Den förändrade svenska lagstiftningens uteblivna effekter
1.Förekomsten av konkurrensbegränsande offentliga regleringar har länge betraktats som ett hämmande inslag i den svenska ekonomin. Dessa in skränker konkurrenslagens tillämpningsområde och därmed uteblir de posi tiva effekter på marknadens funktionssätt som konkurrens kan föra med sig. I den dåvarande Konkurrenskommitténs uppdrag 1989 ingick att undersöka om en ny konkurrenslagstiftning kunde fa ett större genomslag på områden där offentliga regleringar gällde. 1993 års konkurrenslag kom att innebära en generell skärpning av lag stiftningen på konkurrensrättens område. Främst märktes skärpningen i in förandet av förbudsprincipen och strängare sanktioner vid överträdelse av förbuden. Stadgandet att lagen endast tillämpades mot konkurrensbegräns ningar som var från allmän synpunkt otillbörliga fick utgå ur lagtexten. I motiven slogs fast att inga andra hänsyn en rent konkurrenspolitiska skulle tas vid tillämpning av lagen. Med en sådan ändring är det rimligt att förvänta sig att det skulle ha skett en förändring av rättsläget, men genomgången av Marknadsdomstolens och Konkurrensverkets praxis beträffande konkurrensbegränsande offentliga regleringar visar att så inte är fallet. Rättsläget är i praktiken oförändrat, trots en genomgripande reform av lagstiftningen. Varför har det inte blivit någon skillnad? Undersökningen visar att en viktig orsak är förarbetsuttalandet om of fentliga regleringar.706 Trots att missbruksprincipen övergavs till förmån förs. 10
2.265s. 10
3.förbudsprincipen och trots EG-anpassningen av konkurrenslagen, behöllss. 11
4.den tidigare motivskrivningen. Detta förarbetsuttalande formulerades emels. 11
5.lertid i sin tidigaste version i 1950-talets början. Synen på statens förmågas. 11
6.att rätt reglera det ekonomiska livet var annorlunda då.s. 11
7.Emellertid visar det sig nu att denna kombination av gammalt och nytts. 11
8.inte fungerar. Konkurrensverket har enligt sin instruktion till uppgift atts. 11
9.verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet och vers. 11
10.ket skall som central förvaltningsmyndighet tillämpa konkurrenslagen.707s. 11
11.Konkurrensverket kan inte göra så mycket än det som redan görs, nämligens. 11
12.att försöka tillämpa konkurrenslagens förbud och undersökningen visar atts. 11
13.det sällan eller aldrig finns förutsättningar att tillämpa dessa vid förekomss. 11
14.ten av offentliga regleringar. Konkurrensverket har testat gränserna i någras. 11
15.fall, men Marknadsdomstolen har inte godtagit Konkurrensverkets argus. 11
16.ment i mål som MD 1999:1 Södra Skogsägarna eller MD 1998:18 Dagens. 11
17.gruppen. Det verkar inte vara någon idé för Konkurrensverket att pressa pås. 11
18.hos Marknadsdomstolen på områden med konkurrensbegränsande offentligas. 11
19.regleringar.s. 11
20.Konkurrensverket lämnar givetvis i enlighet med sin instruktion förslags. 11
21.till avregleringsåtgärder, uppmärksammar hinder mot en effektiv konkurs. 11
22.rens i offentlig verksamhet samt lämnar förslag till åtgärder för att undans. 11
23.röja dessa. Jämfört med det övriga batteri av åtgärder som står Konkurs. 11
24.rensverket till buds är dessa mer beskedliga till sin karaktär. Vill lagstiftarens. 11
25.ändra lagstiftningen så att det mer överensstämmer med vad som verkar has. 11
26.varit intentionerna med 1993 års konkurrenslag, bör övertagandet av ytterlis. 11
27.gare en artikel i EG-fördraget, nämligen artikel 86 övervägas. Detta skalls. 11
28.strax utvecklas.s. 11
29.Något som däremot har minskat effekten av offentliga regleringar är dens. 11
30.avreglering av tidigare reglerade branscher som har skett. Detta har ökats. 11
31.konkurrenslagens tillämpningsområde. Tidigare förbud mot etablering pås. 11
32.t.ex. postmarknaden och telemarknaden har hävts. Även transportbranschers. 11
