med "in dubio pro reo"

1.Oskyldighetspresumtionen har betydelse för tolkningen och tillämpningen av flera av straffprocessrättens centrala regler. Det gäller bland annat för bevisbördans fördelning mellan åklagaren och den anklagades. 32

2.och för bevisvärderingen till exempel genom regeln in dubia pro rea.s. 32

3.Den processuella regeln in dubia pro rea, "i tveksamma fall till förmån för den tilltalade",är ett exempel på oskyldighetspresumtionenss. 32

4.konkretiserande i ett bestämt sammanhang.s. 32

5.In dubio pro rea gäller i Sverige utan uttryckligt lagstöd. Regeln finns dock formulerad i första kapitlet tryckfrihetsförordningen, den så kallades. 32

6.Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" 33s. 33

7.instruktionen, enligt vilken den som har att övervaka tryckfrihetens. 33

8.uppmanas att "i tvivelsmål hellre fria än fälla".In dubio pro reo är ens. 33

9.utveckling och förstärkning av den medeltida regeln om in favorem rei2s. 33

10.som innebar att domstolen i tveksamma fall skulle välja det för dens. 33

11.tilltalade lindrigaste alternativet. In dubio pro reo är en processuell regel,s. 33

12.som i likhet med regeln om in dubio mitius innebär att om det existerars. 33

13.tvivel angående riktigheten i de omständigheter som talar mot dens. 33

14.tilltalade, skall dessa inte användas som beslutsunderlag i domen.26s. 33

15.Motsatsvis följer att om det föreligger tvivel angående de omständigheters. 33

16.som talar för den tilltalade så skall dessa beaktas.27 Det rör sig alltså oms. 33

17.ett "hellre fria än fälla" resonemang.s. 33

18.In dubio pro reo omfattar emellertid ett större område än in dubios. 33

19.mitius, som i regel endast anses gälla påföljden, och tycks ocksås. 33

20.vanligtvis vara ett av de främsta uttrycken för att åklagaren bär bevis-s. 33

21.bördan.28 Regeln har i anslutning härtill även betydelse för det uppställdas. 33

22.beviskravet. För att åklagarens bevisbörda skall bli meningsfull fordrass. 33

23.att det ställs krav på att åklagarens bevisning skall nå upp till en viss nivås. 33

24.för att en fällande dom skall kunna meddelas. Således måste placeringens. 33

25.av bevisbördan på åklagaren åtföljas av högt ställda krav på åklagarenss. 33

26.bevisning för att skyddet för den tilltalade skall kunna få ett reellts. 33

27.innehåll. Om en domstol stannar i tvivelsmål om huruvida täckning av etts. 33

28.visst rekvisit föreligger, till exempel huruvida den tilltalad handlat meds. 33

29.uppsåt, skall dess utslag bli att detta rekvisit inte är uppfyllt vilket ocksås. 33

30.är en nödvändig konsekvens av att åklagaren har bevisbördan.s. 33

31.In dubio pro reo kan också tillämpas vid brottsrubriceringen i fall avs. 33

32.alternativa gärningspåståenden. Regeln innebär till exempel att ens. 33

33.åklagare, som bedömer att bevisningen inte kommer att räcka till atts. 33

34.styrka den allvarligare av två olika brottstyper som kommer ifråga vids. 33

35.den rättsliga bedömningen av ett visst förfarande, skall yrka ansvar förs. 33

36.det mindre allvarliga brottet.s. 33

37.De värderingar som ligger till grund för in dubio pro reo är till storas. 33

38.delar de samma som för oskyldighetspresumtionen. Det handlar oms. 33

39.samma ängslan för att av misstag fälla en oskyldig. Det har medfört atts. 33

40.det numera råder en så pass stor likhet mellan in dubio pro reo ochs. 33

41.oskyldighetspresumtionen att den förra till sin innebörd kan sägas vara en 34 Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" del av den senare. In dubio pra reo kan med andra ord härledas ur oskyldighetspresumtionen. Emellertid finns det avgörande skillnader mellan de bägge. In dubio pra rea har primärt betydelse för rättegången. Oskyldighetspresumtionen däremot sträcker sig ända från den inledande brottsmisstanken fram till lagakraftvunnen dom.s. 33

