1.5.5.1.1Huvudregeln Sedan den första januari 1999 gäller alltså, som redan framgått, att privat pensionssparande, som utgör giftorättsgods enligt huvudregeln skall ingå i en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad (ÄktB10:1). För det fall privat pensionssparande är oöverlåtbart kan tillgången dock undantas från bodelning (ÄktB 10:3 st1). Ett exempel på en sådan situation är när det finns ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande till annan än make avseende den efterlevandepension som kan utgå.I en sådan situation får värdet av ålderspension ingå i bodelningen medan efterlevandepensionen undantas. I normalfallet är rätt till en tjänstepension och dess värde oöverlåtbar och undantas från bodelningen. Vad som gäller för tjänstepensionsförsäkring, som ägs av ett bolag som en make, tillika den försäkrade, har ett bestämmande inflytande över, utreds särskilt nedan under 5.5.1.6. När privat pensionssparande skall beaktas i en bodelning är det de rättigheter som var och en av makarna ägde vid den för bodelningen kritiska tidpunkten – dagen för ansökan om äktenskapsskillnad – som ingår (ÄktB9:2). Värdet av rättigheten beräknas däremot först vid den tidpunkt när boet är utrett och bodelningen skall genomföras, varvid avkastning och återbäring hänförliga till den rättighet som ingår i bodelningen också beaktas. Sådan värdeökning av rättigheten som har sin grund i betalningar som ägt rum efter den kritiska tidpunkten hålls dock utanför bodelningen. Värderingenav privat pensionssparande går till på följande sätt: Traditionella pensionsförsäkringartas upp till sitt tekniska återköpsvärde (sparande och garanterad avkastning) jämte upplupen återbäring vid tidpunkten för bodelningen. För fondförsäkringar är det fondandelarnas aktuella värde som ingår. Värdet bestäms på detta sätt trots att både fondförsäkringar och traditionella pensionsförsäkringar utgör livränteförsäkringar där det vid bodelningstillfället är oklart om någon försäkringsersättning kommer att utgå från försäkringen; jfr ovan 5.2.1.5 och 5.4.1. Om det föreligger speciella omständigheter kan det dock finnas anledning att göra en särskild värdering av en pensionsförsäkring. Allvarlig ohälsa hos den som är försäkrad kan t.ex. göra det påtagligt osäkert om det kommer att utfalla något från en försäkring som avser ålderspension.Vid en sådan påtaglig osäkerhet kans. 43
2.137 försäkringen vid bodelningen värderas till ett lägre värde än det tekniska återköpsvärdet.s. 43
3.När pensionsförsäkringen utgör en sammansatt livförsäkring som ger rätt till både ålders- och efterlevandepension kan varje moment värderas för sig. Båda delarna ingår i bodelningen, om ingen särskild grund för undantagande föreligger (jfr ÄktB10:3st3p2).s. 44
4.Vid individuellt pensionssparandei fonder är det fondandelarnas aktuella värde som ingår i bodelningen. När sparandet avser aktier är det dessas aktuella värde, och om sparandet utgörs av ett vanligt inlåningskonto är det värdet på kontot, som ingår i bodelningen.s. 44
5.För att resultatet av en bodelning skall bli en rättvis likadelning av tillgångarnas värde skall den latenta skatteskuldsom åvilar privat pensionssparande beaktas vid bodelningen. Enligt ett förarbetsuttalande skall beräkningen av skatteskulden utgå från de förhållanden som gäller för rättighetsinnehavaren och från de skatteregler som gäller vid bodelningen.För att bodelningens slutresultat skall bli en likadelning av tillgångarnas värde när makarna har olika hög marginalskatt bör man dock, enligt min mening, redan vid värderingen ta hänsyn till vem av makarna som skall erhålla pensionsförmånen på sin lott i bodelningen.s. 44
6.Det finns ingen särskild lottläggningsregelför privat pensionssparande. I första hand behåller ägaren sin egendom (ÄktB11:7). Den av makarna som äger giftorättsgods till det högsta värdet bestämmer vad som skall överföras till den andra för att makarnas förmögenhetsförhållanden skall utjämnas. Skifteslikviden kan bestå av pengar eller egendom. Den överförande maken kan välja att utge privat pensionssparande. Det föreligger inget hinder i inkomstskattelagen mot att överföra privat pensionssparande från den ena till den andra maken genom bodelning, trots att överlåtelserätten i övrigt är starkt begränsad (IL58:17p3 och 58:31). Den utgivande makens rätt att ensam bestämma vad som skall utges i skifte begränsas av att egendomen inte får vara uppenbart olämplig för mottagande make, om det finns alternativ (ÄktB11:9).s. 44
7.När ett privat pensionssparande överförts från den ena maken till den andra genom bodelningen är det den nye ägaren som är inkomstskatteskyldigför de kommande utbetalningarna (IL10:5). Detta understödjer min uppfattning att man redan vid värderingen bör beakta vem av makarna som skall erhålla det privata pensionssparandet på sin lott.s. 44
8.Som påpekats tidigare under 5.2.3.3 har den nye ägaren möjlighet att fortsätta med premieinbetalningar till en pensionsförsäkringmed en möjlighet till inkomstavdrag vid beskattningen (IL59:2st2 e contrario). När det gäller individuellt pen138 sionssparande,som förvärvats genom bodelningen, saknar däremot den nye ägaren helt möjlighet att fortsätta sparandet på det konto som erhållits genom bodelningen (LIPS4:16och12).s. 44
9.Förbudet mot nya inbetalningar till ett individuellt pensionssparande har motiveratss. 45
10.med att den make som erhållit sparandet genom bodelning skall jämställas med en för-s. 45
11.månstagare. Om det är fler förmånstagare kan det uppstå mycket komplicerade situa-s. 45
12.tioner där delägarna har olika rätt till sparandet, om det vore möjligt för var och en avs. 45
13.dem att fortsätta att spara.Det är bara vid oenighet om förvaltning som förmånsta-s. 45
14.gare kan få sparandet uppdelat på olika konton (LIPS4:12st3). När det gäller makars. 45
15.har de däremot rätt att efter en bodelning dela sparandet på två konton med varderas. 45
16.maken som ägare av ett konto (LIPS4:16). Makarna behöver således inte göra inbe-s. 45
17.talning till ett samägt sparande. Trots det har make som tillskiftats ett individuellt pen-s. 45
18.sionssparande genom bodelning inte någon möjlighet att fortsätta sparandet genoms. 45
19.nytt sparande. Med hänsyn till att utbetalningstidpunkten inte kan ändras (se vidares. 45
20.under 5.5.1.2) har den nye ägaren förmodligen mer nytta av ett nystartat konto, soms. 45
21.är avpassat efter ägarens pensionsbehov, än av ett fortsatt sparande på ett konto soms. 45
22.erhållits vid en bodelning. Förbudet mot nya inbetalningar till ett individuellt pensions-s. 45
