Stycket

78.105 I NJA 1983 s. 836 ålades staten strikt ansvar då ett hus hade skadats av ljudbang (tryckvåg) till följd av att militärflygplan överskred ljudhastigheten på låg höjd.— Man kan här tala om skakning eller åtminstone en därmed jämförbar störning. En annan sak är givetvis att det i detta fall inte var fråga om någon verksamhet på ett bestämt område. 140 och värme. För svensk del nämns dessa störningar inte särskilt i MB 32 kap. 3 § 1 st., men de torde här höra till kategorin »annan liknande störning».106 Också DaMskL 1 § 2 stk. förefaller leda fram till samma tolkning.107 Begreppet strålning definieras i StrålskyddsL (592/1991) 8 §, och MskL 1 § 1 mom. 2 punkten far i stort sett tolkas på samma vis.108 Strålningen kan i linje härmed vara joniserande eller icke-joniserande.109 *Enligt motiven till MskL följer det dock av 2 § att MskL inte tillämpas på ersättande av sådana strålningsskador som täcks av tillämpningsområdet för AtomAnsvL (atoman­ svarighetslag 484/1972)."° Det närmare förhållandet mellan MskL och annan skadeståndsrättslig lagstiftning kan emellertid betraktas som komplicerat och åtminstone delvis osäkert.111 Klart är dock att MskL kan bli tillämplig i fråga om störningar som inte har samband med de skaderisker som särskilt regleras i AtomAnsvL (se 1 § h och i). I motiven till MB 32 kap. nämns som ett exempel att skadeståndsbestämmelsema i 32 kap. kan tillämpas »om t.ex. ett kylvattenutsläpp från ett kärnkraftverk orsakar skador i omgivningen».112 113 Det citerade exemplet illustrerar samtidigt en i MskL 1 § 1 mom. 2 punkt­ en avsedd skada genom värme.1121 förarbetena till den norska ForL nämns på 106 Se även Prop. 1985/86:83 s. 45 beträffande ljus och värme. 107 Se även Betcenkning 1992 nr 1237 s. 170 beträffande ljus och strålning. 108 Se Reg.prop. 1992:165 s. 21, samt t.ex. Hollo & Vihervuori s. 32. Se även om StrålsäkerhetsL 8 § Reg.prop. 1989:230 s. 18. Se vidare om strålningsbegreppet även t.ex. Ståhlberg s. 23 f. 109 Med joniserande strålning avses enligt StrålskyddsL 8 § strålning som bildar joner i mediet (t.ex. en cell), vilket innebär att elektroner till följd av strålningen slås ut ur atomen. Dylik strålning härstammar enligt Ståhlberg s. 24 alltid från radioaktivt ämne, men strålningen (t.ex. alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning) är i sig inte radioaktiv. Begreppet »radioaktiv strålning» vore därför missvisande. Med icke-joniserande strålning avses i StrålskyddsL 8 § radiofrekvent strålning samt lågfrekventa och statiska elektriska och magnetiska falt. Till skillnad från vad som får anses följa av stömingsenumeringen i MskL 1 § 1 mom. 2 punkten betraktas vidare både ljus (synligt ljus samt ultraviolett- eller infraröd strålning) och ultraljud som icke-joniserande strålning i StrålsäkerhetsL 8 §. "° Se Reg.prop. 1992:165 s. 21. 111 Se närmare nedan kap. 6.3.1.3. 112 Se Prop. 1985/86:83 s. 43. 113 Jfr från rättspraxis t.ex. Marshall v. Consumers Power Co., 65 Mich.App. 237 N.W.2d 266 (1975) som gällde nuisance bl.a. i form av vad som påstods utgöra »dangerous and annoying fog and icing» i närheten av ett planerat kärnkraftverks kylvattenutsläpp. Jfr även State v. Jersey Central Power & Light, 308 A.2d. 671 (N.J. Super. Ct. Law Div. 1973) som gällde skada orsakad av avbruten tillförsel av uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk. Se närmare om detta rättsfall nedan kap. 6.2.3.5. Se f.ö. även om förhållandet mellan Price-Anderson Act och skadeståndsansvar på deltstatsnivå för skadas. 395