33.som flyg- och tågtrafik och taxibranschen har avreglerats och så även banks. 11
34.sektorn. Antalet konkurrensbegränsande offentliga regleringar har alltsås. 11
35.minskat under senare år. Statliga bolag som SJ, vilket tidigare hade monos. 11
36.pol på att bedriva tågtransporter, har fatt vidkännas kraftiga konkurrensska-s. 11
37.deavgifter när de har överträtt konkurrenslagens förbud.s. 11
38.266 Hur stort är egentligen problemet med konkurrensbegränsande offentliga regleringar? När nu en avregleringspolitik har förts inom EU och Sverige i snart två de cennier kanske det borde ifrågasättas om konkurrensbegränsande offentliga regleringar fortfarande är ett problem värt att ägna uppmärksamhet. De of fentliga regleringar som har framskymtat i undersökningen av Konkur rensverkets beslutspraxis förmår inte riktigt fylla rollen som den svenska ekonomins värsta gissel. Emellertid måste man då komma ihåg att under sökningen inte har gällt samtliga offentliga regleringar utan endast sådana som har blivit föremål för behandling av Konkurrensverket. De förslag till avregleringar som Konkurrensverket avrapporterar till re geringen ger emellertid inte heller bilden av att konkurrensbegränsande of fentliga regleringar är ett alarmerande problem.708 Fokus i den svenska de batten verkar ha förskjutits från offentliga regleringars verkningar till krav på konkurrensutsättning av den offentliga sektom.709 Trots den minskade omfattningen av konkurrensbegränsande offentliga regleringar utgör den rättsliga behandlingen av dessa i och för sig en bety delsefull frågeställning. I den rättsliga hanteringen av konkurrensbegrän sande offentliga regleringar ryms vad som kan sägas vara den egentliga sy nen på konkurrens hos lagstiftaren. Att främjandet av konkurrens är en vik tig uppgift för staten i en marknadsekonomi står utom all tvivel. Samtidigt har under lång tid konkurrenshämmande regleringar införts utan att effek terna på konkurrensen uppmärksammas i motiven. Rättstillämpningen skulle underlättas av att vikten av en effektiv konkurrens inte enbart under stryks i konkurrenspolitiska sammanhang, utan även mer allmänpolitiskt. Kanske är det här anpassningen till EG-rätten och det svenska EUmedlemskapet kommer att ha sin största effekt. Inte i att EG-fördraget tvingar Sverige att avveckla konkurrensbegränsande offentliga regleringar, utan för att med EG-anpassningen följer synsättet att konkurrensreglerna är fundamentala. Ibland ges emellertid uttryck för en orealistisk syn på vilka förhållanden på svenska marknader som egentligen utgör konkurrensrättsliga problem. Olika eller snedvridna konkurrensvillkor är inte alltid något som bör ellers. 11
39.267s. 12
40.kan angripas med konkurrensreglerna. Då offentliga regleringar pekas uts. 13
41.som ett allvarligt problem i svensk ekonomi är det frågan om det inte är des. 13
42.förhållandevis höga sociala avgifterna och skatterna som åsyftas. Närs. 13
43.svenska företags utländska konkurrenter betalar lägre skatter och avgifter ärs. 13
44.detta från konkurrenssynpunkt en nackdel för svenska foretag. Detta liggers. 13
45.emellertid utanför det område som konkurrensreglerna avser att reglera.s. 13
46.Konkurrensreglerna - både de inhemska och de EG-rättsliga - har inte tills. 13
47.syfte att utplåna alla skillnader i konkurrensvillkor. Istället syftar konkur rensreglerna till att främja konkurrens genom att förbjuda vissa skadliga beteenden. När det idag framförs argument om att svensk ekonomi hämmass. 13
48.av förekomsten av offentliga regleringar finns skäl att ställa frågan vilka regleringar det är som avses.s. 13
Erfarenheterna från andra rättsordningar
1.Amerikansk rätts. 13
2.Från de andra rättsordningar som undersökts kan hämtas erfarenheter soms. 13
