1.förs in i målet.s. 108
2.I ett mål i länsrätten får klaganden dessutom, inom den tid som gäller förs. 108
3.överklagande, föra in en ny fråga som skall prövas, om länsrätten finner atts. 108
4.frågan utan olägenhet kan prövas i målet.s. 108
5.20 § I ett mål om taxering får klaganden föra in en fråga om skattetilläggs. 108
6.som har föranletts av den fråga som är föremål för prövning, om domstolens. 108
7.finner att skattetilläggsfrågan kan prövas i målet.s. 108
8.Enligt 6 kap. 19 § första stycket får klaganden således framställa ett nytts. 108
9.yrkande om inte en ny fråga därigenom förs in i målet. Eftersom 6 kap.s. 108
10.19-20 §S TL innehåller taleändringar, reglerar dessa bestämmelser sås. 108
11.dant, om vilket ny talan kan väckas, förutsatt att det inte tas in i den aks. 108
12.tuella processen. Bestämmelserna i 6 kap. 19-20 §S TL reglerar såledess. 108
13.nya saker i förhållande till den sak varom talan väckts.s. 108
14.Närmare om rättskraftens omfattning 109s. 109
15.Tillämpning av 6 kap. 19 § TL bygger på att frågan i målet inte änd ras. I förarbetena till TL behandlas termerna frågan och saken som om de avser samma begrepp.65 Om frågan inte ändras trots att ett nytt yr kande framställs, men framställandet av det nya yrkandet ändå utgör en ändring av talan (en ny sak), kan frågan och saken inte avse samma be grepp. Saken är nämligen det som bestämmelserna om taleändring avser. Om en ny sak förs in i en process föreligger en ändring av talan. Frågan framstår i denna bestämmelse som ett snävare begrepp än saken. Begrep pet frågan i 6 kap. 19 § andra stycket TL kan därför konstateras ha en snävare innebörd än motsvarande begrepp i förarbetena till TL.s. 109
16.Av författningskommentaren i förarbetena till 6 kap. 18 § TL fram går att nya frågor inte får föras in i processen utom i vissa undantagsfall som framgår av 6 kap. 19 och 20 SS TL.66 Vidare framgår att nya frågor får tas upp i ett nytt överklagande om tiden för överklagande inte har gått ut.67 6 6D89et som i ett mål avvisas som en otillåten taleändring får, enligt förarbetena, inte avvisas i ett annat mål på grund av res judicata.^ I för fattningskommentaren till 6 kap. 19 § TL ges exempel på när klaganden får ändra sitt yrkande. Där konstateras:s. 109
17.”Klaganden får ändra sitt yrkande om det inte innebär att en ny fråga förs ins. 109
18.i målet. Här avses exempelvis det fallet att klaganden har felbedömt ett av-s. 109
19.dragsbelopps storlek vid överklagande till länsrätten. Han kan t.ex. ha hittats. 109
20.ett kvitto som visar att en räkning som han betalat och yrkat avdrag för löds. 109
21.på ett högre belopp än vad han uppgav vid överklagandet eller ha blivit meds. 109
22.veten om att han kan medges avdrag för en kostnad han haft med tillämpnings. 109
23.av en annan rättsregel än den han ursprungligen åberopade, t.ex. direktavs. 109
24.drag för inköp av ett inventarium i stället för räkenskapsenlig avskrivnings. 109
25.[...]."6 Enligt förarbetena anses således ett ändrat yrkande utan att ny fråga förs in i målet föreligga vid beloppsmässiga justeringar och vid ändrat lag rum.s. 109
26.Bestämmelsen i 6 kap. 19 § första stycket TL har inte någon direkts. 109
27.110 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 110
28.motsvarighet i RB. Den liknar mest bestämmelsen i 13 kap. 3 § förstas. 110
29.stycket 3 p. RB. Enligt denna bestämmelse får käranden kräva ränta ellers. 110
30.annan tillläggsförpliktelse, som följer av huvudförpliktelsen, och även is. 110
31.övrigt framställa nytt yrkande om detta stöder sig på väsentligen sammas. 110
