1.Den 23 november 2000 kom Riksskatteverket med skrivelsen Kvittnings. 138
2.mellan utgående och ingående mervärdesskatt vid bestämmande av uns. 138
3.derlag för skattetillägg.220 Riksskatteverket har också tidigare berört frås. 138
4.gan i form av anvisningar och skrivelser men den senaste skrivelsen tors. 138
5.de vara den som ger uttryck för Riksskatteverkets syn i nuläget.221s. 138
6.Riksskatteverket uppfattar rättsläget på så sätt att redovisningsperis. 138
7.oden är sluten.222 2E2n3 mervärdesskattefordran som är hänförlig till en res. 138
8.dovisningsperiod kan således aldrig avse samma sak som en mervärdes-s. 138
9.skatteskuld som är hänförlig till en annan redovisningsperiod.s. 138
10.Riksskatteverket anger som grundprincip för när det föreligger sams. 138
11.ma sak att det skall föreligga identitet mellan omsättnings- och anskaff-s. 138
12.ningsobjekt22i En fordran på ingående skatt som är hänförlig till inkös. 138
13.pet av en vara kan således kvittas mot en skuld avseende utgående skatts. 138
14.som hänför sig till försäljning av samma vara. Denna avgränsning tordes. 138
15.kunna få som konsekvens att om frågan om utgående skatt hänförlig tills. 138
16.en viss vara har prövats av domstol är även frågan om ingående skatt ress. 138
17.judicata genom domen.s. 138
18.Enligt Riksskatteverket måste emellertid inte alltid identitet mellans. 138
19.omsättnings- och anskaffningsobjekt föreligga för att ingående och uts. 138
20.gående skatt skall ha ett tillräckligt nära samband så att de avser sammas. 138
21.sak och kan kvittas mot varandra. Riksskatteverket nämner följande exs. 138
22.empel på när sambandet mellan utgående och ingående skatt är tillräcks. 138
23.ligt starkt.s. 138
24.1. Samma slags tillgångar-. Om cykelhandlaren säljer cyklar är mervärdess. 138
25.skatt hänförlig till alla cyklar samma sak. Däremot är inte mervärdesskatts. 138
26.som hänför sig till andra tillgångar än cyklar samma sak.224 225s. 138
27.2. Råämnen och varor till förädling: Inköp av varor som fysiskt ingår i uts. 138
28.gående produkter skall anses avse samma sak som de utgående produk-s. 138
29.)) ss. 138
30.terna.s. 138
31.3. Inköp som ingår i tillhandahållna tjänster: Riksskatteverket nämner soms. 138
32.exempel en entreprenörs förvärv av en underentreprenörs tjänster och ins. 138
33.Närmare om rättskraftens omfattning 139s. 139
34.köp av material och råvaror vid tillhandahållande av byggnadsentrepre-s. 139
35.nad eller en serveringstjänst.226s. 139
36.4. Ett gemenskap sinter nt förvärv. Vid gemenskapsinterna förvärv föreliggers. 139
37.bara en underliggande transaktion. Förvärvaren deklarerar säljarens uts. 139
38.gående skatt och drar vanligen av motsvarande belopp som ingåendes. 139
39.skatt.227 Ett fall där Riksskatteverket anser att det normalt inte föreligger samma sak är ingående skatt som belöper sig på anskaffning av anläggningstill gångar eller anskaffning av omkostnadskaraktär och utgående skatt på omsättning av en vara ur ett varulager.228 I detta fall är den ingående skatten hänförlig till indirekta kostnader för varan.229 Det föreligger så ledes inte ett direkt samband mellan kostnaderna för att producera en viss vara och inkomsten från försäljningen av varan. Det bör dock po ängteras att Riksskatteverket framhåller att det endast normalt inte fö religger samma sak.230 Ett fall, i vilket samma sak troligen skulle kunna föreligga, är när en maskin köpts in endast för att tillhandahålla en viss produkt. I detta fall är maskinen förbrukad på samma sätt som en råva ra genom tillverkningen av varan.s. 139
40.Beträffande skönsbeskattning anser Riksskatteverket att avgränsningen av sakbegreppet skall lösas på motsvarande sätt, nämligen ge nom om det föreligger ett tillräckligt nära samband mellan utgående och ingående skatt.231 När det inte föreligger någon deklaration alls skall, enligt Riksskatteverket, invändningar från den skattskyldige om att in gående skatt skall dras av i första hand inte ses som kvittningsinvänd ningar, utan som ett påstående att den skönsmässiga beräkningen av skatten är felaktig.232 När skönsbeskattning görs på grund av att det fö religger brister i eller bristfälligt underlag för deklarationerna kan däre mot kvittningsinvändningar förekomma.233 I dessa situationer avgörs sakens identitet på samma sätt som vid kvittningsinvändningar i vanliga fall med ledning av om erforderligt samband mellan utgående och ingå ende skatt föreligger.234s. 139
41.140 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 140
42.Det kan konstateras att Riksskatteverket inte uttryckligen definierars. 140
43.vad som är saken i mervärdesskattesammanhang. Av Riksskatteverketss. 140
44.exempel, som listats ovan under punkterna 1-4, kan dock utläsas atts. 140
45.Riksskatteverket anser att en försäljning eller annan utgående transaks. 140
46.tion kan vara en sak. Vidare är inköpen hänförliga till försäljningen avs. 140
47.samma sak om det föreligger ett erforderligt samband till dessa.s. 140
48.I mervärdesskattehänseende anknyter Riksskatteverket inte uttrycks. 140
49.ligen till händelseförloppet, utan snarare till transaktioner. Enligt mins. 140
50.uppfattning skulle en omväg via händelseförloppet vara onödig, efters. 140
51.som det förefaller räcka att anknyta det mervärdesskatterättsliga sakbes. 140
52.greppet till transaktioner. Just transaktioner är, enligt min uppfattning,s. 140
53.lämpliga anknytningspunkter i mervärdesskattehänseende, eftersoms. 140
54.skatteobjektet utgörs av transaktioner i form av omsättningar och förs. 140
55.värv av varor och tjänster.235 236s. 140
56.Om varje transaktion är en fråga eller sak i mervärdesskattehänseens. 140
57.de innehåller varje mål om skattetillägg avseende mervärdesskatt soms. 140
58.inte deklarerats i självdeklarationen en gång per år många olika frågor.s. 140
59.Riksskatteverket går inte närmare in på hur dessa situationer skall bes. 140
60.handlas. Enligt min uppfattning torde, som ovan nämnts, all ingåendes. 140
61.skatt i dessa fall kunna kvittas mot utgående skatt, eftersom all skatts. 140
62.som får dras av har ett direkt och omedelbart samband med de utgåendes. 140
63.transaktionerna. Denna tolkning torde ligga i linje med de ovan nämndas. 140
64.domarna den 19 juni 2002 i mål nr 2458-2000 och i RÅ 2002 ref. 46.236s. 140
65.6.4.6 Doktrins. 140
Inledande anmärkningar
1.Rättskraftens omfattning i skattemål har varit föremål för en hel del diss. 140
2.kussion och debatt i doktrinen. De särskilda yttrandena till SOUs. 140
3.1988:21 kan anses ha en mellanställning mellan förarbeten och doks. 140
4.trin.237 Eftersom de publiceras med angivande av författare,238 anser jags. 140
5.dock karaktären av doktrin överväga och diskuterar dem därför i dettas. 140
6.avsnitt. På grund av yttrandenas mellanställning inleder jag med dem. Is. 140
7.övrigt behandlas uttalandena i doktrinen i kronologisk ordning.s. 140
8.Närmare om rättskraftens omfattning 141s. 141
9.Jag har i detta avsnitt inte någon ambition att vara fullständig, på så sätt att samtliga författares samtliga uttalanden om saken anges. I detta hänseende hänvisas den intresserade läsaren till aktuella artiklar i full text. Som tidigare nämnts har i doktrinen mycket energi ägnats åt att fastställa om Ekelöfs och Olivecronas metod skall användas för avgränsningen av processföremålet. Denna fråga är inte primär för mig. I diskussionen huruvida den ena eller andra metoden skall användas, an vänds dock en del intressanta exempel. Innehållet i exemplen är av bety delse för denna studie, eftersom det illustrerar tänkbara avgränsningar av saken och därmed av rättskraftens omfattning. Ekelöfs och Olivecro nas metoder är givetvis också tänkbara metoder för en sådan avgräns ning, men jag betraktar dem, som ovan framgått, inte som de enda tänk bara metoderna. Det bör noteras att konkreta uttalanden i doktrinen med anledning av vissa rättsfall har behandlats ovan tillsammans med analysen av respektive dom.s. 141
