1.En ganska grundläggande fråga om panthavarens skydd mot sekundärs. 46
2.omsättning rör i vilken mån det sekundära förvärvet inskränker pantha-s. 46
3.varens möjligheter att få betalt ur panten. Att primärpanthavaren hars. 46
4.företräde till utdelning för huvudkrediten är givet, men i vissa fall är dets. 46
5.inte självklart hur huvudkrediten skall definieras. Vid checkkredit, ge-s. 46
6.neralpant och andra förhållanden där panthavaren har begränsat infly-s. 46
7.tande över huvudkreditens storlek kan det vara mer eller mindre förut-s. 46
8.satt att huvudkrediten kan eller skall öka. Om panthavaren inte fårs. 46
9.företräde även för det ökade beloppet kan man tala om att sekundär-s. 46
10.omsättningen innebär en skada för primärpanthavaren. Frågan är här is. 46
11.vilken mån rätten skyddar panthavarens intresse av säkerhet för ökads. 46
12.huvudkredit mot den sekundäre förvärvarens intressen av att ta säker-s. 46
13.heten i anspråk?s. 46
14.Vid exempelvis checkkredit kan primärpanthavaren och pantsättaren ha av-s. 46
15.talat om en limit. För primärpanthavaren innebär avtalet då att han med visss. 46
16.sannolikhet kommer att kunna göra en ränteförtjänst på en huvudkredits. 46
17.som varierar ända upp till limitbeloppet. Om primärpanthavaren inte fårs. 46
18.företräde för hela detta belopp innebär det sekundära förvärvet att primär-s. 46
19.panthavaren måste sänka limitgränsen. En sådan princip är givetvis fullts. 46
20.tänkbar även om den kan vara förenad med vissa praktiska problem m(cid:0)h(cid:0)t atts. 46
21.huvudkrediten kan öka innan panthavaren hinner agera. För primärpantha-s. 46
22.varen innebär den dock att han går miste om en förtjänstmöjlighet och atts. 46
23.han får olägenheten av att behöva agera genom att sänka limitgränsen.s. 46
24.En variant är att huvudkrediten fluktuerar så att den först minskar mens. 46
25.sedan återgår till den nivå som förelåg då primärpanthavaren fick kännedoms. 46
26.om sekundärpantsättningen. Om primärpanthavaren endast fick företrädes. 46
27.till det lägsta beloppet skulle detta för checkkredit innebära att pantsättarens. 46
28.inte skulle kunna lyfta något ytterligare belopp samtidigt som checkkredi-s. 46
29.tens limit skulle minska varje gång det flöt in medel på kontot.s. 46
30.Betydelsen av panthavarens skada eller olägenhet skall inte överdrivas.s. 46
31.Vad pantsättaren gjort är ju att vända sig till en annan kreditgivare iställets. 46
32.för att utöka sin kredit hos primärpanthavaren. Ett sätt att se på saken ärs. 46
33.därför att primärpanthavaren inte lider någon annan skada än vad som alltids. 46
34.är följden av att ett avtal utesluter ett annat. Vad som lyfts fram i detta av-s. 46
35.snitt är dock att ett sådant synsätt är lika lite självklart som det motsatta.s. 46
36.608 9.6.6.1Begränsningsnormer Med normargument i frågan kan det hävdas att en primärpanthavare inte får utöka sin kredit med företräde framför en sekundär förvärvare. Som en ökning räknas då inte ränta. För de här aktuella förhållandena med ”rörlig” huvudkredit hävdas dock att ”maximibeloppet” är gränssättande. Vid checkkredit o likn skulle således limitbeloppet vara avgörande för företrädet. Beträffande generalpantförhållanden finns det normargument för att sekundärpanthavaren skall få företräde. En ökning av huvudkrediten skall i princip inte få företräde. Sekundärpantsättningen betraktas av vissa som en uppsägning från pantsättaren.s. 46
37.För andra fall än checkkredit finns också normargument för att primärpanthavarens säkerhetsrätt skall krympa vid amorteringar. Primärpanthavaren skall alltså inte få företrädesrätt om han ger pantsättaren förnyad kredit upp till den nivå som huvudkrediten hade vid sekundärpantsättningen.s. 47
