Stycket

9.3. Arbetshindrande bisysslor797 De två förstnämnda kategorierna kan anknytas till det ovan förda resonemanget om biförpliktelser, medan den sista - arbetshindrande bisyssla - snarast är att associera med utförandet av huvudförpliktelsen, d.v.s. själva arbetsprestationen. De verksamheter som finns representerade i respektive grupp kan i sig vara legalt accepterade verksamheter. Det är den anställdes val, att ägna sig åt någon av dem samtidigt som denne förpliktas av sin huvudanställning, som utgör det klandervärda. Av de tre ovan angivna otillåtna kategorierna bisysslor är det för närvarande endast kategorin förtroendeskadliga bisysslor som är lagreglerad, nämligen genom den allmänna bestämmelsen i 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Denna paragraf reglerade tidigare villkoren endast för statsanställda och anställda vid de allmänna försäkringskassorna. Gruppen berörda utökades den 1 januari 2002 när 7 § reformerades. Numera innefattas också, utöver de ovan nämnda kategorierna, anställda vid kommuner, landsting samt kommunalförbund när det gäller förtroendeskadliga bisysslor. Enligt 7a § skall arbetsgivaren informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en (enligt 7 §) bisyssla otillåten. En arbetsgivare, som får kännedom om att en offentliganställd ägnar sig åt eller avser att åta sig en förtroendeskadlig bisyssla skall genom särskilt beslut förbjuda bisysslan. Vid sidan av denna lagfästa reglering gäller även fortsättningsvis att s.k. arbetshindrande bisysslor och konkurrensbisysslor regleras i kollektivavtal.798 Problem rörande förtroendeskadliga bisysslor kan aktualiseras även i privat verksamhet. I AD 1989 nr 90 hade en grossistchef i videobranschen sagts upp från sin anställning p.g.a. illojalitet med arbetsgivaren. Han hade inträtt såsom styrelserepresentant och firmatecknare hos en av hans arbetsgivares kunder (ett bolag). AD menade dock att det inte var visat att arbetsgivarens övriga kundrelationer äventyrats därav. I ett annat fall, AD 1993 nr 56, hade en verkställande direktör i ett koncemdotterbolag engagerat sig i verksamhet, som konkurrerade med verksamhet vilken bedrevs av en betydande kund till ett annat i samma koncerns ingående bolag. AD ansåg att avskedandet var rättsenligt, enär direktören hade förverkat arbetsgivarens förtroende. Notera att de anställda i dessa fall inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet, utan med arbetsgivarens kunders verksamhet. Det går att tänka sig förtroendeskadliga beteenden även utanför det arbetsrättsliga området. Anta att ens. 58