Barnet alter­ nativt boendeföräldern uppbar rättshjälp i 18 av målen, av dessa var fyra mål där tvisten prövades i sak av domstol.s. 12

7.Frågor om underhållsbidrag hör till de fåtal rättsområden där omyndiga barn har partställning. De företräds av boför­ äldern. I 19 av de domar som inkommit behandlas boföräld­ ern, ej barnet som part. Av majoriteten av dessa domar fram­ kommer att frågan om underhållsbidrag till barnet har väckts i samband med mål om skilsmässa alternativt vårdnad.s. 12

8.22 Endast i två av målen saknas förklaring till varför barnet ej är part. I ett av dessa mål saknar föräldrarna ombud och en tänkbar förklaring kan vara att målet är felstämt. I ett av målen för en moderlös artonåring sin egna talan mot fadern.s. 12

9.23s. 13

Förhandling och

rättsprocess

Ett självreglerande system

1.Svensk barnrätt är till stora delar utformad som ett självregle­ rande system. Det betyder att rättsordningen ger vissa grund­ läggande regler för tvistehantering vid domstol men lämnar ett stort utrymme åt rättssubjekten - vanligen föräldrarna - att självständigt reglera barnets personliga och ekonomiska förhållanden.21 Betoningen av föräldrars samarbete rörande sina barn efter en separation har ökat efter den 1 december 1997 och den 1 oktober 1998. Möjligheten att få rättshjälp i tvister rörande barnfrågor begränsades då och 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge ändrades i syfte att föra bort föräldrars tvister om barn från domstolarna. Föräldrar upp­ muntras istället att med hjälp av samarbetssamtal söka nå utomrättsliga överenskommelser om barnen.22 För det fallet föräldrarna inte kan komma överens kan ett visst skydd för barnet framdrivas på rättslig väg. Ett exempel är domstols möjlighet att på yrkande av barn eller bidragsskyldig förälder fastställa och jämka underhållsbidrag till barn enligt 7 kap. FB.s. 2

2.24s. 2

Socialstyrelsens verksamhet - i skuggan av rättskipning

1.Förutom allmän domstol finns i Sverige ingen offentlig insti­ tution som har till uppgift att bistå barn och föräldrar vid fastställande av underhållsbidrag. Det kan tolkas som att för­ handling om underhållsbidrag för barn enligt formeln barnets behov gånger den underhållsskyldiges förmåga delat med för­ äldrarnas samlade förmåga betraktas som föräldrarnas ensak, och inte en aspekt av barnets bästa för vilken samhället har ett övergripande ansvar.23 Ett sådant synsätt kan förefalla djärvt mot bakgrund av det svenska åtagandet att implemen­ ted barnkonventionen och barnets bästa.24 Det kan dock för­ klaras av möjligheten att driva en rättsprocess om underhålls­ bidrag, liksom av att barnets minimibehov tillgodoses genom den generella ekonomiska familjepolitiken och vad särskilt gäller barn med separerade föräldrar genom underhållsstödet. (Se ovan 1.2.2.) Oaktat att inget offentligt organ har i uppdrag att bistå en­ skilda barn och föräldrar i samband med avtal om umgängesbidrag fyller Socialstyrelsen vissa funktioner i samband med fastställande av underhåll. Via sin hemsida tillhandahåller Socialstyrelsen information om underhållsbidrag. Det är också Socialstyrelsen som med stöd av lagförarbeten har tagit fram de schablonbelopp som ligger till grund för beräkningen av barns behov när underhållsbidrag fastställs.25 (Se vidare kapitel 3). Det informationsmaterial Socialstyrelsen tillhandahåller är viktigt om inte annat för att det vid sidan av Domstolsverketss. 3

2.25 mer knapphändiga information26 är det enda auktoritativa material om underhållsbidrag som finns lätttillgängligt för föräldrar. Socialstyrelsens informationsmaterial ska hjälpa föräldrar att själva beräkna underhållsbidrag och nå en samförståndslösning.27 Sådana samförståndslösningar anses i lik­ het med andra utomrättsliga överenskommelser typiskt sett påverkas av det resultat som parterna tror att domstol skulle ha kommit fram till om den haft att ta ställning i frågan.28 Sambandet mellan rättsliga och utomrättsliga avgöranden är tydligt i Socialstyrelsens informationsmaterial som hänvisar till de belopp som används av domstolar. Det innebär att den beloppsmässiga ramen för de underhållsbidrag som föräldrar förhandlar fram bestäms av samma riktlinjer som domstolen tillämpar. Vad gäller standardtillägg avviker Socialstyrelsen från den uppfattning som lyfts fram i lagförarbeten, nämligen att barn har rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar och hävdar istället att barnet bör få del av denna standard och att ett standardbidrag kan diskuteras. Vidare informeras om möjligheten att få ett halvt underhållsstöd vid växelvis boende. Socialstyrelsen hävdar att någon skyldighet att betala underhållsbidrag inte föreligger vid växelvis boende. Här beaktas varken det förhållande att barnet enligt 7:1 FB ska ha ett underhåll som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas förmåga eller 7:6 FB där det stadgas att om en av föräldrarna försummar sin underhållsskyldighet så kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till bar­ net.29 (Se nedan 3.3 och 4.1.2.)s. 3

3.26s. 4

Domstolsprocess - barnets enda utväg?

1.Det stöd ett barn kan få från offentliga organ för att utverka ett underhållsbidrag som möjliggör för barnet att leva på samma ekonomiska nivå som sina föräldrar är alltså begrän­ sat. Istället är barn med särlevande föräldrar hänvisade till att med hjälp av privata aktörer utverka ett underhållsbidrag från den föräldern det inte lever med. Det kan ske i form av avtal eller genom domstolsprocess. Vid föräldrarnas och bar­ nets upprättande av avtal om underhållsbidrag förväntas advokater och andra juridiska biträden spela en central roll. Under rubriken ”Vart kan ni vända er med frågor om under­ håll och resekostnader?” hänvisar Socialstyrelsen föräldrar till advokater för att skriva ner sin överenskommelse liksom för att få hjälp om de inte kan nå ett avtal om barnets under­ hållsbidrag. I sistnämnda fall, framhåller Socialstyrelsen, ”har föräldrarna oftast var sitt ombud. När föräldrar tvistar om underhållsbidragets storlek begär vårdnadshavaren - vid gemensam vårdnad boföräldern - ett visst belopp och den andre föräldern får uttala sig om beloppets rimlighet och sina möjligheter att betala det. Om inte en överenskommelse kan nås med hjälp av advokat, kan frågan avgöras av domstol.” Domstols uppgift i civilrättsliga mål, såsom mål om under­ hållsbidrag till barn, är att lösa tvister mellan enskilda. Mål­ sättningen är att processen ska främja jämställdheten mellan medborgarna genom att ge dem möjlighet att processa inför en opartisk domstol som sliter tvisten med tillämpning av gäl­ lande rätt.30 I ökad utsträckning betonas även domstols förlikningsverksamhet. Det är som framkommit särskilt tydligt när tvisten rör barn. Antalet domar i sådana mål har minskat dramatiskt under det senaste årtiondet. Vad gäller exempelvis tvister om underhållsbidrag till barn meddelades 546 domar år 1996 och 154 jämkningsbeslut rörande underhåll, dvs. totalt 700 domar och beslut vid landets tingsrätter. År 2004s. 5

2.27 inkom i den aktuella undersökningen 63 domar och beslut om underhållsbidrag från de svenska tingsrätterna, vilket skulle innebära en minskning med över 90 procent. Även med reservation för bortfallet och hypotesen att de 28 tingsrätter som kommunicerat i undersökningen är representativa vilket skulle innebära att 2,25 mål om underhållsbidrag handläggs per tingsrätter, dvs. totalt 162, mål är detta en betydande minskning. Då landets större tingsrätter deltar i undersök­ ningen är detta rimligen en hög skattning av antalet underhållsbidragsmål.s. 5

3.Det finns som delvis framkommit flera förklaringar till att antalet processer om underhållsbidrag till barn är få. Den kanske viktigaste är att det sedan 1996 inte finns någon kopp­ ling mellan det statligt administrerade underhållsstödet och det privaträttsliga underhållsbidraget. Det betyder att försäk­ ringskassan inte längre kräver att underhållsbidrag enligt FB ska fastställas för att barnet ska komma i åtnjutande av underhållsstöd.31 Ytterligare ett skäl till att antalet underhållsmål är få är den generella uppmaningen till föräldrar att välja utomrättsliga lösningar i mål rörande vårdnad, boende och umgänge samt närliggande frågor om barn (6:6 FB). Till detta kommer att barnets förutsättningar för att via domstol få ett mer substantiellt underhåll är begränsade, inte minst i förhållande till rätttegångskostnaderna. (Se nedan 2.4.) 2.3.1 Dispositiv process - i princip Underhållsskyldighet enligt FB fastställs av allmän domstol i ett i huvudsak dispositivt förfarande. Det i princip dispositiva för­ farandet medför att domstols ansvar för utredningen är begränsat. Är föräldrarna exempelvis överens om ett visst underhållsbidrag och yrkar att domstol i dom ska fastställa detta gör domstol ingen prövning i sak utan fastställer överens­s. 6

4.28 kommelsen. Föräldrar kan således ingå bindande avtal om underhåll. Vid tvist gör domstolen en prövning utifrån den bevisning som parterna förebringat. Vitsordas en uppgift utgår domstolen i sin bedömning från att denna är korrekt. Domstol kan inte fastställa ett högre eller ett lägre underhållsbidrag än vad som yrkats respektive medgivits. Tredskodom kan medde­ las bidragsskyldig förälder men eventuellt inte mot barnet.32 Huvudregeln är att tvistiga underhållsmål ska avgöras efter huvudförhandling. Kan en förlikning mellan parterna nås kan dock mål om underhåll avgöras redan vid den muntliga förbe­ redelsen eller ”på handlingarna”, dvs. utan något samman­ träde (jfr 42:18 RB, 14:12 ÄktB och 6:17 4 st. FB). 2.3.2 Jämkning av underhållsbidrag Underhållsbidrag enligt 7 kap. FB anpassas automatiskt till förändringar i penningvärdet.33 Underhåll kan även jämkas av domstol eller genom avtal (7:10 FB). Jämkning av avtal eller dom kan göras vid ändrade förhållanden, pga. oskäliga avtalsvillkor samt om underhållsbidrag under en tid av sex år inte har ändrats. Vissa inskränkningar föreligger avseende jämkning av underhåll för förfluten tid. Jämkas ett underhåll pga. ändrade förhållanden kan jämkning av underhållsbidrag för tiden innan talan väckts mot parts bestridande endast göras på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Barnet kan alltså inte få ett högre underhåll för denna tid. Jämkas avtalet på grund av oskäliga villkor får beslut om att erhållna bidrag ska betalas tillbaka endast meddelas om det finns särskilda skäl. Barnet ska normalt alltså inte behöva betala tillbaka vad det erhållit. Trots att ingen offentlig instans har ett uttryckligt ansvar för att hjälpa barn och föräldrar att fastställa underhållsbi­s. 6

5.29 drag förekommer det att socialnämndens familjerätt assiste­ rar vid upprättande av avtal om underhållsbidrag till barn. Enligt HovR kan särskilda krav ställas när avtal om under­ hållsbidrag upprättas av offentliganställda tjänstemän.s. 7

6.RH 1997:6 behandlar jämkning av avtal om underhåll upprät­s. 8

7.tat av en kommuns familjerättssektion då avtalet inte upprättatss. 8

8.i enlighet med domstolspraxis. Kostnaderna för det 18-årigas. 8

9.barnet, som förde sin egna talan och hade undertecknat avtalet,s. 8

10.hade beräknats på ett felaktigt sätt. Vidare hade den bidrags-s. 8

11.skyldiges bostadskostnad beaktats över norm och hänsyn felak­s. 8

12.tigt tagits till den bidragsskyldiges subsidiära underhållsskyldig­s. 8

13.het gentemot styvbarn. Avgörande för HovR:s bedömning vars. 8

14.att ungdomar ska kunna förlita sig på att avtal om underhållsbi­s. 8

15.drag som upprättas av offentliganställda tjänstemän grundar sigs. 8

16.på vedertagna principer för beräkning av underhåll. Skäl förs. 8

17.jämkning ansågs föreligga. Av 2004 års TR domar, inkomna i den aktuella undersök­ ningen, utgjorde tre av de fjorton mål som avgjordes efter prövning i sak jämkningar av tidigare domar respektive avtal.s. 8

Rättegångskostnader

1.Domstolsprocesser är dyra. Rättegångskostnader kan därför medföra att parternas processuella ställning och vilja att ini­ tiera en process blir beroende av vilka ekonomiska resurser de har. Rättegångskostnader kan därmed användas som ett medel för att minska processbenägenhet till förmån för utomprocessuell förlikning. Vad särskilt gäller dispositiva mål, såsom mål om underhållsbidrag, har betonats att parterna inte bör gå till domstol utan att första ha gjort allvarliga för­ sök att lösa tvisten på egen hand.34 Mot sådana begräns­ ningar av antalet processer står rättsstatens ambition att all­ mänheten oberoende av ekonomiska resurser ska kunna få vissa rättsliga ärenden prövade av domstol. Det har särskilt ansetts gälla indispositiva mål. Därför utgår allmän rättshjälps. 8

2.30 i vissa fall för kostnader i rättsliga angelägenheter om vård­ nad, boende och umgänge men också i undantagsfall för huvudsakligen dispositiva frågor såsom underhåll till barn (11 § Rättshjälpslagen, RhjL). Vad gäller föräldrars tvister om barn förs dock, oaktat det offentligas ansvar för barnets bästa, en allt större del av kost­ nader för en eventuell domstolsprocess över på parterna. För­ äldrarna måste nämligen i stor utsträckning via hemförsäk­ ringens rättsskydd betala kostnaderna för en process om underhållsbidrag.35 (Se vidare 2.4.1, 2.4.2.) Rättegångskostnader fördelas i mål om underhållsbidrag till barn vanligen enligt huvudregeln för processkostnader i dispositiva tvistemål. Det betyder att tappande part utöver sina egna rättegångskostnader också betalar motpartens kost­ nader (18:1 RB). Denna regel förväntas leda till att talan endast väcks i mål där käranden anser sig ha goda förutsätt­ ningar att vinna. Förliks parterna ska vardera parten bära sina kostnader om inte annat avtalats (18:5 3 st. RB). I mål om underhållsbidrag till barn kan dock vissa avvikelser från bestämmelserna i 18 kap. RB om rättegångskostnader göras enligt 7:19 1 st. FB. Finns det särskilda skäl får rätten således förordna att vardera part ska bära sina egna rättegångskost­ nader. Som särskilda skäl anges i förarbetena att barnet har egen bostad eller bor mer permanent hos någon annan än den vårdnadshavare som formellt är boförälder. Också om bar­ nets talan förs av en annan ställföreträdare än boföräldern kan särskilda skäl för kvittning finnas. För ett barn över 18 år sin egen talan kan det i sig vara skäl för kvittning.36 Finns dets. 8

3.31 inte sådana särskilda skäl och har barnet i rättegången företrätts av boföräldern betalar denne barnets kostnader (7:19 2 st. FB).s. 9

4.Rättegångskostnader kvittades i samliga fall utom tre av de 14 mål som avgjorts av TR efter prövning av tvisten i sak under 2004 och naturligtvis i samtliga fall där parterna förlikts som inkommit i undersökningen av 2004 års tingsrättsdomar. Kvittning har skett oberoende av hur stor skillnaden mellan medgivet och utdömt underhåll varit. Inte heller till­ mäts det någon betydelse om det är barnet som initierat mål om underhållsbidrag eller om barnet har stämts in av den bidragsskyldige föräldern. En parts rättegångskostnader skif­ tar beroende på hur komplicerat ett mål är. Går frågan till domstol förefaller det rimligt att räkna med en tidsåtgång för ombudet på cirka 10-15 timmar.37 Självrisken i hemförsäk­ ringarnas rättsskydd varierar, ett vanligt exempel är dock 20 procent av de faktiska kostnaderna, lägst 1 500 kr.38 En part kan alltså räkna med att stå för sina egna rättegångskostnader och att dessa kostnader kan uppgå till ungefär 3 500 kr. Sak­ nar parten hemförsäkring blir kostnaden det femdubbla.s. 10

