1.Styrelsen har enligt 8 kap. 29 § ABL en generell rätt att företrädas. 19
2.bolaget och teckna dess firma. Styrelsen är således formellt behö-s. 19
3.rig att även ingå borgen för annans prestation. Inskränkningar is. 19
4.denna allmänna rätt görs dock bland annat i 8 kap. 34 § 1 st. ABLs. 19
5.där det stadgas att styrelsen eller annan ställföreträdare för bola-s. 19
6.get inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som kan ges. 19
7.en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan om åtgär-s. 19
8.den är till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. I dens. 19
9.allmänna motiveringen till den lag varigenom formuleringens. 19
10.infördes i svensk rätt uttalas i anslutning till denna frågeställning:s. 19
11.Regeln är alltså primärt avsedd att utgöra ett skydd för aktieägar-s. 19
12.minoriteten, men 8 kap. 34 § 1 st. ABL har även verkan att skyddas. 19
13.bolaget självt. Stadgandet har karaktären av generalklausul och ärs. 19
14.därmed avsiktligt vagt formulerat. Som ett komplement tills. 19
15.regeln i första stycket uppställs i 8 kap. 34 § 2 st. ABL en allmäns. 19
16.regel enligt vilken en ställföreträdare inte får följa en anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen strider mot ABL:s egna regler, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.s. 19
17.En rättshandling som företagits i strid med 8 kap. 34 § ABL är att betrakta som ett befogenhetsöverskridande och kan därmed inte göras gällande mot bolaget enligt 8 kap. 35 § 2 st. första meningen ABL. Rättsföljden av handlande i strid med 8 kap. 34 § ABL är alltså ogiltighet, men god tro hos borgenslöftets mottagare kan göra att bolaget ändå är bundet. Rättsfallet AD 1994 nr 132 kan tjäna till att belysa generalklausulens användning. Sakomständigheterna var för vad som i detta sammanhang är av intresse följande:s. 20
18.Rolf Andersson började den 15 oktober 1990 en anställning som ekonomichef på Västerbottens Folkblad. Kort tid därefter ombads han fortsätta anställningen som tillförordnad verkställande direktör. Från den 1 mars 1991 tillträdde Andersson anställningen som verkställande direktör för tidningen. I samband med att Andersson tillträdde tjänsten upprättades ett avtal mellan honom å ena sidan och Västerbottens Folkblad och A-pressen AB å den andra. Eftersom A-pressenkoncernen, i vilken bland annat Västerbottens Folkblad ingick, var under omstrukturering och ombildning ville Andersson ha någon form av garanti för anställningsavtalets fullgörande. En sådan garanti erhöll Andersson från A-pressen AB dels i brev av den 12 juni 1991, dels i brev daterat 4 oktober 1991. Breven hade utfärdats av styrelseledamoten och verkställande direktören i A-pressen AB Torbjörn Båth. Denne var ensam firmatecknare i A-pressen AB och ensam firmatecknare i samtliga dotterbolag. Båth var därför den som skrev under Anderssons anställningskontrakt och även den som ensam utfärdade garantierna.s. 20
19.Västerbottens Folkblad försattes i konkurs den 10 februari 1992 och Andersson sades upp den 29 februari samma år. I den omstrukturering av A-pressen AB som skedde före konkursen sattes styrelsen för A-pressen AB in i ett annat bolag i koncernen,s. 20
20.Nescio Svenska AB. Enligt garantin som utfärdades den 4 oktobers. 21
21.skulle Nescio Svenska AB inträda i A-pressen AB:s ställe om dens. 21
22.senare inte hade möjlighet att fullgöra sitt åtagande. Nescios. 21
23.Svenska AB namnändrades senare till Avisa AB.s. 21
24.Andersson krävde efter det att han sagts upp Avisa AB på dens. 21
25.ersättning han enligt anställningsavtalet hade rätt till och stöddes. 21
26.sig därvid på garantierna. Avisa vägrade emellertid att infrias. 21
27.Anderssons krav med hänvisning bland annat till att utställandets. 21
28.av garantierna utgjorde en sådan otillbörlig fördel som beskrivs is. 21
29.8 kap. 13 § ABL, numera 8 kap. 34 § ABL. AD fann att utfärdan-s. 21
