Citat i kontext

Stycket

24.359 Se t.ex. Saxén, Skadeståndsrätt s. 88. Jfr t.ex. af Hällström, NFT 1995 s. 130. 272 motsvarighet till MskL 5 § 2 mom.360 Dylika situationer torde i svensk rätt närmast komma att bedömas enligt reglerna för ren förmögenhetsskada.361 Ut­ över att störningen bör överstiga vad som skäligen bör tålas (32 kap. 1 § 3 st.) krävs härigenom att skadan inte är bagatellartad (32 kap. 1 § 2 st.) samt att denna kan uttryckas ekonomiskt (se ovan kap. 7.4.2.). Hellner anför härvid att »ofta kan den skadelidande inte genom åtgärder, vilka skulle ha gett rätt till ersättning, eleminera obehag vilka han därför måste lida». Denna omständig­ het bör dock inte beröva honom rätten till skadestånd. Rätt till skadestånd bör föreligga »redan därför att eljest en betydande förändring till det sämre skulle inträda i förhållande till tidigare rätt».362 Se även från rättspraxis NJA 2000 s. 737. I detta fall hade boendevärdet minskat på grund av bl.a. buller under tiden för ett järnvägsbygge. Skadan ansågs av SvHD ligga på gränsen mellan ekonomisk och ideell skada. Ersättning utgick såsom för ekonomisk skada enligt SvMskL 1 § 2 st.363 MskL 5 § 2 mom. har särskilt diskuterats i förhållande till estetiska och psykiska immissioner.364 Som ovan (kap. 6.2.3.8.) redan har framgått vill man i motiven till MskL begränsa lagens tillämpning till förluster av ekonomiskt betydande vy genom fysisk påverkan av den fastighet där störningen åbero­ pas.365 Enligt min mening kan emellertid något krav på dylik fysisk påverkan av fastigheten inte uppställas.366 Jfr även om SkL HD 1987:57 (ref. ovan kap. 7.4.2.). Den i motiven förespråkade tolkningen skulle dessutom innebära en sådan försämring jämfört med VL 11 kap. 3 § som i övrigt lagstiftaren klart har tagit avstånd från.367 Från rättspraxis kan hänvisas till HD 1983 II 71: 360 I SOU 1983:7 s. 154 ff. föreslogs dock att ersättning borde kunna utgå för viss ren ideell skada. Denna ansvarsutvidgning godtogs inte i Prop. 1985/86:83 s. 19 f. 361 Se Prop. 1985/86:83 s. 27,45, Erikson s. 53 f., idem, SvJT 1987 s. 390 f., Hellner, Skadeståndsrätt s. 340, Kleineman s. 159 f. Men se även Dußva, SvJT 1987 s. 46 ff. 362 Hellner, Skadeståndsrätt s. 340 med hänvisning till NJA 1975 s. 155 (ref. ovan kap. 6.2.2.2. där det dock var fråga om sakskada), NJA 1963 s. 162 (stank och kväljande lukt från slam som hade avskiljts i ett reningsverk för avloppsvatten) och NJA 1947 s. 57 (bull­ er från en stenkross). Se även ovan kap. 6.2.2.1. i not 86 och 87 (buller), samt kap. 6.2.2.4. vid not 125-126 (stank). 363 Fallet har kommenterats av Bengtsson, SvJT 2002 s. 35 f., som anför att bedöm­ ningen stämmer med vad som gäller vid hyra. Störningen var sådan att en hyresgäst i en motsvarande situation skulle ha haft rätt till hyresnedsättning. Vidare menar Bengtsson att det var naturligt att skadan inte ansågs vara bagatellartad. 364 Se t.ex. Hollo & Vihervuori s. 184 f. med vidare hänvisningar. 365 Se ovan kap. 6.2.3.8. vid not 250 anförda arbeten. 366 Se ovan kap. 6.2.3.8.vid not 249-255. 367 Se LagutskBet 1994:10 s. 3 (cit. ovan kap. 7.3.4.2. not 275).s. 35