5.Vissa frågor rörande rättegångskostnader i mål om under­ hållsbidrag till barn har prövats av HD. Ett exempel är frågan om vem av föräldrarna som ska betala barnets rättegångs­ kostnader när barnet bytt boendeform efter det att målet om underhållsbidrag har avgjorts.s. 10

6.NJA 2002 s. 471 rörde ansvaret för barnets rättegångskostnaders. 10

7.i ett mål där barnet hade bytt boförälder efter det att rättegångs­s. 10

8.kostnaderna uppkommit. Den tidigare boföräldern ålades atts. 10

9.istället för barnet betala den tidigare bidragsskyldige föräldernss. 10

10.rättegångskostnader. Den tidigare boföräldern hävdade att hons. 10

11.och barnet, som varken vid tidpunkten för talans väckande ellers. 10

12.senare under det att målet var anhängigt bott tillsammans, intes. 10

13.32 hade en sammanblandad ekonomi och hon därför skulle befrias från ansvaret för barnets rättegångskostnader. HD:s majoritet fann att den tidigare boföräldern inte skulle ersätta den senare boförälderns rättegångskostnader. Åberopas flera grunder i mål om underhållsbidrag till barn är det inte alltid helt enkelt att avgöra vem som är att betrakta som förlorande part och därmed som ansvarig för rättegångs­ kostnaderna i tvist om underhållsbidrag till barn (jfr 18:4 RB). Frågan har prövats av HD i NJA 1989 s. 700. I NJA 1989 s. 700 hade den underhållsskyldige av TR förplik­ tats att utge ett underhållsbidrag som var lägre än det yrkade. Vardera part överklagade till HovR. Den bidragsskyldige yrkade ersättning för rättegångskostnader, vilket ej prövats av TR. HovR fastställde TR:s dom samt fann att barnet skulle ersätta den bidragsskyldiges rättegångskostnader i TR då par­ terna ömsom vunnit och ömsom förlorat. Barnet ålades att betala den bidragsskyldiges rättegångskostnader i HovR. Barn och boförälder sökte revision och yrkade i första hand att var­ dera part skulle bära sina rättegångskostnader enligt 7:19 2 st. FB. I andra hand yrkade boföräldern att föräldrarna skulle ses som ömsom vinnande och ömsom tappande vardera part skulle bära sina kostnader enligt 18:4 RB. HD fann att skäl för kvitt­ ning enligt FB inte förelåg. HD fann vidare att vardera part var att se som tappande i HovR och skulle betala sina egna kostna­ der. Att den bidragsskyldige vunnit visst bifall till ett av TR för­ bisett yrkande om rättegångskostnader ändrade inte detta. Var­ dera part stod sina kostnader i HD. En grundläggande ambition i svensk barnrätt är som fram­ kommit att förmå parterna att komma överens och att själva nå en lösning utan domstols medverkan. Skulle det likväl er­ fordras medverkan av domstol sker det vanligen genom att parterna med domstols hjälp når en överenskommelse som stadsfästs av domstolen. I dessa fall kvittas regelmässigt rätte­ gångskostnaderna i enlighet med huvudregeln i 18:5 RB. För det fallet att en part däremot ensidigt återkallat talan betrak­ tas denne enligt huvudregeln som förlorande och ska betala motpartens kostnader. Frågan har prövats av HD i NJA 1998 s. 742.s. 10

14.33s. 11

15.I NJA 1998 s. 742 hade boföräldern väckt talan om höjning avs. 12

16.tidigare avtalat underhållsbidrag för ett barn. Då det visade sigs. 12

17.att den underhållsskyldiges inkomster inte hade ökat återkalla­s. 12

18.des talan. Barnet ålades att svara för den underhållsskyldigess. 12

19.rättegångskostnader. Barn och boföräldern överklagade ochs. 12

20.yrkade befrielse från att betala den underhållsskyldiges rätte­s. 12

21.gångskostnader. HD konstaterade att bestämmelserna i 18 kap.s. 12

22.RB inte var omedelbart tillämpliga men att motiven stödde ens. 12

23.tolkning av 7:19 FB enligt vilken en återkallad talan var att jäm­s. 12

24.ställa med att barnet förlorat. HD fann vidare att inga särskildas. 12

25.skäl förelåg som motiverade att rättegångskostnaderna kvitta­s. 12

26.des. Vid fördelningen av rättegångskostnader är således barnper­ spektivet begränsat. Det kan anföras möjligheten till jämk­ ning av rättegångskostnaderna är ett sätt att främja barnets intresse då det sällan eller aldrig riskerar att bli skyldigt att er­ sätta den bidragsskyldige förälderns rättegångskostnader. Det är dock tveksamt om detta är ett exempel på barnperspektiv då samma regler gäller för andra familjerättsliga tvister i vilka barnet inte är part. 2.4.1 Rättsskydd Efter 1997 års ändringar av RhjL är det i första hand rättsskyddsförsäkringen, inte den allmänna rättshjälpen, som ska utnyttjas för att täcka rättegångskostnaderna i tvister om underhållsbidrag till barn. Rättsskyddsförsäkringen ingår automatiskt i de flesta svenska hem-, villa- och fritidshusför­ säkringar. Som huvudregel krävs att försäkringen har varit gällande i två år innan rättsskyddsförsäkringen tas i anspråk. Rättsskyddet i föräldrarnas hemförsäkring omfattar tvister rörande underhållsbidrag till barn under förutsättning att tvisten inte har samband med föräldrarnas skilsmässa eller separation eller har väckts inom två år från det att frågan om skilsmässa eller samboseparation slutligen avgjorts. Ytterli­ gare en förutsättning för att rättsskyddsförsäkringen ska gälla är att den försäkrade anlitar ett juridiskt ombud som lever upp till de krav försäkringsbolagen ställer. Det innebär sam­s. 12

27.34 mantaget att ombudet ska vara en advokat eller jurist anställd hos en advokat som godkänts av Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd. Rättsskyddsförsäkringen innebär att den försäkrade beta­ lar en självrisk. Denna kan variera mellan försäkringsbola­ gen. Som framkommit är vanligen självrisken 20 procent av de ersatta kostnaderna eller lägst 1 500 kr.39 De högst belopp som ersätts är tre basbelopp, cirka 120 000 kr. För låg­ inkomsttagare med en bruttoårsinkomst understigande 120 000 kr kan självrisken innebära högre rättegångskostna­ der än den inkomstrelaterade rättshjälpsavgiften. 2.4.2 Rättshjälp Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som syftar till att hjälpa den som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt. Den allmänna rättshjälpen är inkomstrelaterad och upphör vid inkomster överstigande 260 000 kr och den rättssökande är skyldig att betala en rättshjälpsavgift. Rättshjälpsavgiften utgör 2-10 procent av de faktiska kostnaderna för den med en årsbruttoinkomst under 120 000 kr, 20 procent av de fak­ tiska kostnaderna för den med årsbruttoinkomster mellan 120 000 kr och 150 000 kr dock minst 1 500 kr. För den med årsbruttoinkomster mellan 150 000 kr och 260 000 kr utgör rättshjälpsavgiften 30 respektive 40 procent (23 § RhjL).40 För dessa inkomstgrupper kan rättsskyddsförsäkringen vara ekonomiskt mer fördelaktig än rättshjälpen. Är den rätts­ sökande minderårig får det beslutas att någon rättshjälpsav­ gift inte ska betalas om barnets ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Beviljas ett barn rättshjälp med sådana vill­ kor stannar hela barnets kostnader på staten.s. 12

28.35s. 13

29.För att rättshjälp ska medges ska det anses rimligt att staten bidrar till kostnaderna och att den sökande har behov av ett juridiskt ombud. Bedömningen av rätt till rättshjälp görs utifrån den sökandes möjligheter att utan rättshjälp tillvarata sina intressen i den aktuella angelägenheten. Ärendets svårig­ hetsgrad ska vägas mot den sökandes personliga kvalifikatio­ ner. Företräds barnet av en förälder är dennes kvalifikationer avgörande. För att rättshjälp ska beviljas ska den sökande som regel börja med en timmes rådgivning hos en advokat eller annan jurist som meddelar rättshjälp. Kostnaden för råd­ givningen betalas normalt av den sökande själv. Allmän rätts­ hjälp innebär att kostnader för juridiskt biträde, eller delar av kostnaderna, stannar på det allmänna. Däremot utgår inte ersättning för motparts kostnader. Sådana kostnader kan täckas av rättsskyddsförsäkring. I de fall då föräldrarna själva genom avtal vill komma överens om underhållsbidrag anses biträdesbehovet kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning.s. 14

30.Rättshjälp i tvist om underhållsbidrag kan utgå om tvisten har samband med skilsmässa, upplösande av samboförhål­ lande eller tvist om vårdnad, boende och umgänge. I andra fall krävs särskilda skäl för att få rättshjälp i mål om under­ håll (11 § p. 2 RhjL). Rättshjälp beviljas som huvudregel för maximalt 100 timmars arbete (15 § RhjL jämte 34 § RhjL). Det motsvarar i princip rättsskyddsförsäkringens tre prisbas­ belopp. Som framkommit uppbar barnet alternativt boendeföräldern rättshjälp i cirka en tredjedel av de domar och beslut om underhållsbidrag som meddelades under 2004.s. 14

31.Vid införandet av kravet på särskilda skäl för rättshjälp i mål om underhållsbidrag, den 1 december 1997, förutsattes att det då nyinförda underhållsstödet skulle medföra att i stort sett alla barn med särlevande föräldrar bosatta i Sverige skulle kunna få underhållsstöd. I motiven till RhjL görs en tydlig koppling mellan underhållsstöd och rättshjälp. Rätts­ hjälp ska komma i fråga endast om barnet har behov av ett större underhållsbidrag än vad som motsvaras av underhålls­s. 14

32.36 stödet, eller om barnet inte är berättigat till underhållsstöd. Den sökande måste även kunna visa att förhållandena är mer komplicerade än normalt. För att rättshjälp ska beviljas i mål om underhållsbidrag till barn krävs således, för det första, att det kan visas att barnets ekonomiska behov medför att nivån på underhållsbidraget överstiger underhållsstödet, alternativt att barnet inte är berättigat till underhållsstöd.41 För det andra ska förhållandena i det aktuella fallet vara komplice­ rade. Några särskilda riktlinjer för att bedöma vad som utgör mer komplicerade förhållanden ges inte i lagens förarbeten.42 En indikation på att målet är komplicerat kan dock vara att det har internationell anknytning.43 Också tidsåtgången för ombudets arbetsinsats kan medföra att ett mål ses som kom­ plicerat.44 För att barnet ska medges rättshjälp i mål om underhållsbi­ drag krävs således dels att målet är komplicerat, dels att bar­ nets behov av underhållsbidrag överstiger dess ekonomiska behov enligt UsL. Då barnets ekonomiska behov enligt 7 kap. FB beräknade enligt Socialstyrelsens schablon understiger vad som betraktas som barnets behov enligt UsL tycks detta krav förutsätta att barn som begär rättshjälp antingen yrkar stan­ dardtillägg eller göra gällande att särskilda behov föreligger. (Se vidare kapitel 3.) I annat fall understiger dess behov enligt FB regelmässigt dess behov enligt UsL (en annan sak är att proportioneringen mellan föräldrarna av FB:s lägre behov kan leda till att underhållsbidrag enligt FB fastställas till ett högre belopp än underhållsstödet). HD har dock i NJA 2003s. 14

33.37 s. 226 funnit att stor försiktighet ska iakttas vid beviljandet av rättshjälp när standardbidrag är yrkat. HD:s ställningsta­ gande motiveras av RhjL:s karaktär av social skyddslagstift­ ning.s. 15

34.I NJA 2003 s. 226 väckte ett tvåårigt barn talan mot sin far ochs. 16

35.yrkade att det utgående underhållsbidraget om 1 200 kr skulles. 16

36.jämkas till 2 500 kr pga. ändrade förhållanden. Barnet ansöktes. 16

37.om rättshjälp. Ansökan om rättshjälp avslogs av TR med moti­s. 16

38.veringen att särskilda skäl inte förelåg. HovR beviljade rätts­s. 16

39.hjälp med motiveringen att det yrkade underhållsbidraget klarts. 16

40.översteg underhållsstödet och att biträdet hade lagt cirka sjus. 16

41.timmar på ärendet. Behovet av arbetsinsatsen ifrågasattes inte av Domstolsverket. Av betydelse för HovR:s bedömning förefaller också ha varit att försök att nå en överenskommelse hade gjorts men miss­ lyckats. Domstolsverket överklagade. HD avslog med föl­ jande motivering barnets ansökan om rättshjälps. 16

42.”Det förhållandet att rättshjälp kan beviljas i fall då barnet hars. 16

43.ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödets. 16

44.kan, mot bakgrund av den restriktivitet som ligger i rekvisitets. 16

45.särskilda skäl, inte uppfattas så att rättshjälp alltid ska beviljas is. 16

46.sådana fall. Härutöver bör i det enskilda fallet krävas att förhål­s. 16

47.landena är mer komplicerade än normalt för att rättshjälp skas. 16

48.medges. Så kan vara fallet exempelvis om barnet har speciellas. 16

49.behov eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårut-s. 16

50.redda och svårbedömda. Med hänsyn till rättshjälpslagenss. 16

51.karaktär av social skyddslagstiftning bör vidare särskild restrik­s. 16

52.tivitet iakttas med att bevilja rättshjälp när underhållsbidragets. 16

53.inte är avsett att täcka ett barns grundbehov, utan avser s.k.s. 16

54.standardtillägg. Den omständigheten att ärendet krävt en biträ-s. 16

55.desinsats utöver två timmars rådgivning kan tyda på att ärendets. 16

56.är mer komplicerat än normalt, men bör i mål om underhållsbi­s. 16

57.drag till barn inte tillerkännas avgörande betydelse.” HD:s ställningstagande innebär att rättshjälp endast i undan­ tagsfall beviljas när fråga är om standardtillägg. Enligt HD medför RhjL:s karaktär av social skyddslagstiftning att stor försiktighet ska iakttas vid beviljandet av rättshjälp när stan­s. 16

58.38 dardbidrag är yrkat. HD diskuterar inte den omständigheten att beräkningsgrunden för barns behov av underhållsbidrag enligt FB understiger beräkningsgrunden för barns behov en­ ligt UsL. Med viss reservation för konsekvenserna av skillna­ der i föräldrarnas inkomst innebär det att standardtillägg eller särskilda behov i det flesta fall är en förutsättning för att bar­ net alls ska ha något intresse av att yrka ett underhållsbidrag enligt FB. Det i sin tur innebär att den restriktiva synen på rättshjälp till barn som kommer till uttryck i NJA 2003 s. 226 berör de allra flesta fall då ett barn initierar en tvist om under­ hållsbidrag.s. 16

Sammanfattande kommentar

1.Oaktat att Sverige genom ratificeringen av barnkonventionen åtagit sig ett långtgående ansvar för barnets bästa, och att materiell standard är en viktig aspekt av barnets bästa saknas ett offentligt organ med uppdrag att stötta barnet i frågor rörande underhållsbidrag efter en föräldraseparation. Detta förklaras av att barnet garanteras en ekonomisk minimistan­ dard genom underhållsstödet och den generella ekonomiska familjepolitiken. Barnet är därmed hänvisat till privata aktö­ rer, främst boföräldern, för att utverka ett underhållsbidrag som medger det en standard motsvarande föräldrarnas. För det fallet en överenskommelse med den bidragsskyldige för­ äldern inte kan nås är barnet hänvisat till att väcka talan vid allmän domstol. Barnets rättegångskostnader betalas vanli­ gen genom boförälderns privata rättsskyddsförsäkring. Av den undersökning av underrättspraxis som genomförts fram­ går att rättegångskostnaderna i mål om underhållsbidrag regelmässigt kvittas. Inte i något fall har 18:4 RB 1 st. in fino tillämpats, dvs. domstol har avstått från att jämka rättegångs­ kostnaderna med hänvisning till vad en part har tappat endast är av ringa betydelse. Vad gäller barnets möjlighet att få rättshjälp har HD intagit en starkt restriktiv hållning, särskilt om standartillägg ärs. 17

