1.Som inledningsvis redan framgått har man för finsk rätts del med KöpL som förebild infört ett kontrollansvar också i både KSL och BostadsKöpL.92 Ytter ligare kan nämnas det kontrollansvar som även enligt ElmarknadsL 27 b § numera gäller vid dröjsmålssituationer (jfr även 27 a § om standardersätt ning vid dröjsmål).93 En kontrollansvarliknande konstruktion finner man dessutom i exempelvis lagen om värdeandelskonton (17.5.1991/827) 30 § 2 89 Se bland den rätt rikliga litteraturen i anlsutning till detta rättsfall exempelvis Hellner, OJL 1981 s. 13 ff., speciellt s. 44 ff., idem, Köprätt s. 182 f., Hemmo, Vahingonkorvauksen määräytymisestä s. 295, Wetterstein, Garantiutfästelser s. 231 ff., Lookofsky, Consequential Damages s. 214 f., Sisula-Tulokas, Dröjsmålsskador s. 306. 90 Se Ullman s. 17, samt utförligare härom s. 125 ff., 153 ff., 173 ff., 182 ff., 195 ff., 198 ff. 91 Se anfört arbete av Ullman. 92 Se ovan kap. 1.4.1 vid not 37-38. 93 27b § tillkom då ElmarknadsL reviderades genom L 26.3.1999/466. Se närmare om stadgandet Reg.prop. 1998:162 s. 23 ff.s. 89
2.57s. 89
3.2.5 KontraktsrättsHga principer (lex mercatoria) mom.94 För t.ex. svensk del kan på motsvarande vis hänvisas till kontrollan svaret i bl.a KKöpL (Konsumentköplag 1990:932) och KTjL (Konsumenttjänstelag 1985:716).95s. 90
4.I Svensk rätt återfinner man härtill ett kontrollansvar i lagen (1992:1672) oms. 90
5.paketresor 16 §, lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument 7s. 90
6.kap. 2 § (jfr den tidigare aktiekontolagen (1989:827) 7 kap. 2 §), samt i lagens. 90
7.(1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbets-s. 90
8.området 19 §. I t.ex. förarbetena till sistnämnda lag sägs kontrollansvaret varas. 90
9.likvärdigt med ett undantag för force majeure.96 Kontrollansvarets ställning inte minst som en köprättslig ansvarsprincip har därigenom befästs. Detta gäller dock inte i förhållande till fastighetsköp.s. 90
10.Vid fastighetsköp har man — liksom i övrigt vid speciesköp — av traditions. 90
11.ansett att fastigheten säljs på köparens risk. Säljarens skadeståndsansvar vid fels. 90
12.i fastighet har tidigare därför knutits till utfästelser (inklusive s.k. kärnegenskas. 90
13.per), handlande i strid med tro och heder, eller vanvård och försummelser efters. 90
14.köpet.97 Jfr härvid lösningen i de skandinaviska köplagarna 42 § 2 mom.98s. 90
15.Enligt den nya finska JB (Jordabalk 12.4.1995/540) 2 kap. 32 § gäller docks. 90
16.numera ett presumtionsansvar vid fel. Säljaren undgår skadeståndsansvar oms. 90
17.han "visar att ett fel i fastigheten ... inte är en följd av hans vårdslöshet". Vids. 90
18.dröjsmål är ansvaret däremot strikt; köparen "har ... rätt till ersättning" för dens. 90
19.skada han lider om säljaren inte vid den avtalade tidpunkten avträder fastighes. 90
20.ten (27 §). Vid försäljning av fastighet som bostad eller fritidsbostad till konsus. 90
21.ment gäller dessutom enligt 2 kap. 10 § ett strikt skadeståndsansvar också förs. 90
22.vissa reparations- och övriga behövliga kostnader som orsakats av ett dolt fels. 90
23.i fastigheten, samt för kostnader som orsakats av åtgärder som blivit onyttigas. 90
24.p.g.a. avtalsbrottet.99 —Jfr att kontrollansvaret i KSL och BostadsKöpL meds. 90
25.modell från KöpL har knutits till ersättande av direkta förluster, till vilken 94 30 § 2 mom. tillkom genom L 15.9.2000/796. Se nedan kap. 5.6.1.1 not 205-207. 95 Se KKöpL 14 och 30 §, KTjL 31 §. I KTjL infördes kontrollansvaret då lagens. 90
26.reviderades genom L 1990:935. Se om regleringen t.ex. Gerhard s. 89 ff., Herre,s. 90
27.Konsumentköplagen s. 38, samt Ramberg, Konsumentskydd s. 38. Se även oms. 90
28.förhållandet mellan KKöpL och KTjL t.ex. NJA 2001 s. 138 (köp av vara ellers. 90