3.är av intresse även för svensk rätt. I amerikansk rätt är det värt att notera att the U.S. Supreme Court’s rättstillämpning underlättas av att kongressen har tagit tydlig ställning för konkurrens. I Sherman Act och övrig konkur renslagstiftning uttrycks ett ideologiskt ställningstagande för konkurrens. Konkurrens utgör huvudregeln och det märks en tydlig skepsis mot ins. 13
4.skränkningar i konkurrensreglernas tillämpningsområde. Konkurrensregler na däremot sägs utgöra den fria företagsamhetens Magna Carta. I ameri kansk rätt har man på så sätt satt ord på konkurrensreglernas rättspolitiskas. 13
5.sammanhang.s. 13
6.Den försiktighet som Supreme Court ändå visar gentemot delstatliga regleringar beror i första hand på hänsyn till delstaternas ställning i det ame rikanska federala systemet. Därför kan helheten i den amerikanska state ac tion-doktrinen knappast utgöra något argument vare sig i den ena eller andra riktningen utanför amerikansk rätt. State action-doktrinen möjliggör en for mell kontroll från en federal domstols sida att en delstatlig konkurrensbe gränsande reglering är ett uttryck för en klar och tydlig policy och att regle ringens tillämpning övervakas i första hand av delstaten själv. Vad denna konkurrensbegränsande policy egentligen innebär överprövas inte.s. 13
7.De betingelser som finns i amerikansk rätt finns emellertid inte i EGrätten. Den federala rättsordningen kan nu räkna långt över 100 år av sams. 13
8.förstånd åtminstone om de grundläggande dragen, t.ex. att den amerikanska marknaden skall vara gemensam. EU är fortfarande en relativt ny sammans. 13
9.268 slutning av självmedvetna nationalstater. I USA har federationen av olika skäl ifrågasatts så kraftigt att det en gång utbröt ett inbördeskrig. I de fall hänsyn inte måste tas till maktbalansen inom den amerikanska federationen kan den amerikanska erfarenheten mer allmänt motivera hur kollisioner mellan konkurrensreglerna och konkurrensbegränsande offentli ga regleringar skall hanteras. Undersökningen visar att Supreme Court har ett restriktivt förhållningssätt gentemot konkurrensbegränsande regleringar, både federala och delstatliga sådana. EG-rätten • En följd av EU-medlemskapet är att det som sägs i motiven till den svenska konkurrenslagen inte längre uttrycker gällande rätt i alla lägen. Även om en konkurrensbegränsande effekt av en offentlig reglering är direkt och förut sedd, kan det vara otillåtet för Sverige att införa eller vidmakthålla vissa regleringar i de fall EG-rätten är tillämplig. Detta kan inträffa då ett företag har erhållit en exklusiv rättighet att utföra en viss ekonomisk aktivitet och det är uppenbart att företaget inte förmår att tillfredsställa efterfrågan på marknaden (Höfnerfallet). Det skall inte påstås att en sådan situation är sär skilt vanlig, men det är olyckligt att förarbetena till den svenska konkur renslagen utsäger något som inte är korrekt. Den direkt begränsande verkan som EG-fördragets regler har för Sveri ges möjligheter att utfärda konkurrensbegränsande offentliga regleringar är marginell, bortsett från kommissionens befogenheter att avreglera public utilities-marknader. På grundval av artikel 86.3 kan kommissionen besluta att regelreformera marknader som tidigare har utgjort nationella monopol för t.ex. post, telekommunikation och energiförsörjningen. Kommissionens arbete utgör ett led i skapandet av en gemensam marknad även för dessa sektorer. I övrigt gäller undantaget i artikel 86.2 att verksamheter som rymmer ett uppdrag av allmänt ekonomiskt intresse inte omfattas av EG-fördragets regler. Detta möjliggör en materiell prövning av konflikten mellan konkur rensintresset och det motstående intresset, antingen hos EG-domstolen eller hos den nationella domstolen. Upphovspersonerna till EG-fördraget måste sägas ha från första böljan skapat en bra lösning. All ekonomisk aktivitet, både privat och offentlig, omfattas av konkurrensreglerna. I den utsträck ning en verksamhet (privat eller offentlig) motiveras av ett allmänt ekono miskt intresse undantas den emellertid från en konkurrensrättslig prövning. Vad som egentligen utgör ett allmänt ekonomiskt intresse kan variera i nå gon utsträckning från medlemsstat till medlemsstat, men i grunden ser pro blemen ungefär likadana ut. Samhällets infrastruktur måste tillgodoses,s. 13