2.39 yrkat. Denna inställning inger betänkligheter. För låginkomst­ tagare kan användandet av rättsskyddsförsäkringen istället för rättshjälpen innebära betydligt högre kostnader. Skillna­ derna blir särskilt tydliga i mål om underhåll där barnets rättshjälpsavgift kan fastställas till noll kronor. Ska kostna­ derna däremot täckas genom boförälderns rättsskyddsförsäkring betalar boföräldern 20 procent av kostnaderna, oavsett inkomst. En alltför restriktiv syn på beviljande av rättshjälp i mål om underhåll kan vara konfliktdrivande då ett alternativ till att barnet driver en process om underhållsbidrag är att någon av föräldrarna väcker talan i en närliggande fråga såsom vårdnad, boende eller umgänge, mål vari rättshjälp lättare kan erhållas, och tar upp frågan om underhållsbidrag i detta mål. Till det kommer att standardtillägg kan vara en förutsättning för att barnets behov av underhållsbidrag ska kunna fastställas på en nivå som överstiger underhållsstödet.s. 17

3.Med hänvisning till de frågor som denna studie söker besvara kan konstateras barnets ekonomiska förutsättningar för en process om underhållsbidrag i allt väsentligt är avhängiga boförälderns ekonomi och möjlighet att betala en hemför­ säkring inkluderande rättsskyddsförsäkring samt rättsskyddsförsäkringens självrisk. Möjligheten att få rättshjälp är begränsad och rättegångskostnaderna kvittas regelmässigt, dvs. barnet betalar sina egna rättegångskostnaders. 18

4.40s. 18

Barns behov - avgörande

för underhållsbidraget

1.Underhållsbidrag till barn beräknas som kvoten av barnets behov och föräldrarnas förmåga. Ett första steg vid beräk­ ningen av underhållsbidrag är att fastställa barnets behov av ekonomiskt underhåll. Här är den av Socialstyrelsen fram­ tagna schablonen för beräkningen av underhållsbidrag av största vikt, eller som det uttrycks av Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93:45 ”Socialstyrelsen har ... arbetat fram detaljerade riktlinjer för hur man räknar ut underhållsbidrag till barn. De finns intagna i publikationen ”Underhållsbidrag till barn, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6”. De allmänna råden - som till stora delar bygger på uttalanden i förarbetena till 1979 års underhållsreform - är inte bindande; fråga är om råd och rekommen­ dationer. De vänder sig i första hand till de tjänstemän i kommu­ nerna som medverkar vid fastställande av underhållsbidrag. Råden har emellertid fått ett stort genomslag och detta även i domstolspraxis.” Undersökningen av 2004 års domar bekräftar de allmänna rå­ dens fortsatta användning vid domstolarna. Socialstyrelsens schablon åberopas i samtliga fall där domstol fastställt eller jämkat underhållsbidrag. Barns behov enligt FB:s schablon ut­ görs beroende av dess ålder av 65-80-95 procent av prisbas­ belopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring (AFL),s. 3

2.41s. 3

3.dvs. 2 134 kr, 2 627 kr och 3 119 kr per månad.46 Till dessas. 4

4.belopp läggs utgifter för barnomsorg, vanligen motsvarandes. 4

5.maxtaxan, vilket år 2005 är 1 260 kr för ett barn och heltids-s. 4

6.tillsyn. Eventuellt görs avdrag för måltider utanför hemmets. 4

7.med 394 kr. Efter avdrag för barnbidrag, förlängt barnbidrags. 4

8.respektive studielån kan det belopp som enligt schablon skas. 4

9.fördelas mellan föräldrarna fastställas enligt följande upp­s. 4

10.ställning.s. 4

11.0-6 år = 2 134 - 950= 1 184 krs. 4

12.+ 1 26047 = 2 444 krs. 4

13.7-12år = 2 627 - 950= 1 677 krs. 4

14.+ 84048= 2 517 krs. 4

15.13-16 år= 3 119-950= 2 169 krs. 4

16.16-> = 3 119-791= 2 328 kr Figur 1 Dessa belopp anses alltså enligt FB och Socialstyrelsen utgör en rimlig standard för barn. Vad som utgör en rimlig ekono­ misk levnadsstandard för barn är dock inte fastslaget en gång för alla. Tvärtom fastställs barns ekonomiska behov, som kommer att utvecklas i det följande, enligt olika principer beroende på vilket rättsområde som är aktuellt. Det medför att de belopp som anses behövas för att försörja barnet varie­ rar. Exempelvis anses barnet grundbehov vara lägre när underhållsbidrag ska fastställas enligt kap. 7 FB än när det beräknas enligt UsL.s. 4

17.Också om perspektivet begränsas till ett rättsområde, underhållsbidrag till barn enligt FB, kan skilda utgångspunk­s. 4

18.42 ter för bestämmandet av barns ekonomiska behov skönjas. Enkelt uttryckt handlar ställningstagandet om barn med en eller två välbärgade föräldrar generellt ska ha rätt till högre underhållsbidrag än barn vars föräldrar har mer begränsade ekonomiska resurser. I lagmotiven till 7 kap. FB presenteras två delvis motsägelsefulla svar på frågan om hur ett skäligt belopp för underhållsbidrag ska fastställas. A den ena sidan anförs att underhållsbidrag ska beräknas med utgångspunkt i barnets generella, schabloniserade behov utan att dessa behov relateras till föräldrarnas standard, å den andra sidan fram­ hålls att barnet kan göra anspråk på samma ekonomiska standard som föräldrarna.49 De bägge perspektiven kan kopplas samman på så sätt att en hög ekonomisk standard hos en eller bägge föräldrarna innebär att barnet har rätt att få mindre angelägna behov tillgodosedda.50 Den första princi­ pen bygger på tanken att det enskilda barnets behov fastställs och ligger till grund för beräkningen av underhållet. Den senare tanken implicerar att ett enskilt barns behov av under­ håll på en viss nivå inte behöver kunna drivas i bevis utan att större vikt kan läggas vid föräldrarnas ekonomiska förmåga som sådan.51s. 4

Barnets egna tillgångar och sociala förmåner

1.När underhållsbidrag bestäms ska hänsyn tas till barnets egna tillgångar och sociala förmåner. Den av barnets sociala för­ måner som tydligast påverkar beräkningen av underhållsbi­ drag är det allmänna barnbidraget. Det allmänna barnbidra­s. 5

2.43 get utgår för närvarande med 950 kr per månad till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Från kvartalet därefter utgår studiestöd med samma belopp under den tid som barnet stu­ derar heltid. Går barnet på gymnasiet anses det vara 10 månader per år. Det innebär att barnets sociala förmåner minskar med 15 procent när barnet fyllt 16 år och utslaget på ett år utgör 791 kr per månad. Denna minskning är inte något som diskuteras i samband med fastställande av underhållsbi­ drag enligt 7 kap. FB i förarbeten, allmänna råd, etc. Inte hel­ ler beaktas den alltid av TR.s. 5

3.I Linköping TR T 3665-03 rörande jämkning av underhållsbi­s. 6

4.drag antogs det 16-åriga barnets sociala förmåner vara 950 krs. 6

5.per månad (och inte 791 kr). Ingen av parterna hade något juri­s. 6

6.diskt ombud. Målet initierades av den bidragsskyldige. Dennes. 6

7.begärde jämkning av underhållsbidrag från 2 000 kr till 1 173s. 6

8.kr. Mot bakgrund av att den bidragsskyldige var arbetslös sedans. 6

9.tio månader, med en månadsnettoinkomst om 9 996 kr medgavss. 6

10.jämkning. Boförälderns bruttoinkomst uppgavs till 18 100 kr.52 Av TR:s avgörande framgår inte om det var parterna som uppgivit barnets sociala förmåner till ett för lågt belopp. Är så fallet följer av underhållsbidragets i princip dispositiva natur att domstolen inte har något ansvar för att kontrollera parter­ nas uppgifter. Av domskälen framgår emellertid att TR i brist på närmare utredning utgått från att det 16-åriga barnets ”be­ hov uppgår till 3 111 kr per månad, dvs. Socialstyrelsens schablonbelopp för år 2004. Från detta belopp skall dras bar­ nets sociala förmåner, dvs. 950 kr”.53s. 6

11.Frågan om vilken betydelse barns inkomst av kapital ska ges vid beräkningen av barnets behov av underhållsbidrag enligt FB har prövats av HD.s. 6

12.44 I NJA 1996 s. 134 fann HD i mål om bestämmande av under­ hållsbidrag, inklusive standardtillägg, att frågan om i vilken omfattning ett barns egna tillgångar ska beaktas vid bestäm­ mandet av förälders underhållsskyldighet bör avgöras efter jäm­ förelser mellan barnets och de underhållsskyldiga föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Ju högre överskott föräldrarna har desto mindre berättigade är kraven på att barnet ska bidra. En jämförelse bör också göras mellan de berördas ekonomiska för­ hållanden samt av vad tillgångarna består av. Om det inte före­ ligger en påtaglig obalans mellan de berördas ekonomiska för­ hållanden bör det inte komma i fråga att vid bestämningen av underhållsbidragets storlek beakta barnets förmögenhet annat än när den är mycket stort. Däremot kan avdrag göras för bar­ nets inkomster av kapital.s. 6

Olika behov i skilda sammanhang

1.Som antytts beräknas kostnaderna för ett barn på olika sätt i skilda samband. Enligt Konsumentverkets beräkning av skä­ lig levnadsnivå är de individuella kostnaderna för barn år 2005, exempelvis 2 570 kr i månad för 15-18 åringar, till det kommer gemensamma hushållskostnader som i ett tvåpersonshushåll beräknas till 1 490 kr per månad, dvs. 745 per person. Kostnaden för ett barn enligt skälig levnadsnivå blir därmed 3 315 kr per månad exklusive boendekostnader.54 Riksnormen för bistånd enligt SoL är för barn maximalt 2 400 kr per månad samt del i gemensamma hushållskostna­ der med högst 435 kr/månad, dvs. 2 835 kr per månad. Note­ ras kan att riksnormen för bistånd enligt SoL är att betrakta som en miniminivå, och därmed en lägsta godtagbara inkomstnivå under en begränsad tid. Också Konsumentver­ kets beräkning av skälig levnadsnivå tar sikte på en relativt begränsad materiell standard. Det kan illustreras av att vad som betecknas som baskonsumtionsnivån för barn, som är inriktad på livsförhållanden i stort och innehåller fler budget­s. 7

2.45 poster än skälig levnadsnivå, redan år 2000 beräknades till 3 352 kr månad.55 3.2.1 Underhållsstöd - lågt Enligt de beräkningar som redogörs för i SOU 2003:42 ”Ett reformerat underhållsstöd” kunde den genomsnittliga kost­ naden för barn och ungdomar i åldern 0-18 år beräknas till 2 939 kr per månad för år 2002.56 Det är ett belopp som lig­ ger över riksnormen för försörjningsstöd enligt SoL, men under skälig levnadsnivå enligt Konsumentverkets beräk­ ningar. Görs avdrag för barnbidrag eller studiebidrag från belopp 2 939 kr kan barns behov enligt utredningen faststäl­ las till 1 989 kr per månad.57 Hälften av detta belopp är enligt utredningen 995 kr (för barn med studiebidrag rätteligen 1 074 kr). Utredningen avstår från att föreslå en generell sänkning av underhållstödet, vilket utgår med 1 173 kr per månad och har legat på samma nivå sedan det infördes år 1996. Det innebär att man håller fast vid att normalkostna­ den för ett barn när underhållsstöd fastställs kan beräknas till 3 296 kr per månad. Genom att utgå från 3 296 kr per månad som den normalkostnad som minus barnbidraget ska fördelas mellan föräldrarna finner utredning att underhållsstödet över­ stiger vad man betecknar som normalkostnad för ett barn med 357 kr per månad.s. 7

3.46 I relation till prisbasbeloppet har dock underhållsstödet sjunkit sedan införandet. När UsL trädde i kraft utgjorde underhållsstödet 40 procent av prisbasbeloppet, numera mot­ svarar underhållsstödet cirka 30 procent av prisbasbeloppet. För att underhållsstödet år 2002 skulle utgöra 40 procent av prisbasbeloppet så skulle det behöva uppgå till 1263 kr, dvs. en ökning med 90 kr per månad. En höjning av beloppet med hän­ visning till inflationen avvisades i utredningen ”Ett reformerat underhållsstöd”.58 Som skäl härför anförde utredningen dels att den höjning av barnbidraget som gjorts inom ramen av den generella familjepolitiken innebär att underhållstödet tillsam­ mans med barnbidraget år 2002 utgjorde 67,2 procent av pris­ basbeloppet vilket utgör en ökning med 1,6 procent jämfört med år 1994 då underhållstödet och barnbidraget tillsammans motsvarade 65,6 procent av prisbasbeloppet. Vidare anförs att maxtaxereformen för barn i barnomsorg inneburit en ekono­ misk avlastning för många boföräldrar.59 Genom hänvisningen till den generella ekonomiska familjepolitiken och till att de ekonomiska transaktionerna, genom höjt barnbidrag och maxtaxa, till barnfamiljer i allmänhet ökat förstärks bilden av ”den separerade kärnfamiljen”. 3.2.2 Underhållsbidrag - lägre När underhållbidrag enligt 7 kap. FB beräknas bestäms alltså vanligen barns normalbehov med hjälp av schablonbelopp framtagna av Socialstyrelsen. Anmärkningsvärt nog fastställs barns behov till lägre belopp när underhållsbidrag till barn fastställs enligt 7 kap. FB än när barns behov av underhålls­ stöd beräknas. Som framkommit är normalbeloppen per månad för ett barn i åldern 0-6 år 65 procent av prisbasbe­ loppet enligt AFL, dvs. 2 134 kr. För ett barn i åldern 7-12 år beräknas normalbeloppet som 80 procent av prisbasbeloppet,s. 8

4.47 dvs. 2 627 kr. För barn från 13 år och uppåt beräknas nor­ malbeloppet som 95 procent av prisbasbeloppet, dvs. 3 119 kr. Till dessa belopp läggs de faktiska kostnaderna för barn­ omsorg medan avdrag görs för barnbidrag och vissa av bar­ nets inkomster.s. 9

5.Tillämpningen av Socialstyrelsens schabloner innebär att barns behov fastställs till belopp som understiger eller kraftigt understiger vad som anses vara barns behov enlig UsL. För vissa åldersgrupper tangeras socialbidragsnivå. Det kan note­ ras att Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen - 93 redan år 1995 ansåg att schablonbeloppen för beräknan­ det av barns behov var för låga och borde höjas. Förslaget har inte lett till åtgärd.60s. 10

6.De skilda beloppen för beräkning av barns behov enligt 7 kap. FB, riksnorm för försörjningsstöd samt enligt UsL fram­ går av följande uppställning. Härav framgår även skillnaden mellan de olika beloppen.s. 10

7.48 Barns behov enligt riksnorm för försörjningsstöd 200561 jäm­ fört med schablon62 för beräkning av underhållsbidrag 2005 samt underhållsstöd Riksnorm Schablon UsLSkillnad Skillnad försörjnings­för under­riksnormunderhålls­ stödhållsbidrag- underhålls­bidrag - UsLs. 10

8.bidrag 0-1 år0-6 år0-18 år0-1 år0-6 år 1 875 kr2 134 kr3 296 kr+ 259 kr- 1162 kr 1-2 år1-2 år 2 075 kr+ 59 kr 3 år3 år 1 766 kr+ 368 kr 4-6 år4-6 år 2 065 kr+ 69 kr 7-10 år7-12 år7-10 år7-12 år 2 2752 627 kr+ 352 kr- 669 krs. 11