29.köp av tjänst?). Se även om fallet nedan kap. 3.4.2.2 not 351. 96 Se Prop. 1998/89:53 s. 34 ff. Se om finsk rätt nedan kap. 5.6.1.1 not 207. 97 Se t.ex Zitting, Festskr. Y. J. Hakulinen s. 298 ff. 98 Se ovan kap. 1.1 vid not 9, nedan kap. 4.3.3.1 vid not 238-243. Om ansvar enligts. 90
30.t.ex. den svenska jordabalken (1970:994) 4 kap. 19 §; se Karlsson s. 50 ff., 67 ff. 99 Se om skadeståndsregleringen t.ex. Reg.prop. 1994:120 s. 32,27,50 ff., samt t.ex.s. 90
31.Tepora m.fl. s. 213 ff., Saxen, Skadestånd s. 75 f.s. 90
32.2.5 Kontraktsrätts! iga principer (!ex mercatoria) kategori de i JB 2 kap. 10 § nämnda ersättningsposterna kan hänföras.100s. 103
33.Man märker emellertid även att det i JB 2 kap. inte stadgas om grunder för befrielse från det strikta ansvaret. Frågan är därför om man genom analogisering med KöpL, KSL och BostadsKöpL kan anse att också en fastighetssäljare bör undgå sitt strikta skadeståndsansvar enligt de förutsättningar som gäller för kontrollansvaret. För egen del har jag svårt att finna något bärande skäl som skulle tala mot en sådan analogimöjlighet (se även nedan kap. 6.1). I den nordiska doktrinen har man härtill ofta — och kanske särskilt från finskt håll — talat för att genom lagstiftning ytterligare befästa kontrollan svaret och för att också vid normluckor tillämpa ett kontrollansvar, åtmin stone i näringsverksamhet.101 Kontrollansvaret kunde därmed komma att få ställning som en allmän ansvarsprincip i kommersiella förhållanden. Som ovan framgått kan man i lagstiftning hos oss utöver KSL och BostadsKöpL redan skönja vissa drag av en sådan utveckling genom ansvarskonstruktionerna i ElmarknadsL 27 b § och lagen om värdeandelskonton 30 § 2 mom.102 Jfr till detta även HD 2000:97: Staten och ett kraftbolag hade åren 1974 och 1978 i samband med vattenhushållningsplanen för Kyro älv avtal om vattendragen i ån och om byggande av tre kraftverk. Endast ett av kraftverken färdigställdes, då lagen om specialskydd för Kyro älv (1139/1991) förhindrade att de andra byggdes. HD:s minoritet (två JR) ville tillämpa ett kontrollansvar när staten genom denna lag hade dragit undan grunden för det samarbetsavtal som staten ingått. Enligt föredragande i HD — vars betänkande omfattades av minoriteten — skulle avtalspart i allmänhet endast kunna undgå ansvar för utebliven uppfyllelse enligt de förutsättningar som gäller för kontrollansvaret. HD:s majoritet tog inte ställning till ansvarsgrunden då man ansåg att samarbetsavtalet inte band lagstiftningsmakten.103 Även om det ännu är delvis svårt att se vilka följdverkningar kontrollansva ret kan få (se närmare nedan kap. 6), kunde synsättet ovan i vart fall sägas 100 Se närmare nedan kap. 5.6.3. 101 Se särskilt Taxell i bl.a. Skadestånd s. 133 ff., Köplagen s. 134 ffJFT1988 s. 6 ff. Wilhelmsson, Ansvarsrätt bl.a. s. 247 ff., 284 ff. vill utsträcka kontrollansvaret till även utomkontraktuella förhållanden. Pöyhönen, Korvausmallit s. 349 f. går ett steg längre och anknyter inte enbart till näringsverksamhet då han talar för ett allmänt kontrollansvar (Pöyhönens modell vidareutvecklas i Uusi varallisuusoikeus). T.ex. Saxén, Skadestånd s. 64 ff. är dock mindre benägen att inom ens kontraktuella förhållanden låta kontrollansvaret undantränga culparegeln. 102 Jfr även om utvecklingen i t.ex. svensk rätt ovan vid not 95-96. 103 Fallet uppmärksammas även av Wilhelmsson, Ansvarsrätt, bl.a. s. 285 not 804.s. 103
34.2.5 KonkaklsrättsHga prädper (Jex mercatoria) rimma med pågående internationella och europeiska enhetssträvanden. Här kan hänvisas till inte minst de s.k. UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts (UNIDROIT Principles), samt de s.k. Principles of European Contract Law (European Principles).s. 104