Yttranden med anledning av SOU 1988:21
1.Det första särskilda yttrandet till SOU 1988:21 har författats av Wennergren.239 Han är kritisk till att Skatteförenklingskommittén i SOU 1988:21 inte uttalade sig närmare om hur de problem, som skulle kun na aktualiseras avseende saken när en sakprocess infördes, skulle lö sas.240 Han utgår ifrån ett exempel beträffande räntor på lån avseende fastigheter, vilket han utvecklar till att avse avdrag för representations kostnader, ökade levnadskostnader, facklitteratur och reparationskost nader.241 Exemplet med fastighetslåneräntorna utmynnar i att varje räntepost avser en ny sak.242 På motsvarande sätt avser varje represen tations-, facklitteratur- eller reparationskostnadspost en särskild sak.243s. 141
2.Med hänsyn till processekonomiska aspekter bör dock, enligt Wennergren, saken anses omfatta avdrag för all facklitteratur i en verksam het, när avdrag för viss facklitteratur varit föremål för prövning, men domstolen uttalat att facklitteratur inte är nödvändig i den aktuella verksamheten.244 Såsom ovan nämnts torde detta innebära att domskäs. 141
3.142 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 142
4.len vinner rättskraft.245 Wennergren anser också att processekonomiskas. 142
5.skäl medför att om avdragsrätten för inredning i ett kök har prövats meds. 142
6.anledning av kökets skåpinredning, bör avdrag för ny diskbänk ansess. 142
7.vara samma sak.246 Domstolen skulle i denna situation behöva omprövas. 142
8.sitt eget ställningstagande i huvudfrågan, dvs. avdragsrätt för facklittes. 142
9.ratur respektive köksinredning.247 Detta anser Wennergren skulle stridas. 142
10.mot vedertagna principer för rättsskipning.248s. 142
11.Wennergren uppmärksammar också ett problem med processföremås. 142
12.lets elasticitet, dvs. att processföremålet kan variera i mycket hög grads. 142
13.beroende på hur talan utformas.249 De enskilda posterna under en hus. 142
14.vudrubrik kan enligt honom endast utgöra en sak om de specificeras.250s. 142
15.Om de klumpas ihop på så sätt att den skattskyldige yrkar avdrag förs. 142
16.reparationskostnader avseende ett visst objekt, kan ny talan inte väckass. 142
17.beträffande delposter bland reparationskostnader.251 Dessa delposters. 142
18.omfattas av den tidigare domens rättskraft.s. 142
19.Enligt Wennergren är det viktigaste kriteriet för avgränsningen av ens. 142
20.tidigare doms rättskraft om en ny talan eller omprövningsbegäran avsers. 142
21.något som på ett prejudicerande sätt blivit prövat av domstol.252 Slutlis. 142
22.gen poängterar han att nya grunder inte utgör någon ny sak.253s. 142
23.Det andra särskilda yttrandet till SOU 1988:21 har författats av Lan-s. 142
24.derdahl.254 Enligt min uppfattning innehåller Landerdahls yttrande tvås. 142
25.särskilt intressanta diskussioner. Dessa avser hur sakbegreppet bör varas. 142
26.utformat i skatteprocessen utifrån hur regleringen utformas och eventus. 142
27.ella skillnader mellan sakbegreppet i fråga om rättskraftens omfattnings. 142
28.och vid ändring av talan.s. 142
29.Landerdahl diskuterar en utformning av sakbegreppet med anknyts. 142
30.ning till RB, en självständig definition av saken samt andra tänkbara des. 142
31.finitioner av saken.255 Den självständiga definitionen av sakbegreppets. 142
32.skulle, enligt Landerdahl, utgå ifrån rättsfrågor, på så sätt att varje rättss. 142
33.Närmare om rättskraftens omfattning 143 fråga är en sak.256 En rättsfråga i ett skattemål kan, enligt Landerdahl, avse följande.s. 143
34.1. Om vissa varor ingår i lagret och hur stor nedskrivning som kan ske.s. 143
35.2. En bilförmåns existens och storlek.s. 143
36.3. Rätten till avdrag för och storleken av avdraget för arbetsresor.257 Andra tänkbara definitioner avser exempelvis en anknytning till taxerat belopp tillsammans med exempelvis inkomstslag eller typ av skatt.258 Landerdahl förespråkar anknytningen till RB, främst på grund av de sto ra brister han uppfattar att de övriga anknytningarna har.259 Beträffande rättsfrågorna ansluter sig Landerdahl till rättegångsutredningen,260 vil ken har konstaterat att det är svårt att dra gränsen mellan sakfrågor och rättsfrågor.261 Övriga tänkbara definitioner anser han skulle resultera i en svåröverskådlig processordning.262s. 143
37.Beträffande sakbegreppet vid ändring av talan är Landerdahl av upp fattningen att det sakbegreppet inte överensstämmer med det beträffan de res judicata.263 Enligt honom skulle alltså inte områdena för ändring av talan och res judicata korrespondera. För förevarande undersökning är detta en intressant tanke, eftersom utgångspunkten i förarbetena till TL är att saken i fråga om ändring av talan och den negativa rättskraf tens omfattning korresponderar.264 Landerdahl konstaterar:s. 143
38.”Om det däremot är fråga om taleändring är sakens identitet mycket vidares. 143
39.än i res judicata-fallet. Detta förefaller naturligt med hänsyn till att regler oms. 143
40.taleändring främst är förestavade av processekonomiska skäl. Allt som hörs. 143
41.till eller rör en sak, dvs. hör till ”samma händelseförlopp” eller ”samma saks. 143
42.sammanhang”, skall om möjligt avgöras i en process.”265 Landerdahl förefaller i viss mån ansluta till Olivecronas metod.266 Ovan har nämnts att Lindell konstaterar att Olivecronas rättskraftsteori, inne bärande att ett fristående händelseförlopp ändrar saken, kan medföras. 143
43.144 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 144
44.att vissa rättsfakta inte omfattas av rättskraften och därför inte preklus. 144
45.deras.267 I förarbetena till TL anges att principen att grunderna preklus. 144
46.deras med avseende på den i målet aktuella rättsföljden bör gälla även is. 144
47.skatteprocessen.268 Samtidigt anknyter Regeringsrätten sakbegreppet tills. 144
48.händelseförloppet.269s. 144
49.En intressant fråga som Landerdahls yttrande väcker är om det ärs. 144
50.möjligt att tillämpa ett enhetligt sakbegrepp för ändring av talan och ress. 144
51.judicata, trots att sakbegreppet i sig inte anknyter till rättsföljden. Oms. 144
52.sakbegreppet avgränsas av rättsföljden kommer alla alternativa grunders. 144
53.till den aktuella rättsföljden att prekluderas av domens rättskraft. Sams. 144
54.tidigt kan talan ändras i samma utsträckning som ny talan inte kan väcks. 144
55.as. Ovan har dock konstaterats att en anknytning till händelseförloppets. 144
56.i förhållande till en anknytning till rättsföljden endast undantagsvis leders. 144
57.till olika materiella resultat.270s. 144
58.Enligt min uppfattning förefaller den absoluta korrespondensen mels. 144
59.lan områdena för res judicata och ändring av talan vara en pedagogisks. 144
60.konstruktion för att visa hur bestämmelserna om ändring av talan ochs. 144
61.den negativa rättskraften hänger samman. Ett visst samband är, enligts. 144
62.min uppfattning, nödvändigt för att en person skall kunna få samtligas. 144
63.rättsförhållanden som principiellt kan prövas i domstol faktiskt prövades. 144
64.av domstolen.271 Om utrymmet för ändring av talan är mindre än det förs. 144
65.res judicata, såsom förefaller vara fallet inom civilprocessen,272 faller viss. 144
66.sa förhållanden emellan. Det är fråga om förhållanden som varken skulles. 144
67.kunnat prövas i en förevarande process, om de har förts in i processens. 144