42.Oskyldighetspresumtionen omfattar bland annat de rättsliga konsekvenser som kan drabba en tilltalad vid en friande dom som är tvetydigt formulerad. Det kan till exempel handla om erläggandet av rättegångskostnader och domens bevisverkan i högre instans. Det är omständigheter i vilka in dubia pro rea inte kan tillämpas. Oskyldighetspresumtionen har genom sina stora tillämpningsmöjligheter en betydligt mera omfattande verkan än in dubia pro rea.s. 34

43.Tillämpningen av in dubia pra rea förutsätter en verksam oskyldighetspresumtion för sitt rationella berättigande. Det är genom oskyldighetspresumtionen som svaret på frågan om varför in dubia pro rea skall tillämpas ges. Oskyldighetspresumtionen har tillsammans med in dubia pra rea en heltäckande verkan som är svår att uppnå endast med hjälp av in dubia pra rea. Denna samverkan är antagligen ett av skälen bakom oskyldighetspresumtionens förekomst i Europakonventionen som en självständig punkt. Det bör dock poängteras att in dubio pra rea främst tillämpas i tvivelsmål när omständigheterna i fallet väger lika, vilket framgår av formuleringen "in dubio".s. 34

44.Emellertid har regeln på senare tid fått ett utökat tillämpningsområde. Det stämmer väl överens med dess närmande till oskyldighetspresumtionen och den ökande tyngd som presumtionen tillmätts på senare tid, främst genom Europadomstolens försorg. Den extensiva tolkningen av in dubia pro reo har bland annat inneburit en skärpning vad gäller beviskravet för fällande dom. Det är en utvidgning av den traditionella innebörden och innebär att in dubio pro rea utvidgats till att omfatta även andra situationer än de i vilka omständigheterna väger lika. Sammanfattningsvis kan konstateras att regeln om in dubio pro reo är ett exempel på oskyldighetspresumtionens konkretiserande i ett bestämt sammanhang.s. 34

Rättsprinciper, rättsregler och rättsnormer

1.En beskrivning av oskyldighetspresumtionen underlättas av en redogörelse för den använda terminologin. I framställningen förekommer termerna princip, regel och, i en mera begränsad omfattning, norm ochs. 34

2.Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" 35s. 35

3.rättsnorm. En allmänt vedertagen definition av termerna är svår atts. 35

4.fastslå.s. 35

5.För att i görligaste mån undvika begreppsförvirring används i dets. 35

6.följande en terminologi som ligger så nära Europadomstolens soms. 35

7.möjligt. Den har dock kompletterats med ytterligare begrepp för att ens. 35

8.beskrivning av oskyldighetspresumtionen skall kunna bli så tydlig ochs. 35

9.utförlig som möjligt.s. 35

Rättsnormer

1.Termen norm och den mera specifika termen rättsnorm används is. 35

2.föreliggande arbete som en övergripande benämning för både regler ochs. 35

3.principer.Termen rättsnorm är tvetydig. Det går att dra en skiljelinjes. 35

4.mellan en rättsnorm som å ena sidan tanken bakom en viss rättsligs. 35

5.normsats, till exempel ett lagbud, och å andra sidan som en fullständigs. 35

6.rättslig meningsenhet. En rättsnorm är således detsamma som ens. 35

7.normativ mening av en rättslig normsats upptagen i en rättskälla. s. 35

8.Olika rättsliga normsatser kompletterar ofta varandra och bildars. 35

9.därmed även ett meningssammanhang. Ett lagbud kan till exempels. 35

10.precisera villkoren för ett annat lagbuds tillämpning. Av olika rättsligas. 35

11.normsatser och deras beståndsdelar kan man följaktligen bygga upp meras. 35

12.fullständiga normer. Med fullständiga avses i sammanhanget att de angers. 35

13.både en normativt bestämd handlings-och egenskapskarakteristik för dets. 35

14.som är påbjudet, förbjudet etc.s. 35

15.Oskyldighetspresumtionen kan sägas vara en norm som ingår i etts. 35

16.meningssammanhang genom att den utgör en del av en rättvis rättegång.s. 35

17.Den utgör därmed en precisering av rätten till en rättvis rättegång.s. 35

Rättsprinciper och rättsregler

1.Ett klarläggande av principers och reglers inbördes relation och derass. 35

2.funktion i rättstillämpningen är relevant för oskyldighetspresumtionens. 35

3.eftersom presumtionen är en grundläggande rättsprincipsom kon-s. 35

4.kretiseras genom olika rättsregler. Det är inte alltid självklart i vilkens. 35

5.utsträckning presumtionen kan eller skall konkretiseras genom rättsregler.s. 35