23.sparande föranleder därför knappast några praktiska problem. 5.5.1.2Problem som kan uppstå när privat pensionssparande ingår i en bodelning Det finns, som framgått ovan, ingen särskild lottläggningsregel för privat pensionssparande. Nedan utreds och kommenteras konsekvenserna av att privat pensionssparande överförs från den ena maken till andra, men också vad som händer om den ursprungliga ägaren behåller sitt privata pensionssparande. En pensionsförsäkringsom överförs från den ena maken till den andra genom bodelning får därigenom en ny försäkringstagare, alltså en ny ägare. Försäkringsvillkoren ändras inte; jfr ovan 5.2.1.5, och således inte heller vems liv som är försäkrat. Det betyder t.ex. att det är den ursprungliga ägarens ålder och tidpunkten för hans eller hennes död som avgör när och under vilken period ålderspension kan utgå. Om ålderskillnaden mellan makarna varit större än några få år kan det leda till en betydande nackdel för den nya ägaren. Och om det inte är tecknat någon efterlevandepension till försäkringen kommer den nya ägaren att bli utan pension när den försäkrade avlider. Den nya ägaren kan förhandla med försäkringsgivaren för att försöka få till stånd en ändring av försäkringsvillkoren. Om den nya ägaren insätts som försäkrad blir det dennes liv som avgör försäkringsfallet och tidpunkten för utbetalningar av försäkringsbelopp.s. 45
24.139s. 45
25.Med hänsyn till att försäkringspremien och försäkringsrisken är beräknad utifrån den ursprunglige ägarens livssituation, är det inte säkert att försäkringsgivaren kan gå med på villkor som är tillfredsställande för den nye försäkringstagaren. Försäkringstagaren kan inte påräkna att få ändra villkoren på ett sätt som belastar försäkringskollektivet negativt. När en pensionsförsäkring utgör en sammansatt försäkring, som ger rätt både till ålders- och efterlevandepension, behöver dock inte risken för ett försäkringsfall öka av ett byte av försäkrat liv; jfr ovan under 5.2.1.4.s. 46
26.Om pensionsförsäkringen däremot ger rätt till livsvarig ålderspension och ingen efterlevandepension kan försäkringsgivarens risk öka vid byte av den vars liv är försäkrat. Det gäller t.ex. om den försäkrade är en man och den nya ägaren är en kvinna, eller om den som är försäkrad är allvarligt sjuk och således kan förväntas dö relativt ung medan den nye försäkringstagaren är frisk och kan förväntas bli gammal. Försäkringsgivaren kommer sannolikt inte att bevilja byte av försäkrad i något av exemplen.s. 46
27.Det är vanligt med försäkringsvillkor som innebär att det inte är möjligt att ändra försäkrat liv. I en sådan situation kan försäkringsgivaren neka ett byte av försäkrad även om bytet inte skulle leda till en riskökning.s. 46
28.Det är inte heller möjligt för den nye ägaren av en försäkring att få till stånd en ändring av vilket liv som är försäkrat genom att utnyttja en eventuell rätt att flytta försäkringen från en försäkringsgivare till en annan. Flytträtten får nämligen bara utnyttjas under förutsättning att försäkringsvillkoren, och således även vilket liv som är försäkrat, är desamma före och efter flytten (IL58:18st3).s. 46
29.En ny ägare kan söka få till stånd ett pensionsskydd anpassat efter sitt eget liv genom att begära återköp av försäkringen. Återköp av en pensionsförsäkring kräver dock i de flesta fall försäkringsgivarens tillstånd samt dispens från skattemyndigheten (IL58:18st1och2). Den skatterättsliga förutsättningen för återköp är att det föreligger synnerliga skäl för dispens. Det är osannolikt att ett försäkringsbolag skulle medge återköp om det tidigare inte medgett ändring av försäkrat liv. Dessutom är det mycket osäkert om här diskuterad situation överhuvudtaget är en sådan där skattemyndigheten kan medge dispens; jfr ovan 5.2.3.2 särskilt not 70.s. 46
30.För det fall återköp trots allt beviljas, kan pensionsförsäkringens värde kapitaliseras och efter avskattning placeras i en försäkring som är anpassat efter den nye ägarens liv. Om kapitalet placeras i en ny pensionsförsäkring kommer utfallande belopp att inkomstbeskattas även om skatteavdrag inte kunnat utnyttjas för hela premieinbetalningen. Det föreligger således en risk för att den summa som kan kapitaliseras från den ursprunglige ägarens pensionsförsäkring och därefter placeras i en ny pensionsförsäkring kommer att inkomstbeskattas två gånger, medan skatteavdrag bara beviljas en gång. Genom att betala in en stor engångspremie riskerar försäkringstagaren dessutom att gå miste om den utmätningsfrihet som normalt följer med ett kontinuerligt sparande i en pensionsförsäkring (FAL116§ och 118§). 140 Mot bakgrund av svårigheterna för den make som tillskiftats en pensionsförsäkring genom bodelning att få till stånd ett relevant pensionsskydd kan det vara tveksamt vilket värde den nye ägaren faktiskt kan tillgodogöra sig av försäkringen. Om värdet är osäkert eller till och med obefintligt kan det hävdas att pensionsförsäkringen utgör sådan uppenbart olämplig egendom vid lottläggningen att annan egendom skall utges, när så är möjligt. Det finns dock två äldre rättsfall, NJA 1960 s.411 och 1963 C 43, där kvinnor har tvingats motta pensionsförsäkringar som skifteslikvid.s. 46
31.I NJA 1960 s.411ansåg Högsta domstolen bl.a. att en kvinna var skyldig att som skiftes-s. 47
32.likvid vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ta emot mannens pensions-s. 47
33.försäkring med hänvisning till att bestämmelserna om bodelning ej gav någon rätt atts. 47
34.kräva pengar i stället för sådan egendom som den utgivande maken bestämt. Kvinnanss. 47
35.invändning, att det skulle strida mot principerna för bodelning om hon påfördes mers. 47
36.än halva värdet av försäkringen, vann inte gehör. Rimligheten av utgången i den aktu-s. 47
37.ella delen av målet ifrågasattes av Hellner, som med hänsyn till tillgångens karaktärs. 47
38.fann sympati för kvinnans invändning.s. 47
39.I NJA 1963 C 43 bestod boets tillgångar av mannens frisörrörelse och hans livförsäk-s. 47
40.ringar, som skulle utgå vid hans 65-årsdag. Kvinnan tillskiftades livförsäkringarnas. 47
41.trots att hon var svårt sjuk och inte kunde förväntas överleva försäkringsfallet.I dens. 47
42.situation kvinnan befann sig kan man utgå från att försäkringsbolaget inte ansåg sigs. 47
43.kunna förändra försäkringsvillkoren på så sätt att kvinnan under sin levnad garanteradess. 47
44.viss försäkringsersättning. Ur kvinnans synvinkel var försäkringarna utan större värde! När rättsfallen avgjordes gällde lottläggningsregeln i GB13:13. Där fanns inte nuvarande begränsning beträffande möjligheten att överföra egendom som är uppenbart olämplig för mottagande make. Rättsfallen användes i lagstiftningsarbetet som argument för att få till stånd en ändring av lottläggningsregeln.Nuvarande regel i ÄktB11:9 infördes genom äktenskapsbalkens ikraftträdande. Det finns inte något prejudikat där det prövats i vilka situationer som en pensionsförsäkring utgör uppenbart olämplig egendom. Frågan har inte heller diskuterats i lagförarbetena till de ändringar av pensionsförsäkringars behandling vid en bodelning som genomförts därefter. När det gäller individuellt pensionssparandekan det i ett avseende hävdas att den nye ägaren riskerar att hamna i en än sämre sits än den som blivit tillskiftad en pensionsförsäkring. Den make som tillskiftats ett individuell pensionssparande saknar helt möjlighet att få till stånd en ändring av tidpunkten för när utbetalningarna skall påbörjas eller utbetalningarnas storlek (LIPS4:12 och 4:16 jfr 3:1).s. 47
45.141 Men i ett annat avseende är situationen för den nya ägaren bättre; vid den ursprunglige ägarens död kommer sparkapitalet alltid att utbetalas till den nya ägaren, i motsats till vad som gäller för en pensionsförsäkring.s. 47