68.för sent, eller skulle kunna bli föremål för en ny process.273 Om utrymmets. 144
69.för ändring av talan är större än utrymmet för res judicata kan en parts. 144
70.själv välja om talan skall justeras eller om parten skall väcka ny talan.s. 144
71.I praktiken kan det ifrågasättas om saken är helt statisk under pros. 144
72.cessens gång. Domstolen måste vid fråga om res judicata ta ställning tills. 144
73.saken antingen under processens gång, vid ändring av talan, eller efters. 144
74.domen. Som tidigare nämnts förefaller rättsföljden vara en lämpligares. 144
75.Närmare om rättskraftens omfattning 145 anknytningspunkt vid bedömningen av om res judicata föreligger och händelseförloppet vid bedömningen av ändring av talan.274 Vid en tilllämpning av de mindre lämpliga anknytningspunkterna, dvs. händel seförloppet vid res judicata och rättsföljden vid ändring av talan, måste en vanligen efterkonstruktion av händelseförloppet respektive en pre liminär bedömning av rättsföljden göras. Undantaget är om en anknyt ning till händelseförloppet redan medfört att en ändring av talan av visats. I det fallet är frågan om sakens omfattning redan avgjord. När en domstol gör de sämre bedömningarna är det inte säkert att dessa be dömningar blir desamma som när domstolen har förutsättningar att göra de bättre bedömningarna utifrån rättsföljd eller händelseförlopp. Enligt min uppfattning är det möjligt att när en domstol tar ställning till ändring av talan används alltid händelseförloppet och yrkandena som avgränsning. Vid en fristående res judicata-^cdömnm^,, i de processer alla alternativa grunder prekluderas, används rättsföljden till stor del som avgränsning. I taxeringsprocessen blir detta särskilt tydligt genom anknytningen till särskilda inkomst- eller kostnadsposter. Det finns dock, enligt min till skillnad från Landerdahls bedömning, inte något som tyder på att saken med automatik blir större vid ändring av talan än vid bedömningen av den negativa rättskraftens omfattning.s. 145
76.Det kan noteras att Landerdahl särskilt framhåller lämpligheten av att bestämmelserna om ändring av talan är vidare än de avseende den negativa rättskraftens omfattning i skatteprocessen.275 Han menar att detta är positivt i rättssäkerhetshänseende.276s. 145
77.Övriga två yttranden till SOU 1988:21 avser placeringen av de processuella bestämmelserna respektive var uträkningen av taxerad och be skattningsbar inkomst skall göras. De avser således inte rättskraftsfrågor och diskuteras därför inte här.s. 145
Artiklar i samband med införandet av TL
1.I samband med införandet av TL vid skattereformen 1990/91 publicera des flera artiklar om rättskraftens objektiva utsträckning i skatteproces sen. Författarna till artiklarna var Alhager, M., Bergström, Leidhammar, Remstam och Saldén Enérus. I detta avsnitt redogörs för de princi piella diskussionerna avseende saken i de aktuella artiklarna, ibland belysta med exempel.s. 145
2.146 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 146
3.Först ut med en artikel var Remstam år 1990.277 Hon sammanfattars. 146
4.rättskraftens omfattning enligt följande.s. 146
5.”Det blir den avgränsade frågan avseende det aktuella skatteslaget - t ex ins. 146
6.komstskatt, förmögenhetsskatt, mervärdeskatt, punktskatt - för ett visst taxs. 146
7.eringsår respektive för en viss redovisningsperiod, och inte hela taxeringens. 146
8.eller den fastställda skatten i t ex mervärdeskattemål, som vinner rättskrafts. 146
9.genom en lagakraftvunnen dom.”278s. 146
10.Hon konstaterar att det föreligger en ändring av talan om en skattskyls. 146
11.dig person först har yrkat avdrag för kostnader för resor till och från ars. 146
12.betet och senare ändrar sin talan till att avse kostnader för ens. 146
13.tjänsteresa.279 Avdrag för kostnader för arbetsresor och motsvarandes. 146
14.avdrag för tjänsteresor är således olika saker enligt Remstam.s. 146
15.Remstam drar också slutsatsen att ju mer allmänt utformat ett yrkans. 146
16.de är, desto större blir möjligheten till taleändring och desto vidare blirs. 146
17.rättskraften.280 Hon illustrerar detta med ett exempel som liknars. 146
18.Wennergrens exempel.281 Hon konstaterar därvid:282 (± används för olis. 146
19.ka saker och = för samma sak.)s. 146
20.• Avdrag för kostnader för färg avseende ommålning av kök i villa # Avdrags. 146
21.för kostnader för färg avseende ommålning av kök i sommarstuga.s. 146
22.• Avdrag för kostnader för 15 burkar färg avseende ommålning av kök #s. 146
23.Avdrag för kostnader för ytterligare burkar färg avseende ommålning avs. 146
24.samma kök.s. 146
25.• Avdrag med ett lågt belopp för färgburkar för ommålning av kök = Avs. 146
26.drag med överstigande belopp för färgburkar för ommålning av sammas. 146
27.kök.s. 146
28.• Avdrag för kostnader för reparation av kök = Avdrag för kostnader förs. 146
29.installation av ny diskbänk i samma kök.s. 146
30.• Avdrag för kostnader för installation av spis och kylskåp * Avdrag förs. 146
31.kostnader för installation av diskbänk.283s. 146
32.Avseende skönstaxering på grund av att deklaration inte har lämnatss. 146
33.konstaterar Remstam följande.s. 146
34.Närmare om rättskraftens omfattning 147s. 147
35.”Processföremålet blir i sådana fall [...] avsevärt vidare än i fall då en deklas. 147
36.ration har lämnats. Ett sådant vitt fråge- eller sakbegrepp, som närmast mots. 147
37.svaras av det beloppsmässiga processföremålet i [beloppsprocessen], innebärs. 147
38.att alla kvittningsinvändningar hänförliga till det aktuella taxeringsåret ress. 147
39.pektive redovisningsperioden blir oäkta och därmed tillåtna i processen. Dets. 147
40.innebär vidare att alla omständigheter som är hänförliga till taxeringen ellers. 147
41.beskattningen och som hade kunnat åberopas i målet prekluderas. Taleänds. 147
42.ring torde alltid vara tillåten så länge det aktuella taxeringsåret eller redoviss. 147
43.ningsperioden är föremål för prövning.”284 Enligt min uppfattning lyfter Remstam fram två viktiga förhållanden be träffande saken i skatteprocessen. För det första framhåller hon princi per för avgränsningen av processföremålet i en enkel formulering på ett mycket tydligt sätt. Det skall vara fråga om samma skatteslag, samma taxerings- eller beskattningsperiod och samma fråga.285 Remstams for mulering ger inte ett uttömmande svar på vad som är saken, eftersom den lämnar frågan vad som är frågan öppen. Däremot snävar den in sa ken genom att anknyta till skatteslag och taxerings- eller redovisnings period, så att den enda återstående frågan är just vad som är frågan i trängre bemärkelse.s. 147
44.För det andra belyser Remstam processföremålets elasticitet tydligt, dels med hjälp av exemplen, dels med uttalande avseende skönstaxering när deklaration inte har lämnats.286 Enligt Remstam förefaller process föremålet kunna vara avdrag för kostnader för en viss färgburk, om par terna utformar sin talan så. Talan kan också, framför allt vid skönstax ering, utformas på så sätt att den omfattar hela taxeringen för ett helt taxeringsår. Som ovan nämnts förefaller sakens elasticitet vara ett viktigt särdrag för skatteprocessen i förhållande till den dispositiva civilproces sen.287 288s. 147
45.Efter Remstam kom Bergström med en artikel år 1991.288 Bergström förespråkar starkt Ekelöfs metod för att avgöra rättskraftens omfatt ning.289 Hans motiv för detta ställningstagande förefaller vara att Eke löfs metod är enklare att förstå, eftersom alla alternativa grunder till den aktuella rättsföljden prekluderas.290 Det är dock, enligt min mening,s. 147
46.148 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 148
