1.Såsom redan angivits ovan, finns det en historisk och faktisk koppling mellan å ena sidan VmLs möjlighet till förbud mot vilseledande kännetecken i 14 § första stycket 2 med dess därtill anslutande möjlighet till förbud mot vilseledande kännetecken i 35 § andra stycket VmL och möjligheten att åtkomma vilseledande känneteckensanvändning enligt MFL å den andra. Bestämmelserna har ju ett gemensamt ursprung i 9 § IKL (se ovan s. 45 och s. 341 f.). Äldre marknadsföringspraxis ger prov på avgöranden som kan visa att åtkomstmöjligheterna har varit större på den marknadsrättsliga än på den civilrättsliga vägen.s. 449
2.I MD 1978:3 (New Hair AB) ansågs användningen av firman New Hair ABs. 449
3.vilseledande genom att den antydde att de produkter som företaget mark-s. 449
4.nadsförde hade hårväxtbefrämjande egenskaper. I MD 1974:12 (Exonyls. 449
5.Miljö) fann MD att användningen av ordet miljö i produktnamnet Exonyls. 449
6.Miljö för ett kallavfettningsmedel var vilseledande mot bakgrund av atts. 449
7.produkten gav viss giftverkan på fisk vid utsläpp i vattendrag. I ett antal avgöranden har kännetecken förbjudits, eftersom de uppfattats ha en officiell status eller att det stått en myndighet bakom dem.s. 449
8.Beteckningen Svenska Riksinsamlingen (MD 1979:25) på ett kedjebrevs-s. 449
9.spel ansågs vara vilseledande. Domstolen konstaterade att beteckningens. 449
10.Svenska Riksinsamlingen otvivelaktigt skapade föreställningen om en riks-s. 449
11.täckande insamling för ett positivt ändamål. Eftersom det inte var fråga oms. 449
12.något dylikt, utan om ett s.k. pyramid- eller kedjebrevspel, var beteckning-s. 449
13.en i fråga vilseledande och otillbörlig. Kännetecknet Svensk Rättshjälp an-s. 449
14.sågs vilseledande i MD1972:8 (Svensk Rättshjälp). Ordet rättshjälp fram-s. 449
15.stod för allmänheten otvivelaktigt som den hjälp som det allmänna lämnars. 449
16.445s. 449
17.6. Otillbörlig marknadsförings. 450
18.i rättsliga angelägenheter. Det vilseledande intrycket förstärktes genom till-s. 450
19.lägget av adjektivet svensk. Här bör också erinras om det kända Mäklar-s. 450
20.bank-avgörandet, där firman Mäklarbanken Förmedlingsexperter i sam-s. 450
21.arbete AB ansetts omfattad av den s.k. lagstridighetsprincipen, eftersom dets. 450
22.enligt bankrörelselagstiftningen endast är banker i egentlig bemärkelses. 450
23.som får ha firmor där ordet bank ingår. Ytterst blir det ju även i det fallets. 450
24.fråga om ett vilseledande, eftersom allmänheten oriktigt kan bibringas upp-s. 450
25.fattningen att det är en bank som står bakom verksamheten. Firman ger så-s. 450
26.ledes i sig en felaktig mening åt verksamheten. Någon mer omfattande praxis inom MD vad angår kännetecken som vilseleder om egenskap har ännu inte utvecklats enligt 1996 års MFL. Av principiellt intresse är emellertid avgörandena MD 2001:26 (Falu Rödfärg) och MD 2002:20 (Champagnesmak!). I det förra ansågs Alcros användning av det för Storas slamfärg inarbetade ordet Rödfärg, vilseleda om egenskaper hos färgen, bland annat dess s.k. irreversibilitet, d.v.s. att det inte var möjligt att åter måla med slamfärg sedan man en gång målat med Alcros oljebaserade färg.s. 450