35.En stor del av medlemmarna i den arbetsgrupp som utarbetade UNI DROIT Principles hade även deltagit med att utarbeta CISG.104 Enligt preamblen till principerna kan dessa tillämpas när parterna avtalat härom, eller när dessa överenskommit att avtalet skall täckas av allmänna rättsprinciper, lex mercatoria eller liknande.105 Vidare är principerna avsedda att kunna tillämpas om det är omöjligt att fastslå en relevant regel enligt tillämplig lag, och som ett hjälpmedel för tolkning och utfyllning av internationella kon ventioner eller andra överenskommelser.106 En utveckling av de frågor som 104 Inom UNIDROIT (Institut international pour 1'unification du droit privé, Rom)s. 104
36.hade man så tidigt som år 1971 gått in för att försöka utarbeta gemensammas. 104
37.principer för internationella kommersiella avtal. Det egentliga arbetet härmeds. 104
38.tog emellertid fart först efter att CISG hade antagits år 1980. Arbetet utmynnades. 104
39.år 1994 slutligen i UNIDROIT Principles. Se till det även t.ex. Herre, SvJT 2000s. 104
40.s. 310. Se utförligare om UNIDROIT Principles och om principernas betydelses. 104
41.i olika avseenden exempelvis Bonell, särskilt s. 61 ff. om förhållandet till CISG,s. 104
42.idem, Revue de droit des affairs internationales 1997 s. 145 ff., Hultmark, JTs. 104
43.1995-96 s. 655 ff., Eino, särskilt s. 18 ff., samt Sisula-Tulokas (toim.) s. 78 ff. 105 Se särskilt Bonell, Revue de droit des affairs internationales 1997 s. 145 ff. 106 En viss rätts- och skiljedomspraxis har även utbildats om UNIDROIT Principles.s. 104
44.I t.ex. UNILEX d. 27.11.2000 (Nya Zeeland, Court of Appeals) var fråga om etts. 104
45.internationellt aktieköp. CISG tillämpas inte på aktieköp (art. 2). CISG ansågss. 104
46.dock analogt tillämplig tillsammans med UNIDROIT Principles som "a restates. 104
47.ment of the commercial contract law of the world [which] refines and expandss. 104
48.the principles contained in [CISG]". Härtill har principerna tillämpats som etts. 104
49.hjälpmedel för tolkning av CISG i t.ex. UNILEX d. 05.03.1997 (Holland, Arrons. 104
50.dissementsrechtbank Zwolle) och d. 23.10.1996 (Frankrike, Cour d'Appel des. 104
51.Grenoble), och för tolkningen av andra internationella överenskommelser i t.ex.s. 104
52.UNILEX d. 17.09.2002 (Court of Justice of the European Communities) och d.s. 104
53.09.10.1997 (Venezuela, Supreme Court of Venezuela).s. 104
54.I några fall har principerna ansetts utgöra sådant internationellt handelss. 104
55.bruk som alltid bör beaktas av skiljedomstol. Se t.ex. UNILEX d. 27.07.1999s. 104
56.(Ryssland, International Arbitration Court of the Chamber of Commerce ands. 104
57.Industry of the Russian Federation), d. 10.12.1997 (Argentina, Ad hoc Arbitras. 104
58.tion, Buenos Aires). Principerna har även ansetts kunna läggas till grund förs. 104
59.tolkning och utfyllning av tillämplig nationell rätt. Se bland flera fall t.ex.s. 104
60.UNILEX d. 12.02.2003 (Australien, Federal Court of Australia), d. 03.10.2001s. 104
61.(forts...)s. 104
62.60s. 104
63.2,5 KontraktsrättsBga principer (Jex mercatöria) regleras i principerna är för närvarande aktuell.11 0076 European Principles tillkom år 1994.108 Principerna har därefter antagits i en ny version år 1999, och vidareutvecklats år 2002. Med undantag för att European Principles inte begränsar sig till enbart kommersiella förhållanden har de i stort sett samma tillämpningsområde som UNIDROIT Principles.109 CISG, UNIDROIT Principles och European Principles har beskrivits som "the three major 'codifications'" inom internationell kontraktsrätt.110 Ett bakomliggande syfte med European Principles är dessutom att kunna fung era som grund för en "European Contract Code",111 som ett delmål på vägen mot en europeisk civillagbok; en "European Civil Code".112 Av särskilt intresse i detta sammanhang är att man återfinner kontrollan svaret i båda principerna. UNIDROIT Principles innehåller sålunda i art.s. 105
