Stycket

9.133 Reg.prop. 1992:165 s. 21. 144 svara den ovan avsedda situationen.134 I förarbetena till MskL uttalas vidare att störningen till sina egenskaper bör motsvara de störningar som uttryckligen nämns i 1 § 1 mom. för att situatio­ nen skall anses jämförbar med de störningar som nämns i MskL 1 § 1 mom. 1 och 2 punkterna.135 Man torde därför kunna förorda tolkningen, att den aktuella skadan bör ha orsakats av en störning som så att säga transporteras med vatten, luft eller mark. Denna tolkning ligger i vart fall i linje med att 3 punkten inte förefaller vara avsedd att tolkas extensivt. Från norskt håll har i förhållande till ForL 6 § en liknande tolkning framställts av t.ex. Bugge.136 Som exempel anför han att det knappast är fråga om en förorening om ett fartygsskrov sprutmålas och en burk målfärg härvid faller ner på en utomstå­ ende person. Men om målfårgen däremot driver med vinden och faller ner på t.ex. bilar eller tvätt som hänger på tork, är det enligt Bugge utan tvekan fråga om en förorening i ForL:s bemärkelse.137 Också t.ex. den tyska UmweltHG 3 § förefaller tolkas på ett motsvarande sätt.138 Scmidt-Salzer talar härvid om »Transportwirkung der Umweltmedien»?39 För svensk rätts del kan man däre­ mot inte av t.ex. NJA 1996 s. 634 (ren förmögenhetsskada pga avspärmingsanordningar vid gatuarbeten)140 utläsa någon motsvarande begränsning för tillämpningen av MB 32 kap. 3 § 1 st. 8 punkten. Även i övrigt synes mera allmänt gälla att i Sverige »annan liknande störning» ofta har tolkats mera extensivt än hos oss.141 Exempelvis Larsson menar — om än i tämligen knapphändiga ordalag — att »all other kinds of disturbances are included».142 Man kan dock i förhållande till MskL utgå från att de liknande störningarna bör uppfattas snävare.143 Några i praktiken viktiga situationer — av vilka vissa kan betecknas som kontroversiella — kan ge 134 Se tex. Prop. 1985/86:83 s. 45, Otprp nr. 11 (1979-80) s. 94 f„ samt FT 1993-94, Tillasg A, sp. 4748 och Betcenkning 1992 nr. 1237 s. 170. 135 Reg.prop. 1992:165 s. 21. Jfr Kom.miet. 1990:17 s. LaggrMskL 1992:2 s. 51. 136 Bugge s. 227, som menar att skadan måste komma via vatten, luft eller mark. 137 Anfört arbete s. 227. 138 Se närmare om tolkningen t.ex. Salje s. 39 ff., särskilt s. 109 ff., Schmidt-Salzer s. 213 ff., 451 ff., särskilt schemat s. 454 samt s. 455 ff. 139 Schmidt-Salzer s. 455 ff. Jfr även diskussionen hos Salje s. 109 ff. 140 Ref. nedan kap. 6.2.3.10. 141 Även de svenska motiven synes bygga på en extensiv snarare än en restriktiv tolk­ ning. Se t.ex. Prop. 1985/86:83 s. 456. Jfr även t.ex. Prop. 1969:28, bl.a. s. 260. 142 Larsson s. 290; jfr även bl.a. s. 297 och 310. 143 I Reg.prop. 1992:165 betonas även uttryckligen att MskL:s stömingsbegrepp är avsett att tolkas mera restriktivt än dess svenska motsvarighet.s. 399