47.svårt att klart utläsa hur Bergström anser att rättsföljden skall individuas. 148
48.lisera saken i skatteprocessen. Han uttalar bl. a.:s. 148
49.”1 skatteprocessen skiljer sig de alternativa rättsfölj derna ofta bara åt be-s. 148
50.loppsmässigt, dvs. kvantitativt. Avgörande i skatteprocessen är då om dets. 148
51.verkligen är fråga om samma sak i de båda målen.”s. 148
52.Särskilt intressant i Bergströms artikel är enligt min mening en diskuss. 148
53.sion avseende hur delposter skall individualiseras.291 Han knyter därvids. 148
54.an till Remstams diskussion om färgburkar.292 Bergström anser inte atts. 148
55.avdrag för kostnader för 15 burkar färg avser en annan sak än avdrags. 148
56.för kostnader för ytterligare burkar färg.293 Han gör inte någon princis. 148
57.piell skillnad mellan denna slags talan och en talan avseende den del avs. 148
58.en kostnad, exempelvis 10 000 kr av totalt 15 000 kr. Bergström ansers. 148
59.däremot att ommålning av ett kök är en avskilj bar delpost, även om övs. 148
60.riga delar av en aktuell byggnad också har målats om.294s. 148
61.Även Leidhammar är kritisk till Remstams uppfattning att yrkandes. 148
62.om avdrag avseende ytterligare färgburkar skulle utgöra en annan saks. 148
63.än avdrag för kostnad för 15 tidigare färgburkar.295 Han konstaterar atts. 148
64.ommålning av köket utgör saken i detta fall.296 297s. 148
65.Den principiella skillnaden mellan å ena sidan Remstams och å andras. 148
66.sidan Bergströms och Leidhammars sätt att betrakta saken i färgburks-s. 148
67.exemplet är att Bergström och Leidhammar anknyter de olika delposters. 148
68.na till vad som har reparerats medan Remstam anknyter det till vad soms. 148
69.har köpts in. I RÅ 2000 ref. 54 tillämpar Regeringsrätten, som ovans. 148
70.nämnts, nämligen en avgränsning med anknytning till händelseförlopp,s. 148
71.inkomster och utgifter.197 En tillämpning av Regeringsrättens metod förs. 148
72.avgränsning av saken, leder, enligt min uppfattning till att saken i färg-s. 148
73.burksexemplet är utgifter för ommålning av kök. Vad exakt utgifternas. 148
74.består av och till vilket belopp de uppgår är inte avgörande för om dets. 148
75.är fråga om samma eller en annan sak. Om ytterligare färgburkar skulles. 148
76.utgöra en annan sak, skulle en utvidgning av talan till att avse ytterligares. 148
77.färgburkar vara en otillåten ändring av talan.298 Ett sådant förfarandes. 148
78.Närmare om rättskraftens omfattning 149 skulle, enligt min uppfattning, vara mindre effektivt i processekonomiskt hänseende. Såväl RA 2000 ref. 54 som ändamålssynpunkter talar således, enligt min uppfattning, emot att enskilda färgburkar för ommål ning av ett kök avser egna saker. Jag ansluter mig därför till Bergströms och Leidhammars sätt att se på saken beträffande detta exempel.s. 149
79.Saldén Enérus svarade på Bergströms artikel.299 I artikeln ställer hon sig frågande till Bergströms starka förespråkande av Ekelöfs metod.300 Hon finner inte heller stöd för att Ekelöfs metod används av Regerings rätten.301 Hon konstaterar:s. 149
80.”Som synes har regeringsrätten inte uttalat sig om rättsföljden i något av des. 149
81.fall som varit uppe till prövning. Däremot kan det skönjas i några fall att res. 149
82.geringsrätten fäst vikt vid det åberopade händelseförloppet i målet. Häravs. 149
83.kan man ändå inte dra den slutsatsen att regeringsrätten direkt applicerats. 149
84.Olivecronas metod i taxeringsprocessen. En tänkbar möjlighet är att regers. 149
85.ingsrätten använt sig av en modifierad metod där dock läran om saksammans. 149
86.hangets enhetlighet haft en viss betydelse. Antalet mål och uttalandena is. 149
87.målen är dock för få och för vaga för att man skall våga dra några slutsatsers. 149
88.om hur regeringsrätten resonerat.”302 Regeringsrätten förefaller, precis som Saldén Enérus antyder, ha utveck lat en egen metod för fastställandet av saken i taxeringsprocessen i RA 2000 ref. 54 med ledning av förarbeten och äldre praxis. Det finns inte några uttalanden vare sig om Ekelöf eller Olivecrona i skatterättslig praxis. Jag uppfattar därför Saldén Enérus antagande som bekräftat av senare praxis.s. 149
89.Bergström bemötte Saldén Enérus argument.303 Han konstaterar att Olivecronas metod inte medför att alla grunder till en viss rättsföljd prekluderas.304 Olivecronas metod kan därför, enligt Bergström, inte an vändas i skatteprocessen.305s. 149
90.Enligt min bedömning förefaller inte Saldén Enérus ha en annan upp fattning än Bergström i fråga om vilka grunder som prekluderas. I stället förefaller Bergström sätta likhetstecken mellan tillämpning av Ekelöfs metod och preklusion av samtliga grunder hänförliga till rättsföljden,s. 149
91.150 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 150
92.medan Saldén Enérus inte gör det. Skillnaden mellan Saldén Enérus ochs. 150
93.Bergströms uppfattningar förefaller således, enligt min mening, snarares. 150
94.vara av teoretisk än praktisk natur.306s. 150
95.Alhager, M. diskuterade år 1993 om Ekelöfs eller Olivecronas metods. 150
96.skulle vara avgörande för sakens identitet.307 Han använder sig av föls. 150
97.jande exempel för att belysa skillnaden mellan de två metoderna.308s. 150
98.En person, A, har under beskattningsåret uppburit en inkomst uppgående tills. 150
99.5 000 kr. A hävdar att inkomsten inte är skattepliktig på grund av att den uts. 150
100.gör hittelön. A förlorar detta mål. I process nr 2 anför A att de 5 000 kr intes. 150
101.skall beskattas, på grund av att de inte har tillfallit A utan ett av A ägt akties. 150
102.bolag.309s. 150
103.Enligt Alhager, M. leder Ekelöfs metod till att talan i process nr 2 skalls. 150
104.avvisas på grund av res judicata, eftersom det är samma rättsföljd.310s. 150
105.Olivecronas metod leder till att talan i process nr 2 skall vara tillåten,s. 150
106.eftersom det är fråga om två olika händelseförlopp.311s. 150
107.Som ovan nämnts prekluderas, enligt förarbetenas till TL,312 alla als. 150
108.ternativa grunder till den rättsföljd som är aktuell i målet i fråga. Enligts. 150
109.min uppfattning finns det därför inte utrymme för den tillämpning avs. 150
110.Olivecronas rättskraftsteori som antyds i exemplet. Den metod för rättss. 150
111.kraftens omfattning som beskrivs i RÅ 2000 ref. 54 torde dock kunnas. 150
112.användas. Det är nämligen fråga om samma inkomst. Om händelseförs. 150
113.loppet eller sakomständigheterna kring inkomsten fastställs, kan inkoms. 150
114.sten inte vara både A:s hittelön och aktiebolagets inkomst. Det förefallers. 150
115.således som om de båda grunderna är ett slags alternativa rekonstruks. 150
116.tioner beträffande inkomstens härkomst.313 Enligt min uppfattning ärs. 150
117.det därför inte helt klart att Olivecrona och Ekelöf skulle komma till olis. 150
118.ka resultat beträffande de olika processerna. De lege lata torde talan is. 150
119.process nr 2 avvisas som res judicata. Däremot kan förhållandet prövass. 150
120.beträffande det av A ägda aktiebolagets taxering, eftersom rättskraftens. 150
121.inte torde omfatta fler parter än dem som deltar i målet.s. 150
122.Närmare om rättskraftens omfattning 151s. 151
Senare och övrig doktrin
1.De som har behandlat rättskraftens omfattning i senare doktrin i artikel form är Alhager, M.(1999), Wennergren (1999) och Gäverth (2001). Vi dare behandlar Almgren/Leidh ammar ämnet fortlöpande i handboksform.314s. 151
