Ett exempel i praxis där man tycks ha använt sig av en enstegsanalys är NJA 1999 s 117. Fallet rörde tolkningen av ett förmånstagarförordnande och HovR anförde följande: ”Utgångspunkten för bedömningen är således att det presumeras att Gert R tänkt sig att förmånstagarförordnandet skulle förfalla vid en separation mellan honom och Monica B. För att avsteg härifrån ska kunna göras krävs enligt HovR:s uppfattning att de omständigheter som talar för en annan utgång har betydande styrka, till exempel uttalanden av Gert R eller någon skriftlig handling från denne som ger stöd för ett antagande att förordnandet skulle gälla även efter separation.” Domstolens bör nog tolkas så att man har utgått ifrån en presumtion, och vägt den mot övrig bevisning som åberopats i fallet. Fallet behandlas även under avsnitt 9. 3 nedan. Ett annat exempel är TR:s domskäl i ett opublicerat fall från Svea hovrätt, Svea HovR T 1510/90, som refereras i avsnitt 9.4 nedan. För uttalanden i doktrinen, se bland annat Lødrup, som tycks vara beredd att ansluta sig till en sådan analysmodell. Även Agell talar i termer som i viss mån stämmer överens därmed. Lødrup, Nordisk arverett, s 330 och Agell, Testamentsträtt, 3 u, s 71. 30
Hänvisas från p. 1 (s. 3)
Ett exempel i praxis där man tycks ha använt sig av en enstegsanalys är NJA 1999 s 117. Fallet rörde tolkningen av ett förmånstagarförordnande och HovR anförde följande: ”Utgångspunkten för bedömningen är således att det presumeras att Gert R tänkt sig att förmånstagarförordnandet skulle förfalla vid en separation mellan honom och Monica B. För att avsteg härifrån ska kunna göras krävs enligt HovR:s uppfattning att de omständigheter som talar för en annan utgång har betydande styrka, till exempel uttalanden av Gert R eller någon skriftlig handling från denne som ger stöd för ett antagande att förordnandet skulle gälla även efter separation.” Domstolens bör nog tolkas så att man har utgått ifrån en presumtion, och vägt den mot övrig bevisning som åberopats i fallet. Fallet behandlas även under avsnitt 9. 3 nedan. Ett annat exempel är TR:s domskäl i ett opublicerat fall från Svea hovrätt, Svea HovR T 1510/90, som refereras i avsnitt 9.4 nedan. För uttalanden i doktrinen, se bland annat Lødrup, som tycks vara beredd att ansluta sig till en sådan analysmodell. Även Agell talar i termer som i viss mån stämmer överens därmed. Lødrup, Nordisk arverett, s 330 och Agell, Testamentsträtt, 3 u, s 71. 30s. 2