10.269 medborgarna måste utbildas, pensionärer, sjuka och funktionshindrade måste försörjas.s. 14
11.EG-rätten hindrar inte medlemsstaterna från att infora konkurrensbegränsande regleringar med samma verkan som ett konkurrensbegränsande avtal, t.ex. en prisreglering. Medlemsstaten far däremot inte delegera beslutsfat tandet på det ekonomiska området till privata aktörer och detta är ett absolut förbud. Det har föreslagits att EG-domstolens praxis skall ses som en kompetensfördelningsnorm och att rättsläget innebär att EG-domstolen inte läg ger sig i konkurrensbegränsande offentliga regleringar utfärdade av med lemsstaterna. I Aubertmålet, ett av de sällsynta fall då EG-domstolen slog ned på en konkurrensbegränsande offentlig reglering var ju problemet att Frankrike utifrån ett nationellt egenintresse ville förhindra ett priskrig på prestigeprodukten konjak. EG-domstolens avgörande i detta fall talar mot uppfattningen att EG-domstolen skulle ha utvecklat en stateactiondoktrin med immunitet för statliga konkurrensbegränsningar. Artikel 3.1.g, 10 och 81 behöver sammantagna inte ses som en kompetensfördelningsnorm angå ende frågan om det är medlemsstaten eller EG som har rätt att reglera ett visst förhållande. Istället kanske kan framhävas att EG-rätten inte inkräktar på medlemsstaternas rätt att utifrån ett allmänintresse reglera olika förhål landen, men detta allmänintresse kan inte fa vara en medlemsstats finansi ella egenintresse på andra medlemsstaters bekostnad?s. 15
12.Tankarna inom ordoliberalismen rymmer en del av förklaringen till var för EG-fördragets konkurrensregler har fatt den utformning som de har. Ef ter att EG-fördraget trädde i kraft har EG-domstolen på egen hand formule rat den specifikt EG-rättsliga synen på konkurrensreglerna. Av EGfördraget framgår att regler som upprättar den inre marknaden och bidrar till dess funktion som en enhetlig marknad utan gränser är av synnerlig vikt. EG-domstolen har inte haft något problem med att slå fast att förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 81 tillhör grunderna för rättsordning en. Ett sådant ställningstagande hade inte varit lika självklart för en svensk domstol före 1993. Med EG-domstolens syn är konkurrensreglerna av grundläggande karaktär och det finns skäl att överta detta synsätt i svensk rätt. Dansk rätt Det nuvarande danska och svenska rättsläget liknar fortfarande varandra på konkurrensrättens område. I dansk rätt står det uttryckt direkt i konkur renslagen att lagen inte är tillämplig på konkurrensbegränsningar som är di rekta och nödvändiga följder av en offentlig reglering. Hänsyn till begräns ningar till följd av EG-rätten kommer inte till uttryck i den danska konkurs. 15
13.270 renslagen. Liksom i svensk rätt är tillämpningen av konkurrenslagens för bud inriktad på en formell prövning. Utgör något en direkt och nödvändig följd tillämpas inte konkurrenslagen. Är så inte fallet begränsas inte konkur renslagens tillämpning. Huruvida den offentliga regleringen uttrycker ett viktigt allmänintresse som bör gå före det likaledes viktiga allmänintresset konkurrens prövas inte. De nackdelar som är förknippade med ett sådant stadgande undviks inte genom att stadgandet förs in direkt i lagtexten. Det finns därför knappast skäl att i Sverige ta över den danska lösningen på denna punkt. Den danska lösningen är faktiskt striktare än den svenska, eftersom det står att konkur renslagen inte tillämpas. Svenska förarbeten utsäger att det kan hända att konkurrenslagen inte skall tillämpas.s. 15
Rådande rättsläge