2.Alhager, M diskuterar om begreppet fråga enligt 5 kap. 2 a § TL be träffande skattetillägg är detsamma som processföremålet i skattepro cessen.315 3H16an konstaterar därvid att 5 kap. 2 a § ML avgränsar vad som avses med en oäkta kvittningsinvändning, dvs. en invändning be träffande samma sak.316 Hans slutsats är att termen fråga i 6 kap. 19 § TL och 5 kap. 2 a § TL bör avse samma begrepp.317 Att så är fallet har, som ovan nämnts,318 stöd i Regeringsrättens senare praxis.s. 151
3.Alhager, M. utvecklar också hans i föregående avsnitt diskuterade an knytning till rättsföljden vid fastställandet av saken enligt TL.319 Han anser att en avgränsning av processföremålet med rättsföljden som ut gångspunkt leder till att det inre sammanhanget i TL upprätthålls.320 En ligt honom fungerar en sådan avgränsning bäst särskilt i samordningen mellan instituten res judicata, deldom och mellandom i skatteproces sen.321 Han anser vidare att preklusionsverkan av en dom blir mer ända målsenlig om den styrs av rättsföljden än av händelseförloppet.322s. 151
4.Alhager, M. tillämpar sina slutsatser på förhållandet mellan underlå ten uttagsbeskattning och uppskov enligt lagen om koncerninterna andelsöverlåtelser, vars bestämmelser numera återfinns i 25 kap. 6-27 §S IL.323 Han utgår ifrån följande referensfall.s. 151
5.AB 1, som ingår i samma koncern som AB 2, överlåter en aktiepost till AB 2s. 151
6.till underpris. AB 1 utgår i sin deklaration ifrån att de överlåtna aktierna ärs. 151
7.näringsbetingade, varför överlåtelsen avser en näringsverksamhet eller ens. 151
8.verksamhetsgren enligt 23 kap. 7 § IL. Enligt AB 1 skall därför någon uttagss. 151
9.beskattning inte ske. Det visar sig senare att det inte var fråga om näringsbes. 151
10.tingade aktier. Frågan är om AB 1 kan invända att det inte skall ske någons. 151
11.152 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 152
12.beskattning på grund av att överlåtelsen av aktier är koncernintern, så att rätts. 152
13.till uppskov föreligger enligt 25 kap. 6-27 §S IL.324s. 152
14.Alhager, M. konstaterar att effekten av båda regelkoncepten är att bes. 152
15.skattning inte skall ske det aktuella beskattningsåret.325 Det är inte möjs. 152
16.ligt att föra fastställelsetalan om storleken av ett uppskovsbelopp ellers. 152
17.anskaffningsvärdet på tillgångar.326 Vidare omfattar rättskraften intes. 152
18.mer än ett taxeringsår.327 Den slutsats som Alhager, M. drar är därförs. 152
19.att underlåten uttagsbeskattning enligt underprisreglerna och uppskovs. 152
20.enligt 25 kap. 6-27 §S IL leder till samma rättsföljd, vilket gör att det ärs. 152
21.fråga om samma sak i referensfallet.328s. 152
22.Med ledning av de principer som framkommit i RÅ 2000 ref. 54 kans. 152
23.konstateras att det är fråga om samma inkomstpost oavsett vilket av res. 152
24.gelkoncepten som tillämpas. Det föreligger också samma underliggandes. 152
25.sakomständigheter - händelseförlopp - eftersom referensfallet handlars. 152
26.om en och samma aktieförsäljning. Senare praxis avseende saken is. 152
27.skatteprocessen bekräftar således Alhager, M:s slutsats.s. 152
28.Wennergren antar ett brett angreppssätt på saken i artikeln Taxe-s. 152
29.ringsprocessens dolda sida.329 Han inriktar sig inte särskilt på vilka av-s. 152
30.gränsningskriterier som skall eller bör gälla för saken utan i stället på sas. 152
31.kens elasticitet inom ramen för aktuella avgränsningskriterier. Han diss. 152
32.kuterar således inte sakens elasticitet på så sätt att den kan omfatta allts. 152
33.ifrån en hel taxering, vid skönstaxeringsmål till en enstaka kostnadspost.s. 152
34.I stället diskuterar han det faktum att processföremålet kan förändrass. 152
35.genom en tillämpning av principen om jura novit curia och genom atts. 152
36.domstolen i sin rättstillämpning använder s.k. genomsyn, eller helhetss. 152
37.bedömning.330s. 152
38.Wennergren nämner dock ett exempel, med utgångspunkt från rättss. 152
39.fallet RÅ 1997 ref. 60, när det inte är fråga om samma sak.331 I målets. 152
40.hade en anställd fått hyra en dator av sin arbetsgivare för 200 kr i mås. 152
41.naden.332 Efter 36 månader skulle äganderätten övergå på den anställs. 152
42.Närmare om rättskraftens omfattning 153 de.333 Riksskatteverket yrkade att den anställde skulle beskattas för för värv av datorn till underpris.334 Regeringsrätten konstaterar:s. 153
43.”Mot den nu angivna bakgrunden kan det inte anses att Lars-Göran G. unders. 153
44.år 1992 har åtnjutit en skattepliktig förmån i form av förvärv till underpris.s. 153
45.Med hänsyn härtill och då det vid behandlingen i domstolarna inte åberopatss. 153
46.sådana omständigheter som kan leda till att Lars-Göran G. på annat sätt skalls. 153
47.anses ha åtnjutit en skattepliktig förmån på grund av avtalet skall överklas. 153
48.gandet avslås.”335 Wennergren konstaterar med anledning av domen:s. 153
49.”Vid första påseende skulle det kanske kunna tyckas att frågan i målet gälldes. 153
50.om den anställde hade erhållit en skattepliktig förmån genom att få ha dators. 153
51.utrustningen hemma. Enligt principen majus includit minus borde han då has. 153
52.kunnat beskattas för förmånen att privat kunna använda utrustningen. Emels. 153
53.lertid ter det sig alltför långsökt att betrakta en förmån av privat begagnandes. 153
54.som samma sak som en förmån av prisbilligt köp. Fråga måste rimligen ansess. 153
55.vara om två skilda saker.”336 Jag är tveksam till Wennergrens slutsats om att en hyra och ett köp av en dator i det aktuella exemplet verkligen utgör skilda saker. Enligt min uppfattning består saken i målet nämligen av inkomst på grund av dis position av dator. Från domarperspektivet innebär detta inte^ och det är det jag uppfattar att Wennergren åsyftar, att domstolen kan välja att döma till beskattning på grund av hyra när det allmänna endast har yr kat om beskattning på grund av köp. Det allmänna förefaller således trots officialprincipen i praktiken ha en form av åberopsbörda.337 Däre mot prekluderas, enligt min mening, inkomst på grund av hyra genom en dom avseende inkomst på grund av köp.338 Vidare hade skattemyn digheten under processens gång, enligt min mening, kunnat utvidga sin talan till att avse även inkomst på grund av hyra. Om den skattskyldige disponerat datorn på grund av ett köp eller på grund av hyra utgör enligt min mening endast alternativa rekonstruktioner av ett oklart händelse förlopp, eller alternativa grunder för beskattning av en viss inkomstpost.s. 153
56.I samband med rättsfallsgenomgången ovan har jag i ett flertal falls. 153
57.154 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 154
58.hänvisat till och kommenterat Gäverths artikel Avgränsning av saken is. 154
59.skatteprocessen - en praxisgenomgång.33 I det följande sammanfattass. 154
60.och diskuteras därför endast några av hans slutsatser.s. 154
61.Gäverths viktigaste slutsats förefaller vara att Regeringsrätten hus. 154
62.vudsakligen har anslutit sig till Olivecronas synsätt beträffande saken is. 154
63.skatteprocessen.33 4309 Som ovan framhållits vid ett flertal tillfällen är jags. 154
64.mycket tveksam till att Regeringsrätten har anslutit sig till Olivecrona.s. 154
65.Det finns inte något som tyder på att inte samtliga alternativa grunders. 154
66.till rättsföljden skulle prekluderas, vilket förefaller utesluta en strikt till-s. 154
67.lämpning av Olivecronas metod.341s. 154
68.Gäverth diskuterar också om ett yrkande om undanröjande av etts. 154
69.taxeringsbeslut på formella grunder är samma sak som ett yrkande oms. 154
70.undanröjande eller en nedsättning av en taxering på materiella gruns. 154
71.der.342 Han konstaterar:s. 154
72.”Oavsett om man lutar sig åt Olivecrona eller Ekelöf torde slutsatsen bli atts. 154
73.en talan om undanröjande av åsatt taxering på formella grunder respektives. 154