32.grund. En väsentlig skillnad mellan 6 kap. 19 § första stycket TL ochs. 110
33.13 kap. 3 § första stycket 3 p. RB är emellertid att den senare bestäms. 110
34.melsen inte innehåller den logiska tveksamhet som 6 kap. 19 § förstas. 110
35.stycket TL gör, nämligen att en ändring av talan föreligger trots att sas. 110
36.ken eller frågan inte har ändrats.s. 110
37.Enligt min uppfattning bör denna terminologiska oklarhet inte tills. 110
38.mätas någon särskild betydelse. Troligen har den hamnat i 6 kap. 19 §s. 110
39.TL på grund av att det har ansetts vara svårt att avgöra om det är frågas. 110
40.om en taleändring, dvs. en ny sak, eller inte när ett belopp ändras ellers. 110
41.ett nytt lagrum anförs. I de flesta fall torde det, enligt min bedömning,s. 110
42.inte föreligga någon ny sak. Vid införandet av sakbegreppet i skattepros. 110
43.cessen var detta område emellertid mycket oklart.s. 110
44.Beträffande 6 kap. 20 § TL kan konstateras att lagtexten förutsätters. 110
45.att ett yrkande om skattetillägg kan vara en annan sak. I annat fall skulles. 110
46.denna bestämmelse vara överflödig.70s. 110
47.6.4.3 Närmare om diskussionen i forarbetenas. 110
Skatteförenklingskommitténs betänkande i SOU 1985:42
1.I SOU 1985:42 diskuterade Skatteförenklingskommittén vad som skulles. 110
2.förstås med saken förhållandevis utförligt.71 Skatteförenklingskommits. 110
3.tén hade då ambitionen att föreslå en mer konkret utformning av dets. 110
4.skatterättsliga sakbegreppet utifrån den doktrin som utvecklats beträfs. 110
5.fande saken i tvistemålsprocessen.72 Skatteförenklingskommittén ansågs. 110
6.att utgångspunkten för sakbegreppet var att grunderna hörde till sammas. 110
7.händelseförlopp eller tillhörde samma saksammanhang.73 Skatteförenks. 110
8.lingskommittén förefaller således ha inspirerats av Olivecronas terminos. 110
9.logi avseende sakbegreppet.74s. 110
10.I SOU 1985:42 ger Skatteförenklingskommittén exempel på hur dets. 110
11.föreslagna sakbegreppet bör tillämpas i skattesammanhang. Kommitténs. 110
12.Närmare om rättskraftens omfattning 111 inleder, med hänvisning till rättsfallet R 1977 1:11, med att förklara att saken i vart fall inte överensstämmer med begreppet förvärvskälla.75 Om en skattskyldig person yrkar avdrag för resor till och från arbetet och åberopar en tidsvinst på mer än två timmar, är, enligt Skatteförenklings kommittén, en tillåten taleändring att bilen i stället använts i tjänsten och att den skattskyldige därför är berättigad till avdraget.76 Det är så ledes samma sak. Vidare kan yrkandet justeras till att avse ett annat be lopp utan att saken ändras.77 Det allmänna kan invända att avdrag skall medges endast för allmänna kommunikationer i stället för med bil.78 Det allmänna kan däremot inte kvittningsvis invända att den skattskyldige felaktigt har medgivits avdrag för arbetsrum i bostaden.79 8A0v detta ex empel kan slutsatsen dras att det inte är möjligt att väcka ny talan avse ende att vissa resor hade varit tjänsteresor, om samma resor varit före mål för prövning i ett mål såsom arbetsresor. Förklaringen förefaller vara att det är fråga om samma resor, vilka kan anses utgöra samma händelseförlopp. Den rättsliga klassificeringen av resorna förefaller vara utan betydelse. Vidare kan slutsatsen dras att avdrag för utgifter för ar betsrum i bostaden inte är samma sak som avdrag för utgifter för bilre sor.s. 111
13.Om resorna i tjänsten avser andra resor än dem som avsetts med yrkandets. 111
14.om avdrag för resor till och från arbetet kan det också, enligt min uppfatts. 111
15.ning, vara fråga om olika saker. I en sådan situation är det dels olika händels. 111