9.11-13 års. 11

10.+ 72 kr 11-14 år13 år uppåt13-14 år13 år uppåt 2 555 kr3 119 kr+ 564 kr- 177 kr 15-18 år15-18 år 2 835 kr+ 284 krs. 11

11.0-18 år0-18 års. 11

12.+ 253 kr- 666 kr Av uppställningen framkommer att barns behov enligt Social­ styrelsens schablon för beräknande av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB understiger vad som uppfattas som barns behov enligt UsL med 1 162 kr till 177 kr per månad beroende pås. 11

13.49 barnets ålder. Utslaget på hela barndomen anses barns behov av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB understiga dess behov enligt UsL med 666 kr per månad. Beräknas barnets behov av underhållsbidrag enligt FB med hänsyn tagen till barnomsorg enligt maxtaxans 1 260 kr överstiger det schabloniserade beloppet för barn mellan 0 och 6 år underhållstödet med 98 kr. Från detta belopp kan dock enligt schablon dras kostnader för måltider med 394 kr vilket medför att de schabloniserade beloppet understiger barnets behov beräknat enligt UsL med 492 kr.s. 11

14.I snitt överstiger barnets behov enligt 7 kap. FB dess behov enligt riksnormen för försörjningsstöd enligt SoL med endast 253 kr, för vissa åldersgrupper är skillnaden så liten som 59 kr. Här kan åter erinras om att underhållsbidrag till barn definitionsmässigt utgår under långa perioder medan socialbidrag är tänkt som en nödåtgärd under en begränsad tid vilket anses motivera att beloppsgränserna för socialbidrag sätts lågt. 3.2.3 Särskilda behov Barnets behov av underhållsbidrag kan även beräknas diskre­ tionärt och ett annat belopp än schablonbeloppet kan fast­ ställas om barnet har särskilda behov, t.ex. av medicinsk vård. Med hänvisning till föregående avsnitt är det viktigt att notera att åberopande av särskilda behov inte kan ses som ett generellt korrigeringsmedel för att komma till rätta med de låga schablonberäkningarna av barnets behov. Fråga är istäl­ let om utgifter som enligt Socialstyrelsen ligger utanför scha­ blonen, dvs. ej kostnader för livsmedel, förbrukningsvaror, hälso- och hygienartiklar, kläder och skor, leksaker och fri­ tidsartiklar, husgeråd och inventarier, TV och radio, repara­ tioner m.m. hushållsel, försäkringar och fickpengar. Utgångs­ punkten vid fastställande av särskilda behov är de faktiska extrakostnaderna för barnet. Också en förälders inkomst­ bortfall kan beaktas som en del av de faktiska kostnaderna för barnet. Så skedde i NJA 1995 s. 297.s. 12

15.50s. 12

16.I NJA 1995 s. 297 fann HD att en boförälders inkomstbortfall,s. 13

17.till följd av att hon måste avstå från förvärvsarbete för att tas. 13

18.hand om barnet, i skälig omfattning kan räknas in i det belopps. 13

19.som motsvarar barnets särskilda behov. HD underströk att dets. 13

20.är förälderns inkomstbortfall, inte dennes levnadskostnader,s. 13

21.som den underhållsskyldige ska bidra till. I det aktuella fallets. 13

22.fann HD det inte vara visat att vårdnadshavaren, som stude­s. 13

23.rade, hade inkomstbortfall för vård av barnet. I tre av de 14 TR-domar meddelade efter prövning av sakfrå­ gan som inkommit i undersökningen av 2004 års domar och beslut om underhållsbidrag till barn yrkade barnet att under­ hållsbidraget skulle fastställas med hänsyn till dess särskilda behov.63 I två av målen medgavs att barnets behov av under­ hållsbidrag fastställdes med hänsyn till åberopade särskilda behov.64 I bägge målen motiverades barnens särskilda behov av medicinska diagnoser.s. 13

24.I Sollentuna TR T 965-03, rörande jämkning av avtal enligt vil­s. 13

25.ket underhåll skulle utgå med 300 kr, åberopades läkarutlåtan­s. 13

26.den, intyg av specialpedagog avseende dataprogram för läs- ochs. 13

27.skrivsvårigheter, behov av fotbäddar och ishockeykostnader.s. 13

28.Underhållsbidrag fastställdes till 1 700 kr per månad, 3 000 krs. 13

29.var yrkat och 1 173 kr medgivet. Den bidragsskyldiges brutto­s. 13

30.månadsinkomst uppgick till 17 100 kr och boförälderns tills. 13

31.13 398 kr. Föräldrarna var endast underhållsskyldiga för dets. 13

32.aktuella barnet.s. 13

33.I Tierps TR T 326-03 motiverades barnets särskilda behov avs. 13

34.hans behov av medicin och idrottsaktiviteter. Underhåll fast­s. 13

35.ställdes till 1 820 kr per månad i enlighet med barnets yrkande.s. 13

36.Den bidragsskyldiges bruttoinkomst uppgick till 21 580 kr pers. 13

37.månad. Boförälderns bruttomånadsinkomst uppgick till 10 530s. 13

38.kr. Gemensamt för de bägge avgörandena är att barnets särskilda behov under processen kunde föras i bevis dels genom utlå­s. 13

39.51 tande från vårdpersonal, dels genom kvitton på faktiska utgif­ ter.s. 13

Standardtillägg - en rättighet

1.Är en eller bägge av barnets föräldrar välbärgade kan s.k. standardtillägg utan en direkt koppling till barnets behov utgå. Standardtillägg motiveras generellt av att frågan om barnets totala underhållsbehov enligt lagmotiven inte ska ses som fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden.65 Det övergripande syftet med standardtillägg är att barnet ska kunna leva på en likartad ekonomisk nivå som föräldrarna.66 Med lagrådets ord innebär en god ekonomi hos någon av för­ äldrarna att barnets samlade anspråk på sin uppväxtmiljö ökar.67 Av motiven följer alltså att standardtillägg kan ses som en rättighet för barnet. Annorlunda uttryckt innebär det att ett barn med en välbärgad förälder kan göra anspråk på en högre ekonomisk levnadsstandard än ett barn med mindre välbärgade föräldrar. Delvist motsägelsefullt har standardtilllägget också relaterats till barnets behov. Det har då anförts att tillägget innebär att barnet har rätt att även få mindre angelägna behov tillgodosedda.68 Att barnet har principiell rätt till en likartad standard som föräldrarna har slagits fast av HD. Beloppsmässigt är dock domstolarna återhållsamma vad gäller beviljandet av standartillägg. Den restriktiva linjen följer HD:s ställningstagande i NJA 1985 s. 781.s. 14

2.I NJA 1985 s. 781 gjordes gällande att barnet var vant vid ens. 14

3.god standard vad gäller fritidsaktiviteter, resor m.m. Då dens. 14

4.52s. 14

5.bidragsskyldige hade ett betydande överskott och förmögenhets. 15

6.fann TR att ett standardtillägg skulle utgå med 300 kr pers. 15

7.månad. Den bidragsskyldige överklagade och anförde att hanss. 15

8.förmögenhetsförhållanden utvecklats negativt, att kostnader förs. 15

9.barnomsorg pga. barnets ålder inte skulle beaktas och att boför­s. 15

10.äldern var gift med en man med goda inkomster. HovR fann atts. 15

11.standardtillägg inte skulle utgå. HD konstaterade däremot, i lik­s. 15

12.het med lagmotiven, att barn efter en glidande skala kan göras. 15

13.anspråk på en högre standard ju bättre ställt föräldrarna hars. 15

14.det. Inte heller en god ekonomi hos boförälder hindrar atts. 15

15.underhållsbidraget räknas upp men dämpar barnets anspråk pås. 15

16.den bidragsskyldige. Med hänvisning till den bidragsskyldigess. 15

17.ekonomi och att barnet som tonåring hade ökade anspråk på sins. 15

18.uppväxt miljö fann HD att standartillägg skulle utgå. Beloppets. 15

19.300 kr fastställdes med hänsyn tagen till boförälderns ekonomis. 15

20.samt den bidragsskyldiges umgänge med barnet. NJA 1995 s. 297 rörde dels frågan om vårdnadshavarens in­ komstbortfall pga. vård av barn var att se som en del av bar­ nets behov (se ovan 3.2.4), dels fråga om standardtillägg.s. 15

21.I NJA 1995 s. 297 yrkades standardtillägg för en treårings räk­s. 15

22.ning. Stora skillnader förelåg i föräldrarnas ekonomiska förhål­s. 15

23.landen. Den bidragsskyldige anförde bl.a. att föräldrarna intes. 15

24.bott tillsammans och att barnet därför aldrig hunnit vänja sigs. 15

25.vid någon standard som skulle motivera ett standardtillägg.s. 15

26.Med hänvisning till NJA 1985 s. 781 konstaterade HD atts. 15

27.utgångspunkten för bedömning av standardtillägg är att barnets. 15

28.ska ha ett så stort standardtillägg att dess standard är likartads. 15

29.som den bidragsskyldiges. Barnet måste dock på ett rimligt sätts. 15

30.kunna tillgodogöra sig underhållet. Också med hänsyn tagen tills. 15

31.barnets ålder fann HD att standardtillägg skulle utgå. Under­s. 15

32.hållsbidraget fastställdes till 2 500 kr i månaden. I NJA 1996 s. 134 var fråga om betydelsen av barnets egna tillgångar. (Se ovan 3.1.)s. 15

33.I NJA 1996 s. 134 hade såväl barn som föräldrar mycket gods. 15

34.ekonomi. Boförälderns överskott beräknades till 17 140 kr ochs. 15

35.den bidragsskyldiges till 6 427 kr per månad. De bägge barnens. 15

36.hade kapitalinkomster på cirka 500 kr i månaden. HovR, till vil­s. 15

37.kens bedömning HD anslöt sig, fann att barnen som bägge var is. 15

38.tonåren hade behov av ett standardtillägg utöver schablonbe­s. 15

39.53s. 15

40.loppet motsvarande 1 500 kr per månad. Från det beloppet gjor­s. 16

41.des avdrag för barnbidrag/studiebidrag samt barnens inkomster.s. 16

42.Beloppet fördelades därefter proportionerligt mellan föräld­s. 16

43.rarna. Standartillägg yrkades i sju, dvs. hälften, av de fjorton på ma­ teriella grunder avgjorda mål som inkommit i undersökningen av 2004 års tingsrättsdomar. Standardtillägg utdömdes ej i ett av målen, ”kvittades” mot resekostnader i ett mål och utdöm­ des med varierande belopp i fem av målen.s. 16

44.I Borås TR T 2870-02 fastställdes underhållsbidraget till 2 300s. 16

45.kr. Moderns överskott var 3 200 kr, den bidragsskyldige fadernss. 16

46.10 180 kr. Det 12-åriga barnets normalbehov enligt schablons. 16

47.beräknades till 1 670 kr efter avdrag för barnbidrag. Barnets. 16

48.yrkade att underhållsbidrag skulle utgå med 3 000 kr pers. 16

49.månad. Den bidragsskyldige medgav 1 252 kr med motive­s. 16

50.ringen att barnet inte hade behov av standardtillägg. TR fann atts. 16

51.barnets levnadsnivå före föräldrarnas separation och fadernss. 16

52.inkomster motiverade att standardtillägg skulle utgå. Fadernss. 16

53.inkomster utgjorde 80 procent av föräldrarnas samlade för­s. 16

54.måga. Beräknat på barnets grundbehov skulle detta leda till etts. 16

55.underhållsbidrag på 1 336 kr. TR medgav också standartillägg.s. 16

56.Underhållsbidrag fastställdes därmed till sammantaget 2 300 kr.s. 16

57.Beloppet 2 300 kr fastställdes diskretionärt och motiveradess. 16

58.inte. Parterna bar sina egna rättegångskostnader. Huvudfrågan i Borås TR T 2870-02 var hur den bidragsskyldiges inkomster skulle beräknas. (Se nedan 4.1.) Det kan för­ klara det begränsade utrymmet som frågan om barnets behov gavs. I två avgöranden från Enköping TR respektive Göteborg TR diskuteras däremot barnens utgifter i detalj.s. 16

59.I Enköpings TR T 426-03 fördes en detaljerad diskussion om des. 16

60.två tonåriga flickornas behov av standardtillägg. Yrkandens. 16

61.framställdes med varierande belopp för tre tidsperioder.s. 16

62.Yrkande om kontinuerligt underhåll uppgick till 2 000 kr pers. 16

63.barn och månad. Medgivet underhållsbidrag var 1 471 kr. Sär­s. 16

64.skilt diskuterar parterna de månatliga kostnaderna på 3 000 krs. 16

65.för den ponny som föräldrarna tillsammans gett barnen. Rättens. 16

66.anför att standartillägg främst är avhängigt den bidragsskyldi-s. 16

67.ges ekonomi, inte de konkreta utgifterna, givet att barnen visats. 16

68.54s. 16

69.att de har förmåga att tillgodogöra sig ett standardtillägg. Dens. 17

70.bidragsskyldige bedöms ha ett överskott på drygt 8 000 kr.s. 17

71.Boförälderns framtida överskott bedömdes vara 2 970 kr. Pga.s. 17

72.av barnens varierande utgifter samt boförälderns varierandes. 17

73.inkomster fastställdes underhållsbidrag för fyra skilda perioder.s. 17

74.Domstolen fann att standardtillägg om 300 kr per månad ochs. 17

75.barn ska utgå för en av dessa perioder, totalt 2 300 kr per barn.s. 17

76.Yrkat underhållsbidrag för denna period var 2 500 kr, medgivets. 17

77.1 825 kr. Domslutet är svårförenligt med rättens konstaterande att standardtillägg är avhängigt den bidragsskyldiges ekonomi då dennes inkomster i allt väsentligt är desamma medan barnets utgifter (pga. försäljning av ponnyn) liksom boförälderns in­ komster pga. sjukskrivning varierar. Också i Göteborgs TR T 10371-02, lades stor vikt vid barnens faktiska utgifter.s. 17

78.Göteborgs TR T 10371-02 fastställs underhållsbidrag till 2 915s. 17

79.kr respektive 3 477 kr per månad för flickor födda 1985 ochs. 17

80.1981. Barnen yrkade underhållsbidrag på 3 970 kr respektives. 17

81.5 090 kr. Den bidragsskyldige fadern medgav 2 500 kr per barn.s. 17

82.Den bidragsskyldiges överskott fastställdes till åtminstones. 17

83.50 000 kr per månad. Också boföräldern hade en god ekonomi.s. 17

84.Barnen anförde att de före föräldrarnas separation var vana vids. 17

85.en synnerligen hög standard. De motiverade ett standardtilläggs. 17

86.med utgångspunkt i utgifter för fickpengar, telefonkort, mopeds. 17

87.samt hyreskostnader för häst. TR fann att de åberopade utgif­s. 17

88.terna speglade barnens ekonomiska standard före föräldrarnass. 17

89.separation medan standardtillägg fastställs med utgångspunkt is. 17

90.föräldrarnas aktuella ekonomisk förhållanden. Standartilläggs. 17

91.fastställdes diskretionärt till cirka hälften av de av barnen åbe­s. 17

92.ropade kostnaderna. I avgörandet gjordes inte en proportionering av de av barnen åberopade kostnaderna i förhållande till respektive förälders ekonomiska situation. Det kan eventuellt förklaras av att rättten såg de av barnen åberopade utgifterna som ”väl tilltagna”. Också i följande avgörande från Växjö TR ledde den diskre­ tionära prövning till att underhållsbidrag fastställdes till hälf­ ten av skillnaden mellan yrkat respektive medgivet under­ hållsbidrag.s. 17

93.55s. 17

94.1 Växjö TR T 666-03 yrkade var och en av de två barnen, föddas. 1

95.1992 respektive 1995 underhållsbidrag med 4 500 kr. Dens. 1

96.bidragsskyldige fadern medgav 3 000 kr per barn. TR fann efters. 1

97.en skälighetsbedömning av normalbehov, föräldrarnas ekono­s. 1

98.miska förmåga, de ekonomiska förhållanden som barnen tidi­s. 1

99.gare levt under inklusive möjligheten att utöva kostnadskrä­s. 1

100.vande fritidsaktiviteter att underhållsbidrag skulle utgå meds. 1

101.3 750 kr, dvs. en kompromiss emellan yrkat och medgivets. 1

102.underhållsbidrag. Även Örebro TR har fastställt standardbidrag diskretionärt till vad TR betecknat som ”ett icke oväsentligt standardtilllägg”.s. 1