46.I lagförarbetena finns ingen särskild motivering för den obefintliga möjligheten att påverka utbetalningstidpunkt m.m. för en make som tillskiftats den andres individuella pensionssparande. Maken får nöja sig med samma rätt att förfoga över sparandet som en förmånstagare erhåller vid ägarens dödsfall.Enligt min mening är dock inte makens och förmånstagarens rätt till ett individuellt pensionssparande jämförbara. En förmånstagare har ingen självständig rätt till sparandet under ägarens livstid (LIPS4:11). Det är ägarens dödsfall som aktualiserar utbetalning till förmånstagare. Storleken på varje utbetalning styrs av sparavtalet, avkastningen på sparade medel samt av inkomstskattelagens bestämmelsers (LIPS3:1 och4:13, IL58:28).s. 48
47.En make som blir tillskiftad ett individuellt pensionssparande vid en bodelning blir däremot ägare till sparandet genom bodelningen men erhåller inte någon rätt till utbetalning vid ägarskiftet. Utbetalningstidpunkten är knuten till den ursprunglige ägarens ålder eller dödsfall (jfr LIPS3:1 och IL58:24 och 58:27). Även i detta fall styrs storleken av varje utbetalning av inkomstskattelagen (IL58:25 och 58:28). Det finns dock inget i skattelagstiftningen som förbjuder att utbetalningstidpunkten ändras till att stämma överens med den nye ägarens ålder, vilket framgått ovan beträffande pensionsförsäkringar.s. 48
48.När det gäller pensionsförsäkringar kan försäkringsteknik och hänsyn till försäkringskollektivet leda till att försäkringsgivare inte kan medge ändring av vems liv som är försäkrat. Sådana hänsyn behöver inte tas av ett pensionssparinstitut. Dess förpliktelse är att utbetala sparade medel till ägaren oavsett vem av makarna det är; övriga sparares rätt till sitt sparande påverkas inte av en ändring av utbetalningstidpunkten. Det finns enligt min mening inga tungt vägande skäl till att den nye ägaren inte skall kunna förändra utbetalningstidpunkten för ett individuellt pensionssparande.s. 48
49.Det förhållandet att utbetalningstidpunkten enligt lagtexten inte kan ändras försvårar för makar att utjämna sina pensionsrättigheter så att båda erhåller relevant pensionsskydd. Den nye ägaren kan inte heller använda flytträtten för att på så sätt skaffa sig ett passande pensionsskydd, eftersom de ursprungliga villkoren följer med sparandet (LIPS3:9). Och endast i ett fåtal fall är det möjligt att få ett indi142 viduellt pensionssparande avslutat i förtid (IL58:32st3). Innebörden av regeln är nämligen densamma som vid återköp av pensionsförsäkringar; jfr ovan i detta underavsnitt. Både när det gäller pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande upphör den ursprunglige ägarens återkalleliga förmånstagarförordnandeatt gälla när pensionsrätten fått ny ägare genom en bodelning (FAL111§ och LIPS4:13). Den nye ägaren av en pensionsförsäkringkan förordna ny förmånstagare till tecknad efterlevandepension.Om något byte av försäkrad inte kommit till stånd är det den ursprunglige ägarens dödsfall som avgör tidpunkten för utbetalning av efterlevandepension. Även om det inte framgår av inkomstskattelagens lydelse är utbetalning enligt förmånstagarförordnandet beroende av försäkringstagarens död; detta gäller oavsett om den nye försäkringstagaren blivit den försäkrade eller ej (jfr FAL109§). För det fall den ursprunglige ägaren kvarstår som försäkrad efter en bodelning kommer försäkringsersättningen att utbetalas till den nye ägaren under försäkringstiden så länge han eller hon är i livet – antingen i form av ålderspension (under den försäkrades levnad) eller som efterlevandepension (när den försäkrade avlidit). När den nye försäkringstagaren förordnat om förmånstagare kommer således försäkringskapital att tillfalla förmånstagaren först efter det att både den försäkrade och den nye ägaren avlidit. Eftersom efterlevandepension ofta är tidsbegränsad föreligger det en risk för att försäkringstagaren själv utnyttjat försäkringsskyddet under sin levnad varvid ingen ersättning kan utgå till förmånstagaren. Den som har blivit ny ägare till ett individuellt pensionssparandesaknar möjlighet att förordna om förmånstagare (LIPS 4:16och12). På samma grunder som utvecklats ovan i detta avsnitt beträffande ändring av utbetalningstidpunkt för ett individuellt pensionssparande, kan man hävda att det inte finns några sakliga skäl emot att den nye ägaren skulle få insätta förmånstagare. När det inte går att förordna om förmånstagare, kan detta också få till följd att värdet av det individuella pensionssparandet i realiteten blir lägre för den nya ägaren än för den tidigare ägaren. Orsaken är att det som återstår av ett individuellt pensionssparande vid den nye ägarens död, efter avskattning, kommer att ingå i dennes kvarlåtenskap (LIPS4:14 och IL58:33). Arvsskatt kommer att utgå på kvarlåtenskapens värde, varvid ett individuellt pensionssparande skall upptas till behållningens halva värde (AGL12§sistastycket). Det individuella pensionssparandet kan således komma att dubbelbeskattas vid den nye ägarens död; sparandet kan inkomstbeskattas samtidigt som det ingår i underlaget för arvsskatt. När sparandet däremot tillfaller en förmånstagare utgår ingen arvsskatt (AGL12§sista stycket).s. 48
50.143s. 49
51.Sammantagetanser jag att det finns goda grunder för att påstå att privat pensionssparande i vissa fall kan vara uppenbart olämplig egendom för en mottagande make i samband med lottläggningen. Den nye ägaren har begränsad möjlighet att skapa ett relevant pensionsskydd, för sig själv eller närstående efterlevande, med hjälp av den erhållna pensionsrätten. Det föreligger också små möjligheter att få till stånd en kapitalisering av värdet; om det trots allt är möjligt kan värdet bli lägre för den nye ägaren än för den ursprunglige. Saknas annan mer lämplig egendom i bodelningen, måste maken ändock ta emot uppenbart olämplig egendom (ÄktB 11:9st1 in fine).s. 50
52.Trots att privat pensionssparande, i enlighet med vad som visats ovan, kan ha ett mindre reellt värde för den mottagande maken än för den ursprunglige ägaren är lottläggningsregeln rimlig, enligt min mening. Pensionsrättighetens ursprunglige ägare kan nämligen inte heller tillgodogöra sig värdet av rätten före utbetalningstidpunkten. Rätten att överlåta, pantsätta och begära återköp av en försäkring respektive avslutning av konto i förtid är starkt begränsad varför ursprungsägaren inte kan använda sig av pensionsrätten för att erhålla kontanta medel i förtid (IL58:16–18 och 58:30–32). Det är bara när det inte finns annan mer lämplig egendom som den mottagande maken kan tvingas ta emot privat pensionssparande på sin lott mot sin vilja.s. 50
53.Här visar sig ett generellt problemsom kan uppstå när privat pensionssparande ingår i en bodelning. Någon av makarna måste tillskiftas pensionsrätten, som kan ha ett ansenligt tekniskt återköpsvärde men som disponeras fritt först sedan pensionsbeloppet förfallit till betalning.s. 50