6.I vissa fall är till exempel presumtionen en handlingsnorm. I andra fall fårs. 35

7.den direkt genomslag i lagen genom, exempelvis, bestämmelserna oms. 35

8.bevisbördans placering i brottmål. Man kan till exempel på solida 36 Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" principiella grunder påstå att oskyldighetspresumtionen även förutsätter att bevisbördan i ett brottmål skall ligga hos åklagaren.s. 35

9.Vilken är då rättsprincipernas funktion i den löpande straffrättskipningen när så gott som alla avgöranden i svensk rättskipning baseras på lagregler? Behövs rättsprinciper överhuvudtaget och har de någon egentlig verkan i den meningen att de är direkt tillämpliga i processen? I sammanhanget uppstår också fråga om vilken princip som skall ges företräde om två rättsprinciper kolliderar med varandra? För att kunna besvara frågorna är det nödvändigt att bilda sig en uppfattning om olika rättsprincipers, och därmed även om oskyldighetspresumtionens, innehåll och av rättsprincipers och rättsreglers inbördes relation och betydelse.s. 36

10.Oskyldighetspresumtionen kan således beskrivas som en norm som i rätten kommit till uttryck genom dels som en princip, dels genom olika regler. På ett mera övergripande plan kan oskyldighetspresumtionen även fungera som en handlingsnorm för det fall att övrig reglering saknas eller kan ifrågasättas. Rättsprinciperna kommer vanligtvis till uttryck i svensk rätt främst genom praxis.s. 36

11.I juridisk doktrin görs vanligtvis en åtskillnad mellan rättsregler och rättsprinciper. Åtskillnaden är nödvändig därför att de två representerar olika storheter som har olika funktioner, trots att regler oftast kan härledas ur principer och därför har samma ändamål som dessa.s. 36

12.En utgångspunkt för rättstillämpningen är att domstolen följer lagen. Tolkningsutrymmet är därmed i de flesta fall begränsat. Rättsprinciperna fungerar som en vägledning i fall där reglerna inte räcker för att besvara en rättslig fråga eller om svaret, grundat på en bokstavlig tolkning av reglerna, är uppenbart otillfredsställande. Principerna kan även fylla en vägledande funktion i de fall domstolen kan välja mellan olika regler och valet i sig utgör ett ställningstagande i rättsfrågan.s. 36

13.Det finns en avgörande skillnad mellan rättsregler och rättsprinciper. En regel kan antingen följas eller bortses från. Till exempel kan man tänka sig en regel som stadgar att all rökning är förbjuden. Det är möjligt att antingen respektera regeln och låta bli att röka eller bortse från den och röka trots förbudet. Om en regel samtidigt påbjuder rökning måste en av reglerna åsidosättas. Frånvaron av tolkningsutrymme innebär att om två regler påbjuder sinsemellan oförenliga handlingssätt kan endast en av dem vara giltig. Vid eventuella regelkollisionerhar domstolen till sitt förfogande olika tolkningsregler för att kunna lösa konflikten. forts.s. 36

14.Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" 37s. 37

15.Principer, till skillnad från regler, gäller i större eller mindre om-s. 37

16.fattning. De kan användas för att rättfärdigarättsregler genoms. 37

17.härledning eller för att rättfärdiga vissa rättsliga handlingar. Principer kans. 37

18.vara mer eller mindre angelägna att följa beroende på i vilken situation des. 37

19.tillämpas. Rättsprinciper är, till skillnad från regler, oftast inte inordnade is. 37

20.en fast hierarki. Det är sällsynt att en viss princip generellt anses varas. 37

21.mera angelägen än en annan princip. Principernas inbördes vikt varierar is. 37

22.olika sammanhang. Att principer på detta sätt vägs mot varandra utan atts. 37

23.en av dem blir ogiltig innebär att de har en viktdimension.s. 37

24.Principer vägs som sagt alltid mot varandra. Ett exempel på ens. 37

25.avvägning är mellan regeringsformens stadgande om yttrandefrihet i 2s. 37

26.kapitlet 2 § och om likhet, som återfinns i 2 kapitlet 13 §. I det senares. 37