1.Med utgångspunkt i det rådande rättsläget återstår nu att besvara hur sådana kollisioner bör hanteras i rättstillämpningen. Först skall sägas att det är en god lösning att göra som Konkurrensverket redan gör, nämligen att i första hand granska den konkurrensbegränsande offentliga regleringen kritiskt för att se om det verkligen föreligger en konflikt med konkurrenslagens förbud. Vid denna tolkningsprocess bör konkurrensbegränsande offentliga regle ringar generellt tolkas restriktivt. Skälen för detta är följande: 1. Det är rimligt att utgå från att det som huvudregel skall råda konkurs. 16
2.rens på marknader i en marknadsekonomi. 2. Önskar lagstiftaren begränsa konkurrenslagens räckvidd är det ens. 16
3.rimlig utgångspunkt att den konkurrensbegränsande regleringen ochs. 16
4.dess följder för konkurrensen skall vara beaktad och klart och tydligts. 16
5.uttryckt och hänsyn har tagits till de gränser som EG-rätten ställers. 16
6.upp. 3. Är effekterna för konkurrensen inte övervägd, kan man vids. 16
7.rättstillämpningen utgå från att någon inskränkning av konkurrenslas. 16
8.gens tillämpningsområde inte har varit avsedd. 4. Även tolkning av vad som måste anses vara en nödvändig konkurs. 16
9.rensbegränsande följd av en offentlig reglering kan ske restriktivt is. 16
10.förhållande till den konkurrensbegränsande regleringen. Ett restriktivt förhållningssätt till konkurrensbegränsande offentliga regle ringar har stöd i Konkurrensverkets och Marknadsdomstolens nuvarande praxis. De konflikter mellan arbetsrätt och konkurrensrätt som finns i svensk rättspraxis ger också stöd för att undantaget i 2§ konkurrenslagens. 16
11.271s. 16
12.tolkas restriktivt. Det är en rationell lösning att undantag till klart etablerades. 17
13.huvudregler alltid tolkas restriktivt.s. 17
14.Vidare bör konkurrens ges så stort genomslag som möjligt även inoms. 17
15.ramen för en beslutad konkurrensbegränsande offentlig reglering. Ett sådants. 17
16.förhållningssätt förekommer både hos Supreme Court och EG-domstolens. 17
17.och en sådan inställning finns företrädd även i dansk och svensk rätt.710s. 17
18.Ett förhållningssätt som däremot starkt kan ifrågasättas är det generellas. 17
19.betraktandet av konkurrensbegränsande offentliga regleringar som specials. 17
20.regler i förhållande till konkurrenslagen. Hanteringsregeln lex specialis is. 17
21.konkurrensrätten bör reserveras för de fall där lagstiftaren klart utsagt att ens. 17
22.viss regel är en specialregel till just konkurrenslagen.711 Situationer därs. 17
23.konkurrenslagen sätts åt sidan till förmån för andra rättsregler kan upps. 17
24.komma på regelreformerade marknader.s. 17
25.I det fall kollisionen mellan konkurrenslagens förbud och en konkurrenss. 17
26.begränsande offentlig reglering inte tolkningsvis kan åsidosättas återstår ens. 17
27.dast att prioritera mellan bestämmelserna. I de fall en konkurrensbegränss. 17
28.ning är en direkt och avsedd effekt av en konkurrensbegränsande offentligs. 17
29.reglering bör konkurrenslagen ge vika. Det går inte att begära att Konkurs. 17
30.rensverket eller Marknadsdomstolen skall börja tolka rättsläget contra les. 17
31.gem.s. 17
32.Uppmärksamhet bör emellertid fästas vid att det i förarbetsuttalandet stårs. 17
33.att det ”kan” hända att konkurrenslagens förbud inte skall tillämpas. I dets. 17
34.fall Konkurrensverket konfronteras med en konkurrensbegränsande effekts. 17
35.av en offentlig reglering, som verkar oförutsedd och utan motivering ochs. 17
36.mot denna ställs det välmotiverade intresset av en effektiv konkurrens är dets. 17
37.möjligt för Marknadsdomstolen att våga språnget. Det går ju faktiskt att pris. 17
38.oritera konkurrenslagens förbud före en konkurrensbegränsande offentligs. 17
39.reglering. Det som står i förarbetena uttrycker ju även att det kan hända atts. 17
40.den konkurrensbegränsande offentliga regleringen inte skall tillämpas. Etts. 17