54.Ett alternativ kan vara att pensionsrätten delas mellan makarna. Därigenom kan omsättningsbara tillgångar fördelas lika mellan makarna och den risk som är förknippad med privat pensionssparande utjämnas mellan makarna. Men om inte varje make kan få sitt liv försäkrat, respektive avgörande för sparandets utbetalning, kan det reella värdet av pensionsrätten efter delningen dock vara olika för de två makarna, trots att de delat rättens tekniska värde lika; jfr ovan. I en sådan situation kan det ifrågasättas om bodelningsresultatet kan anses medföra en likadelning av giftorättsgodsets värde. Det kan också ifrågasättas om målsättningen att utjämna makarnas pensionsrättigheter (jfr ovan under 5.4.5) kan uppnås genom att privat pensionssparande ingår i en bodelning. 5.5.1.3Makarnas avtalsfrihet En bodelning är ett avtal mellan makar om hur andelarna skall beräknas och hur giftorättsegendomen skall fördelas. Det råder avtalsfrihet för makarna; är de överens kan de frångå äktenskapsbalkens bodelningsregler. Beträffande privat pensionssparande framgår det explicit av lagtexten att makarna har möjlighet att hålla privat pensionssparande utanför bodelningen, om de är överens (ÄktB10:4st3). Lagregeln har tillkommit för att tydliggöra att avtalsfriheten omfattar privat pensions144 sparande samt att makars överenskommelse i denna fråga i relation till makarnas borgenärer inte skall bedömas som gåva eller eftergift (jfr ÄktB8:3och13:1 samt KonkL4:7). 5.5.1.4Jämkning Privat pensionssparande, som enligt huvudregeln skall ingå i en bodelning med anledning av en skilsmässa, kan undantas från bodelningen genom jämkning även om makarna inte är överens om det. Pensionssparandet kan undantas helt eller delvis från bodelningen, om det är oskäligt att det ingår. För ett undantagande av privat pensionssparande kan för det första den allmänna skevdelningsregeln åberopas (ÄktB12:1). För det andra finns det en särskild jämkningsregel för privata pensionssparande (ÄktB10:3st3). En skillnad mellan de två jämkningsreglerna är att skevdelningsregeln bara kan användas till förmån för den make som äger mest nettogiftorättsgods, medan den särskilda jämkningsregeln kan användas oberoende av hur mycket giftorättsgods en make har i övrigt. Enligt ett propositionsuttalande är avsikten att samma omständigheter kan föranleda jämkning enligt de båda jämkningsreglerna, även om reglernas tekniska utformning delvis skiljer sig från varandra.I det följande fokuseras på den särskilda jämkningsregeln. Enligt den särskilda jämkningsregeln är det makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt som kan föranleda jämkning. Inte någon av de två omständigheterna anges i lagtexten vara viktigare än den andra. Frågan om jämkning skall enligt ett propositionsuttalande avgöras utifrån en helhetsbedömning av makarnas ekonomiska förhållanden.Bl.a. mot bakgrund av skälen till att privat pensionssparande enligt huvudregeln skall ingå i en bodelning får det ändå anses vara av särskild betydelse vilka pensionsförhållanden vardera make har vid prövning av jämkning. De omständigheter som, enligt det som följer nedan, kan påverka jämkningsfrågan är främst hämtade från förarbetena till den särskilda jämkningsregeln, vilket kommer att framgå av nothänvisningarna. För egen del kommenterar jag vilken konsekvens en jämkning, eller en utebliven jämkning, kan få i en viss situation. Dessvärre saknas vägledande rättpraxis på området. Ekonomiska förhållandensom skall beaktas vid skälighetsbedömningen är bl.a. det privata pensionssparandets värde i förhållande till makarnas sammanlagda gifto-s. 50
55.145 rättsgods i övrigt. När värdet är lågt finns det sällan något skäl för undantagande från bodelningen.Resultatet av bodelning och lottläggning blir då i vart fall att ägarmaken kan behålla sitt privata pensionssparande och samtidigt få del av övrigt giftorättsgods.s. 51
56.Om både ett privat pensionssparande och övrigt giftorättsgods har ett högt värde kan det finnas skäl att undanta pensionsrätten även om ägarmaken har möjlighet att få både sin pensionsrätt och del av övrigt giftorättsgods vid lottläggningen. Så kan vara fallet när bara den ena maken har privat pensionssparande och den andra maken i stället har pensionsrätt som inte ingår i bodelningen.Genom att undanta det privata pensionssparandet från bodelningen kan makarnas pensionsrättigheter balanseras – båda ges möjligheter till en ekonomiskt tryggad ålderdom – samtidigt som giftorättsgodset i övrigt delas lika. När makarnas sammanlagda pensionsskydd motsvarar varandra och är av samma kategori saknas däremot vanligtvis skäl för jämkning.s. 52
57.Om värdet av en makes privata pensionssparande är högt i relation till övrigt giftorättsgods kan resultatet av att pensionsrätten undantas bli att den andra maken efter bodelningen blir egendomslös eller nästan egendomslös. Ett sådant resultat kan uppstå när det inte finns något giftorättsgods utöver det privata pensionssparandet, eller endast finns mycket lite övrigt giftorättsgods. I en sådan situation anses det föreligga skäl emot jämkning.s. 52
58.Ägarmakens framtida behov av sitt privata pensionssparande kan då få träda åt sidan för ett behov som antas föreligga hos den andra maken redan vid tidpunkten för bodelningen. Med hänsyn till att kapital i en pensionsförsäkring och ett individuellt pensionssparande är bundet – det är inte ens är möjligt att låna pengar med pensionsrätten som säkerhet (IL58:16och31) – kan konsekvensen av en sådan lösning bli att makarna genom bodelningen tvingas dela pensionsrätten. För att omsätta det privata pensionssparandet till pengar är vardera maken hänvisad till att begära dispens för att antingen få försäkringen återköpt (IL58:18) eller sparandet avslutat i förtid (IL58:32). Som framgått tidigare i detta kapitel är det på intet sätt säkert att något sådant kommer att beviljas. En delning av pensionsrätten kan då knappast hjälpa någon av makarna att erhålla kontanta medel, för vilka det skulle vara möjligt att införskaffa annan egendom. Av den anledningen anser jag att jämkningsfrågan skall prövas förbehållslöst även i de fall när det saknar andra giftorättstillgångar än privat pensionssparande. En make som drivit rörelse i form av enskild firma eller handelsbolag saknar t.ex. rätt till tjänstepension och kan därför ha ett stort behov av sitt privata pensionssparande. För det fall den andra maken har rätt till annan pension i motsvarande utsträckning torde det i en sådan situation 146 finnas skäl att undanta det privata pensionssparandet trots att resultatet blir att inga värden kommer att överföras vid bodelningen. Omständigheter i övrigtsom kan tala för en jämkning är bl.a. att pensionsrätten byggts upp under en lång tid men att äktenskapet varit kortvarigt.Den make som äger mest giftorättsgods av makarna kan i en sådan situation till stöd för undantagande av privat pensionssparande välja att åberopa den särskilda jämkningsregeln i ÄktB10:3st3 eller skevdelningsregeln ÄktB12:1. Den make som har minst giftorättsgods kan däremot enbart åberopa den förstnämnda regeln. Jämkningsskälen efter ett kort äktenskap kan jämföras med vad som brukar anföras till stöd för att en bodelning i anledning av skilsmässa bör utgöra en så kallad återgångsdelning, dvs. endast omfatta sådan egendom som makarna förvärvat under äktenskapet; jfr ovan 2.3. När äktenskapet endast varat under kort tid har inte den gemenskap uppstått som kan motivera en