27.lagrummet begränsas friheten med hänsyn till bland annat skyddet för dens. 37

28.enskildes anseende och den allmänna ordningen. Dessa två grund-s. 37

29.läggande rättsprinciper kolliderar med varandra i flera olika fall.s. 37

30.Kollisionen innebär emellertid inte att någon av dem upphör att gälla.s. 37

31.Den innebär bara att i det konkreta fallet måste en avvägning göras tills. 37

32.förmån för den ena principen.s. 37

Rättsliga reglers och principers funktion

1.Det finns olika uppfattningar om vilken ställning rättsprinciperna skalls. 37

2.tillmätas i rättskipningen. En egenskap hos många rättsprinciper är att des. 37

3.är generellt hållna vilket lämnar en bred tolkningsmarginal för uttolkaren.s. 37

4.Den vida tolkningsmarginalen kan utgöra ett hot mot förutsägbarhetens. 37

5.och den enhetliga rättstillämpningen. Användandet av principer komp-s. 37

6.licerar domstolens arbete eftersom den tvingas till ställningstaganden soms. 37

7.inte är klart reglerade i lag. Emellertid låter principerna även domstolens. 37

8.anpassa rättstillämpningen efter omständigheterna i fallet på ett smidigares. 37

9.sätt än vad endast en regelbaserad rätt tillåter. s. 37

10.forts. 38 Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion"s. 37

11.Rättsprincipernas funktion, hur de tolkas och tillämpas i den löpande rättskipningen, kan förstås i ljuset av två grupper av normativa lagtolkningsteorier:39s. 38

12.1. Grupp ett består av de så kallade statiska teorierna. Dessa utgår fråns. 38

13.att de rättsliga normernas betydelse är stabil i tiden.s. 38

14.2. Grupp två utgörs av de så kallade dynamiska teorierna, vilkas. 38

15.stipulerar att de rättsliga normernas innebörd är föränderlig tidens. 38

16.utan att lagens eller normens semantiska form behöver ändras. Bägge grupperna baserar sig på värderingar angående vilka tolkningsläror som skall tillämpas och vilken funktion rätten skall ha i samhället. De statiska teorierna grundar sig på värden som rättslig stabilitet, förutsägbarhet och enhet. Det för med sig att rätten endast kan ändras av lagstiftaren. De praktiserande juristerna har att tillämpa lagens bokstav och det lämnas inget eller mycket litet tolkningsutrymme.s. 38

17.De dynamiska teorierna däremot utgår från att lagen skall anpassas efter de krav som vardagen ställer på rätten. Ett sådant dynamiskt rättssystem är möjligt om definitionen av lagens innebörd delas mellan lagstiftaren och domstolarna. Domstolarna ges en extensiv rätt att tolka lagen på det sätt som de finner lämpligast i den aktuella situationen, naturligtvis inom vissa ramar. Tanken är att inget fall är det andra riktigt likt och att domstolen därför måste ges möjlighet att anpassa rättskipningen efter de premisser som föreligger.s. 38

18.En sådan dynamik i rättstillämpningen möjlliggörs genom att de dynamiska teorierna bygger på att de rättsliga normernas innebörd är relativ. Det leder till att normernas tillämpning varierar beroende på i vilken situation de blir tillämpbara. Med andra ord bygger de dynamiska teorierna på att normernas innebörd till stora delar definieras avs. 38

19.Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" 39s. 39

20.tillämparna. Till en norms ursprungliga semantiska innebörd läggs, soms. 39

21.premisser för tolkningen, de förhärskande sociala och politiska värder-s. 39

22.ingarna för att det skall bli möjligt att finna normens aktuella innebörd.s. 39

23.De dynamiska tolkningsteoriernas inflytande har medfört att rätts-s. 39

24.principerna fått ett större inflytande över rättstillämpningen.s. 39

25.Hur kan då principerna tillämpas i praktiken? Till sin hjälp vids. 39

26.avgörandet av principfrågor har domstolen, förutom prejudikat och lagar,s. 39

27.även olika teoretiska konfliktlösningsmodeller. Till varje rättsprincips. 39

28.fogas ett antal rimliga tilläggspremisser för att konflikten skall kunnas. 39

29.lösas. I en demokratisk rättsstat kan en sådan tilläggspremiss utgörass. 39

30.exempelvis av kravet på rättssäkerhet. Genom dessa tilläggspremisser ärs. 39

31.det sedan möjligt att sluta sig till vilken princip som skall ges företräde is. 39

32.det aktuella fallet. Denna "dialektik" är följden av att principerna har ens. 39