41.sådant agerande från Marknadsdomstolens sida vore att dra de rättsliga kons. 17
42.sekvenserna av det samhällsekonomiska systemet.s. 17
43.Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal är en kopia av EG-fördragetss. 17
44.artikel 81. Om EG-domstolen säger att artikel 81 utgör ordre public, gällers. 17
45.då samma sak för 6 § KL? Ett argument varför det inte skulle vara så är jus. 17
46.de många olikheter som föreligger mellan EU och Sverige. Emellertid är jus. 17
47.konsekvensen av Eco Swiss-målet att en nationell domstol skall uppfatta ars. 17
48.tikel 81 som ordre public i mål där EG-rätten är tillämplig. Det verkar olos. 17
49.272 giskt att något annat skulle gälla för interna förhållanden, när nu den natio nella regeln är exakt likadan. Likheterna mellan funktionen av artikel 81 och 6 § KL stora och väl värda att beakta. I både Sverige och EU finns kon kurrensregler baserade på förbudsprincipen. Även Sverige utgör en enhetlig marknad.712 Den svenska konkurrenslagens förbud är ett utflöde av den EGrättsliga regleringen av förbud mot konkurrensbegränsande avtal. Materiell rättslikhet skall råda mellan tolkningen av den svenska konkurrenslagen och EG-domstolens praxis. Detta möjliggör slutsatsen att om EG-domstolen sä ger att artikel 81 utgör ordre public, utgör även 6 § konkurrenslagen ordre public. 713 Av EG-rätten kan vi lära att den samhällsekonomiska ordningens gestalt ning har betydelse för konkurrenslagstiftningen. När den svenska lagstifta ren valde att införliva två förbudsparagrafer av grundläggande karaktär från EG-fördraget tillsammans med en tydligt uttryckt önskan om materiell rättslikhet, stannar EG-rättens ”input” inte bara vid två kopierade paragra fer. Med paragraferna 6 och 19 har även följt EG-domstolens principiella synsätt på konkurrensreglernas betydelse, i vart fall i den utsträckning det inte framgår av svenska rättskällor att något annat skall gälla. Den svenska konkurrensrätten borde därför kunna fyllas på med den EG-rättsliga konkur rensrättens principiella innehåll. Kanske är det dags att uppgradera konkurrensens egenvärde. Konkur renslagen är inte en lag bland andra. Inte heller en grundlag eller den vikti gaste lagen i rättsordningen, men väl en oerhört väsentlig lag för det eko nomiska livets effektiva funktionssätt. Det är i en väl fungerande ekonomi som den svenska befolkningens materiella trygghet vilar.s. 17
De lege ferenda
1.Det är inte att förvänta att alla frågor som är föremål för övervägande i en statlig utredning också leder till en förändrad lagstiftning. När konkurrens kommitténs förslag i SOU 1991:59 lades åt sidan, blev övertagandet av EG-s. 18
2.273 fördragets konkurrensartiklar 81 och 82 tillsammans med den administrativa modellen med dåvarande rådsförordning 17/62 som modell den stora frågan som kom att överskugga allt annat.714 Hanteringen av offentliga regleringar kom i skymundan. Även om resonemangen kring konkurrensbegränsande offentliga regleringar var mer utförliga i SOU 1991:59 är det dock inget som säger att en lagstiftning grundad på det betänkandet hade varit att före dra eller att det på något sätt var en dålig lösning att anpassa den svenska konkurrenslagen efter EG-fördragets regler.s. 18
3.Emellertid har det kvarblivande resultatet av övertagandet av EGfördragets konkurrensregler blivit att det nu i konkurrenslagen enbart finns två förbud mot företags konkurrensbegränsande beteende, tillsammans med förvärvsreglerna. För hanteringen av konkurrensbegränsande offentliga regleringar finns ingen lagregel alls. Inte heller kan några materiellt viktiga avgöranden från EG-domstolen till ledning för den svenska rättstillämp ningen väntas. I de fall EG-domstolen behandlar frågor rörande konkur rensbegränsande offentliga regleringar är artiklar som 3.1.g, 10 och 86 ock så inblandade och dessa har inte någon motsvarighet i svensk rätt. Rättsläget i Sverige beträffande konkurrensbegränsande offentliga regleringar får sä gas ha blivit mindre klart och detta var nog inte lagstiftarens avsikt.s. 19