74.nedsättning/undanröjande av åsatt taxering på materiella grunder inte ärs. 154
75.samma sak.”343s. 154
76.Enligt min mening behöver man inte luta sig mot varken Olivecrona els. 154
77.ler Ekelöf för att konstatera att formella grunder och materiella grunders. 154
78.inte är samma sak. Det kan, med ledning av RÅ 2000 ref. 54, konstates. 154
79.ras att ett taxeringsmål vanligen avser inkomst- eller utgiftsposter. Etts. 154
80.undanröjande av en taxering på formella grunder, exempelvis handlägg-s. 154
81.ningsfel, avser inte inkomst- eller utgiftsposter och kan därför inte ansess. 154
82.utgöra samma sak som en materiellt prövad taxerings fråga. Formellas. 154
83.brister som är starkt anknutna till en viss inkomst- eller utgiftspost skuls. 154
84.le dock möjligen kunna utgöra samma sak.s. 154
85.Gäverth förordar, till synes de lege ferenda eller de sententia ferendas. 154
86.att alla invändningar av rättslig karaktär, oberoende om de har åberos. 154
87.pats eller inte i en aktuell process, prekluderas av domen i målet.344 Förs. 154
88.egen del anser jag redan att detta kommer till uttryck i gällande rätt.345s. 154
89.Närmare om rättskraftens omfattning 155s. 155
90.Almgren/Leidhammar, slutligen, konstaterar att händelseförloppet eller saksammanhanget är avgörande för sakens avgränsning.346 De an ser att det föreligger en samstämmighet mellan reglerna för taleändring och rättskraft på så sätt att otillåtna taleändringar inte får avvisas som res judicata om de aktualiseras i ett nytt ärende.347 Som tidigare nämnts upprätthålls denna princip inte längre undantagslöst inom civilprocess rätten.348 Almgren/Leidhammar ger följande exempel på rättskraftens omfattning i skattemål.349s. 155
91.”Om en domstol har gjort en övergripande bedömning och konstaterat atts. 155
92.det över huvud taget inte föreligger någon avdragsrätt för den skattskyldiges. 155
93.i ett visst inkomstslag och på den grunden vägrat honom avdrag för en visss. 155
94.delpost däri, hindrar detta inte att ny talan får väckas om någon annan dels. 155
95.post i samma inkomstslag. Har avdrag medgetts i ett mål för kostnad i ins. 155
96.komstslaget rörelse, får frågan om den skattskyldige bedrivit rörelse, enligts. 155
97.samma grundinställning som i förra exemplet, prövas i ett annat mål om avs. 155
98.drag för egenavgifter.”350 Almgren/Leidhammar konstaterar i anslutning till exemplet att rätts kraften inte sträcker sig längre än vad som kunnat förutses i rättegång en.351 De drar slutsatsen att en doms rättskraft inte sträcker sig längre än det årets taxering och det inkomstslag målet gällde.352s. 155
99.Ett annat exempel som Almgren/Leidhammar ger är att rättskraften i en dom i ett mål om ommålning av en villafastighets övervåning inte hindrar en ny talan om ommålning av villans källare samma taxerings år.353 Däremot konstaterar de, liksom Leidhammar gjorde i sin ovan nämnda artikel,354 att rättskraften i ett mål om vissa färgburkar för en viss ommålning hindrar ett nytt mål om nya färgburkar för samma om målning.355s. 155
100.156 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 156
101.6.4.7 Något om punktskatters. 156
102.Punktskatter är skatter på särskilt utvalda kategorier av varor och tjänss. 156
103.ter.356 Punktskatterna har ofta ett handlingsdirigerande syfte, genom atts. 156
104.de höjer priset på vissa varor och tjänster, vilket antas kunna medföras. 156
105.en minskad konsumtion av dessa varor och tjänster.357 Punktskatternas. 156
106.fyller också ett fiskalt syfte genom att de ofta genererar stora intäkter förs. 156
107.staten.358 Dessa syften är motstridiga, eftersom en minskad konsumtions. 156
108.leder till minskade skatteintäkter för staten och ökade skatteintäkter förs. 156
109.staten förutsätter en ökad konsumtion.359 Punktskatterna skiljer sig tills. 156
110.sin konstruktion från mervärdesskatten på så sätt att de är ettledsskat-s. 156
111.ter, till skillnad från mervärdesskatten som är en flerledsskatt.360 Exems. 156
112.pel på punktskatter är alkoholskatt, energiskatt och tobaksskatt.361s. 156
113.Förfarandet beträffande de viktigaste punktskatterna regleras i lagens. 156
114.(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Denna lags. 156
115.hänvisar beträffande domstolsförfarandet till 6 kap. 10, 13, 14 samts. 156
116.17-24 SS TL.362 De ovan diskuterade avgränsningsfaktorerna för rättss. 156
117.kraftens omfattning gäller därför även för punktskatter. Det kan därförs. 156
118.finnas skäl att anta att saken i ett punktskattemål enligt gällande rätts. 156
119.torde bestämmas med ledning av händelseförloppet och det moment urs. 156
120.rättsföljden som för punktskatternas del motsvarar inkomstskattens uts. 156
121.gifts- och inkomstposter eller mervärdesskattens utgående och ingåendes. 156
122.transaktioner.s. 156
123.Punktskatterna är inte lika homogena som inkomst- och mervärdes-s. 156
124.skattemål är, utan de är tvärtom mycket heterogena. De kan exempelviss. 156
125.avse de EG-harmoniserade skatterna alkoholskatt eller tobaksskatt,363s. 156
126.eller de helt nationella punktskatterna på naturgrus eller gödselmedel.364s. 156
127.Ett domslut i ett punktskattemål kan exempelvis vara utformat på föls. 156
128.jande sätt.s. 156
129.Närmare om rättskraftens omfattning 157s. 157
130.”Regeringsrätten upphäver underinstansernas avgörande och förklarar atts. 157
131.[NN] för år 1989 har rätt till återbetalning enligt 24 § första stycket RSL avs. 157
132.reklamskatt avseende annonser i publikationen [X].”365s. 157
133.”Länsrätten bifaller överklagandet. Skattemyndigheten har att vidta des. 157
134.åtgärder som föranleds av denna dom.”366 367s. 157
135.”Med delvis bifall till överklagandet ålägger länsrätten skattemyndighes. 157
136.ten att för tiden 1-3 kvartalet 1993 och den 1 januari-31 juli 1994 utge koms. 157
137.pensation för det bränsle som [NN] förbrukat i de ovan angivnas. 157
138.verksamheterna A och D.5,367 I exemplet på domslut beträffande återbetalning av reklamskatt avseen de annonser i publikationen X, bör saken avgränsas utifrån den reklam skatt som skall återbetalas för viss annonsering, tillsammans med hän delseförloppet eller saksammanhanget. Händelseförloppet eller saksam manhanget får betydelse för vilken annonsering det är fråga om, exem pelvis i vilket nummer och i vilken årgång av tidskriften annonseringen skedde (tids- och rumsaspekten). Detta är viktigt, eftersom rättskraften endast bör omfatta den aktuella annonseringen och inte andra annonser i den aktuella publikationen.s. 157
139.Ett ytterligare exempel kan ges beträffande lotteriskatten. Enligt 1 § första stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall skatt betalas för svenskt lotteri. Händelseförloppet i ett lotteriskattemål torde ofta avse ett visst lotteri som har ägt rum ett visst tillfälle. Rättsföljden är att en viss person skall beskattas för ett visst lotteri. Lotteriet identifieras ge nom händelseförloppet, medan alla alternativa grunder till rättsföljden - beskattning av det aktuella lotteriet - prekluderas.s. 157
140.På grund av att punktskatterna är mycket heterogena är det inom ra men för denna undersökning inte möjligt att gå igenom alla de moment ur rättsföljden som tillsammans med händelseförloppet eller saksam manhanget kan bli aktuella för att avgränsa rättskraftens omfattning i punktskattemål. För en sådan redogörelse krävs en genomgång av samt liga kategorier av punktskattemål. I stället får ovanstående exempel tjä na till vägledning för hur samma principer som tillämpas på inkomst och mervärdesskattens områden kan tillämpas i punktskattemål.s. 157