33.viktdimension.s. 39

34.De konkreta reglerna kan till stor del, men inte enbart, härledas ur ens. 39

35.sammanvägning av rättsprinciperna. En sådan sammanvägning sker i tres. 39

36.steg och bygger på följande premisser:s. 39

37.1. Principer vägs alltid mot varandra, exempelvis ställs kravet på ens. 39

38.effektiv rättsordning mot de krav som oskyldighets-presumtionens. 39

39.uppställer.s. 39

40.2. Genom den första punkten konkretiseras och beskrivs kolli-s. 39

41.sionsfallen.s. 39

42.3. Givet punkterna ett och två sammantagna måste en avvägning görass. 39

43.mellan de båda rättsprinciperna för att det skall bli möjligt att sluta sigs. 39

44.till vilken av dem som skall överväga i det konkreta fallet.s. 39

45.I klara fall uppstår inga problem med att avgöra i vilken utsträckning ens. 39

46.princip skall tillämpas. Tillämpningen är uppenbar och följer ett sedans. 39

47.tidigare fastslaget mönster eller rättspraxis. Resultatet av tillämpningen ärs. 39

48.givet. Sådana fall är en del av den så kallade "kärnan". De kräver ingens. 39

49.tolkning överhuvudtaget. Svårigheterna uppstår först vid fall som liggers. 39

50.utanför själva kärnan, i den så kallade penumbran.I sådana fall krävs ens. 39

51.tolkning av i vilken utsträckning den aktuella principen skall tillämpas.s. 39

52.Det förekommer ständigt att vissa rättsprinciper ges företräde framförs. 39

53.andra. Det kan i en given situation vara omöjligt att uppfylla de krav soms. 39

54.två principer ställer på en och samma gång utan att bli tvungen att delvis 40 Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" frångå den ena principen till förmån för den andra. En princip kan, till skillnad från en regel, aldrig helt frångås.s. 39

55.Alexy anser till exempel att det inte är möjligt att helt frångå en rättsprincip. Han menar att ju mera en rättsprincip åsidosätts desto större blir kraven på dess återupprättande. En rättsprincip kan alltså aldrig helt bortses ifrån, den beaktas alltid vid en principavvägning.Naturligtvis kan lagstiftaren eller Högsta domstolen skapa en lag eller ett prejudikat som upphäver en princip i rättsordningen men det medför inte att kraven på dess tillämpning minskar. De lär snarare öka.s. 40

56.Till exempel torde ett avskaffande av yttrandefriheten lagstiftningsvägen medföra att kravet på dess återinförande kom att växa sig mycket starkt. Det moraliska rättfärdigandet av tryckfriheten påverkas inte av lagstiftningen, den värdemässiga grunden består. Alexys slutsats är därför att det inte går att lagstifta bort grundläggande rättsprinciper. Emellertid kan principer med tiden upphöra att gälla. De kan bli föråldrade eller utvecklas bortom igenkännlighet. I dessa fall rör det sig dock om en utvecklingsprocess som till sin natur är långsam och väl förankrad.s. 40

57.Sammanfattningsvis kan konstateras att rättsprincipemas tillämpningsområde är omfattande och de situationer i vilka en principavvägning kan komma ifråga är för många för att det skall vara praktiskt möjligt att åstadkomma en fungerande reglering i lag av hur en avvägning skall ske i alla tänkbara fall. Avvägningen mellan olika rättsprinciper är emellertid inte godtycklig. Till hjälp vid den praktiska avvägningen finns, förutom lagar och prejudikat, även doktrin med teoretiska modeller för hur avvägningsproblemen bäst kan lösas.s. 40

De rättsliga principerna

1.Eftersom rättssystemet till stor del har sin grund i generellt hållna principer uppkommer frågan om rättsprincipemas tillskapande. För att frågan skall kunna besvaras behöver man till en början göra en åtskillnad mellan de normer och principer som har sitt ursprung i etiken, politiken eller sedvänjanoch själva rättsprincipema.Rättsprincipema har, i de fall de konkretiserats genom regler, en bindande verkan för domstolarna eller, om så inte är fallet, åtminstone en viss relevans för rättssystemet genom att de utgör ett tolkningsstöd och/eller förespråkar ett visst förhållningssätt.s. 40

2.Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" 41s. 41

3.De etiska, politiska och sedvanerättsliga principerna har däremot intes. 41

4.någon direkt inverkan på rättssystemet. De kan vanligtvis inte läggas tills. 41