103.Örebro TR T 2316-04 bestämde underhållsbidrag till 2 000 krs. 1

104.för ett barn fött 2003, som yrkat 3 000 kr per månad. 1 200 krs. 1

105.var medgivet. Boförälderns månadsinkomst uppgick till cirkas. 1

106.27 000 kr och den bidragsskyldige faderns till 39 000 kr. Bo för­s. 1

107.äldern hade ytterligare två barn som bodde hos henne. Dens. 1

108.bidragsskyldige var underhållsskyldig mot sammantaget tres. 1

109.barn. Med argumentet att barn efter en glidande skala har rätts. 1

110.till standardtillägg fastställde TR underhållsbidraget diskretio­s. 1

111.närt. Stockholm TR har i ett mål ”kvittat” standardtillägg mot resekostnader.s. 1

112.I Stockholms TR T 2470-03 valde Stockholms TR istället för atts. 1

113.ålägga den bidragsskyldige att betala standardtillägg att intes. 1

114.bifalla dennes yrkande om fördelning av resekostnader för bar­s. 1

115.nets umgänge i Frankrike. Vidare förutsatte TR att den bidrags-s. 1

116.skyldiges förhållandevis goda ekonomi skulle komma barnet tills. 1

117.del i samband med umgänget. Endast ett mål var ”felstämt” i den bemärkelsen att standartillägg inte medgavs.s. 1

118.I Malmö TR T 6659-03 medgavs inte standartillägg med hänvis­s. 1

119.ning till den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden. Hans. 1

120.var sjukpensionär på halvtid med en bruttomånadsinkomst pås. 1

121.22 500 kr. Boförälderns månadsinkomst uppgick till 25 000 kr,s. 1

122.hon var försörjningsskyldig mot ytterligare ett barn. Faderns. 1

123.medgav att betala 1 173 kr i underhållsbidrag. Yrkat under­s. 1

124.56s. 1

125.hållsbidrag var 3 330 kr. Underhållsbidrag fastställdes enligts. 2

126.schablon till 2 000 kr. Sammantaget är det svårt att i TR praxis finna en enhetlig linje i de diskretionära ställningstaganden som ligger till grund för bedömningen av vad som är ett skäligt standardtillägg. Flera av avgörandena ger dock intryck av att rätten gjort en kompro­ miss mellan yrkat och medgivet underhåll. Påtaglig är även den detaljerade argumentationen rörande barnets faktiska utgifter.s. 2

Sammanfattande kommentar

1.Vid en jämförelse mellan de skilda belopp som barn anses ha behov av för sin försörjning framkommer att de schabloner som ligger till grund för beräknandet av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB är låga. För vissa åldersgrupper tangeras soci­ albidraget. Enligt FB:s schablon uppgår barns behov bero­ ende av dess ålder till 65 procent, 80 procent eller 95 procent av prisbasbelopp, dvs. 2 134 kr, 2 627 kr respektive 3 119 kr per månad år 2005. Till dessa belopp läggs regelmässigt kost­ nader för eventuell barnomsorg som enligt maxtaxan uppgår till 1 260 kr, eventuellt minus utgifter för måltider. Barns schabloniserade behov av underhållsbidrag enligt FB under­ stiger för samtliga åldersgrupper de 3 296 kr per månad som barns behov vid beräkning av underhållsstöd bedöms uppgå till. Det betyder att uppfattningen att underhållsstöd enligt UsL skulle utgöra en miniminivå i relation till FB:s nivå för underhåll kraftigt kan ifrågasättas. Den kan rent av betraktas som felaktig. Barnets behov utgör en del av dividenden (täljaren) vid beräkning av underhållsbidrag och ger därmed - till skillnad från föräldrarnas förmåga - ramen för kvotens, dvs. under­ hållsbidragets, storlek. För att underhållsbidrag ska beräknas till belopp som med någon marginal överstiger underhållsstö­ det samt speglar en mer välbärgad förälders levnadsstandard förutsätts att barnet regelmässigt medges ett diskretionärt beräknat standardtillägg eller att dess behov av underhållsbi­ drag fastställs med hänsyn till särskilda behov. Av tingsrätts-s. 2

2.57 praxis framkommer att barnets schabloniserade normalbehov styr fastställandet av underhållsbidrag. Principen att barn ska ha rätt att växa upp med en liknande ekonomisk standard som föräldrarna, aktualiseras till vis del i samband med beräkning av standardbidrag. Standardtillägg var yrkat i sju och särskilda behov åbero­ pade i tre av de fjorton mål som avgjorts efter prövning i sak enligt undersökningen av 2004 års domar. Vad gäller sär­ skilda behov godtog rätten den omfattande bevisning rörande barnets specifika utgifter som åberopats i två av fallen. Vad däremot gäller standardtillägg har dessa fastställt diskretio­ närt utan tydlig grund i barnets utgifter eller förälders för­ måga. Ofta krävs dock, också vid fastställandet av standard­ tillägg, att barnet ska kunna visa att det har en hög konsumtionsnivå och dito levnadsstandard som etablerats med den bidragsskyldiges goda minne. Vad gäller de frågor som ställs i denna undersökning kan konstateras att barnets möjlighet att få utdömt ett underhålls­ bidrag överstigande normen ofta, om än inte alltid, förut­ sätter att dess särskilda behov beaktas eller standardtillägg medges. I den mån någon gemensam linje vad gäller standard­ tillägg kan utläsas förefaller - vid sidan av att barnet, i mot­ satts till vad som stipuleras i FB:s förarbeten, bör kunna driva sina behov av standardtillägg i bevis - en vanlig och för dom­ stolen bekväm metod för fastställande av standartillägg vara en kompromiss mellan yrkat och medgivet underhåll. Barnets ekonomiska behov relateras inte till barnets bästa eller bar­ nets rätt.s. 2

3.58s. 3

Föräldrars förmåga

1.Att föräldrar ekonomiskt ska underhålla sina minderåriga barn oavsett om man bor tillsammans eller ej är en fråga som det råder samsyn i.69 I likhet med vad som gäller för bedöm­ ningen av barns ekonomiska behov kan det dock diskuteras hur stor andel av en bidragsskyldigs intäkter som skäligen kan tas i anspråk för att täcka barnets behov av underhållsbi­ drag. Givet att den bidragsskyldiges förmåga är såväl en del av dividenden (täljare) som divisorn (nämnare) i den formel som används för fastställande av underhållsbidrag, alltså bar­ nets behov multiplicerat med den underhållsskyldiges för­ måga och delat med föräldrarnas förenade förmåga, påverkar den bidragsskyldiges ekonomiska förmåga inte den beloppsmässiga ramen för kvoten, dvs. underhållsbidraget. Denna bestäms, som diskuterats i förra kapitlet, av barnets behov. När underhållsbidrag ska fastställas enligt 7 kap. FB är det andra steget, efter beräknandet av barnets behov, att beräkna föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Beräkningen byg­ ger på föräldrarnas respektive inkomst, dvs. förvärvsinkomst, arbetslöshetsersättning, pension samt beskattningsbar avkast­ ning av förmögenhet. När en förälders förmåga att betala underhållsbidrag beräknas enligt FB har denne rätt att förbe­ hålla sig ett visst belopp för eget och annans underhåll (7:3 1 st. FB). Förbehållsbeloppet för den underhållskyldiges egna underhåll ska innefatta alla vanliga levnadskostnader. I likhet med vad som gäller fastställandet av barns ekonomiska behov beräknas förbehållsbeloppet med ledning av ett normalbe­s. 4

2.59 lopp. Det utgör 120 procent av prisbasbeloppet enligt AFL, dvs. 3 940 kr per månad under år 2005. Ett högre förbehållsbelopp skulle enligt förarbeten till 7 kap. FB ge bidragsskyldiga föräldrar ett oberättigat försteg framför underhållsskyldiga som lever tillsammans med barnet, ett slags skilsmässopremie.70 Föredraganden betonade att förbehållsbeloppet låg över beloppen för existensminimum enligt social­ tjänstlagen men att det knappast vore rimligt att låta den bidragsskyldige leva på en så låg nivå då underhållsbidrag utgår under lång tid.71 Den bidragsskyldige får förutom levnadskostnader även tillgodoräkna sig ett förbehållsbelopp för boendekostnader. Utgångspunkten för beräkningen av boendekostnader är de faktiska kostnaderna. Riksförsäkringsverket fastställer emel­ lertid vissa belopp för beräkningen av vad som anses vara skälig bostadskostnad. År 2005 var maxbeloppet 7 050 kr för ett hushåll med 1-2 vuxna i Stor-Stockholm.72 Högre belopp kan dock godtas om det finns särskilda skäl.73 Är den under­ hållsskyldige sambo eller gift ska sambon eller maken betala sin del av boendekostnaden, vanligen hälften. Om det finns särskilda skäl, t.ex. att maken eller sambo avstår från för­ värvsverksamhet för vård av barn, får den underhållsskyldige förbehålla sig ett belopp för underhåll av make eller sambo med vilken den underhållsskyldige har barn. Normalbeloppet utgörs av 60 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 970 kr år 2005 (7:3 3 st. FB). En underhållsskyldig får också förbehålla sig ett belopp för underhåll av hemmavarande barn som lever tillsammans med den underhållsskyldige (7:3 4 st. FB). Detta normalbelopp utgörs av 40 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 313 kr år 2005. Förbehållet för hemmavarande barn är en garantiregel som endast aktualiseras i sista hand om dets. 4

3.60 underhållsbidrag som räknats fram inskränker på det hem­ mavarande barnets försörjning. Från de 40 procenten avräk­ nas vad barnets andra förälder betalar, normalt hälften. Den faktiska betydelsen av fastställandet av föräldrars för­ måga att betala underhållsbidrag enligt FB för sina barn har minskat under det senaste årtiondet. Det gäller såväl föräldrar med låga inkomster, som de med högre sådana. Det beror, för det första, på att barn som en följd av att det allmänna barn­ bidraget höjts anses ha ett relativt sett lägre behov av under­ hållsbidrag från en förälder som de inte bor med. För det andra beror det på att fastställandet av ett civilrättsligt under­ håll inte är en förutsättning för att underhållsstöd ska utgå, vilket var fallet rörande bidragsförskott fram till ikraftträdan­ det av UsL den 1 december 1996.74 Genom införandet av UsL, enligt vilken en förälders förmåga beräknas som en pro­ centsats av bruttoinkomsten relaterat till det totala antalet barn för vilka underhållsskyldighet föreligger (1 x 14 procent, 2 x 11,5 procent och 3x10 procent) minus ett grundavdrag på 6000 kr per månad, kan anföras att det offentligas behov av att fastställa en mindre välbeställd bidragsskyldigs föräl­ ders förmåga att utge underhållsbidrag så gott som elimine­ rats. Det hindrar emellertid inte att barn och föräldrar med låga inkomster undantagsvis tvistar om underhållsbidrag. Inte heller bryts traditionen enligt vilken föräldrar med begränsade ekonomiska resurser åläggs en relativt sett högre underhållsskyldighet gentemot sina barn än välbärgade för­ äldrar.s. 5

Att ta från de fattiga...?

1.Föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag revidera­ des i sin helhet senast år 1979.75 De lagändringar som dås. 6

2.61 genomfördes motiverades av önskemålet att förbättra situa­ tionen för de bidragsskyldiga utan att detta skulle gå ut över barnen.76 Oaktat de stora förändringar som sedan dess har skett i samhället i stort, familjebildning och vad avser det offentligas ekonomiska stöd till barn med ensamstående för­ äldrar ligger 1979 års resonemang till grund för dagens rätts­ tillämpning. Som framkommit har dock införandet av UsL medfört att resonemangen runt mindre bemedlade bidragsskyldigas förmåga mer sällan är tillämpliga i det praktiska rättslivet då ett barn inte behöver yrka underhållsbidrag för att underhållsstöd ska utgå. Undersökningen av 2004 års domar visar emellertid att underhållsskyldighet tar en stor andel av en mindre bemedlad underhållskyldigs överskott i anspråk. (Se nedan kapitel 5). Värt att hålla i minnet är också att UsL kan innebär att den underhållsskyldige betalar högre belopp än om underhållsbidrag enligt FB fastställs.s. 6

3.En av skillnaderna mellan UsL och 7 kap. FB är att man vid beräkningen av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd utgår från deklarerad inkomst utan att någon värdering görs av om denna skulle kunna vara högre. Vid beräkningen av föräldrars förmåga att betala underhållsbidrag enligt 7 kap. FB förutsätts däremot att föräldrarna arbetar heltid. Är den bidragsskyldige arbetslös, förtidspensionerad, studerande, föräldraledig, etc. ska en prövning göras av om skälen för minskningen i arbetstid är sådana att förälderns betalnings­ förmåga ska beräknas efter de faktiska ekonomiska förhål­ landena. Enligt lagrådet bör:77s. 7

4.[u]nderhållsskyldigheten ... kunna bestämmas med hänsyn tills. 7

5.den verkliga förvärvsförmågan i fall dä den underhållsskyldiges. 7

6.utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomsters. 7

7.som sätter honom i stånd att bidra till barnets underhåll. En för­s. 7

8.älders intresse av att själv få avgöra hur han ska inrätta sitt livs. 7

9.får sålunda tåla viss inskränkning med hänsyn till hans eller hen­s. 7

10.nes plikt att underhålla barn.s. 7

11.62 Uttalandet härrör från den tid då en förutsättning för att bar­ net skulle få bidragsförskott var att barnet medverkade till att ett underhållsbidrag fastställdes. Av äldre rättspraxis fram­ kommer att höga krav tidigare ställdes på en bidragsskyldig förälder för att denne ska skaffa en inkomst som räcker till barnets försörjning. Vad som är godtagbara skäl till att gå ner i inkomst har prövats av HD i bl.a. NJA 1985 s. 768: I NJA 1985 s. 768 hade en bidragsskyldig lämnat en fast anställ­ ning som busschaufför och övergått till en verksamhet som diversearbetare i skärgården vilken gav låg inkomst. Han gjorde gällande att han endast kunde bidra med underhåll in natura. Han motiverade sin ändring i livsföring med att den var i enlig­ het med föräldrarnas gemensamma planer före brytning. HD fann att hans underhållsförmåga skulle fastställas med ledning av inkomsten i den tidigare anställningen. Inte heller i NJA 1990 s. 201 godtog HD att underhållsskyl­ dighet fastställdes med beaktande av att den underhållsskyldige hade gått ner i arbetstid för att studera på komvux. I NJA 1990 s. 201 fann HD att underhållsförmåga skulle fast­ ställas efter de inkomster som den 42-årige underhållsskyldige hade som brödutkörare på heltid. HD motiverade bedömningen som följer: ”Med hänsyn till Göran M:s ålder, hittillsvarande yrkesinriktning och nuvarande inkomstnivå föreligger inte till­ räcklig grund för antagande att de studier i företagsekonomi som föranlett att arbetstiden reducerats kommer att i någon mera väsentlig mån påverka hans ekonomiska situation i fram­ tiden.” Däremot har arbetslöshet i NJA 1992 s. 550 godtagits som skäl för att pröva den underhållsskyldiges ekonomiska för­ måga efter faktiska förhållanden. I samband med medgivande av underhållstöd görs alltså ingen prövning av skälen för att en bidragsskyldig förälder, med lagrådets ord, ”underlåter att skaffa sig inkomster”.78 Det betyder att om inte barnet väcker talan om underhållsbi­ drag vid domstol har inget offentligt organ synpunkter på oms. 7