27.Det senare avgörandet gällde Arlas marknadsföring av en yoghurt under benämningen Yoggi Original Champagnesmak! Den franska organisationen Institut National des Appellations d’Origine (INAO) hade gjort gällande att den påtalade marknadsföringen innebar renommésnyltning (se härom nedan s. 488) samt att den var vilseledande om produktens smak och dess geografiska och kommersiella ursprung. Vidare hade gjorts gällande att marknadsföringen innebar en otillbörlig jämförelse och därmed var vilseledande enligt 8 a § MFL. Benämningen champagnesmak hade förekommit, förutom på yoghurtförpackningen, på affischer och visst reklammaterial avsett för butiker. Affischerna hade visat nyårsfester med högtidsklädda gäster där champagneglas och champagneflaskor ersatts med den aktuella yoghurtförpackningen.s. 450
28.446s. 450
29.6.4 Vilseledande känneteckens. 451
30.MD konstaterade att champagne var en sedan flera hundra år välkänd drycks. 451
31.som producerades i distriktet Champagne. Drycken fick sin speciella smaks. 451
32.och karaktär på grund av jordmånen, klimatet och framställningsmetoden.s. 451
33.I fråga om vilseledande, konstaterade domstolen att Arlas marknadsförings. 451
34.av yoghurten också utgjorde vilseledande reklam enligt MFL. Frågan gäll-s. 451
35.de här vilseledande om produktens art och karaktär enligt 6 § andra styckets. 451
36.1 MFL. Vad gällde benämningen Champagnesmak i förening med förpack-s. 451
37.ningens utseende, måste den anses vara ägnad att inge konsumenterna fö-s. 451
38.reställningen att yoghurten till någon del innehöll champagne eller ändås. 451
39.smakade som champagne. Den finstilta innehållsdeklarationen på förpack-s. 451
40.ningen var inte tillräcklig för att neutralisera det intrycket. Vad gällde smaks. 451
41.avchampagne på annan grund framgick av den muntliga bevisningen att des. 451
42.ingredienser som ingick inte kunde ge sådan smak. Vad Arla anfört i dennas. 451
43.del om testpanelens inställning och i övrigt, föranledde ingen annan be-s. 451
44.dömning. Arla hade således inte visat att yoghurten verkligen hade smak avs. 451
45.champagne. Därmed hade Arla, med hjälp av yoghurtens förpackning ochs. 451
46.de i målet åberopade affischerna, vilselett konsumenterna om yoghurtenss. 451
47.verkliga innehåll och karaktär. En marknadsföringsåtgärd som vilseleder om ett känneteckens egenskaper träffar, på samma sätt som en vilseledande känneteckensanvändning enligt VmL, kännetecknets mening. Frågan är om näringsidkaren försöker få sitt kännetecken att signalera eller konnotera egenskaper hos varan, vilka inte finns där. Såsom ovan (s. 344 f.) konstateras, finns det en, enligt min uppfattning, helt riktig försiktighet i att vägra registrering av s.k. pretentiösa firmor, eftersom registreringsmyndigheten inte vet hur, på vilka sätt och i vilka sammanhang de skall komma att användas eller överlåtas. I andra situationer liknar bevekelsegrunderna snarast dem som gäller för ompaketering av läkemedel (jfr ovan avd. 5.6.1). I Falu Rödfärg-avgörandet var det framför allt risken för att konsumenten i det enskilda fallet skulle kunna vilseledas om färgens irreversibilitet (jfr ovan) som medförde att marknadsföringen var vilseledande om dess egenskap. Enligt min begreppsmatris följer därav att det enligt MD kan slutas att ordet falurött kan referera till såväl en viss kulör som tills. 451
48.447s. 451
49.6. Otillbörlig marknadsföring enslamfärg med en viss kulör. Till skillnad från en registreringsmyndighet bör MD ha en helt annan möjlighet att överväga känneteckens vilseledande funktion vid användning i en konkret marknadsföringsåtgärd.s. 452