Citat i kontext

Stycket

339.som den nya ledningen hade orsakat (jfr NJA 1999 s. 385 ovan). Mycket talar för att även i övrigt ansvar i motsvarande situationer bör förelig­ ga på expropriationsliknande grund. (Jfr kap. 6.2.3.10 om NJA 1996 s. 634.) Följande fråga är om man enligt MskL 1 § 1 mom. kan kräva att det bör föreligga fysisk påverkan i omgivningen. Mycket talar enligt min uppfattning för att så är fallet. Man kan här framförallt peka på att 1 § 1 mom. inte är avsett att tolkas extensivt.258 Som en »annan liknande störning» bör sålunda inte räknas psykisk störning i form av t.ex. den oro människor som bor intill en kemisk industri känner på grund av risken för att ett större giftutsläpp kan inträffa. Har däremot ett giftutsläpp redan skett och risk finns för att förore­ ningen sprider sig till närbelägna fastigheter, synes oron härför omfattas av 1 § 1 mom. 3 punkten. Också oro för påverkan av t.ex. magnetfält (jfr t.ex. NJA 1988 s. 376 och RG 1992 s. 11) torde i och för sig uppfylla tillämpningsförutsättningama enligt 1 § 1 mom. Magnetfält påverkar ju omgivningen fysiskt samtidigt som magnetism kan hänföras till i 2 punkten avsedd strålning.259 Man märker emellertid att en dylik störning täcks av InlösningsL. I det ovan refererade HD 1999:61 uttalades att hälsoriskerna av elektriska och magnetis­ ka fält från kraftledningar är obevisade i fråga om andra än hj ärtpatienter med pacemaker, men att ersättning trots detta bör kunna utgå om en kraftledning medför att närbelägna fastigheter minskar i värde på grund av oron för hälso­ riskerna.260 Också definitionen av elskada i ElsäkerhetsL täcker skada genom 258 Se ovan kap. 6.2.3.1. vid not 129-130, 135-143. 259 Se om strålningsdefinitionen ovan kap. 6.2.2.3. not 109. Se även Ståhlberg s. 23, som anför att strålning kan vara elektromagnetisk vågrörelse eller partikelrörelse. Jfr t.ex. Bugge s. 221 f. Hollo & Vihervuori s. 32 menar däremot att elektromagnetism inte utgör strålning, men att MskL 1 § 1 mom. 3 punkten kan utsträckas till även dylik störning. 260 Jfr även Kuusiniemi, Korvattavuus s. 134 ff. om rättsläget innan HD 1999:61. Se däremot den strängare bedömningen ovan i RG 1992 s. 11 (Eidsivating lagmannsrett).s. 6