38.Det är givetvis möjligt att sekundärpanthavare och primärpanthavare sluters. 47
39.avtal om hur situationen skall hanteras. Sekundärpanthavaren kan exempel-s. 47
40.vis i sitt meddelande till primärpanthavaren begära att denne åtar sig att intes. 47
41.öka sin huvudkredit annat än som efterställd tredje panthavare. Till normargumenten hör också reglerna för exekutionsborgenärer. Vid exekution i överhypoteket kommer exekutionsborgenären att begränsa primärpanthavarens företräde. Säkerheten kan realiseras så länge primärpanthavaren får betalt för den fordran han har vid tillfället för exekutionen, se UB 8:13. 9.6.6.2Checkkredit nyttigare men generalpant mindre nyttig äns. 47
42.sekundärpant Ett antagande om fakta beträffande checkkreditformen är att en sekundärpanthavare sällan har intresse av att inskränka pantsättarens möjlig-s. 47
43.609s. 47
44.heter att fortsätta utnyttja checkkrediten upp till limitbeloppet. Ens. 48
45.kreditmöjlighet är typiskt sett till fördel för pantsättarens finansierings. 48
46.och därmed även för sekundärpanthavaren. Om sekundärpanthavarens. 48
47.skulle ha intresse av att ta över hela säkerheten ligger det närmast tills. 48
48.hands att sekundärpanthavaren ger pantsättaren sådan kredit att primär-s. 48
49.panthavaren får betalt och löses ut redan från början. De fall där sekun-s. 48
50.därpanthavaren har intresse av att tränga ut primärpanthavaren är an-s. 48
51.tagligen främst då sekundärpanthavaren bedömer risken som påtagligs. 48
52.för att pantsättaren inte kommer att kunna betala annat än genom atts. 48
53.säkerheten tas i anspråk. Kredit med sådana förutsättningar kan i dets. 48
54.övervägande antalet fall antas vara mindre nyttig än annan kredit.s. 48
55.Till saken hör också att en sekundärpanthavare som verkligen vills. 48
56.inskränka pantsättarens möjligheter att utöka krediten, kan ställa soms. 48
57.villkor att pantsättaren först omförhandlar med primärpanthavaren ochs. 48
58.sänker limiten. Visserligen finns det fall där det saknas praktiska möjlig-s. 48
59.heter att ordna förhållandena på detta vis, men i de flesta fall är dettas. 48
60.antagligen möjligt.s. 48
61.I de fall där primärpanthavaren har generalpant kan huvudkreditens. 48
62.öka av olika anledningar som primärpanthavaren inte kan styra över. Dets. 48
63.kan t(cid:0)ex vara fråga om att en skadeståndsfordran uppstår för primär-s. 48
64.panthavaren. Säkerheten innebär i dessa delar ett skydd mot riskerna förs. 48
65.ökad huvudkredit. Om en sekundär förvärvare skulle få företräde förlo-s. 48
66.rar primärpanthavaren detta skydd. Samtidigt skall det noteras att pri-s. 48
67.märpanthavarens intresse typiskt sett rör en mindre risk än den sekun-s. 48
68.däre förvärvarens. Den sekundäre förvärvaren har typiskt sett antingens. 48
69.köpt rätten till säkerhetsobjektet eller fått sekundär säkerhet för ens. 48
70.existerande fordran, medan primärpanthavaren bara riskerar att få ens. 48
71.ökad huvudkredit. Även om sannolikheterna inte alltid förhåller sig pås. 48
72.detta vis är det således antagligen vanligast att primärpanthavaren står ens. 48
73.mindre risk än den sekundäre förvärvaren. Lägger vi härtill sedan atts. 48
74.primärpanthavaren har begränsade möjligheter att styra över om huvud-s. 48
75.krediten ökar kan det antas att nyttan av att primärpanthavaren fårs. 48
76.säkerhet typiskt sett är mindre än nyttan av sekundärpanthavarens sä-s. 48
77.kerhet. Typiskt sett bidrar ett företräde för primärpanthavaren i mindres. 48
78.utsträckning till att omsättning kommer till stånd än vad ett företrädes. 48