likadelning av alla tillgångar mellan makarna. Ett annat sätt att motivera att pensionssparandet får undantas är att det byggts upp av ägaren under lång tid för att motsvara ett pensionsbehov. Äktenskapet i sig behöver inte ha orsakat skevheten i makarnas pensionsförhållanden och det kan därför anses sakna skäl för att utjämna dem genom bodelningen. Med hänsyn till att bodelningsreglerna beträffande privat pensionssparande förändrats ett flertal gånger sedan äktenskapsbalkens införande, kan det vid avgörande av jämkningsfrågan finnas skäl att beakta vilka olika regler som gällt under den period som pensionsrätten byggts upp.För det fall den är uppbyggd under en period när privat pensionssparande enligt huvudregeln skulle undantas från bodelning – och makarna därför inte haft anledning att förordna om att pensionsrätten skulle utgöra enskild egendom – kan det finnas skäl att undanta den från bodelningen. Att en make överfört rätt till premiepension till den andra maken har ansetts tala för att den förstnämnda maken bör få undanta privat pensionssparande från bodelningen.Genom överföringen kan makarna ha försökt balansera sina pensionsrättigheter men syftet förfelas om det privata pensionssparandet, men inte premiepensionen, ingår i bodelningen. Ytterligare en omständighet, som enligt förarbetena bör beaktas vid jämkningen, är att den ena maken har privat pensionssparande som utgör giftorättsgods medan den andra maken har egendom till ett betydande värde som inte ingår i bodelningen. Pensionsrätten kan då undantas för att få till stånd ett mer rättvist bodelningsresultat, även i ett fall då pensionsrätten har ett lågt värde.Att detta skall utgöra en grund för jämkning har dock knappast något att göra med ett behov av att ut-s. 52
59.147 jämna makarnas pensionsrättigheter. Snarare utgör det ett exempel på att skevdelningsregeln i ÄktB12:1 inte kan användas för att uppnå ett tillfredsställande resultat i varje enskilt fall. Den särskilda jämkningsregeln kan däremot användas till fördel även för den make som äger minst giftorättsgods.s. 53
60.När kapital placerats i privata pensionssparande främst för att undkomma skatt i stället för att trygga ett framtida försörjningsbehov finns det inte skäl att undanta sparandet från bodelningen.Pensionsrätten kan då jämställas med vilket annat sparande som helst.s. 54
61.Den helhetsbedömningsom avgör om privat pensionssparande skall undantas från bodelningen innebär att samtliga de ekonomiska och övriga omständigheter som talar för respektive emot en jämkning vägs samman. När det finns omständigheter som talar i olika riktningar kan de skilda omständigheterna balansera varandra varvid pensionsrätten i enlighet med huvudregeln i ÄktB10:1 skall ingå i bodelningen.s. 54
62.När skäl för jämkning föreligger får omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om hela eller bara en del av pensionsrätten skall undantas. Om äktenskapet varit kortvarigt kan det t.ex. vara skäligt att undanta privat pensionssparande som byggts upp före äktenskapet men låta sådant som förvärvats under äktenskapet ingå i bodelningen. Om resultatet av en helhetsbedömning blir att privat pensionssparande skall hållas utanför bodelningen får det till följd att hela värdet av ett individuellt pensionssparandeundantas. När det gäller pensionsförsäkringarär det däremot fortfarande; jfr ovan under 5.4.2, främst möjligt att använda jämkningsmöjligheten på den del av försäkringen som avser ålderspension. För att efterlevandepensionen skall kunna undantas från bodelningen måste nämligen rätt till utbetalning föreligga vid tidpunkten för bodelningen (ÄktB10:3st 3p 2). Efterlevandepension som kan undantas från bodelning är sådan som en make är berättigad till i egenskap av förmånstagare, t.ex. i egenskap av änka efter en tidigare make.s. 54
63.Sammanfattningsviskan konstateras att det finns en rad omständigheter som skall beaktas när jämkningsfrågan skall avgöras. Det är inte bara storleken på makarnas sammanlagda pensionsrättigheter som påverkar frågan. Konstruktionen av den särskilda jämkningsregeln i ÄktB 10:3st3 och de exempel som anges i förarbetena på 148 regelns tillämpning visar att balansen i makarnas pensionsrättigheter inte utgör en fristående fråga enligt gällande rätt, även om en sådan inriktning var grunden för den senaste lagändringen. I stället behandlas privat pensionssparande fortfarande i stor utsträckning som vilken tillgång som helst där makarnas behov av pensionsrättendast är en av de omständigheter som kan påverka bodelningsresultatet. Än så länge finns det ingen rättspraxis, som ger vägledning för den särskilda jämkningsregelns tillämpning. Teleman har hävdat att jämkningsregeln kommer att få stor praktisk betydelse för att uppnå skäliga lösningar på de besvärliga spörsmål som regeln är avsedd att lösa.I lagförarbeten har dock framhållit att jämkningsregeln är en undantagsregel som är avsedd att tillämpas restriktivt.Tidigare har motsvarande uttalanden om restriktivitet fått stor inverkan på rättstillämpningen och litteraturen på området. Agell har kritiserat utgångspunkten om restriktiv tillämpning av jämkningsregler.Han anser att jämkningsregler behövs, inte minst inom familjerätten som innehåller sociala dimensioner. Skälighetsbedömningen bör inte styras av en utgångspunkt om restriktivitet, utan ske förbehållslöst. Enligt min mening är Agells invändning välgrundad. I en av Telemans böcker finns ett citat från en domstol där det först konstaterades att det i målet aktuella äktenskapsförordet i någon mån var oskäligt, därefter kom domstolen fram till att det inte skall jämkas eftersom jämkningsmöjligheten borde sparas till undantagsfall där ena parten missgynnats i högre grad än vad som skett i målet.Enligt min mening är det svårt att förklara hur det kommer sig att något kan vara oskäligt men ändå inte leda till jämkning. För att uppnå ett sådant resultat borde lagregeln innehålla en uttrycklig formulering om detta, t.ex. ”uppenbart oskäligt”. Något sådant rekvisit finns inte i äktenskapsbalkens jämkningsregler. Det blir intressant att följa hur motivuttalandet om restriktivitet vid tillämpningen av den särskilda jämkningsregeln i ÄktB10:3st3 kommer att påverkas. 54
64.149 rättsutvecklingen. Sedan några år tillbaka är det fler kvinnor än män som avsätter medel till privat pensionssparande, samtidigt som kvinnor ofta har ett sämre totalt pensionsskydd än sina män.Ett av syftena med att privat pensionssparande enligt huvudregeln skall ingå i bodelning i samband med skilsmässa är, som tidigare nämnts ett flertal gånger, att det kan föreligga ett behov av att utjämna pensionsrättigheterna mellan makar.s. 55
65.Det är framförallt kvinnors deltidsarbete som leder till att de ofta har ett sämre totalt pensionsskydd än män. Som tidigare framgått av kapitel 4 leder det nya allmänna pensionssystemet, där pensionens storlek är beroende av en persons livsinkomst, till att deltidsarbete i högre grad än tidigare kommer att påverka den slutliga pensionens storlek.s. 56