141.158 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 158
142.6.4.8 Slutsatser och avslutande synpunkter beträffandes. 158
143.rättskraftens omfattnings. 158
Saken
1.Det kan konstateras att gällande rätt beträffande saken i skatteprocess. 158
2.sen, dvs. kärnan av rättskraftens objektiva utsträckning, inte är helts. 158
3.klarlagd i praxis. Vissa okontroversiella hållpunkter kan dock utläsas.s. 158
4.Av det viktiga rättsfallet RÅ 2000 ref. 54 framgår att identitet skall fös. 158
5.religga mellan inkomst- och kostnadsposter respektive händelseförs. 158
6.lopp.368 Vidare torde det vara klart att principen om taxeringsårets ellers. 158
7.beskattningsperiodens slutenhet gäller.369s. 158
8.Till de särskilt oklara områdena hör saken i mervärdesskattesam-s. 158
9.manhang och behandlingen av olika delposter. Av Regeringsrättens dos. 158
10.mar den 19 juni 2002 i mål nr 2458-2000 och RÅ 2002 ref. 46 kan docks. 158
11.utläsas att ingående och utgående skatt inte generellt anses som olika sas. 158
12.ker, utan en bedömning måste göras från fall till fall. Enligt min uppfatts. 158
13.ning kan möjligen ingående skatt hänföras till utgående skatt i enlighets. 158
14.med de etablerade principer som gäller i materiellt hänseende för bes. 158
15.stämmandet av avdragsrätten för ingående skatt.s. 158
16.I norsk rätt förefaller domstolarna i stället använda sig av en helhetss. 158
17.bedömning, baserad på i första hand domslutet, i andra hand yrkandens. 158
18.och grunder och i tredje hand argumentation i domar från högre instanss. 158
19.och parternas argumentation i deras inlagor till domstolen.370 Ett sådants. 158
20.synsätt framstår mot bakgrund av de ovan diskuterade svenska rättskäls. 158
21.lorna, som främmande för svensk rätts del.s. 158
Rättskraftens utsträckning i tiden
1.Rättskraftens utsträckning i tiden har inte diskuterats närmare inoms. 158
2.skatteprocessrätten. Enligt förarbetena prekluderas endast sådana oms. 158
3.ständigheter som kunnat åberopas i målet.371 Nya relevanta omständigs. 158
4.heter [facta supervenientia} prekluderas därför inte av en dom som meds. 158
5.delades innan omständigheten inträffade. Därtill tillkommer att rättss. 158
6.kraften, som nyss nämnts, avgränsas av principen om taxeringsåretss. 158
7.eller beskattningsperiodens slutenhet. Rättskraften sträcker sig såledess. 158
8.Närmare om rättskraftens omfattning 159 aldrig längre än ett visst taxeringsår eller en viss beskattningsperiod. Nå gon motsvarighet till denna begränsning finns, som ovan nämnts, inte inom civilprocessrätten.372s. 159
9.Inom civilprocessrätten har i synnerhet Lindblom nyligen utvecklat de problem som kan uppstå vid fastställandet av vad som är facta super venientia och hur ett påstående om att sådana omständigheter föreligger skall behandlas när det kommer in till domstolen.373 Han konstaterar:s. 159
10.”Frågan om rättskraftens begränsning i tiden är jämförelsevis knapphändigts. 159
11.behandlad i den svenska doktrinen. Osäkerhet råder i flera viktiga hänseens. 159
12.den och en ingående undersökning skulle utan tvivel vara mycket välkoms. 159
13.men. Jag har ingen som helst förståelse för Kallenbergs uppfattning atts. 159
14.principen om factum superveniens knappast har någon självständig betydels. 159
15.se”.374 Vad beträffar frågan vad som kan vara facta supervenientia konstaterar Lindblom att detta endast gäller nya rättsfakta i betydelsen efterföljande rättsfakta.375 Med efterföljande rättsfakta avses i detta sammanhang så dana omständigheter som inte har förelegat vid tiden för den första rätttegången utan som har uppkommit senare.376 För nya rättsfakta som inte är efterföljande utan som förelåg vid den tidigare processen, men inte var del i denna, används i stället rättsmedlet resning.377 Detsamma gäller för nya bevisfakta.378 Det förefaller som om även förhållandet mellan facta supervenientia och resning inom skatteprocessen bygger på denna uppdelning.379s. 159
16.Den andra frågan som Lindblom behandlar är hur ett påstående om att sådana omständigheter föreligger skall behandlas när det kommer in till domstolen. Är det tillräckligt att käranden påstår att nya, efterföljan de omständigheter föreligger för att frågan skall prövas i sak, eller krävs det ytterligare utredning om att så är fallet?380 Enligt 58 kap. 1 § tredje punkten RB krävs för resning att den omständighet eller de bevis som ej tidigare förebragts, om de hade åberopats sannolikt hade lett till en ans. 159
17.160 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 160
18.nan utgång i målet. Enligt 37 b § FPL krävs för resning att det finns syns. 160
19.nerliga skäl att pröva målet på nytt.381 I ljuset av de stränga krav soms. 160
20.ställs för att resning skall beviljas kan det uppfattas som märkligt att dets. 160
21.skulle räcka med ett påstående om att facta supervenientia föreligger förs. 160
22.att få till stånd en prövning i sak.s. 160
23.Lindblom konstaterar att man i doktrinen förgäves söker efter ett bes. 160
24.stämt besked.382 3H83an intar själv följande ståndpunkt.s. 160
25.”Liksom vid talerättsprövningen bör även en uppenbar lögn räcka för atts. 160
26.passera processhinderspärren.5,383s. 160
27.Lindblom motiverar denna ståndpunkt med ändamålsöverväganden.s. 160
28.Existensen av de efterföljande omständigheterna måste ändå prövas.384s. 160
29.Tryggheten för de enskilda blir därvid inte sämre om detta görs i måletss. 160
30.materiella del än om det görs i den formella delen beträffande om res jus. 160
31.dicata föreligger eller inte.385 Han menar också att det finns processekos. 160
32.nomiska vinster att göra genom att pröva den formella och dens. 160
33.materiella delen samtidigt, eftersom det annars finns risk för dubbla pros. 160
34.cesskedjor på delvis samma material.386s. 160
35.Ytterligare stöd för Lindbloms uppfattning finns, enligt min mening,s. 160
36.i att det inte är givet att jämföra talan om facta supervenientia meds. 160
37.resningsinstitutet. Som ovan nämnts finns det tungt vägande skäl för rättss. 160
38.kraft och därmed tungt vägande skäl emot att genombryta rättskraften.387s. 160
39.Eftersom facta supervenientia utgör sådana omständigheter som faktiskts. 160
40.inte kunde prövas i den första processen, finns det inte någon grundlägs. 160
41.gande anledning att vara mer restriktiv vid prövningen om sådana oms. 160
42.ständigheter föreligger än vad beträffar om det föreligger talerätt över hus. 160
43.vud taget. Det kan tilläggas att det i skatteprocessen ytterst sällan tordes. 160
44.föreligga facta supervenientia^ eftersom rättskraften i skatteprocessen bes. 160
45.gränsar sig till ett taxeringsår eller beskattningsperiod. I många fall ärs. 160
46.dessutom de efterföljande omständigheterna reglerade genom den mates. 160
47.riella rätten, på så sätt att de då hänför sig till det senare taxeringsår ellers. 160
48.den senare beskattningsperiod de inträffar. Som exempel kan nämnas atts. 160
49.Närmare om rättskraftens omfattning 161 skattskyldigheten för en tilläggsköpeskilling inträder när dess storlek kan fastställas.388 Vidare är efterkommande rabatter, prisnedsättningar och bonus materiellt reglerade i mervärdesskattesammanhang.389 Men visst finns det fall när facta supervenientia kan aktualiseras. Exempelvis skulle en senare återgång av ett köp på grund av kontraktsbrott i efterhand kun na påverka frågan om en enkel tomtrörelse föreligger, eftersom det för en sådan krävs avyttring av minst femtom byggnadstomter under tio ka lenderår.390 Om försäljningen av den femtonde tomten återgår, föreligger inte längre förutsättningar för en enkel tomtrörelse.s. 161
Rättskraftens subjektiva utsträckning