79.för sekundärpanthavaren gör. Bidraget till att primärpanthavarens hu-s. 48
80.vudkredit ökar är litet eftersom det här handlar om fall där panthavarens. 48
81.har begränsat inflytande över denna omständighet och bidraget till atts. 48
82.den ursprungliga huvudkrediten kommer till stånd kan också antass. 48
83.begränsat eftersom det bara handlar om en risk för ökad huvudkredit.s. 48
84.Till saken hör här också primärpanthavarens möjligheter att avtalas. 48
85.bort sekundär förfoganderätt, se nedan avsn 9.6.7. Om primärpantha-s. 48
86.610 varen ges sådana möjligheter att begränsa sekundära förvärv kan primärpanthavaren skydda sig på detta sätt om han anser det betydelsefullt. 9.6.6.3Konkurrensbegränsning och illojalt undanträngande När det gäller värdeargument i en avvägning mellan primärpanthavares och sekundära förvärvares intressen kan man möjligen finna sådana i den mån det är så att primärpanthavare tenderar att vara stora etablerade kreditgivare och sekundära förvärvare tenderar att vara små. Möjligen kan man rent av tala om en värdeladdning redan i det faktum att ett företräde för primärpanthavaren i någon mån kan förefalla konkurrensbegränsande. När pantsättaren överväger att utöka sin kredit har primärpanthavaren genom en fördel gentemot konkurrerande kreditgivare om primärpanthavaren ges företräde för en ökning. Eftersom pantsättaren då efter en sekundärpantsättning kan vända sig till primärpanthavaren och utöka krediten hos denne tar de konkurrerande kreditgivarna en större risk än primärpanthavaren. I vissa fall kan förhållandena och beloppen vara sådana att primärpanthavaren i realiteten är det enda möjliga alternativet.s. 48
87.Ett annat argument som främst kan hänföras till värdekategorin är att det under vissa omständigheter kan förefalla stötande att pantsättaren kan öka sin kredit hos primärpanthavaren och på så sätt tränga ut dem från möjligheten att få betalt ur säkerhetsobjektet. Det handlar t(cid:0)ex om att krediten ökas just i syfte att tränga undan sekundärpanthavaren för att få ett bättre förhandlingsläge eller åstadkomma en för andra gynnsammare fördelning i en konkurs. 9.6.6.4Företräde vid checkkredit, men inte vid generalpant Det skall understrykas att vad som behandlats ovan är de fall där panthavaren har begränsat inflytande över huvudkreditens storlek och det är mer eller mindre förutsatt att huvudkrediten kan eller skall öka. Fallen då primärpanthavaren ger pantsättaren vad vi kan kalla ny kredit hör alltså inte hit. I dessa fall lider panthavaren inte större skada av ett sekundärt förfogande på annat sätt än vad varje möjlig avtalspart lider skada då avtal istället ingås mellan två andra parter.s. 49
88.För de fall där det inte är fråga om ny kredit framgår av de anförda argumenten att det finns anledning att skilja mellan huvudkrediter med olika sannolikhet för en ökning. I de fall ökningsmöjligheten såsom vid checkkredit är manifesterad i någon form av kreditlimit el likn talar såväl norm som fakta för att primärpanthavaren skall få företräde för en inom ramen för limiten. En sekundär förvärvare som inte vill acceptera ett sådant företräde får ställa som villkor för sin kredit att pantsättarens. 49
89.611s. 49
90.omförhandlar och sänker sin limit hos primärpanthavaren. Om dens. 50
91.sekundäre förvärvaren redan gjort sitt förvärv får han använda sig avs. 50
92.exekution för att få tillstånd en förkortning av tiden inom vilken primär-s. 50
93.panthavarens huvudkrediten kan öka.s. 50
94.För fall där sannolikheten för ökning typiskt sett är liten, såsom vids. 50
95.generalpant, är en möjlig slutsats däremot att primärpanthavaren intes. 50
96.skall få företräde.s. 50