16.seförlopp, dels olika rättsföljder, på grund av att ett yrkande om avdrag förs. 111
17.en ar betsresa kan existera vid sidan av ett yrkande om avdrag för en tjänstes. 111
18.resa. Yrkandena är således kumulativa. Enligt Skatteförenklingskommittén avser en fråga om beskattning av en ränteintäkt från ett bankkonto inte samma sak som beskattning av en ränteintäkt från ett annat bankkontot Fråga om avdrag för reparatio ner av ett hyreshus avser däremot, enligt kommittén, samma sak som att utgifterna avser en nybyggnad av samma hus.81 Även här, liksom avse ende tjänste- eller arbetsresorna, förefaller Skatteförenklingskommitténs. 111
19.112 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 112
20.utgå ifrån att endast den rättsliga klassificeringen av utgifterna skiljer sigs. 112
21.åt. Om det är fråga om olika byggnationer vid olika tillfällen, framstårs. 112
22.det som tveksamt att, med Skatteförenklingskommitténs synsätt, sammas. 112
23.sak skulle föreligga. I detta fall skiljer sig nämligen händelseförloppen åt.s. 112
24.En skattskyldig person som yrkar värdeminskningsavdrag för en vens. 112
25.tilationsanläggning inom ramen för bestämmelserna för avskrivning avs. 112
26.byggnad, kan, enligt kommittén, ändra sin talan till att avse värdeminsks. 112
27.ningsavdrag för inventarier.82 I detta fall är det således fråga om sammas. 112
28.sak. Däremot skall talan inte kunna ändras till att avse en maskin, efters. 112
29.som saken blir en annan.88 32 8L4iksom i det föregående exemplet skiljer ens. 112
30.dast den rättsliga klassificeringen i den situationen när det är fråga oms. 112
31.samma sak. Beträffande maskinen, när samma sak inte skulle anses fös. 112
32.religga, är det enda som skulle vara gemensamt att den rättsliga bedöms. 112
33.ningen skulle kunna vara densamma. Däremot är utgiftsposten en ans. 112
34.nan. Likaså är det underliggande föremålet ett annat, eftersom det ärs. 112
35.fråga om en maskin i stället för en ventilationsanläggning.s. 112
36.Skatteförenklingskommittén konstaterar också att om det är avdömts. 112
37.att en skattskyldig person inte skall få förmånsvärdet för fri bil nedsatts. 112
38.på grund av att bilen inte använts privat, kan talan inte väckas avseendes. 112
39.att förmånsvärdet skall sättas ned på grund av att bilen skall hänförass. 112
40.till en lägre värdeklass.34 Frågan om nedsättning av förmånsvärdet skuls. 112
41.le således vara res judicata redan genom den första domen, eftersom dens. 112
42.senare talan avser samma sak. I detta fall är det fråga om samma ins. 112
43.komstpost, förmån av nyttjande av bil. Att bilen inte har använts privats. 112
44.eller hör till en lägre värdeklass är endast alternativa grunder för att ins. 112
45.komsten skall sättas ned.s. 112
46.Enligt Skatteförenklingskommittén är avdrag för vissa räntekostnader unders. 112
47.inkomst av annan fastighet samma sak som avdrag avseende samma räntes. 112
48.kostnader under inkomst av kapital.85 Eftersom inkomst av annan fastighets. 112
49.inte längre finns, är exemplet mindre aktuellt. Möjligen skulle dock parallels. 112
50.len kunna dras till en viss räntepost i inkomstslaget näringsverksamhet i förs. 112
51.hållande till i inkomstslaget kapital. I så fall illustrerar exemplet att så länges. 112
52.det är fråga om samma utgiftspost, är den rättsliga inordningen i olika ins. 112
53.komstslag utan betydelse. Detta torde ligga i linje med det ovan nyss nämndas. 112
54.rättsfallet R 1977 1:11, enligt vilket förvärvskällor inte avgör saken.s. 112
55.Närmare om rättskraftens omfattning 113s. 113