30.det av garantierna fick bedömas som från bolagets synpunkt före-s. 21
31.tagsekonomiskt riktiga eller i vart fall försvarliga åtgärder i dens. 21
32.situation som rådde när garantierna tillkom. Domstolen fanns. 21
33.även utställandet vara förenligt med Nescio Svenska AB:s verk-s. 21
34.samhet såsom denna tedde sig vid den tid då garantierna till-s. 21
35.kom.s. 21
36.AD 1994 nr 132 belyser väl nackdelsrekvisitets innehåll.s. 21
37.Enligt lagens formulering får styrelsen inte ställa ett borgensåta-s. 21
38.gande som både är till nackdel för bolaget eller någon aktieägares. 21
39.och som samtidigt är till fördel för annan aktieägare eller utom-s. 21
40.stående. Om en fördel kan åstadkommas utan att bolaget ellers. 21
41.någon av dess aktieägare lider skada, hindras däremot inte åtgär-s. 21
42.den av bestämmelsen i 8 kap. 34 § ABL. På grund av borgenså-s. 21
43.tagandens allmänna karaktär är det emellertid troligt att ett bor-s. 21
44.gensåtagande kommer att vara till nackdel för företaget. Nack-s. 21
45.delsrekvisitet kommer därmed ofta att vara uppfyllt om bolagets. 21
46.går i borgen. Som framgår av fallet bör en åtskillnad göras mellan fall då ställandet av borgen utgör en nackdel för bolaget och de där åtagandet innebär en nackdel för aktieägare direkt. I vissa fall kan en ställd borgen visserligen innebära nackdelar för bolaget i ett kortare perspektiv, men utan att det uppstår några objektiva nackdelar för aktieägarna på lång eller kort sikt. I dessa fall måste en helhetsbedömning av de fördelar som kan vinnas genom att säkerheten ställs vägas mot den omedelbara nackdel åtgärden medför för bolaget. Endast om nackdelarna överväger hindrar bestämmelsen i 8 kap. 34 § ABL att styrelsen går i borgen.s. 21
47.Enligt bestämmelsen i 8 kap. 35 § 2 st. första meningen ABL har rättshandlingar företagna av styrelsen, den verkställande direktören eller särskild firmatecknare inte verkan att binda bolaget om motparten insåg eller borde ha insett att den rättshandlande överskred sin befogenhet. Bevisbördan för att motparten var i ond tro ligger enligt bestämmelsen på aktiebolaget. Ur förarbetena till bestämmelsen går att utläsa särskilt angående borgen att »[i] den mån borgensförbindelsen eller försträckningen framstår som företagsekonomiskt riktig eller försvarlig får den i princip anses bindande för bolaget». Den till vars förmån borgensåtagandet gäller måste därmed antas vara i god tro när utställandet av åtagandet var företagsekonomiskt befogat. En svaghet med denna presumtionsregel är dock ur vems synvinkel åtgärden skall vara företagsekonomiskt befogad; aktiebolagets eller den gynnades. I och med att det är en godtrosregel ligger det nära till hands att anta att det är ur den gynnades synvinkel bedömningen skall göras. Detta är emellertid knappast realistiskt, då tillräcklig information för att avgöra om en transaktion är företagsekonomiskt befogad endast sällan finns hos annan än aktiebolaget självt. Detta skulle nämligen innebära att en bedömning som i de flesta fall bara kan göras av bolaget som avger löftet om borgen läggs till grund för om den berättigade enligt borgensförbindelsen är i god tro. Då detta är orimligt måste mer objektiva betraktelsesätt anläggas vid bedömningen om den berättigade enligt borgenslöf-s. 22
48.tet var i god tro. Den som vid tidpunkten för borgensåtagandetss. 23
49.utfärdande faktiskt var i god tro och även hade anledning att hysas. 23
50.denna goda tro med avseende på den information som fanns till-s. 23
51.gänglig skall kunna utkräva borgensmannens prestation i enlighets. 23
52.med åtagandet.s. 23
53.Regeln i 8 kap. 35 § 2 st. första meningen ABL ger uttryck förs. 23
54.den traditionella synen på behörighet och befogenhet i svensks. 23
55.rätt. Genom harmoniseringen med EG-rätten har i styckets andras. 23
56.mening ett viktigt undantag införts. Enligt 8 kap. 35 § 2 st. andras. 23