12.63 en bidragsskyldig förälder inrättar sitt liv med hänsyn till hans eller hennes plikt att försörja sitt barn.79 Vid faststäl­ lande av underhållsbidrag har frågan om den bidragsskyldiges förvärvsförmåga och beräkning av inkomst berörts i två av de fjorton underrättsdomarna där underhåll fastställs efter prövning i sak som inkommit i undersökningen av 2004 års domar. I flertalet mål var uppgifter om inkomst vitsordade av motparten, möjlighet för rätten att granska dessa saknas där­ med. I följande två mål hade emellertid domstol att ta ställ­ ning till hur den bidragsskyldiges förvärvsförmåga skulle bedömas.s. 8

13.I Borås TR T 2870-02 var fråga om förvärvsförmågan skulles. 9

14.fastställas med hänsyn enbart till grundlön eller om extrainkom­s. 9

15.ster och övertidsersättning, mot den bidragsskyldiges bestri­s. 9

16.dande, skulle beaktas. TR bedömde det som sannolikt att dens. 9

17.bidragsskyldige också i framtiden skulle ha vissa extrainkomsters. 9

18.och beräknade underhåll med utgångspunkt i 2003 års nettolöns. 9

19.på drygt 20 000 kr i månaden, vilket utgjorde 80 procent av för­s. 9

20.äldrarnas samlade förmåga. Beräknat på barnets normalbehovs. 9

21.skulle detta leda till ett underhållsbidrag på 1 336 kr. TRs. 9

22.dömde också ut standartillägg. Underhållsbidrag fastställdess. 9

23.diskretionärt till sammantaget 2 300 kr. Rätten utgick från deklarerad inkomst och den bidragsskyl­ dige lyckades inte styrka att denna inkomst skulle komma att reduceras. Avgörande var med andra ord den skriftliga bevis­ ningen som barnet åberopade. Också i följande fall utgick rätten från den skriftliga bevisningen. Här hävdade barnet att den bidragsskyldige hade inkomster från övertidsarbete. Bar­ net lyckades dock inte styrka detta då rätten utgick från den skriftliga bevisning som fadern åberopade.s. 9

24.I Sollentuna TR T 965-03 rörande jämkning av avtal, enligt vil­s. 9

25.ket underhåll skulle utgå med 300 kr, yrkade barnet underhålls­s. 9

26.bidrag med 3 000 kr. Barnet hävdade att den bidragsskyldiges. 9

27.tjänade åtminstone 18 000 kr i månaden, inte 17 100 som vars. 9

28.64 vitsordat. Rätten godtog den bidragsskyldiges bevisning i form av intyg om sjukpenninggrundande inkomst. Han fick även till­ godoräkna sig räntekostnader för en bostadsrättslägenhet som sålts med förlust. Däremot förmådde den bidragsskyldige inte styrka att han hade behov av bil för arbetsresor och fick inte hel­ ler göra särskilt förbehåll för ränteutgifter för bilinköp. Bedömning av förvärvsförmåga i samband med långvarig sjukskrivning har varit föremål för TR:s bedömning.80 Den bi­ dragsskyldiges förbehåll för boendekostnad var tvistig i tre av de fjorton sakprövade underrättsdomarna som inkommit i undersökningen av 2004 års domar. I ett av målen gjorde bar­ net gällande att fadern inte skulle få ”förbehålla sig hela boen­ dekostnaden, eftersom det inte var rimligt att han ensam bodde i ett radhus.81 Rätten kommenterade inte barnets in­ vändning. I de två andra fallen var fråga om boendekostna­ derna skulle fastställas med hänsyntagen till att den bidrags­ skyldiges umgänge med barnen. Enligt schablon för faststäl­ lande av boendekostnader räknas två ”umgängesbarn” som ett permanentboende barn. I Enköpings TR T 426-03 gjorde den bidragsskyldige gällande att hans boendekostnader skulle fastställas med hänsyn till umgänge med två barn. Med hänvisning till att umgänge ej ägde rum, bl.a. pga. att den bidragsskyldige var dömd för misshandel av ett av barn och dessa hade en kontaktfamilj godtog rätten ej detta. Högre boendekostnader än den faktiska har dömts ut av Falu TR. Falu TR T 2164-03 rörde underhållsbidrag för fyra barn. Den bidragsskyldiges bruttoinkomst var 30 278 kr per månad. Boföräldern studerade. Boföräldern vitsordade den bidragsskyl­ diges faktiska boendekostnader för ett rum och kök uppgående till 2 088 kr per månad. Med hänsyn till umgänget med de fyras. 9

29.65s. 10

30.barnen medgav TR att han tillgodoräknade sig den 5 250 kr vil­s. 11

31.ket uppgavs vara maximal hyreskostnad på orten.82 4.1.1 Umgängesavdrag I de statliga utredningar som gjorts rörande såväl vårdnad, boende och umgänge som underhållsbidrag och underhålls­ stöd läggs stor tyngd på sambandet mellan underhåll och umgänge. Regeringens utgångspunkt tycks vara att ju lägre underhåll en bidragsskyldig betalar, desto större hans bered­ villighet att umgås med barnet. Bidragsskyldiga föräldrars möjlighet att få avdrag i underhållsskyldighet har därför suc­ cessivt utvidgats. Umgängesavdrag i underhåll och under­ hållsstöd får göras om den bidragsskyldige föräldern har haft barnet hos sig i sex hela dygn under en månad eller fem hela dygn i följd. Enligt såväl FB som UsL får avdrag då göras med en fyrtiondel av underhållsbidraget respektive underhållsstö­ det per dygn (7:4 FB, 23 § 2 st. UsL).83 Föreligger särskilda skäl finns möjlighet att meddela andra villkor för avdragsrätten i underhållsbidrag enligt FB (7:4 2 st. FB). Vid beräkning av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB får den bidragsskyldige även tillgodoräkna sig ett förbehåll för högre boendekostna­ der om han har umgänge med barn. (Se ovan 4.1).s. 11

32.I SOU 2003:42 redogörs för studier som motsäger uppfatt­ ning att det skulle finnas ett direkt samband mellan en föräl­ ders beredvillighet att utöva umgänge och dennes möjlighet att få ekonomisk kompensation. Enligt dessa undersökningar utnyttjas rätten till umgängesavdrag i första hand av hög­ inkomsttagare.84 Vidare konstateras att bidragsskyldiga mödrar träffar sina barn mer frekvcnt än bidragsskyldiga fäder, trots att mödrarna som grupp har sämre ekonomi.s. 11

33.66 Generellt har bidragsskyldiga män som bildar ny familj mer kontakt med barn för vilka de är bidragsskyldiga.85 Inte i något mål rörande underhållsbidrag som inkommit i undersökningen har umgängesavdrag berörts explicit. Däre­ mot har frågan om hur den bidragsskyldiges förbehåll för boendekostnader ska beräknas med beaktande av om umgänge äger rum eller inte behandlats i två avgöranden.86 Frågan om kostnader för resor i samband med umgänge är explicit reglerat i 6 kap. 15 b FB. Genom att införa lagregler om resekostnader i 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge indikerar lagstiftaren att resekostnader skulle ha en närmare koppling till umgängesfrågor än frågor om under­ hållsbidrag. Härav följer att frågor om resekostnader kan avgöras i samband med att frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs och utan ett ställningstagande till barnets ekonomiska situation i stort.87 Av 6:15 b FB följer att om bar­ net bor tillsammans med endast en av föräldrarna så ska denne ta del i de kostnader som barnets umgänge med den andra föräldern föranleder. Det ska ske efter vad som är skä­ ligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I normalfallet ska samma principer tillämpas vid fördelningen av resekostnader som när under­ hållsbidrag till barn fastställs enligt 7 kap. FB. Av förarbetena framgår att det primära ansvaret för resekostnader läggs på den förälder som inte bor med barnet, dvs. den bidragsskyldige. Som något av en riktlinje anges att resekostnader nor­s. 11

34.67 malt inte ska fördelas mellan föräldrarna om de bor mindre än 10 mil från varandra.881 de mål som inkommit i undersök­ ningen av underhållsbidrag har resekostnader berörts i ett fall, i detta ”kvittades” yrkande om standardtillägg mot att den bidragsskyldige skulle betala barnets resekostnader Sverige-Frankrike.89 4.1.2 Växelvis boende Det har blivit vanligare att barn med särlevande föräldrar bor lika mycket hos bägge föräldrarna, s.k. växelvis boende.90 Sedan 1998 kan domstol döma till växelvis boende också när en av föräldrarna anser att växelvis boende på grund av t.ex. samarbetssvårigheter, barnets ålder eller andra skäl inte är förenligt med barnets bästa. Växelvis boende innebär att för­ äldrarna måste kunna nå en överenskommelse i alla frågor som rör barnet. Möjlighet att få hjälp av domstol för att lösa konflikter rörande barnet, på annat sätt än genom dom eller beslut om växelboendets upphörande, saknas.s. 12

35.Åsikterna går isär om också frågor rörande barnets ekono­ miska underhåll är sådana att föräldrarna själva måste kunnas. 13

36.68 lösa dem eller om domstol kan utdöma underhållsbidrag vid växelvis boende.91 I många sammanhang, t.ex. av Socialstyrelsen, hävdas att gällande rätt innebär att underhållsbidrag inte kan utdömas vid växelvis boende.92 Istället ska vardera föräldern tillgodose barnens materiella behov under tiden barnet bor hos respek­ tive förälder. Inte minst från advokathåll har framhållits att en sådan inställning leder till oskäliga, rent av stötande resul­ tat. Är skillnaderna stora mellan föräldrarnas ekonomiska omständigheter betyder det att barn får pendla mellan en för­ älder med hög ekonomisk standard och en förälder som lever under knappa ekonomiska förhållande. Särskilt stora kan skillnader i ekonomiska villkor bli för föräldrar där bodelning enligt ÄktB inte sker, så är fallet om föräldrarna inte varit gifta eller om egendomen till största del varit enskild. För att barnets bästa samt barnets rätt till en ekonomisk standard motsvarande föräldrarnas inte ska trädas för när vid växelboende måste således föräldrarna kunna nå en överens­ kommelse om hur de ska tillgodose barnets behov inklusive barnets anspråk på en ekonomisk standard som motsvarar föräldrarnas. Föreligger stora skillnader i föräldrarnas ekono­ miska situation kan det innebära att den mer välbärgade av dem betalar en större andel av kostnaderna för barnet, dvs. mer än hälften, alternativt att ett underhållsbidrag utgår till den mindre välbärgade. Det är emellertid synnerligen oklart om domstol enligt gäl­ lande rätt kan ålägga en välbärgad förälder att mot sin vilja betala underhållsbidrag. Eventuellt kan domstol fastställa ett underhåll enligt 7:6 FB. För att 7:6 FB ska vara tillämpbar krävs dock att det kan visas att en av föräldrarna försummats. 13

37.69s. 14

38.sin underhållsskyldighet, t.ex. genom att inte tillräckligt bidras. 15

39.ekonomiskt när barnet till hälften bor hos en mindre bemed­s. 15

40.lad förälder.93 Praktiker pekar på svårigheterna att fastställas. 15

41.att en förälder vid växelboende försummar sin underhålls­s. 15

42.skyldighet så länge denne tillser att barnet hälften av tidens. 15

43.lever med en hög eller mycket hög ekonomisk standard.s. 15

44.Enligt min mening kräver frågan om underhållsbidrag vids. 15

45.växelboende, åtminstone så länge domstol kan döma till väx­s. 15

46.elvis boende mot en förälders vilja, uttrycklig lagreglering. Ens. 15

47.naturlig utgångspunkt för lagregleringen är att samma princi­s. 15

48.per som ligger till grund för regleringen av underhållsbidrags. 15

49.när barnet stadigvarande bor hos en förälder ska gälla ocksås. 15

50.vid växelboende.94s. 15

51.Här kan noteras att underhållsstöd vid växelboende ärs. 15

52.uttryckligen lagreglerat.95 Underhållsstöd vid växelvis boendes. 15

53.utgår vid underhållsskyldighet för ett barn endast till föräld­s. 15

54.rar med en årsinkomst understigande 172 000 kr. Enligt 8 § 3s. 15

55.st. UsL kan underhållsstöd utgå med högst hälften av 1 173 krs. 15

56.(dvs. 586 kr) per barn och månad till var och en av föräld­s. 15

57.rarna.96 Beloppet reduceras med hälften av vad förälderns. 15

58.skulle ha återbetalat till staten om barnet bott varaktigt hoss. 15

59.den andre föräldern. Underhållsstöd vid växelvis boende kans. 15

60.betraktas som ett extra bidrag, som inte är återbetalningsplik-s. 15

61.tigt för någon av föräldrarna.s. 15

62.Det har också vad gäller skolskjuts ansetts rimligt att dets. 15

63.70 offentliga bär en del av de extrakostnader som växelboende medför. Ett exempel är RÅ 2002:91 enligt vilket en grund­ skolelev som bodde växelvis fick rätt till skolskjuts från bägge sina föräldrar. Däremot är frågan om i vilken omfattning soci­ albidrag, ekonomiskt bistånd enligt SoL, kan utgå vid växel­ vis boende är oklar. Länsrätten i Stockholms län, mål nr 1899-02, 1901-02 har i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen funnit att om föräldrar genom att låta barn bo växelvist och därmed avstå från den eko­ nomiska trygghet som underhållsstödet innebär, så ligger det inte inom socialnämndens ansvarsområde att överta detta försörjningsansvar. Enligt länsrätten har föräldrarna vid växelvis boende ett gemensamt försörjningsansvar för barnet. Härav föl­ jer, enligt länsrätten, att en förälder som ansöker om socialbi­ drag måste kunna visa att den andre föräldern saknar förmåga att bidra till barnets försörjning.97s. 15

...och lämna de rika ifred

1.För det fallet en bidragsskyldig förälder tar sin del av kostna­ derna för barnet enligt schablonberäkningarna, alternativt bidrar till barnets försörjning genom underhållsstödet, ställs endast begränsade krav på att denne ytterligare ska bidra till barnets försörjning. Givet att barnets behov är dividend, dvs. täljare, och den bidragsskyldiges förmåga är en del av såväl nämnare som täljare medför en högre ekonomisk förmåga hos den bidragsskyldige endast en marginellt ökad bidragsskyldighet. Av följande exempel framkommer att skillnad mellan vad en medelinkomsttagare med ett överskott på 8 572 kr per månad och höginkomsttagare med ett överskott på 50 000 kr per månad enligt grundformel ska betala under­s. 16

2.71s. 16

3.stiger 100 kr. Utgångspunkten för de bägge exemplet är atts. 17

4.boförälderns inkomst är medelinkomst för kvinnor.98s. 17

5.medelinkomsts. 17

6.o Ç79s. 17

7.2 134 x ------------------- = 2 022s. 17

8.8 572 + 474s. 17

9.bidragsskyldig med hög förmågas. 17

10.50 000s. 17

11.1 134 x ------------------- = 2114s. 17

12.50 000 + 474s. 17

13.Figur 3s. 17

14.Av figur 3 kan utläsas att skillnaden mellan vad en högin­s. 17

15.komsttagare och en medelinkomsttagare enligt schablon skas. 17

16.betala endast är 92 kr. Vad som däremot påverkar beräk­s. 17

17.ningen av underhållsstöd är förhållandet mellan föräldrarnass. 17

18.respektive inkomster. Är den bidragsskyldiges och boföräld­s. 17

19.erns överskott detsamma reduceras således det underhåll dens. 17

20.bidragsskyldige ska betala högst betydligt. Utgångspunktens. 17

21.72 för följande exempel är att föräldrarnas inkomst utgör medel­ inkomst." lika överskotts. 17

22.4 523 2 134 x ------------------- = 1 067s. 18

23.4 523 + 4 523s. 18

24.Figur 4 Detta exempel visar att för det fallet föräldrarna har samma överskott och det baseras på svensk medelinkomst så under­ stiger underhållsbidrag enligt schablon underhållsstödet. Exemplen bekräftar vidare att barnets behov i allt väsent­ ligt styr beräkningen av vilket belopp som underhållsbidraget fastställs till. För att barn med mer välbärgade föräldrar ska komma i åtnjutande av ett högre underhåll, som medger att barnet kan växa upp med standard liknande föräldrarnas, krävs regelmässigt standardtillägg. De rättsliga förutsättning­ arna för att utdöma standardtillägg är emellertid som fram­ kommit i föregående kapitel oklara. Genomgången av TR-praxis visar att utrymmet för skönsmässiga beräkningar av standardtillägg endast utnyttjas i begränsad omfattning. Tingsrätterna fastställer standartillägg antingen med utgångspunkt i de faktiska utgifter som barnet förmått leda i bevis, alternativt som en kompromiss mellan yrkat och medgivet underhållsbidrag. Istället för att ses som en rättighet för barn med välbeställda föräldrar är behovet av standardtillägg något som barnet måste leda i bevis. Barnets ekonomiska behov relateras inte till barnets bästa och sällan till barnets rätt. Resultatet blir att en välbärgad bidragsskyldig, till skillnad från en med begränsade ekonomiska resurser, har stort förhandlingsutrymme vad gäller omfattningen av hans underhållsskyldighet.s. 18

25.73s. 18

Underhåll till barn - lika

för alla eller lika som

föräldrarna?