5.grund för ett rättsligt avgörande i ett rättssystem som i huvudsak byggers. 41

6.på den positiva rätten. För att det skall bli möjligt att använda sig avs. 41

7.allmänna principer i den dömande verksamheten krävs att de försts. 41

8.omvandlats till rättsprinciper. Det sagda illustreras till exempel avs. 41

9.Dworkins krav på rättsprincipema, nämligen att de skall vara etiskts. 41

10.motiverade och institutionaliserade i rätten.s. 41

11.En institutionalisering kan ske exempelvis genom att rättsprincipemas. 41

12.förekommer som motiv i förarbetena eller genom att de har blivits. 41

13.inkorporerade i praxis. En princip omvandlas till en rättsprincip om/närs. 41

14.den används i rättstillämpningen med en viss frekvens och därmed vinners. 41

15.stöd i praxis, eller när den kodifierats som en del av rättssystemet och blirs. 41

16.en del av lagen. Att en allmän norm omvandlas till en rättsnorm innebärs. 41

17.inte att normens innebörd förändras, däremot utvidgas dess tillämpnings-s. 41

18.område. s. 41

19.Med den allmänna normen som utgångspunkt skapas en rättslig norms. 41

20.som till sitt innehåll starkt påminner om den allmänna normen. Det upp-s. 41

21.kommer alltså två parallella normsystem, ett rättsligt och ett allmänt, soms. 41

22.har stora likheter. Att två normsystem uppstår beror på att när en allmäns. 41

23.norm omvandlas till en rättslig norm sker det med hänsyn tagen till des. 41

24.speciella krav som rättstillämpningen ställer på en rättsnorm för att dens. 41

25.skall kunna fungera inom rättssystemet. s. 41

26.Ett exempel på det inflytande som moraliska principerhar på rättens. 41

27.och hur de modifierats för att passa rättssystemet är den om individenss. 41

28.handlingsfrihet. Den återfinns i rätten bland annat genom avtalsfriheten.s. 41

29.Alla former av avtal är emellertid inte tillåtna. Avtalet regleras genoms. 41

30.olika bestämmelser om form, skälighet och liknande. A vtalsfriheten ärs. 41

31.alltså inte fullständig. Lagstiftaren har ansett att en inskränkning i avtals-s. 41

32.friheten är nödvändig i ett system som tar hänsyn till samtliga 42 Innebörden i begreppet "oskyldighetspresumtion" avtalsslutande parter. Det behövs med andra ord en rättslig tilläggsreglering till principen om avtalsfrihet för att den svagare parten skall kunna skyddas.s. 41

33.De allmänna principernas betydelse för rätten består i den inverkan de har på rättsbildningen. De moraliska, politiska och sedvanerättsliga principerna blir rättsligt bindande först när de antas av lagstiftaren, används i rättspraxis, eller visar sig överensstämma med lag och rättspraxis.s. 42

34.En allmän princip blir med andra ord en rättsprincip när den anammats av de normgivande organen. Den har genom detta blivit en beståndsdel i gällande rätt och den allmänna principen har kommit att omvandlas till att även bli en rättslig princip. Inom ramen för detta resonemang är alla rättsprinciper processuellt skyddade element i den positiva rätten. Principerna fungerar som en grund på vilken den positiva rätten bygges. De fungerar som rättesnören eller vägvisare (principi informatori)för lagstiftaren och för domstolarna.s. 42

Princip-och regelkollisioner

1.Att principer har en viktdimension innebär att deras reella innebörd och verkan inte kan fastställas förrän de har vägts mot varandra och blivit konkretiserade genom "underprinciper"och värdeuppfattningar i det enskilda fallet. Värdeuppfattningarna kan motiveras genom en avvägning mellan olika principer. Exempelvis kan en person bekänna sig till principen om att man inte skall ljuga. Det kan emellertid bli nödvändigt att modifiera denna ståndpunkt om det exempelvis skulle visa sig att en lögn kan rädda liv. Motiveringen kan rättfärdigas med hänvisning till principen om att livet skall skyddas.s. 42

2.En regelkollision kan antingen vara total eller partiell. Den är total när en regel påbjuder ett agerande som en annan regel förbjuder. Kollisionen är partiell när en regel delvis skiljer sig från det som en annan regel föreskriver.Två kolliderande regler kan dock visa sig vara giltiga samtidigt, till exempel genom att olika domstolar ger företräde för olika regler, men inte i samma fall.s. 42

3.Regelkollisioner kan lösas med hjälp av derogation. Regelkollisioner kan lösas med olika kollisionsregler, till exempel "lex posterior derogats. 42