Se vidare NJA 2001 s. 386.
Hänvisas från p. 4 (s. 511)
1.Inledningsvis skall uppmärksammas att konventionernas lydelse inte tar upp något krav på nära samband mellan käromålen. Det förtydligandet har kommit först genom förordningen. Den nya lydelsen följer emellertid helt av GD:s praxis såvitt avser tolkning av konventionerna, något som bland annat framgår av Kalfelis-fallet. Här framträder också kravet att artikel 6, såväl som övriga särskilda behörighetsregler, skall tolkas restriktivt. Frågan om huruvida käromålen har samband har därutöver diskuterats av GD i Tatryfallet i samband med tolkningen av artikel 22 (om konnexitet) i konventionerna. Som nämns ovan, har denna regel ett syfte som är sammanlänkat med artikel 6(1). GD konstaterar i Tatry-fallet att syftet bakom regeln är att förbättra samordningen av det rättsliga skyddet i gemenskapen, samt atts. 510
2.165s. 510
3.Del III – Domsrätten motverka motsägelsefulla domar, även om de skilda domarnas verkställighet i aktuella Bryssel-/Luganoländer i och för sig inte är utesluten.s. 511
4.Därutöver finns det en rad nationella avgöranden som gäller tolkningen av konventionerna, bland annat några svenska. HD har på tal om käromålens samband vid tillämpningen av artikel 6(1) uttalat att käromålen skall grunda sig på väsentligen samma sakförhållanden samt att de rättsliga grunderna skall ha ett nära samband, för att sammanläggning skall komma i fråga. En fråga som i detta sammanhang är intressant att utreda på immaterialrättens område är om mål om parallella likalydande varumärkesrättigheter kan anses ha ett samband som motiverar sammanläggning i enlighet med artikel 6(1).s. 511