66.Den som har små möjligheter att erhålla en erforderlig allmän pension och tjänstepension kan försöka kompensera detta genom privat pensionssparande. De flesta kvinnor som pensionssparar har låga inkomster.Av andelen inkomsttagare som gjorde skatteavdrag för pensionssparande år 1999 var kvinnor i åldern 45–54 år den största gruppen; de tillhör förmodligen dem som förlorat mest på det nya allmänna pensionssystemet.Män pensionssparar oftast vid höga inkomster, trots att det är samma grupp som har högst intjänad allmän pension och tjänstepension. För att utjämna makarnas pensionsrättigheter i ett enskilt fall kan det vara nödvändigt att den ena maken men inte den andra maken får undanta sitt privata pensionssparande från bodelningen. Det förutsätter dock att tillämpningen av jämkningsregeln inte blir allt för restriktiv. 5.5.1.5Underhållsbidrag En makes otillfredsställande pensionsskydd kan påverka frågan om den andra maken skall vara skyldig att utge underhåll efter en skilsmässa (ÄktB6:7st3).s. 56
67.Underhållsfrågan är skild från bodelningen, men i samband med 1998 års lagändring angående behandlingen av privat pensionssparande vid bodelning fick också underhållsreglerna en ny utformning; jfr ovan under 5.4.5 och reglerna ÄktB 6:7och8. Syftet var att parter och domstolar skulle göras medvetna om nödvändigheten av att uppmärksamma eventuella brister i den ekonomiskt svagare makens 150 pensionsskydd vid prövning av underhållsfrågan.Det poängterades dock i propositionen, att det skall krävas betydligt starkare skäl för att fastställa underhållsbidrag med tanke på en makes pensionsbehov än för tillämpning av jämkningsbestämmelserna i ÄktB10:3 och 12:1. Av lagtexten framgår detta genom kravet på synnerliga skäl för att underhållsbidrag skall utgå i annat syfte än att trygga försörjningen under en övergångsperiod efter äktenskapsskillnad (ÄktB6:7st2 och3) Trots förarbetsuttalandet om en restriktiv tillämpning är det möjligt att underhållsregelns betydelse och användning kan komma att öka. Principerna för allmän pension och för avgiftsbestämda tjänstepensioner gör att den som på grund av deltidsarbete förvärvar endast en svag rätt till pension aldrig kan skaffa sig kompensation senare i livet. Antalet fall där det kan bedömas föreligga ett behov av underhåll med tanke på pensionsbehov, som orsakats under ett äktenskap, kan således öka. Det har inte efter lagändringen utvecklats någon rättspraxis angående underhåll med tanke på pensionsbehov. I ett tidigare fall har Högsta domstolen ställt krav på mycket stränga samband mellan äktenskapet och den ena makens bristande förmåga att försörja sig själv, även för att ett blygsamt underhållsbidrag skall utgå.s. 56
68.I NJA 1998 s.238 yrkade en kvinna underhåll, under hennes återstående livstid, is. 57
69.samband med att ett 28 årigt äktenskap upphörde. Äktenskapet ingicks 1968. Kvin-s. 57
70.nan hade varit hemarbetande under äktenskapet och hon hade tagit hand om famil-s. 57
71.jens två barn, födda 1968 och 1979. Från 1980 hade kvinnan fortlöpande uppburits. 57
72.sjukpenning. Hon blev förtidspensionär 1987. HD ansåg att kvinnan visserligen var is. 57
73.behov av underhåll, men att hennes bristande förmåga att försörja sig själv hade grunds. 57
74.i hennes sjuklighet. Det saknades således orsakssamband mellan äktenskapet och hen-s. 57
75.nes behov, varför mannen inte var skyldig att utge något underhållsbidrag.s. 57
76.I båda underinstanserna hade mannen förpliktats att utge underhåll, med motiveringens. 57
77.att kvinnan, i förmodat samförstånd med mannen, avstått från förvärvsarbete unders. 57
78.de första tolv åren av äktenskapet och att hon därigenom lämnat bidrag till makarnass. 57
79.standard. Hennes möjligheter till pensionsförmåner hade därmed blivit mer begrän-s. 57
80.sade än om hon förvärvsarbetat. Underinstanserna ansåg således att det förelåg orsaks-s. 57
81.samband mellan äktenskapet och kvinnans bristande förmåga att försörja sig, varvids. 57
82.även hennes bristande möjlighet att tjäna in pensionsrätt beaktats. De ansåg att under-s. 57
83.hållbidrag skulle utgå under kvinnans återstående livstid. Resonemanget underkändess. 57
84.av HD.s. 57
85.151 Underhållsbidrag för att tillgodose en makes behov av pensionsskydd kommer således endast kunna utgå undantagsvis. Och i de fall underhåll skall utgå kommer det inte att leda till att makarnas pensionsrättigheter utjämnas i någon högre grad. Syftet med underhållsbidrag är endast att båda makarna skall kunna försörja sig som pensionärer, inte att de skall ges samma ekonomiska möjligheter.s. 57
86.För att underhåll skall utgå är det en förutsättning att, utöver att den ena maken har ett behov av sådant, den andra maken har förmåga att utge underhållsbidrag. En make kan sakna förmåga att utge underhållsbidrag, även om hans eller hennes möjlighet att försörja sig som pensionär kan vara betydligt mer gynnsam än den behövande makens möjligheter. När man bedömer en persons förmåga att utge underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad måste man nämligen ofta bortse ifrån intjänade pensionsrättigheter, eftersom det dröjer innan rättigheten omvandlas till pensionsutbetalningar. Den pensionsberättigade förfogar inte över pensionskapitalet förrän det utbetalats.s. 58
87.För det fall underhållsbidrag skall utgå kan det erläggas löpande eller i form av ett engångsbelopp (ÄktB6:8).s. 58
88.Huvudregeln är att underhåll betalas löpande. Den betalningsförpliktade maken får göra inkomstavdrag vid beskattningen för utgivna bidrag (IL62:1och7) medan den berättigade maken får betala inkomstskatt för mottagna bidrag (IL10:2p2). För det fall att den berättigade maken använder underhållsbidraget för att betala ett privat pensionssparande kan emellertid skatteavdrag för erlagda premier utnyttjas (IL59:2). Den betalningsförpliktande maken har däremot inte rätt till skatteavdrag vid direkt betalning av den andra makens privata pensionssparande.s. 58
89.När underhållet skall användas för den behövande makens pensionsbehov kan det dock utges i form av ett engångsbelopp (ÄktB6:8). Enligt uttalande i förarbetena är det ofta det lämpligaste sättet för utbetalning, särskilt om underhållet kan beaktas vid bodelning.Underhållet kan då användas som engångspremie för införskaffande av pensionsskydd för den behövande maken. Ett engångsunderhåll utlöser inga skatteeffekter.s. 58
90.Problem kan dock uppstå när den berättigade maken kompenseras för underhållet vid makarnas bodelning. I en sådan situation kommer engångsunderhållet att påverka makarnas andelar vid bodelning (ÄktB11:6). Den berättigades nettoandel (efter skuldavräkning) i boet ökas med storleken på underhållet medan den förpliktades nettoandel minskas i samma mån. Av lottläggningsreglerna följer att engångsunderhållet kan utges med egendom som ingår i bodelningen (ÄktB11:7 152 och9).På så sätt kan den förpliktades privata pensionssparande tillskiftas den underhållsberättigade maken. I en sådan situation blir det pensionsskydd som den underhållsberättigade erhåller beroende av pensionssparandets utformning. Samma problem kan således uppstå som när pensionssparande i andra fall överförs från en make till den andra genom en bodelning; jfr ovan under 5.5.1.2. 5.5.1.6 Särskilt om tjänstepensionsförsäkring ägd av ett aktiebolag som dens. 58
