1.Enligt 8 kap. 13 § 1 st. KomL får inte en kommun sätta kommunens egendom i pant. Samma regel fanns i 4 kap. 7 § 2 st. i äldre kommunallagen (1977:179). Gamla kommunallagen innehöll dessutom i 4 kap. 7 § 1 st. en uttrycklig bestämmelse om att kommuner fick uppta lån och gå i borgen. Anledningen till att någon motsvarande bestämmelse inte finns i nu gällande kommunallag är att kommuner i egenskap av juridiska personer automatiskt har rätt att ta upp lån och gå i borgen. En begränsning i kommuners rätt att ställa borgen är dock att ändamålet måste vara kommunalrättsligt godtagbart enligt bestämmelserna i 2 kapitlet KomL.s. 76
2.Enligt 2 kap. 8 § KomL får kommuner lämna bidrag som allmänt befrämjar näringsverksamheten i kommunen medan individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast får lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Förbudet mot individuellt inriktat stöd tar i första hand sikte på stöd till näringsverksamhets. 76
3.som inte bedrivs av kommunen. Kommuners näringsverksamhets. 77
4.får som bekant inte bedrivas med det primära syftet att skapas. 77
5.vinst för kommunen utan verksamheten skall gå ut på att tillhan-s. 77
6.dahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarnas. 77
7.i kommunen. Det ingår inte i kommuners eller landstings befo-s. 77
8.genheter att lämna stöd till enskilda näringsidkare i syfte atts. 77
9.påverka företagens lokalisering och utveckling. Det utrymmes. 77
10.som lagtexten trots allt ger att understödja enskilda, privatas. 77
11.näringsidkare framstår därmed som ytterligt begränsat. Blands. 77
12.exemplen i propositionen då kommunala insatser skulle vara till-s. 77
13.låtna nämns stöd till livsmedelsaffärer och bensinstationer i gles-s. 77
14.bygd så att kommunen kan »garantera en viss minimistandard avs. 77
15.kommersiell service till hushållen». Förarbetena är inte speciellts. 77
16.upplysande vad gäller den allmänna inriktningen av undantagens. 77
17.och frågan lämnas i praktiken till rättstillämpningen att besvara.s. 77
18.Regeringsrätten har i tiden efter det att nya kommunallagens. 77
19.trätt ikraft haft anledning att pröva frågan om kommun överträtts. 77
20.sin befogenhet enligt 2 kap. 8 § KomL vid flera tillfällen. Av dessas. 77
21.avgjorda fall gällde några specifikt kommuners borgensåtagan-s. 77
22.den. I fallet RÅ 1993 ref. 98 bedömdes en kommuns rätt att ställas. 77
23.borgen för ett konkursdrabbat företag i avsikt att därigenoms. 77
24.rädda arbetstillfällen. Kammarrätten uttalade: Kammarrättens dom fastställdes av RegR. RÅ 1994 ref. 65 gällde en kommun som beslutat att den tillsammans med andra kommuner och landsting skulle ingå som medlem i en ekonomisk förening vilken i sin tur ägde ett kreditaktiebolag. Huvuduppgiften för kreditaktiebolaget var att förmedla krediter till föreningens medlemmar och till vissa andra, kommunägda rättssubjekt. Syftet med att bilda föreningen var att kunna minska räntekostnaderna för medlemmarnas egna lån från kreditaktiebolaget. För att vinna inträde i föreningen fordrades emellertid att kommunen förband sig att gå i borgen för föreningens övriga medlemmars lån från kreditaktiebolaget. Borgensåtagandet, som var en proprieborgen, var begränsat enligt vissa principer som angavs i avtalet. Även fördelningen av eventuell brist på grund av bristande betalningsförmåga hos någon av medlemmarna var reglerad och skulle fördelas i proportion till kommunens andel av det totala andelskapitalet i föreningen. Regeringsrättens majoritet ansåg beslutet vara kompetensenligt med hänvisning till syftet att nedbringa lånekostnader och att borgensåtagandena var begränsade. Ett regeringsråd var skiljaktigt och menade att det principiellt sett inte var förenligt med KomL att en kommun »på ett så allmänt och ospecifikt sätt» iklädde sig borgen avseende upplåning för kreditbehov i andra kommuner. Enligt den skiljaktige gällde detta även om syftet med arrangemanget var att sänka räntekostnaderna för kommunens upplåning och även om riskerna med borgensåtagandet i praktiken skulle visa sig vara små. I RÅ 1997 ref. 47 bedömdes frågan huruvida kommunen hade rätt att gå i borgen för en kommunal bostadsstiftelse. Regeringsrätten uttalade:s. 77
25.Den uttalade principen gällde således den situationen att kommu-s. 79
26.nen själv bedrev ett bostadsföretag, men RegR ansåg att stiftel-s. 79
27.sens verksamhet i det aktuella fallet var att likställa med kommu-s. 79
28.nens egen. RegR fann av dessa skäl att borgensåtagandet vars. 79
29.kompetensenligt.s. 79