57.meningen ABL kan inte aktiebolaget undgå bundenhet »när sty-s. 23
58.relsen eller den verkställande direktören har överträtt en föreskrifts. 23
59.om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter soms. 23
60.har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.»s. 23
61.Det bör uppmärksammas att rättshandlande av särskild firma-s. 23
62.tecknare inte omfattas av regeln. På grund av att regeln avvikers. 23
63.från vad som normalt gäller företrädare för juridiska personer, börs. 23
64.äldre praxis om behörighet att företräda aktiebolag läsas med för-s. 23
65.siktighet.s. 23
66.Bestämmelsen i 8 kap. 35 § 2 st. andra meningen ABL infördess. 23
67.genom SFS 1994:802 och har efter redaktionella ändringar fått sins. 23
68.nuvarande plats genom SFS 1998:760. Grunden för regelns infö-s. 23
69.rande var en implementering av det första bolagsdirektivet 68/s. 23
70.151/EEG, det så kallade publicitetsdirektivet. Den svenska lagre-s. 23
71.gelns utformning är något svårgenomtränglig och direktivstextens. 23
72.kan därför tjäna till ledning vid tolkningen av bestämmelsen.s. 23
73.Enligt femte övervägandet i direktivets preambel skall skyddet förs. 23
74.tredje man säkerställas genom bestämmelser som så mycket soms. 23
75.möjligt begränsar ogiltighetsgrunderna när det gäller förpliktelsers. 23
76.i bolagets namn. Enligt art. 9 (2) i direktivet kan inte begräns-s. 23
77.ningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund avs. 23
78.bolagsordningen eller beslut av bolagsorgan åberopas mot tredjes. 23
79.man, även om inskränkningarna offentliggjorts. Av intresse i sam-s. 23
80.manhanget är det förhandsbesked som återfinns i Rabobank mot Minderhoud. Hoge Raad der Nederlanden begärde förhandsbesked för att få klarlagt om en bestämmelse i den nederländska civillagen, enligt vilken endast styrelsen var behörig att sluta avtal med tredje man om det förelåg en intressekonflikt mellan bolaget och dess ställföreträdare, var förenlig med första bolagsdirektivet. Domstolen uttalade att denna typ av undantag i nationell lagstiftning var förenlig med EG-rätten och att art. 9 i första bolagsdirektivet alltså inte hindrade tillämpningen av den nationella regeln. Domstolen uttalade efter att ha citerat art. 9 angående frågan: Av fallet framgår att art. 9 endast syftar till att undanröja sådana nationella regler genom vilka bolagets egna inskränkningar att företräda bolaget tillmäts betydelse. Detta torde innebära att nationella lagregler om jäv och ogiltighet på grund av intressekonflikter mellan ställföreträdare och bolaget inte strider mot art. 9, medan däremot nationella regler som gör bolagets bundenhet beroende av bolagsordningen inte är förenliga med direktivet.s. 23
81.Med den utformning 8 kap. 35 § ABL har fått är det endast ett fåtal fall som omfattas av första styckets första mening. Bland exemplen i förarbetena nämns överträdelser av jävsreglerna för styrelseledamot i 8 kap. 20 § ABL respektive verkställande direktör i 8 kap. 28 § ABL och den ovan diskuterade frågan om rättshandling i strid med generalklausulen i 8 kap. 34 § ABL. Det skydd som skapas för tredje mans intresse genom första bolagsdi-s. 24
82.rektivet är mycket långtgående. Möjligheterna att tillämpa jämk-s. 25
83.ningsregeln i 36 § avtalslagen torde dessutom vara begränsade; etts. 25
84.alltför omfattande bruk av jämkningsregeln skulle omintetgöras. 25
85.effekten av direktivet och den svenska lagregeln bör därför is. 25
86.största möjliga mån tolkas direktivkonformt. Om styrelsen ellers. 25
87.verkställande direktören skrivit under ett borgensåtagande soms. 25
88.strider mot bolagsordningen eller annat bolagsorgans föreskrift,s. 25
89.så kan detta alltså ändå göras gällande mot bolaget, eftersoms. 25
90.bolaget enligt 8 kap. 35 § 2 st. andra meningen ABL inte meds. 25
91.framgång kan invända att ställföreträdaren överskridit sin befo-s. 25
92.genhet.s. 25