1.En godtagbar ekonomisk standard är avgörande för barnets bästa. Ett barn utan egna inkomster kan få en acceptabel eko­ nomisk standard genom att föräldrarna försörjer det, antingen det innebär att föräldern inom ramen av ett gemen­ samt hushåll täcker dess ekonomiska behov eller om man inte bor tillsammans betalar underhåll till barnet. Barn kan också få en rimlig levnadsnivå genom offentliga transaktioner. Den svenska modellen innebär att alla barn, oavsett föräldrarnas samlevnadsform, genom den generella ekonomiska familjepolitiken ges ett visst ekonomiskt grundskydd. Det sker främst genom det allmänna barnbidraget men också bostadsstödet är en väsentlig del av den generella familjepolitiken. Vidare åtnjuter barn och ungdomar kostnadsfri utbildning, hälsooch sjukvård samt kraftigt subventionerad barnomsorg.s. 5

2.Barn med ensamstående föräldrar som grupp lever under sämre ekonomiska förhållanden än barn med samboende för­ äldrar.100 Icke-förty är den generella ekonomiska familjepoli­ tiken inriktad på just allmänna åtgärder för att förbättra de ekonomiska förhållandena för barn i stort. Stödet till barnfa­ miljer genom barnbidraget har således ökat. Däremot har det riktade ekonomiska stödet för att tillgodose de särskilda behov barn med ensamstående föräldrar har minskat i förhål­ lande till det generella. Till orsakerna härför hör rimligen sta­ tens ekonomi. Det kan emellertid inte helt uteslutas att ocksås. 5

3.74 ideologiska faktorer spelar in. Sådana skulle kunna vara att begränsa antalet föräldraseparationer och för det fallet en separation ändå sker verka för att den separerade familjen fortsätter att leva på villkor som så långt som möjligt liknar den icke-separerade kärnfamiljens. Oavsett vilket, medför den stora betydelse som barnbidraget ges vid fastställande av såväl underhållsstöd som underhållsbidrag till barn att den eventuella uppdelningen av barnbidraget mellan särlevande föräldrar vars barn bor växelvis vilken för närvarande utreds får långtgående effekter för beräkning och fastställande av underhållsbidrag. Enligt min mening förutsätter en sådan uppdelning också en översyn av reglerna för underhållsbidrag vid växelvis boende. Utgångspunkten för den generella ekonomiska familjepolitiken är således den traditionella kärnfamiljen. I linje med den i svensk politik dominerande likhetsfeminismen förväntas kärnfamiljens föräldrar dela lika på försörjning och faktisk vård av barn samt andra familjens angelägenheter. Denna uppdelning förväntas bestå också efter en separation. Det kan förklara att riktade åtgärder rörande barn i separerade famil­ jer endast är sparsamt förekommande. Ett undantag är dock barn med växelvis boende - den vårdnadsform som mest överensstämmer med den dominerande tolkningen av likhets­ feminismen - vilket subventioneras bl.a. genom särbestäm­ melser i UsL. I mindre utsträckning omfattar den ekonomiska familjepolitiken åtgärder specifikt avsedda för barn i enföräldershushålL Det motiveras bl.a. av att föräldrars försörjningsskyldighet gentemot minderåriga barn kvarstår också om man inte lever tillsammans. Denna förklaring relaterar endast delvis till orsakerna till att barn med särlevande föräldrar lever under ekonomiskt mer utsatta förhållanden än barn med samle­ vande föräldrar. En sådan orsak är att föräldrarnas inkomster ska täcka de högre kostnader som två hushåll medför. En annan förklaring är att en förälders förvärvsförmåga tidsmäs­ sigt kan begränsas av ett ensamt ansvar för barnet. Ytterligares. 5

4.75 en orsak kan vara att föräldrar som tillsammans också efter separation har råd att ge barnet en god ekonomisk standard, inte är överens om på vilken nivå barnets ekonomiska under­ håll rimligen bör ligga.s. 6

5.I offentligt tryck och retorik behandlas dessa tre orsaker på skilda sätt. Den första förklaringen, dvs. ökade kostnader, förefaller ses som det pris som barn, vuxna och samhälle beta­ lar för neutralitetsideologins tillåtande syn på separation och skilsmässa. Den andra orsaken, att ansvaret för barnets fak­ tiska omvårdnad kan begränsa en förälders förvärvsförmåga bemöts, åtminstone indirekt, med ett förespråkande av ett omfattande umgänge samt växelvis boende. Den tredje situa­ tionen, att föräldrar inte kan nå en överenskommelse om bar­ nets underhåll, besvaras med att barnet med hjälp av advoka­ ter eller via domstol kan få till stånd en överenskommelse eller dom om underhållsbidrag.s. 7

6.Prövas underhållsbidraget av domstol blir emellertid bun­ denheten till de standardiserade riktlinjerna för fastställande av barns ekonomiska behov framtagna av Socialstyrelsen tyd­ lig. Härigenom framstår också barnets ekonomiska utsatthet och beroende av föräldrarnas goda vilja att ge det en levnads­ standard motsvarande den egna som uppenbar. Detta förkla­ ras till stor del av att barns standardiserade behov av under­ hållsbidrag enligt schablon fastställs till låga belopp.101 Dessa överstiger existensminimum med i snitt endast 253 kr i måna­ den och understiger barns behov enligt UsL med 666 kr. (Se ovan 3.1.1, figur 2.)s. 7

7.Vad gäller de frågor som ställdes i undersökningens inled­ ning kan vi konstatera att ett barns möjlighet att genom en domstolsprocess få utdömt underhållsbidrag överstigande underhållsstödet är beroende av föräldrarnas inkomst och sambandet däremellan. Av figur 4 framkommer att om föräld­ rarna har samma inkomst och denna beräknas med utgångs­s. 7

8.76 punkt i den svenska medelinkomsten så understiger under­ hållsbidraget beräknat enligt schablon underhållsstödet. Det kan anföras att den låga schablonen för fastställande av barns ekonomiska behov motverkas av att standardtillägg kan fast­ ställas diskretionärt av domstol och att särskilda behov kan beaktas. Som framkommit är såväl standardtillägg samt möj­ ligheten att beakta särskilda behov omständigheter som går utöver barnets grundläggande behov. Därmed är det inte en förklaring som på ett tillfredsställande sätt förklarar varför barnets ekonomiska behov anses vara lägre när en förälder ska åläggas att betala underhållsbidrag än när dess behov av underhållsstöd beräknas. För det fallet boförälderns inkomst inte kraftigt understiger den bidragsskyldiges förutsätter ett underhållsbidrag översti­ gande underhållsstödet att barnets behov fastställs till ett högre belopp än det på prisbasbeloppet baserade schablo­ nerna för beräknande av barnets behov av underhållsbidrag. I studien har undersökts i vilken utsträckning och på vilka grunder barns behov fastställs diskretionärt med beaktande av särskilda behov eller standardtillägg. Av undersökningen framgår att särskilda behov eller standartillägg hävdades i tio av de fjorton mål där tvisten om underhållsbidrag avgjordes efter prövning av tvistefrågan inkomna i undersökningen av 2004 års mål om underhållsbidrag till barn. Underhållsbidrag fastställdes med beaktande av särskilda behov eller standard­ tillägg i sju av målen (samt ”kvittades” mot resekostnader i ytterligare ett mål). Vad gäller grunderna för beaktandet av särskilda behov och standartillägg kan konstateras att barnet vanligen har att styrka varför underhållsbidraget ska faststäl­ las med beaktande av särskilda behov eller standardtillägg. Den diskretionära prövningen av standardtillägg resulterar ofta i att standartillägg fastställs som en kompromiss mellan yrkat och medgivet underhållsbidrag.s. 7

9.77s. 8

Boförälderns ansvar

1.Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för en process har tidigare konstaterats att barnet i allt väsentligt är bero­ ende av boförälderns ekonomi för att driva en process. Rätts­ hjälp beviljas sällan och rättegångskostnaderna kvittas ofta. Mot denna bakgrund diskuteras i följande avsnitt boföräl­ derns ansvar för barnets försörjning när föräldrarna inte lever tillsammans.s. 9

2.Den låga nivå som barns behov av underhållsbidrag enligt schablon fastställs till medför att boföräldern får ta det över­ gripande ansvaret för barnets försörjning. Det ligger på denna att tillgodose att barnet får en ekonomisk standard motsva­ rande åtminstone underhållsstödet. Det kan göras antingen genom att hon ensam står för en större del av barnets kostna­ der eller att hon genom dom eller avtal ser till att den bidragsskyldige betalar ett högre underhållsbidrag än det som base­ ras på schablon.s. 9

3.Tänkbara förklaringar till varför barns behov av under­ hållsbidrag efter föräldraseparationer fastställs till en nivå understigande den för underhållsstöd m.m. måste sökas utan­ för de formella rättskällorna. Ett sätt att närma sig frågan är att se den i ljuset av de värderingar som ligger till grund för den samhälleliga hanteringen av närliggande frågor såsom föräldrars tvister om vårdnad, boende och umgänge. Dessa värderingar är att jämställdhet mellan könen ska främjas och barnets bästa beaktas. FB:s förarbeten ger emellertid en mot­ sägelsefull bild av sambandet mellan barnets bästa och kön. I äldre förarbeten till FB och i rättspraxis har problem med s.k. frånvarande pappor rönt stor uppmärksamhet.102 I direktiven för de senaste ändringarna av 6 kap. FB framhålls särskilt att utredaren bör analysera och redovisa sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv.103 Med hänvisning till principen om bar-s. 9

4.78 nets bästa avstod dock utredaren från att följa direktiven på denna punkt.104 Stick i stäv med lagstiftarens uppfattning att genus inte har med föräldraskap att göra har i forskning om föräldraskap och barnets bästa hävdats att utgångspunkten för familjerät­ ten är patriarkal. Den separerade kärnfamiljen skulle följa ett patriarkalt familjemönster där faderskapet innebär ett be­ gränsat ansvar för omvårdnad men dominans över modern och barn under arton år. I moderskapet ingår ansvaret för faderns utövande av sitt föräldraansvar. Därmed är fäders handlingsutrymme i förhållande till mödrar och barn betyd­ ligt vidare än dessas.105 Rättsläget rörande föräldrars ansvar för barnets ekonomiska välfärd efter en separation bekräftar en sådan uppfattning.s. 9

Välbärgad bidragsskyldig kan välja?

1.Av undersökningen av domar och beslut om underhållsbidrag till barn meddelade vid TR under år 2004 framkommer att utdömda underhållsbidrag varierar mellan totalt 8 procent och 16,5 procent av den bidragsskyldiges bruttoinkomst. Per barn varierar de utdömda underhållsbidragen mellan 4 pro­ cent och drygt 8 procent av den bidragsskyldiges inkomst. Den beloppsmässiga återhållsamhet som präglar utdömandet av underhållsbidrag hindrar inte att underhållsbidrag i vissa fall utdöms till belopp som belastar den underhållsskyldige betydligt högre än återbetalningsskyldighet enligt UsL. Det mål där underhållsbidraget medförde den största eko­ nomiska belastningen för den underhållsskyldige var Jönkö­ ping TR T 1797-03. Underhållsbidrag fastställdes här enligt norm till 2 161 kr + 1 670 kr totalt 3 831 kr eller i snitt 1 915.50 per barn. Den underhållsskyldiges bruttomånadsin­s. 10

2.79 komst uppgick till 23 612 kr (boförälderns bruttomånadsin­ komst uppgavs till 10 171 kr). Härav följer en procentuell underhållsskyldighet motsvarande 16,5 procent av inkom­ sten.106 Vid en jämförelse kan noteras att återbetalningsskyldigheten enligt UsL på 2x1 173, dvs. 2 346 kr (2 x 1 173 kr) skulle utgöra knappt 10 procent av den bidragsskyldiges inkomst. Ur barnens perspektiv innebär domen att de per månad fick ett cirka 1 500 kr högre underhållsbidrag än de medgivna 2x1 173 kr.s. 10

3.I de domar om underhållsbidrag som enligt undersök­ ningen meddelats under 2004 var snittbeloppet för under­ hållsbidrag 1 932 kr per månad och barn. Förhållanden som kan ligga till grund för underhållsbidrag uppgående till snitt­ beloppet kan illustreras av Sollentuna TR T 965-03. I målet fastställdes bidragsskyldighet med hänsyn tagen till barnets särskilda behov till 1 900 kr. Den bidragsskyldiges bruttomå­ nadsinkomst fastställdes till 17 100 kr.107 Härav följer en pro­ centuell bidragsskyldighet på drygt 11 procent. I de två mål där underhållsbidrag fastställs till 2 000 kr per månad inne­ bar det en bidragsskyldighet motsvarande drygt 9 procent av den uppgivna bruttoinkomsten i det ena målet108 och 5 pro­ cent i det andra.109s. 11

4.Det mål rörande minderåriga barn där underhållsbidrag fastställdes till det lägsta beloppet per barn är Falu TR T 2164-03. Här fastställdes underhållsbidrag till medgivet 4 x 1 173 kr, totalt 4 692 kr motsvarande knappt 14,5 procent av den underhållsskyldiges bruttoinkomst (boförälderns brutto­ månadsinkomst var 5 999 kr samt studielån 3 707 kr och bostadsstöd).s. 11

5.80 Det högsta underhållsbidraget som utdömdes under år 2004 var 3 750 kr för två barn, dvs. 7 500 kr sammanta­ get.110 Den bidragsskyldiges bruttomånadsinkomst uppgick till cirka 60 000 kr. Procentuellt innebar detta en underhålls­ skyldighet på 12,5 procent av inkomsten eller drygt 6 procent per barn. Det näst högsta sammantagna underhållsbidraget som utdömdes under år 2004 uppgick till 2 915 kr + 3 477 kr, sammantaget 6 692 kr per månad.111 Den bidragsskyldiges bruttoinkomst uppgavs vara 83 000 kr per månad, TR kon­ staterade att överskott uppgick till minst 50 000 kr per månad men avstod från att ta ställning till ett exakt belopp. Procentuellt uppgick underhållsskyldigheten för två barn där­ med till drygt 8 procent av bruttoinkomsten, dvs. 4 procent per barn. Detta var den lägsta procentuella underhållsskyldig­ het som TR ålade en underhållsskyldig förälder under 2004. Den ålades alltså den underhållspliktige med bäst ekonomi.s. 11

Pappagruppens förslag

1.Frågan om underhållsbidrag har behandlats av regeringens s.k. Pappagrupp. Pappagruppen argumenterar för ökade umgängesavdrag, men också för att ingångsnivåerna för underhåll ska ligga högre. Pappagruppens rekommendationer vad gäller umgängesavdrag har hörsammats i lagstiftning men däremot inte förslaget om att underhåll generellt ska fastställas till högre belopp.112s. 12

Bas- och bonusunderhåll

1.Av undersökningen framkommer alltså att utdömda under­ hållsbidrag i faktiska belopp varierar i storlek. Vidare fram­ kommer att standardtillägg alternativt medel till barnets sär­ skilda behov vanligen är yrkade och döms ut. De rättsligas. 12