91.försäkrade har ett bestämmande inflytande över En pensionsförsäkring klassificeras som tjänstepensionsförsäkring när försäkringen har samband med tjänst och den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier (IL58:7st1). I en sådan situation är det arbetsgivaren och inte den anställde som är berättigad till avdrag för premiebetalningar vid inkomstdeklarationen (IL28:3). Den anställde kan i fråga om en tjänstepensionsförsäkring vara både försäkringstagare och försäkrad, samtidigt som arbetsgivaren gentemot den anställde förbundit sig att betala samtliga premier (IL58:9st1). Om en make angetts vara försäkringstagare enligt försäkringsavtalet anses han eller hon vara ägare av tjänstepensionsförsäkringen. Det föreligger då inte något hinder mot att den ingår i den försäkrades bodelning.Försäkringstagaren har samma förfoganderätt över försäkringen oavsett om det är en tjänstepensionsförsäkring eller en privat tecknad pensionsförsäkring; båda bör därför behandlas på samma sätt vid bodelning. Det ligger annorlunda till om arbetsgivaren tecknat tjänstepensionsförsäkringen som försäkringstagare, men med den anställde som försäkrad (IL58:9st1econtrario). Själva försäkringen kan då enligt gällande rätt inte ingå i den försäkrades bodelning med sin make eftersom försäkringen ägs av arbetsgivaren. Sådant är rättsläget trots att den anställdes rätt till pension måste vara garanterad genom ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande till den anställde, för att försäkringen skall utgöra en tjänstepensionsförsäkring i skatterättslig mening (jfr IL58:10st3). Tjänstepensioner i allmänhet kommer att behandlas mer utförligt i kapitel 6. Där kommer det också att framgå hur tjänstepensionerna kan tryggas, dvs. säkerställas för den anställdes räkning – t.ex. genom försäkring – oberoende av hur ekonomin ser ut för arbetsgivaren vid utbetalningstillfället. Nu skall endast diskuteras vad som gäller när en försäkring ägs av arbetsgivaren men den försäkrade – genom ett bestämmande inflytande över det aktiebolag som representerar arbetsgivaren – själv kunnat avgöra vem som skall vara försäkringstagare. Är det möjligts. 59
92.153 att låta värdet av den rätt som tjänstepensionsförsäkringen representerar ingå i bodelningen åtminstone i en sådan situation?s. 59
93.Grunden för att en rättighets värde skall få undantas från en bodelning är att den är oöverlåtbar och att rättighetsinnehavaren således inte kan förfoga över den (ÄktB10:3st1). När den försäkrade maken har ett bestämmande inflytande över det bolag som äger tjänstepensionsförsäkringen kan det ifrågasättas om den försäkrade maken saknat förfoganderätt över rättigheten i sådan utsträckning att den skall anses oöverlåtbar och därmed undantas från bodelning.I förarbetena till den senaste ändringen av ÄktB10:3 anges att:s. 60
94.”Det kan sålunda ofta vara svårt att avgöra om en rätt till pension på grund av försäk-s. 60
95.ring som tagits i anslutning till förvärvsverksamhet är en sådan personlig rättighet soms. 60
96.avses i 10 kap 3§ första stycket äktenskapsbalken. … Det bör enligt regeringenss. 60
97.mening vara möjligt att liksom hittills överlämna frågan om gränsdragning kring des. 60
98.rättigheter som avses i 10 kap. 3§ första stycket äktenskapsbalken till rättstillämp-s. 60
99.ningen.””Om den försäkrade t.ex. i egenskap av ensam aktieägare har det bestäm-s. 60
100.mande inflytandet över arbetsgivaren, så att han i praktiken bara behöver samtycke avs. 60
101.sig själv för att förfoga över försäkringen, faller hans rätt enligt försäkringen dock tro-s. 60
102.ligen utanför detta stycke.” Som strax skall framgå anser jag att det finns goda skäl för den uppfattning som framgår av uttalandena i lagförarbetena och att rättigheten således skall ingå i bodelning. Jag har visserligen visat ovan i 5.5.1.2 att det kan uppstå problem när privat pensionssparande ingår i en bodelning. För att rättigheter som motsvarar varandra skall behandlas på ett likartat sätt är det viktigt att även värdet av en tjänstepension kan ingå i en bodelning, på samma sätt som privat pensionssparande.s. 60
103.När en make driver rörelse under enskild firma (som inte utgör någon juridisk person) är försäkringstagaren och den försäkrade alltid samma person och en pensionsförsäkring ingår utan vidare därför i bodelningen. Inte heller den som driver rörelse i form av handelsbolag har möjlighet att teckna en tjänstepensionsförsäkring med bolaget som försäkringstagare, eftersom delägare i handelsbolag inte räknas som anställd.När en make däremot driver sin rörelse i form av ett aktiebolag, 154 som han eller hon själv har ett bestämmande inflytande över, kan den maken själv fatta beslut om vem som skall vara försäkringstagare.När aktiebolaget tecknar försäkringen kan den försäkrade, genom sitt inflytande över bolaget, förfoga över försäkringen.s. 60
104.En särskild fråga är vad som avses med ett bestämmande inflytande över ett bolag. Dets. 61
105.får avgöras av associationsrättsliga principer och torde i vart fall innebära att den soms. 61
106.disponerar över mer än hälften av aktiernas röster har ett sådant inflytande. Rimligtvis bör inte den juridiska formen för en makes rörelse vara avgörande för rättighetens behandling vid en bodelning; det skulle ge den rörelsedrivande maken rätt att genom sitt val av bolagsform ensam fastställa om pensionsrätten skall ingå i en bodelning. Inom äktenskapsrätten gäller att giftorätten mellan makar endast kan sättas ur funktion av makarna tillsammans eller genom ett villkor av tredje man vid benefika rättshandlingar (jfr ÄktB7:2och10:4). Det finns således skäl som talar för att värdet av en tjänstepensionsförsäkring bör ingå i en bodelning när den försäkrade har ett bestämmande inflytande över aktiebolaget och därigenom kan avgöra vem som skall vara försäkringstagare. För det fall en sådan ordning leder till ett oskäligt resultat, kan värdet undantas helt eller delvis enligt den särskilda jämkningsregeln (ÄktB10:3st3). En tjänstepensionsförsäkring kan ha ett betydande värde, inte minst mot bakgrund av att den skall motsvara annan tjänstepension. Om värdet ingår i bodelning kan följden bli att övriga tillgångar har ett lägre värde än pensionsrätten, så att den försäkrade inte kan tilldelas något annat än just värdet av sin pensionsrätt. I en sådan situation kan makarna vara överens om att överföra hela eller delar av försäkringen på den andra maken genom bodelningen. Det förutsätter dock att inte bara värdet utan också att själva försäkringen kan ingå i bodelningen och överföras till den andra maken. Det har varit kutym bland försäkringsgivare att de medgivit överlåtelse av tjänstepensionsförsäkring från den försäkrades bolag till den försäkrade i samband med en bodelning. Enligt ett avgörande i regeringsrätten, RÅ2000not 76, är dock en sådan överlåtelse inte tillåten. Av inkomstskattelagens regler framgår att en pensionsförsäkring endast får överlåtas i tre angivna situationer (IL58:17). Den första situationen avser över-s. 61
107.155 låtelse av en tjänstepensionsförsäkring vid ändring av anställningsförhållanden (IL58:17p1). De övriga två situationerna avser överlåtelse av pensionsförsäkring på grund av utmätning, ackord eller konkurs samt överlåtelse genom bodelning (IL58:17p2–3).s. 61