4.En reform att överväga i svensk rätt vore att kopiera även artikel 86. De stycken i denna paragraf som bör komma i fråga är andra stycket och möjli gen första stycket.715 I så fall skulle det direkt av konkurrenslagen framgå att verksamhet som är motiverad av ett allmänt ekonomiskt intresse inte om fattas av konkurrenslagens förbud.s. 19
5.Det främsta skälet till varför detta vore en god lösning är att ett sådant undantag är direkt inriktat på att undanta viktig verksamhet som måste kun na bedrivas i ett samhälle utan hänsyn till påverkan på konkurrensen. Ett sådant undantag är särskilt nödvändigt då offentlig verksamhet konkurrensrättsligt anses utgöra antingen utövande av offentlig makt eller ekonomisk verksamhet.s. 19
6.Med en motsvarighet till artikel 86.2 skulle prövningen av lagkollisioner mellan konkurrenslagen och konkurrensbegränsande offentliga regleringar kunna omfatta en materiell bedömning av vilka konkurrensbegränsningar som är motiverade från ett allmänt ekonomiskt intresse. Marknadsdomsto len skulle ytterst göra dessa avvägningar. Betydelsen av formella frågor, t.ex. huruvida en konkurrensbegränsning är en direkt och nödvändig följds. 19
7.274 av en offentlig reglering eller om den utgör en kommunal åtgärd inom ra men för den kommunala självstyrelsen skulle inte längre vara avgörande. En annan reform vore att skriva in i grundlagen att Sverige är en socialt inriktad marknadsekonomi.716 Detta skulle kunna ha en signalverkan för hela det svenska samhället och även för rättstillämpningen på alla nivåer. Det finns emellertid skäl som talar mot att nu genomföra en sådan reform. Det är viktigt att ett lands grundlag har ett inklusivt språk. En relativt stor grupp i samhället skulle kunna känna sig uteslutna av en skrivning om marknadsekonomin och detta vore inte bra för samhällsutvecklingen. Man bör emellertid beakta den förändring av den politisk-ekonomiska kartan som östblockets sammanbrott medför. Före Berlinmurens fall 1989 fanns det i Sveriges omedelbara geografiska närhet länder med en annan ekonomisk ordning än marknadsekonomin. De som önskade en annat eko nomiskt system kunde hänvisa till dessa. Inom några år kommer emellertid de flesta av de tidigare öststaterna att bli medlemmar i EU. I majoriteten av Europas länder kommer marknadsekonomiska system att råda. Länder med planekonomi finns däremot långt borta och länder som Kina (som på sitt eget sätt närmar sig marknadsekonomin) och Nordkorea inbjuder inte till samhörighetskänslor. Det far därför gärna dröja till 2010-talet innan frågan om uttryckandet av den ekonomiska ordningen i grundlagen tas upp. Då alla Sveriges närmaste grannländer är marknadsekonomier kan acceptansen av detta grundläggande ekonomiska system öka. Skillnader i politisk uppfatt ning kan sedan uttryckas i hur ”socialt” systemet skall vara. Ny missbruksbestämmelse i konkurrenslagen? Det kommande lagförslaget om ny missbruksbestämmelse i konkurrensla gen tar sikte på säkerställandet av lika villkor för privat och offentlig verk samhet och detta är i och för sig ett vällovligt syfte. Det finns emellertid fle ra nackdelar med förslaget i dess nuvarande utformning. Den första är den breda definitionen av offentlig sälj verksamhet. Denna verkar inte ta hänsyn till att det finns verksamhet i samhället som utgör ett allmänt ekonomiskt intresse. Därutöver skulle de två grundläggande principerna för konkur renslagen, förbudsprincipen och den materiella rättslikheten med EG-rätten,s. 19
8.275s. 20
9.försvagas kraftigt om förslaget genomförs. Vad effekterna för tolkningen av konkurrenslagen skulle bli av en sådan lagreform är osäkert, men det kan knappast innebära en förändring till det bättre.s. 21