Stycket

41.169 s. 368 (tyg-grossisten) omnämnas. En grossist ansågs ha rätt att häva ett avtal gällande successiva leveranser av tyger därför att fabrikanten hade startat med att sälja direkt till ett antal detaljister till samma pris. Grossistens förtjänstmöjlighet reducerades därmed avsevärt.932 Vid illojalitetsbedömningen beaktas inte endast de direkta ekonomiska skadorna: hänsyn kan även tas till om ett visst beteende rubbar förtroendeförhållandet.933 En särskild uppdragsform är styrelseuppdraget. Styrelseledamoten anses, jämte verkställande direktören, ha en allmän lojalitetsplikt i förhållande till bolaget.934 Aktiebolagslagens 8 kapitel, med dess jävsregler i de 20, 28 §§ samt generalklausulen i 34 §, förknippas med denna lojalitetsplikt.935 1 svensk rätt finns ingen uttrycklig regel som förbjuder styrelseledamot och verkställande direktör att engagera sig i konkurrerande verksamhet. Det allmänna lojalitetskravet anses dock utgöra en rättslig begränsning:936 att bedriva en med bolaget märkbar konkurrens slår undan grunderna för förtroendeuppdraget. Förutom att en person i en sådan förtroendeställning inte bör tillåtas att skada bolaget genom sidoaktivitet, är det även rimligt att kräva att denne ägnar sin kraft åt bolagets intressen i enlighet med sitt uppdrag.937 Det kan dock tänkas finnas andra fall, där gränserna, avseende personers i bolagsledningen externa aktiviteter, inte är rättsligt klarlagda.938 1 NJA 1994 s. 236 synes utrymmet, för en styrelseledamot att sätta sitt eget intresse före bolagets vara förhållandevis stort.939 Några av styrelseledamöterna i ett konsultaktiebolag hade fört över verksamhet till ett annat bolag, till nackdel för konsultaktiebolaget. Skadestånd enligt 15 kap. 1 § aktiebolagen nekades (3-2 i EID). Konsultuppdragen ansågs vara anknutna till en konsult (tillika styrelseledamot) personligen, varför dennes dispositioner angående uppdragen, till nackdel för konsultbolaget, slutligen kom att accepteras. Fallet är möjligen för speciellt, för att det skall vara legitimt att därur dra några generaliserbara slutsatser om styrelseledamots loj alitetsplikter.940s. 87