108.Bakgrunden till det generella överlåtelseförbud som gäller pensionsförsäkringar är atts. 62
109.överlåtelser i syfte att erhålla skattelättnader skall förhindras.Eftersom betalning avs. 62
110.försäkringspremier är skattesubventionerade, genom rätten till inkomstavdrag, har dets. 62
111.inte ansetts rimligt att ytterligare skatteförmåner skulle kunna åstadkommas genoms. 62
112.överlåtelse av försäkringen. När en pensionsförsäkring får en ny ägare i samband meds. 62
113.en äktenskapsskillnad överförs dock, som redan nämnts ovan, skattskyldigheten förs. 62
114.pensionsförsäkringen. Ett viktigt skäl till denna ordning är ”den i familjelagstiftningens. 62
115.allt starkare betoningen av att varje make svarar för sin försörjning efter en skilsmässa”.s. 62
116.Om makar förrättar bodelning under äktenskapet kvarstår däremot skattskyldighetens. 62
117.hos den ursprunglige försäkringstagaren (IL3:22). Syftet är att makar som fortsätters. 62
118.att vara gifta inte skall erhålla otillbörliga skattevinster för det fall en marginalskatte-s. 62
119.vinst annars kunnat uppnås.s. 62
120.Om det var möjligt att överföra en tjänstepensionsförsäkring på den försäkrade, som is. 62
121.sin tur kunde överföra försäkringen till sin make genom bodelning, skulle det finnass. 62
122.ett sätt att erhålla vad som kan anses vara otillbörliga skattefördelar. Oavsett om bodel-s. 62
123.ning förrättas under äktenskap eller vid äktenskapsskillnad skulle skattereglerna kunnas. 62
124.utnyttjas otillbörligt. Efter någon av de två formerna av överlåtelser skulle arbetsgivarens. 62
125.i vissa fall vara berättigad till ytterligare skatteavdrag, nämligen om den pension soms. 62
126.arbetsgivaren utfäst inte kunde anses tillfredsställande tryggad (IL28:7–12; jfr nedans. 62
127.under 6.3). En sådan situation kan uppstå vid förmånsbestämda pensioner. Arbetsgi-s. 62
128.varen skulle med hjälp av ytterligare skatterättsliga avdrag kunna återuppbygga pensions-s. 62
129.skyddet för den försäkrade maken, som har ett bestämmande inflytande över bolagets. 62
130.som är arbetsgivare, efter det att försäkringen överförts till den andra maken. Delar avs. 62
131.makarnas bodelning skulle därmed kunna finansieras med obeskattade medel. I det nämnda rättsfallet RÅ 2000 not 76 ansåg regeringsrätten, i ett förhandsbesked, att en tjänstepensionsförsäkring enligt IL58:17p1 endast kan överlåtas från arbetsgivaren till den anställdei samband med att anställningsvillkoren förändras. Utan en sådan förändring kan försäkringen sålunda inte överlåtas till den anställde och därefter överföras till den försäkrades make genom bodelning. 156s. 62
132.I rättsfallet hade en man begärt förhandsbesked för att få klarlagt om ett aktiebolag, is. 63
133.vilket mannen var verkställande direktör och som han därför kunde antas haft ett be-s. 63
134.stämmande inflytande över, kunde överlåta en tjänstepensionsförsäkring till mannens. 63
135.utan skattekonsekvenser för honom. Mannens avsikt med överföringen från bolagets. 63
136.var att försäkringen skulle ingå i en bodelning och delas mellan mannen och hans hustru.s. 63
137.Bolaget skulle därefter fortsätta att betala premien för mannens försäkring. Av rättsfalls-s. 63
138.referatet framgår inte anledningen till makarnas bodelning och prejudikatet har därmeds. 63
139.fått en allmängiltig verkan. Domstolen hänvisar i sin motivering till ett förarbetsuttalande från år 1975 samt konstaterar att en överlåtelse som strider mot skattereglerna också saknar civilrättslig verkan (FAL 3§). Enligt min mening leder utgången i målet till olämpliga civilrättsliga konsekvenser. Utgången är visserligen förenlig med lagtextens lydelse, men denna är mera restriktiv gentemot tjänstepensionsförsäkringar än de överväganden som ligger till grund för lagstiftningen. Syftet med överlåtelsebegränsningarna är att förhindra uppkomsten av vad som anses vara otillbörliga skatteförmåner, inte att ändra grundläggande familjerättsliga principer. Med en friare och mer ändamålsstyrd lagtolkningsmetod skulle domstolen ha kunnat komma fram till ett resultat där man öppnade för möjligheten att överlåta tjänstepensionsförsäkringen inför en förestående bodelning i anledning av äktenskapsskillnad. Om en sådan ordnings. 63
140.157 skulle leda till otillbörliga skattefördelar genom arbetsgivares rätt att i vissa fall göra ytterligare skatteavdrag för utfästa pensioner, kan den möjligheten begränsas.s. 63
141.Det är inte ovanligt att de olika överväganden som ligger bakom skatterättslig respektives. 64
142.civilrättslig lagstiftning får till följd att ett rättsförhållande bedöms olika inom varderas. 64
143.rättsområdet.s. 64
144.Ett exempel är att avstående från arv måste åberopas före arvskatteläggningen för atts. 64
145.påverka beräkningen av arvsskatten.Ett arvsavstående som åberopas därefter, ellers. 64
146.som äger rum vid en senare tidpunkt, beaktas inte inom skatterätten men kan ändås. 64
147.vara en fullbordad gåva enligt civilrätten.Konsekvensen är att arvskattemyndighetens. 64
148.kan fatta ett beslut som grundas på åberopade handlingar samtidigt som den som avstårs. 64
149.från arv är bunden av sin handling oberoende av hur arvsskattefrågan avgörs. Ett annats. 64
150.exempel är pengar som en förälder sätter in på ett konto i sitt underåriga barns namn.s. 64
151.Civilrättsligt behöver det inte vara någon fullbordad gåva eftersom föräldern kan has. 64
152.fortsatt förfoganderätt över pengarna (jfr FB13:8 och gåvolagen4§). Gåvan blir full-s. 64
153.bordad med sakrättsliga konsekvenser först när föräldern avsäger sig dispositionsrättens. 64
154.till kontot, eller när barnet blir myndigt. Skatterättsligt anses däremot gåvan fullbor-s. 64
155.dad när pengarna placeras på ett konto i barnets namn, såvida föräldern inte särskilt för-s. 64
156.behållit sig förfoganderätten (AGL36§). Genom de skilda tidpunkterna för när gåvans. 64
157.anses fullbordad civilrättsligt respektive skatterättsligt, har man uppnått en flexibel föräl-s. 64
158.draförvaltning av barnens tillgångar utan att orimliga skattekonsekvenser uppstår. I rättsfallet RÅ2000not76 fann Regeringsrätten visserligen att det skatterättsliga överlåtelseförbudet har civilrättslig verkan (FAL3§). Men eftersom överlåtelsebegränsningarna inte skall ändra grundläggande familjerättsliga principer bör rättighetens behandling vid bodelning ändå avgöras av just sådana principer.s. 64
159.Konsekvensen blir att värdet av pensionsrätten bör ingå i bodelningen men att rättigheten med tanke på skattereglerna måste lottläggas på rättighetsinnehavaren. Bodelningen kommer således i detta speciella fall att omfatta värden som inte kan överföras från en make till den andra. Den speciella situation som föreligger när den försäkrade maken har ett bestämmande inflytande över det aktiebolag som äger försäkringen medför att resultatet får godtas för att resultatet skall bli detsamma som om den försäkrade också själv varit försäkringstagare. Ett resultat som i ett enskilt fall är oskäligt kan, som redan nämnts, jämkas enligt den särskilda jämkningsregeln (ÄktB10:3st3). 158s. 64