2.81 bedömningar som ligger till grund för att standardtillägg döms ut respektive att särskilda behov beaktas varierar. Domarna tar vanligen avstamp i förarbetesuttalanden enligt vilka barnet har rätt till en ekonomisk standard motsvarande föräldrarnas. Dessa uttalanden avspeglar sig dock sällan i de resonemang som redovisas för hur TR faktiskt fastställer underhållsbidraget. När det görs ges de specifika utgifter bar­ net kan föra i bevis en särställning. Annorlunda uttryckt krävs att barnet motiverar standardtillägget med utgångs­ punkt i faktiska utgifter. Det medför att barn med en etable­ rad konsumtionsnivå lättare kan få standardtillägg än barn utan en etablerad konsumtionsnivå. Ett annat tillvägagångs­ sätt är att domstolen fastställer standardtillägg som en kom­ promiss mellan yrkat och medgivet underhållsbidrag.s. 12

3.Trots de oklarheter som råder vid fastställande av under­ hållsbidrag inkluderande standardtillägg ligger de utdömda underhållsbidragen räknat som en andel av den underhållsskyldiges inkomst i ett relativt begränsat spann. Detta sträcker sig för ett barn från 4 procent till 8 procent av den underhållsskyldiges bruttoinkomst. Dessa procentsatser kan relateras till den underhållsskyldighet låginkomsttagare åläggs enligt UsL.113 En förälder med en bruttomånadsin­ komst på 14 400 kr per månad är fullt återbetalningsskyldig enligt de nuvarande bestämmelserna om återbetalning enligt UsL. Det ger en maximal återbetalningsskyldighet på drygt 8 procent av bruttoinkomsten vid underhållsskyldighet för ett barn. Motsvarande procentsats för en höginkomsttagare med t.ex. en bruttomånadsinkomst på 30 000 kr skulle medföra en underhållsskyldighet på 2 400 kr per månad för ett barn, 50 000 kr i bruttomånadsinkomst skulle innebära 4 000 kr i underhållsbidrag för ett barn. Föreligger underhållsskyldighets. 13

4.82 för två barn återbetalas underhållsstödet fullt ut vid en brut­ tomånadsinkomst på 16 200 kr. Underhållsskyldigheten mot­ svarar då 14,5 procent av den underhållsskyldiges bruttoin­ komst. Räknat på högre inkomster skulle det innebära en underhållsskyldighet motsvarande 4 350 kr vid en bruttomå­ nadsinkomst på 30 000 kr, dvs. 2 175 kr per barn, och 7 250 vid en bruttomånadsinkomst på 50 000 kr, dvs. 3 625 kr per barn. För tre barn föreligger full återbetalningsskyldighet enligt UsL vid 16 700 kr brutto per månad, vilket motsvarar cirka 21 procent. Motsvarande procentuella underhållsskyl­ dighet skulle för föräldrar med högre inkomster innebära en underhållsskyldighet med 6 300 kr vid 30 000 kr, dvs. 2 100 kr per barn, och 10 500 vid en bruttomånadsinkomst på 50 000 kr vilket motsvarar 3 500 kr per barn. Ett sätt att lösa de svårigheter som det nuvarande underhållsbidragssystemet innebär för rättsordning, samhälle och enskilda är således att helt enkelt bygga vidare på den metod som introducerades genom UsL, nämligen att fastställa underhållsskyldighet som en procentsats av den underhålls­ skyldiges bruttoinkomst.114 Rättviseskäl talar för att under­ hållsskyldighet gentemot barn bör belasta låg- och högin­ komsttagare i likartad omfattning, dvs. med ungefär samma procentsatser. Den begränsning i låginkomsttagares återbetal­ ningsskyldighet som UsL ger är dock väl motiverade och bör respekteras. Härigenom begränsas de svårigheter som ett lik­ nande förslag presenterat av Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 mot bakgrund av norska erfarenhe­ ter befarades kunna leda till.115 Det betyder att underhållsstödets 1 173 kr per månad ses som ett basunderhåll, det minimibelopp som barn med särle­ vande föräldrar garanteras. Överstiger den underhållsskyldi­ ges bruttoinkomst 14 400 kr, 16 200 kr respektive 16 700 krs. 13

5.83 brutto per månad (vid underhållsskyldighet gentemot två och tre barn) har barnet rätt till ett bonusunderhåll. Också detta framräknas som en procentsats av bruttomånadsinkomsten. En sådan lösning har fördelen att den är lätt att tilllämpa och förutsägbar. Den är väl förenlig med principen att barn ska ha rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar. Den ligger också i linje med Pappagruppens förslag liksom Sveri­ ges åtaganden enligt barnkonventionen.s. 14

6.84s. 15

Källförteckning

Litteratur

1.Agell A., Underhåll till barn och make, lustus förlag, 1986 Bejstam L., Bidragsförskott, Juristförlaget 1994 Bejstam L., ”Ett diskutabelt beslut om återkrav - och diskutabla återkravsregler”, Juridisk tidskrift 1999-2000 s. 722-735 Bejstam L., Wickström A., Underhållsstöd och underhållsbidrag, Juristförlaget, 1996 Erikson M, I skuggan av Pappa, Förlags AB Gondolin 2003 Gunnarsson Å., Fördelning av familjens skatter och sociala förmåner, lustus Förlag 2003 Hunt J., Researching Contact, National Council for One-Parent Families, London 2003 King M., Piper C., How the law thinks about children, Arena, Ashgate Publishing Company 1995 Lamb, M. E. Placing children's interests first: Developmentally appropriate parenting plans. The Virginia Journal of Social Policy and the Law, 2002, 10, 98-119 Lodrup P., Agell A., Singer A., Nordisk borneret I, Nord 2003:4 Mnookin, R.E., Kornhauser, L. Bargaining in the shadow of the law: The case of divorce. Vale Law Journal 88:950-997 Olsson De Groat A., Växelvis boende - ekonomiska konsekvenser för barn och föräldrar, Stencil 2000, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Regan E, Retreat from Equal Justice? Assessing the Recent Swedish Legal Aid and Family Law Reforms. Civil Justice Quarterly; 168-184 Renfors C., Sverne E., Rättshjälpslagen och annan lagstiftning om rättsligt bistånd : en kommentar, Norstedts Juridik 1998 Ryrstedt E., ”Familjerätt och socialrätt i samverkan” Juridisk Tidskrift, 2002-04, s. 574-591 Ryrstedt E., ”Familjerätt och stöd till barnfamiljer” Juridisk Tidskrift, 2004-05, s. 590-634 Salonen T, Barnfattigdomen i Sverige, Rädda Barnen Årsrapport 2004s. 16

2.85 Schiratzki J., Barnrättens grunder, Studentlitteratur 2005 Schiratzki J., ”Litigation in the Shadow of Mediation - Supportings. 16

3.Children in Sweden” (i Maclean M., Family Law and Familys. 2005

4.Values) Hart Publications, under utgivning Wickström A., ”Barn som bor hos var och en av föräldrarna -s. 2005

5.skärningspunkt civilrätt/offentlig rätt”, Förvaltningsrättsligs. 2005

6.tidskrift 3 2004 s. 329-356 Vindelöv V,. Konflikt, tvist og maegling, Akademisk Förlag 1997s. 2005

Offentligt tryck

1.Statens offentliga utredningar SOU 1995:26 Underhållsbidrag och bidragsförskott SOU 1995:79 Vårdnad, boende och umgänge SOU 2001:24 Ur fattigdoms fällan, slutbetänkande avs. 2005

2.familjeutredningen SOU 2001:55 Barn och ungdomars välfärd SOU 2002:73 Förbättrad statistik om hushållens inkomster SOU 2003:42 Ett reformerat underhållsstöd Departementsserien Ds 1995:2 Pappagruppens slutrapport Regeringens propositioner Prop. 1978/79:12 Om underhåll till barn och frånskilda Prop. 1981/82:168 Om vårdnad och umgänge m.m. Prop. 1984/85:163 Rättshjälpslag Prop. 1989/90:107 Godkännande av FN-konventionen om barnetss. 2005

3.rättigheter Prop.1990/91:8 Vårdnad och umgänge Prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn med särlevandes. 2005

4.föräldrar, m.m. Prop. 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge Prop. 1999/00:118 Underhållsstöd vid växelvis boende Prop. 2000/01:134 Underhåll till barn som fyllt 18 års. 2005

Annat

1.Konsumentverket, Koll på pengarna 2005. Råd & Röns. 2005

2.86 RFFS 2004:20 Riksförsäkringsverkets föreskrift om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad SCB, Barnens tid med föräldrarna, Demografiska rapporter 2004:1, 2003:1.2 Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 2004-06-09. Slopat underhållsstöd vid växelvis boende Socialstyrelsen Glimtar av barn från vårdnads-, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002, Socialstyrelsen 2004 Socialstyrelsen Meddelandeblad, ändring i socialtjänstförordningen (2001:937) Underhållsbidrag till barn. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6s. 2005

Rättspraxis

1.Rättsfall från Högsta domstolen NJA 1985 s. 781s. 52, 54 NJA 1985 s. 768s. 63 NJA 1989 s. 700s. 33, 53 NJA 1990 s. 201s. 63 NJA 1992 s. 93s. 78 NJA 1992 s. 550s. 63 NJA 1995 s. 297s. 50, 54 NJA 1996 s. 134s. 45, 54 NJA 1998 s. 267s. 68 NJA 1998 s. 742s. 34 NJA 2002 s. 471s. 32 NJA 2003 s. 226s. 38 f. Rättsfall från Regeringsrätten RÅ 2002 ref. 3 s. 14 RÅ 2002 ref. 91 s. 71 RÅ 2004 ref. 138 s. 70 Rättsfall från hovrätterna RH 1997:6 s. 30 RH 2001:41 s. 67 Rättsfall från tingsrätterna (samtliga ej refererade) Alingsås TR T 205-04, T 754-04, 041110 Alingsås TR T 358-04, 041118 Blekinge TR T 1743-03, 040113s. 2006

2.87 Borås TR T 1249-04, 040831 Borås TR T 2870-02, 040630 s. 54 f., 64 Borås TR T 3305-01, 040503 Enköping TR T 426-03, 040420 s. 55, 64, 67 Falu TR T 3310-03, 040622 FaluTR T 2164-03, 040528 s. 51, 65, 67, 80 Falu TR, T 1804, 040514 Gotland TR T 613-04, 041118 Göteborg TR T 12041-04, 040121 Göteborgs TR, T 10371-02, 040128 s. 56, 81 Haparanda TR T 326-03, 040205 Huddinge TR T 2457-04, 040909 Huddinge TR T 46-04, 040825 Huddinge TR T 2280-04, 040929 Huddinge TR T 2383-04, 041026 Huddinge TR T 3322-04, 041207 Hässleholm TR T 526-04, 040924 Jönköping TR T 1797-03, 040920 s. 79 Jönköping TR T 193-02, 040121 Kristianstad TR T 555-04, 040607 Linköping TR T 688-04, 040615 Linköping TR T 3244-03, 041108 Linköping TR, T 3665-03, 040209 s. 44 Malmö TR T 2926-04, 041026 Malmö TR T5302-04, 041019 Malmö TR T 6045-03, 040331 Malmö TR T 6158-03, 040513 Malmö TR T 6659-03, 040204 s. 57, 65, 67, 80 Malmö TR T 7942-03, 040211 Skövde TR T 1625-03, 040126 Skövde TR T 945-03, 040414 Sollentuna TR T 965-03, 040102 s. 51, 64 f., 80 Solna TR T 1644-03, 040212 Solna TR T 43-04, 040719 Solna TR T 1645-03, 040429 s. 67 Stockholm TR T 17558-02, 040226 Stockholm TR T 2470-03, 040402 s. 57, 68 Stockholm TR T 19956-03,040429 Stockholm TR T 17537-03, 040910 Stockholm TR T 442-04, 041102 Strömstad TR T 621-03, 040706 Strömstad TR T 274-03, 040113s. 2006

3.88 Sundsvall TR T 3263-04, 041201 Sundsvall TR avskr Sundsvall TR avskr Södra Roslags TR T 443-04, 040916 Södra Roslags TR T 1419-04, 040524 Södra Roslags TR T 2258-04, 041006 Södra Roslags TR T 3859-03, 040513 Tierps TR T 326-03, 040527 s. 51 Tierps TR T 405-03, 041207 Uppsala TR T 3321-03, 040121 Uppsala TR T 333-04, 040316 Uppsala TRT2898, 040415 Uppsala TR T 949-04, 040406 Uppsala TR T 3789-03, 040120 Uppsala TR T 4097-03, 040414 Varberg TR T 2505-03, 040115 Växjö TR T 666-03, 040914 s. 56, 81 Örebro TR T 2316-04, 041103 s. 56, 80 Rättsfall från länsrätterna Länsrätten i Stockholms län, mål nr 1899-02, 1901-02 s. 71s. 2007

Elektroniskt material

1.www.advokatsamfundet.se www.domstolsverket.se www.konsumentverket.se. www.rfv.se. www.scb.se www.sos.ses. 2008

2.89s. 2008

Sakregister

1.advokat 27, 34 arbetslös 62 arbetslöshetsersättning 59 barn 16 - part 22 barnbidrag 17, 46, 74 - felaktigt beaktat 44, 46 barnets bästa 69, 74, 79 barnfattigdom 12, 74 barnkonventionen 25, 39, 84 barnomsorg 12, 74 - kostnad 42 f., 58 barnperspektiv 34 barns behov 42 ff., 46, 55 bidragsförskott 31,61 boendekostnader 60, 67 - umgängesbarn 65 bostadsstöd 17, 74 domstolsprocess 19, 76 enföräldershushåll 75 existensminimum 60, 76 familjeombildning 13 - mer umgänge 67 familjepolitik 17 f., 47, 74 feminism 75 folkbokföring 16 förbehåll 59 ff. förlikning 27, 30, 33 förlängt underhållsstöd 15s. 2009

2.90 förmögenhet 59 försörjningsskyldighet 11 förtidspensionär 62 förvärvsinkomst 59 föräldraledig 62 föräldrar - ansvar 13, 59, 78 - förmåga 63 f, 75 gymnasium 15 hemförsäkring 31 f. huvudförhandling 22 insemination 14 jämkning 29 jämställdhet 19, 78 f. konfliktreducerande 17 konsumentverket 45 f. kvittning 31 f. levnadskostnader 59 f. likhetsfeminism 75 maxtaxa 42 medelinkomst 72 ff. medicinsk vård 51 f. mobiltelefon 46, 56 muntlig förberedelse 29 neutralitetsprincipen 18, 76 Pappagruppen 81, 84 patriarkala strukturer 14, 79 prisbasbelopp 19, 47, 77 resekostnad 67 f. rådgivning 36, 38 rättegångskostnader 20, 30 ff. - kvittas 78, 80 rättshjälp 35 ff., 78 rättshjälpsavgift 35 rättskällor 20 samarbete 13s. 2009

3.91 samarbetssamtal 24 ”separerad kärnfamilj” 13, 47, 75 ”separationspremie” 18, 60 sjukskrivning 55, 65 självrisk 35 skilsmässa 13 skolskjuts 70 skälig levnadsnivå 45 f. socialbidrag 12s. 59

4.- vid växelvis boende 71 socialnämnd 31, 40 Socialstyrelsen 25 f., 69s. 24

5.- avvikelser gällande rätt 26s. 24

6.- schablon 41 ff., 47 f., 76 f standardtillägg 52 ff., 68, 73, 77, 82s. 24

7.- rättshjälp 38 f.s. 24

8.- utgifter 82s. 24

9.- diskretionär bedömning 58s. 24

10.- kompromiss 59 studerande 62 f., 65 studiestöd 44 stötande 69 särskilda behov 51, 77 tingsrättsdomar 21 f.s. 24

11.- bortfall 21s. 24

12.- snittbelopp 22 tredskodom 22, 29 tvister 27 umgängcsavdrag 66 underhållsstöd 28 f. utomlands 28 värderingar 78 växelvis boende 13, 68 ff.,s. 24

13.-underhållsstöd 18 - barnbidrag 75 återbetalningsskyldighet 16s. 24

14.92s. 24