Stycket

56.inte hade informerat sig om dess exakta sträckning. Frågan om utrymmet för strikt milj öskadeansvar utan direkt stöd av stadgande i lag har betydelse även efter tillkomsten av DaMskL. Tillämpningsområdet 46 Se även om fallet t.ex. Basse & Tonnesen & Wiisbye s. 107 ff., von Eyben & Norgaard & Vagner s. 139 f., Pagh, Studier s. 214, 326, Sorensen, UfR B 1992 s. 34 ff. 47 Se även om fallet t.ex. Basse & Tonnesen & Wiisbye s. 109 ff., von Eyben & Norgaard & Vagner s. 140. 48 Se Betcenkning 1992 nr. 1237 s. 33 ff, särskilt s. 55. 49 Se även ovan kap. 4.1., särskilt vid not 2-3 och vid not 14. 50 Se t.ex. UfR 1969 s. 923 (0stre Landsret) som gällde förorening genom olja från en läckande jordförlagd oljetank. Se om fallet Vinding Kruse s. 260 f. Se även t.ex. det s.k. Cheminova-fallet i UfR 1992 s. 575 (Hojesteret) som i princip kan sägas bygga på ett tämligen strängt culpaansvar för kostnader för sanering av mark som hade förorenats gen­ om en kemikalie. Se om fallet t.ex. Pagh, Miljöansvar, bl.a. s. 304 f. Jfr t.ex. UfR 1989 s. 692 (Hojesteret) som gällde grundvattenförorening. Se härom t.ex. Pagh, a.a. s. 302 f. 51 Jfr UfR 1995 s. 149 (Vestre Landsret) där en jordförlagd telekabel hade skadats vid grävningsarbeten. Entreprenören fritogs från ansvar då denne inte på basen av upplysningar eller andra förhållanden hade konkret anledning att förmoda att en kabel var nergrävd på området. I motsvarande finsk och svensk rättspraxis har man däremot ansett att entrepre­ nören har en rätt långtgående undersökningsplikt. Se t.ex. HD 1995:129 (ref. ovan kap. 4.3.1.2. i not 63) och NJA 1998 s. 617. Jfr härmed även UfR 1965 s. 561 (Ostre Landsret).s. 386