1.till utlämning för accessoriska brott. Detta framgår av 3 § 1 st. och 2 st. NordL.s. 43
2.Sammanfattningsvis innebär det sagda att Sverige gentemot alla värl dens länder har en fri prövningsrätt när det gäller utlämning för accesso riska brott. Gentemot de nordiska länderna eftersom NordL bygger på att varje nordiskt land behåller sin fria prövningsrätt i utlämningssamarbetet. Gentemot länder med vilka vi har utlämningsavtal som behandlar frågan 170 om accessoriska brott eftersom avtalen stadgar en möjlighet, inte en skyl dighet, att utlämna. Gentemot länder med vilka vi har utlämningsavtal som inte behandlar frågan och gentemot länder med vilka vi inte har ut lämningsavtal eftersom AllmL stadgar en möjlighet, inte en skyldighet, att utlämna om vissa villkor är uppfyllda. En rad olika situationer täcks in i en reglering om accessoriska brott. Här följer några exempel. Det man i förstone kanske tänker på, nämligen att en förestående rättegång avser såväl brott som i svensk lag har en straffskala på minst ett års fängelse som brott av lindrigare karaktär, faller naturligtvis under stadgandet. Därtill omfattas situationen att en gemen sam påföljd för ett antal olika brott uppgår till fyra månaders fängelse. Häri inbegrips både domar som avser brott som enligt svensk lagstift ning har en straffskala om minst ett års fängelse och brott av lindrigare karaktär555 och utländska domar som omfattar flera separata påföljder varav några uppgår till fyra månaders fängelse medan andra inte gör det.556 Vidare omfattas den situationen att det finns en utländsk dom på minst fyra månaders fängelse för ett brott som enligt svensk lag har minst ett års straffskala samtidigt som den ansökande staten önskar ställa indi viden till svars, vid en ny rättegång, för ett brott som enligt svensk rätt inte har en straffskala på minst ett års fängelse. Dessutom inbegrips det förhållandet att en utländsk dom föreligger vars påföljd inte når upp till fyra månaders fängelse eller anstaltsvistelse samtidigt som utlämning begärs för rättegång avseende ett grovt brott. Därtill borde stadgandet omfatta den situationen att den eftersökte personen tidigare dömts till villkorligt frihetsstraff för ett annat brott och att den tidigare domen kan förklaras förverkad i anslutning till att den utlämnade döms för nya brott som presenteras i det ansökande landets utlämningsansökan om dessa nya brott uppfyller kravet på viss straffskala.557 I praxis, NJA 1987 s. 825, har accessorisk utlämning också ansetts möjlig för verkställighet av övervakning efter ett avtjänat frihetsstraff. I ärendet begärde Förbundsrepubliken Tyskland att en libanesisk medbor gare skulle utlämnas dels för att ställas inför rätta för narkotikabrott, dels för att bli föremål för den övervakning som följde på ett tidigare avtjänats. 43
3.171 fängelsestraff också detta för narkotikabrott. Närmare regler för övervakningstiden hade beslutats av en tysk domstol och innebar att mannen hade kontinuerlig anmälningsplikt hos en övervakningsbyrå och att han var tvungen att utan dröjsmål meddela varje ändring av bostad eller ar betsplats till övervakningsbyrån. För det fall mannen inte respekterade föreskrifterna kunde han bestraffas med frihetsstraff till en tid av ett år eller med böter.s. 44
4.I praktiken kan en beviljad utlämningsbegäran för rättegång som inne fattar accessoriska brott leda till att individen frikänns för det grova brot tet och fälls till ansvar för en gärning som enligt svensk lag enbart kan medföra böter. Detta kan tyckas som en olycklig konsekvens av möjlig heten till utlämning även för accessoriska brott, nämligen att Sverige i slutändan genom sitt utlämningsförfarande har medverkat till att en in divid straffas för ett bagatellartat brott.558 Det är emellertid, enligt min mening, viktigt att hålla i minnet att det ingrepp som företas i individens frihet genom utlämningsförfarandet faktiskt rättfärdigas med att en pröv ning skall företas i den ansökande staten både ett grovt brott och av ett lindrigt brott och inte enbart av ett lindrigt brott.559 En klar fördel med möjligheten till utlämning också för accessoriska brott är naturligtvis att den samlade brottsligheten560 som en individ gjort sig skyldig till kan prövas vid ett och samma tillfälle.561s. 45
5.Den ansökande staten uppnår processekonomiska vinster genom att de olika brotten kan behandlas vid ett och samma tillfälle. Också för indivi den kan möjligheten till utlämning för accessoriska brott leda till ekono miska och tidsmässiga fördelar på så sätt att denne enbart behöver anlita ett ombud vid ett rättegångstillfälle i stället för vid flera sådana tillfällen. Individen slipper också för egen del olägenheten av att behöva inställa sig personligen vid flera olika brottmålsförhandlingar, med den psykiska press som ändå föregår en sådan inställelse, och kan t.o.m. erhålla ett lägre straff för den samlade brottsligheten jämfört med om denna delas upp på olika brottmålsrättegångar.562 172 När det gäller utlämning för accessoriska brott bör man uppmärksam ma att den särreglering som gäller för utlämning av egna medborgare kan omöjliggöra utlämning för accessoriska brott om den eftersökte perso nen är svensk medborgare.563 För det fall den svenske medborgaren inte stadigvarande vistats i det ansökande landet sedan minst två år vid brotts tillfället stadgar nämligen både 3 § AllmL och 2 § NordL att personen i fråga endast kan utlämnas om det enligt svensk strafflag är föreskrivet mer än fyra års fängelse i straffskalan för brottet. Regleringen torde vila på tanken att en utlämning som i sig är en så ingripande åtgärd för indi viden endast bör företas om det aktuella brottet är särskilt allvarligt när utlämningsansökan avser en svensk medborgare. När detta villkor är upp fyllt avseende ett brott, dvs. att brottet är av sådan svårhet som stadgan det kräver och en utlämning därmed i och för sig kan beviljas, bör man nog ifrågasätta om det inte vore lämpligt att ändra den svenska lagstift ningen så att utlämning kan medges också för accessoriska brott. De ovan angivna fördelarna när det gäller utlämning för accessoriska brott gör sig naturligtvis också gällande när den utlämnade individen är en svensk medborgare.s. 45