97.En fråga är sedan om den sekundäre förvärvarens företräde skall räknas fråns. 50
98.tidpunkten för denuntiation till sekundogäldenären, eller från den tidpunkts. 50
99.primärpanthavaren får någon form av kännedom om det sekundära förvär-s. 50
100.vet. Med hänsyn till primärpanthavarens intressen ligger det nära till handss. 50
101.att förorda det senare.s. 50
102.9.6.6.5Ingen begränsning av pantsättarens företrädesrätt vid fleras. 50
103.säkerheters. 50
104.En variant på förhållandena som behandlats ovan är att primärpantha-s. 50
105.varen även har annan säkerhet än den som sekundärpantsatts och atts. 50
106.primärpanthavaren, p(cid:0)g(cid:0)a t(cid:0)ex värdeminskning för denna andra säkerhet,s. 50
107.föredrar att använda den säkerhet som sekundärpantsatts. Frågan är här is. 50
108.vilken mån rätten skyddar panthavarens intresse av säkerhet mot dens. 50
109.sekundäre förvärvarens intressen av säkerhet?s. 50
110.Med stöd av ett relativt välkänt rättsfall, NJA 1984 s 185, som brukars. 50
111.kallas Kullgrens Enka, anses primärpanthavaren ha rätt att välja vilkens. 50
112.säkerhet han vill ta i anspråk. Primärpanthavaren anses m(cid:0)a(cid:0)o ha företrä-s. 50
113.de även om han inte behöver ta i anspråk just den säkerhet som är se-s. 50
114.kundärpantsatt. Den nämnda principen har diskuterats på många håll is. 50
115.doktrinen. Det finns också flera konstruktiva förslag på hur man bättres. 50
116.skulle kunna ta hänsyn till sekundärpanthavares och liknande ford-s. 50
117.ringsägares intressen. Den valrätt som stipuleras i rättsfallet leders. 50
118.nämligen till ett visst utrymme för att primärpanthavaren väljer på sätts. 50
119.som gynnar närstående subjekt eller rent av att primärpanthavaren säljers. 50
120.sin valrätt till den fordringsägare som är beredd att dela med sig av dens. 50
121.utdelning som primärpanthavarens val kan medföra.s. 50
122.Frågan om primärpanthavarens valrätt är intressant och föranleders. 50
123.en rad överväganden. För det syfte som här är aktuellt saknas det docks. 50
124.anledning att angripa alla dimensioner av frågan. Med primärpanthava-s. 50
125.rens intressen för ögonen är det tillräckligt att konstatera att alla norm-s. 50
126.argument i frågan utgår från att primärpanthavaren skall ha fullt skydd.s. 50
127.Den nämnda diskussionen rör istället frågan om i vilken mån primär-s. 50
128.612 panthavaren skall kunna styra hur utdelningen till övriga fordringsägare skall bli. 9.6.6.6Inget företräde för kvittning med en redovisningsfordran En annan variant av förhållandena ovan, rör de situationer då primärpanthavaren har en redovisningsskuld till pantsättaren för att säkerheten realiserats med överskott. Om primärpanthavaren i dessa fall har en annan fordran på pantsättaren har han intresse av att kvitta denna mot redovisningsskulden. Frågan är då i vilken mån primärpanthavaren skall ha företräde för sådan kvittningsrätt?s. 50
129.I avsnitt 8.8.1 har hävdats att panthavaren inte skall ha sådan rätt gentemot pantsättaren annat än då fordringarna är konnexa, d(cid:0)v(cid:0)s vid pant att det är fråga om ersättning för realisationskostnader o likn. I förhållande till sekundärpanthavare är normargumenten i doktrinen ganska tydliga mot ett företräde för kvittning.[^1000] Argumenten i övrigt ansluter väl till vad som ovan nämnts om sannolikheten för att primärpanthavaren alls behöver ta i anspråk säkerheten utöver huvudfordrans belopp vid det sekundära förvärvet. Att primärpanthavaren hamnar i en kvittningsposition som han har reellt behov av att utnyttja är typiskt mindre sannolikt än att sekundärpanthavaren behöver utnyttja säkerheten.s. 51