1.Rättskraftens subjektiva utsträckning har inte diskuterats närmare i skatterättsligt hänseende. När rättskraftsfrågor diskuteras i förarbeten och doktrin görs det dock utifrån partsperspektiv. Det finns också, som ovan nämnts, en norsk skattedom från norska Högsta domstolen där rättskraften har konstaterats inskränka sig till parterna i målet.391 Enligt Skoghoy finns det idag i norsk processrätt inte några undantag från prin cipen att den negativa rättskraften endast binder parterna i annat fall än när det är särskilt föreskrivit.392 Detta torde, så vitt jag har kunnat finna, för skatteprocessrättens del även gälla i Sverige.393s. 161
Domstolens sakliga behörighet
1.Domstolens sakliga behörighet som avgränsningsfaktor i tvistemål inne bär att rättskraften inte sträcker sig längre än till de yrkanden och grun der som omfattas av domstolens sakliga behörighet.394 Denna avgräns-s. 161
2.162 Negativ rättskraft i dagens skatteprocess ningsfaktor innebär närmare att en dom i exempelvis ett civilrättsligt mål inte har rättskraft för ett skattemål.395 Domstolens sakliga behörig het utläses i huvudsak av forumreglerna.396 Denna aspekt har i skatteprocessuellt hänseende inte närmare diskuterats som en avgränsnings faktor för rättskraften. På grund av att skatterätten till stor del bygger på civilrätten kan civilrättsliga domar ha mycket stor betydelse för skattedomar. Som exempel kan nämnas frågan om ett bolag skall beskattas för en viss hyresinkomst. Om ena partens fordran på hyran har varit tvistig, t.ex. beträffande hyrans storlek, får en civilrättslig bifallande dom stor betydelse för skatterätten. Det faktum att hyresfordringen har prövats i allmän domstol leder emellertid inte till att frågan om inkom sten från hyran skall beskattas eller inte ett visst taxeringsår skall avvisas i ett skattemål. I detta fall har den civilrättsliga domen i stället bevisvers. 162
3.kan. Den bifallande domen kan i detta fall leda till att den skattskyldiges talan om inkomsten inte skall beskattas ogillas. Eftersom målet och även hyresfordringens existens prövas i sak är dock inte säkert att så blir fals. 162
4.let. Enligt min uppfattning talar mycket för att samma princip som i ci vilprocessrätten, att en doms rättskraft inte sträcker sig längre än dom stolens sakliga behörighet, gäller även för skatteprocessrätten.397s. 162
5.En intressant dom med skatterättsliga implikationer, vilken avser rättskraftsverkan av en skattedom för mål i allmän domstol är NJA 2000 s. 622.398 Denna dom avser frågan om ett skattetillägg utgör rättsgångshinder (ne bis in idem) för att döma samma person för samma gärning i brottmål. HD konstaterade att principen att en person inte fårs. 162
6.lagforas och straffas för samma brott mer än en gång (ne bis in idem)s. 162
7.brukar uppfattas som en sådan viktig rättsstatlig princip att den har sin plats bland grundläggande fri- och rättigheter. Därför återfinns princi pen, enligt HD, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Princi pen återfinns i artikel 4 första punkten i sjunde tilläggsprotokollet tills. 162
8.Europakonventionen och lyder: ”Ingen får lagforas eller straffas på nytts. 162
9.i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redans. 162
10.blivit slutgiltigt frikänd eller dömd i enlighet med rättsordningen i dens. 162
11.Närmare om rättskraftens omfattning 163 na stat.” Enligt HD gällde målet om ett beslut om skattetillägg kunde tillmätas rättskraftsverkan i förhållande till ett senare åtal. HD konsta terade att Europakonventionen genom hänvisningen till ”brottmålsrät tegång” och ”rättsordningen i denna stat” innehåller en uttrycklig hän visning till den enskilda statens interna lagstiftning. Europakonventio nens lydelse lämnar, enligt HD, inte utrymme för någon autonom tolk ning i detta hänseende. För att ändå underkänna den ordning som gäller enligt intern svensk rätt krävs, enligt HD, ett klart stöd i Europadom stolens praxis. Ett sådant stöd saknas. Vidare konstaterade HD att rättskraften enligt konventionen avser brott och inte gärning. Europa konventionen utgör därför inte något hinder för att någon döms två gånger för samma gärning. HD konstaterade: ”Som tidigare berörts för utsätter påförande av skattetillägg varken uppsåt eller oaktsamhet. För att någon skall dömas för skattebedrägeri krävs däremot att han har haft uppsåt. De brott som Ingvar N dömts för är alltså enligt Europa konventionen inte samma överträdelser som de som låg till grund för påförandet av skattetillägg. Också på denna grund har bestämmelsen i konventionen därför inte utgjort något hinder mot att döma Ingvar N till påföljd för skattebedrägeri sedan han påförts skattetillägg.” Beslutet om skattetillägg kunde således inte tillmätas rättskraftsverkan i förhål lande till ett åtal om skattebedrägeri. I domen gjorde HD också ett in tressant allmänt uttalande (obiter dictum} om brottmålsdomens rätts kraft. HD konstaterade att brottmålsdomens rättskraft omfattar i prin cip alla straffrättsliga påföljder för den bedömda gärningen. Däremot utgör rättskraften inte något hinder för att samma gärning som prövats i ett brottmål läggs till grund för talan om en annan rättsföljd, exempel vis skadestånd.399 400s. 163
12.Regeringsrätten har i mål 624-1999 den 13 september 2002 kommit till motsvarande slutsats som HD gjorde i NJA 2000 s. 662.400 Rege ringsrätten anser, liksom HD, att principen om ne bis in idem inte för 164 Negativ rättskraft i dagens skatteprocess hindrar att någon döms både till att betala skattetillägg och för skatte brott avseende samma gärning.401s. 163
Sammanfattning
1.Sakprocessen infördes i svensk skatteprocess genom att TL trädde i kraft år 1990. Sakprocessen infördes bl.a. på grund av att omprövningsinstitutet infördes. Långa omprövningsfrister förutsätter nämligen i prakti ken att en enda tvistig fråga kan dömas av.s. 164
2.Den negativa rättskraften i sakprocessen avgränsas av saken eller frå gan. Avgränsningen av saken eller frågan har lagstiftningstekniskt utfor mats med den dispositiva tvistemålsprocessen som förebild. I doktrinen har det diskuterats om avgränsningen sker respektive bör ske utifrån Olivecronas eller Ekelöfs metoder, eller om det finns särskilda skatte rättsliga avgränsningskriterier.s. 164
3.Det förefaller som om Regeringsrätten, i den förhållandevis knapp händiga praxis som finns, har använt sig av ett egna avgränsningskrite rier. Regeringsrätten har nämligen i det centrala målet RÅ 2000 ref. 54 hänvisat till utgifts- och inkomstposter respektive händelseförlopp. Re geringsrätten har inte uttryckligen hämtat ledning från Olivecrona eller Ekelöf. I stället har Regeringsrätten tillämpat äldre praxis beträffande sakprocessen enligt GTL. Även i mervärdesskattesammanhang har Re geringsrätten använt sig bl.a. av händelseförloppet som avgränsningskriterium av saken. Troligen kan detta avgränsningskriterium vara vägle dande även för fastställandet av saken i punktskattemål.s. 164
4.Rättskraften avgränsas i skatteprocessen, liksom inom civilprocess rätten även i tidsmässigt hänseende. Endast sådana omständigheter som hade kunnat åberopas i målet prekluderas, medan nya, i bemärkelsen ef terföljande, omständigheter {facta supervenientia} inte prekluderas. Vi dare avgränsas rättskraftens omfattning av principen om taxeringsårets eller beskattningsperiodens slutenhet.s. 164
5.Rättskraften utsträcker sig normalt inte längre än till parterna i må let. Den begränsas också av domstolens sakliga behörighet. Detta inne bär att domstolar inte kan meddela domar som sträcker sig utöver det område domstolen är behörig att döma över.s. 164