ett undantag för vad som kallas force majeure med följande lydelse:
1."(1) Non-performance by a party is excused if that party proves that the non performance was due to an impediment beyond its control and that it could not 106(... forts) (Nya Zeeland, Court of Appeal), d. 01.10.1999 (Australien, Supreme Court of New Wales), d. 05.03.1997 (Holland, Arrondissementsrechtbank Zwolle), samt d. 24.01.1996 (Frankrike, Cour d'Appel de Grenoble). 107 Se närmare t.ex. Herre, SvJT 2000 s. 310. 108 Principerna baserar sig på ett privat projektet som initierades under slutet av 1970 talet av professorn Ole Lando vid Handelshojskolen i Kobenhavn. Man talar därför ofta om "Lando-projektet" eller "Lando-gruppen". 109 Se vidare om European Principles och om deras tillämpningsområde Lando & Beale (eds), Bonell, särskilt s. 85 ff., idem, JT 1996-97 s. 269 ff. 110 Honka, 11 Tul. Eur. & Civ. L. F. 1996 s. 167. 111 Se Lando & Beale (eds) s. xxiii. I detta sammanhang bör även nämnas att EGkommissionen år 2001 utgav en grönbok om europeisk avtalsrätt; KOM(2001) 398 slutlig. Som möjliga alternativ för en framtida rättsutveckling på detta område nämns bl.a. befrämjandet av utvecklingen av kontraktsrättsliga princi per, eller antagandet av ny och mera omfattande lagstiftning på EG-nivå. Det är uppenbart att European Principles också om man går in för det senare alternativet kunde komma att få betydande genomslagskraft som en existeran de europeisk modell. 112 Se närmare härom och för några kritiska anmärkningar Wilhelmsson, JFT 2001 s. 736 ff., idem, TfR 2001 s. 1 ff., särskilt s. 18 ff., idem, Eur. Rev. Priv. L. 2002 s. 77 ff., särskilt s. 82 ff. Se i övrigt om det europeiska civillagboksprojektet t.ex. von Bar, JFT 2000 s. 323 ff., Bernitz, JT 2003-04 s. 503 ff., Lookofsky & Hultmark, JT 1997-98 s. 393 ff., samt Hartkamp m.fl. (eds), särskilt s. 37 ff., 117 ff. om kontraktuellt skadestånd.s. 105
2.61s. 105
3.2,5 KontraktsrättsHga principer (lex mercatoria)s. 106
4.reasonably be expected to have taken the impediment into account at the times. 106
5.of the conclusion of the contract or to have avoided or overcome it or its conses. 106
6.quences.s. 106
7.(2) When the impediment is only temporary, the excuse shall have effect fors. 106
8.such period as is reasonable having regard to the effect of the impediment ons. 106
9.the performance of the contract." European Principles art. 8:108 (ex. art. 3.108) förutsätter på motsvarande vis:s. 106
10."(1) A party 's non-performance is excused if it proves that it is due to an impes. 106
11.diment beyond its control and that it could not reasonable have been expecteds. 106
12.to take the impediment into account at the time of the conclusion of the cons. 106
13.tract, or to have avoided or overcome the impediment or its consequences.s. 106
14.(2) Where the impediment is only temporary the excuse provided by this articles. 106
15.has effect for the period during which the impediment exists. However, if thes. 106
16.delay amounts to a fundamental non-performance, the obligee may treat it ass. 106
17.such." Likheterna med CISG art. 79 och KöpL 27 § är som synes påfallande. Man märker dock exempelvis att varken UNIDROIT eller European Principles uttryckligen reglerar parts ansvar för medhjälpare; en fråga som i CISG art 79(2) och KöpL 27 § 2 mom. har lösts på olika sätt. Som nedan (kap. 3.4) närmare skall framgå behöver dock skillnaderna inte bli stora.s. 106
18.62s. 106