1.I kapitel 8 sammanställs slutsatserna av de tidigare kapitlen. Därutöver lämnas några rättspolitiska synpunkter. Kapitlet inleds med en diskus sion beträffande om saken är densamma beträffande ändring av talan och res judicata. Inom civilprocessen föreligger nämligen inte full iden titet mellan dessa sakbegrepp, eftersom rättskraften även omfattar alter nativa och samtidigt ekonomiskt likvärdiga yrkanden, vilka i och för sig kan föras in i processen med stöd av 13 kap. 3 § första stycket 3 p. RB. Inom skatteprocessuell doktrin har också åsikten framförts att saken be träffande ändring av talan skulle vara mycket vidare än saken avseende rättskraftens omfattning. Min slutsats är emellertid att saken i princip är densamma beträffande ändring av talan och res judicata.s. 203
2.I kapitlet diskuteras också sakbegreppet vid oäkta kvittningsinvändningar beträffande skattetillägg. Regeringsrätten använder sig av hän delseförloppet för att fastställa saken även i detta fall, varför saken före faller vara densamma vid kvittning vid skattetillägg å ena sidan och änd ring av talan och res judicata å andra sidan. Detta får konsekvensen att vissa utgifter som är direkt och omedelbart hänförliga till vissa inkoms ter prekluderas såsom oäkta kvittningsinvändningar av en dom om in komsterna. Generellt kan sägas att ju större kvittningsrätt det föreligger vid skattetillägg, desto vidare blir preklusionsverkan av skattedomar och vice versa.s. 203
3.I kapitel 8 har också metoden för fastställandet av saken utvecklats och tillämpats på andra slags mål än dem som har diskuterats i tidigare 204 Sammanfattning kapitel. Jag har därvid spunnit vidare på Regeringsrättens redan inslag na väg, som jag tidigare har beskrivit som en anknytning till händelse förlopp och sådana moment av rättsföljden som för inkomstskattens del motsvarar inkomst- och utgiftsposter. Eftersom skatterätten förutsätter en total preklusion av alternativa grunder, har jag kommit fram till att Regeringsrättens identitetslära i själva verket utgör en anknytning till rättsföljden, men att denna individualiseras av händelseförloppet. Det är således, trots anknytningen till händelseförloppet, inte fråga om någon tillämpning av Olivecronas metod, vilken inte resulterar i en total pre klusion av grunder.s. 203
4.Slutligen har förslag de lege ferenda lämnats. Enligt min uppfattning skulle införande av fastställelsetalan i skattemål kunna övervägas. Vida re har jag vissa synpunkter på den rättstekniska utformningen 6 kap. 19 § första stycket TL. I övrigt anser jag att regleringen kring rättskraf ten i skatteprocessen framstår som ändamålsenlig och att något behov av ändring inte föreligger.s. 204