__

1.286s. 23

2.bestått medverka till att kunderna i fortsättningen betalade direkt till sälja-s. 24

3.ren.” 6.2.5.4Ställföreträdarnormerna Det finns också särskilda normargument för de fall omsättningstransaktionen görs mellan en juridisk person och dess ställföreträdare. Dessa fall är speciella av bl(cid:0)a det skälet att den fysiska besittningen över föremål alltid utövas av den fysiska personen och således alltid av den ena parten i avtalet. I frågan finns flera normargument som kan hävdas för olika lösningar.s. 24

4.Med vissa normargument kan det hävdas att traditionskravet kan uppfyllas för i vart fall transaktioner i den ena riktingen. Enligt två rättsfall har ställföreträdaren ett visst utrymme för att uppfylla traditionskravet gentemot den juridiska personens fordringsägare.s. 24

5.Ett fall är NJA 2000 s 88 där HD ansåg att det sakrättsliga momentets. 24

6.uppfyllts då en av tre ställföreträdare för ett aktiebolag fått säkerhet i ett fö-s. 24

7.retagshypoteksbrev. HD menade att ställföreträdarskapet i sig inte var hin-s. 24

8.der för sakrättslig verkan, åtminstone inte när ställföreträdaren själv är pant-s. 24

9.havare. Eftersom företagshypoteksbrevet förvarats hemma hos panthavar-s. 24

10.ställföreträdaren och inte varit åtkomligt för någon av de två övriga ställfö-s. 24

11.reträdarna, ansågs upplåtelsen sakrättsligt giltig.s. 24

12.Till fallet hör också ett särskilt yttrande (av JustR Svensson) som hävdars. 24

13.att tradition kan godtas även om företagshypoteksbrevet bara flyttats mellans. 24

14.lådor i ett gemensamt bostads- och kontorsutrymme. Den bristande publi-s. 24

15.citeten hos en sådan åtgärd kan kompenseras av att säkerhetsställandet tass. 24

16.upp i den årsredovisning som registreras hos PRV. Det kan då nämnas atts. 24

17.det i domskälen nämns att ställföreträdaren antecknats som innehavare is. 24

18.företagshypoteksregistret.s. 24

19.I det nyssnämnda fallet hänvisas till NJA 1958 s 422. HD menade därs. 24

20.att en ställföreträdare fått sakrättsligt skydd för säkerhet i förlagsintecknin-s. 24

21.gar som han vid pantsättningen lagt i sitt personliga bankfack. Även oms. 24

22.fallets rubrik gäller en annan fråga (nämligen om den omständigheten atts. 24

23.inteckningarna av misstag hamnat i den juridiska personens kassaskåp skulles. 24

24.bryta det sakrättsliga skyddet) ifrågasätts alltså inte att traditionskravet kans. 24

25.uppfyllas vid transaktioner mellan en juridisk person och dess ställföreträ-s. 24

26.dare. En omständighet som kanhända hade betydelse för att man inte re-s. 24

27.flekterade över frågan var att det faktiskt skett en fysisk förflyttning av in-s. 24

28.teckningarna. Ställföreträdaren hade först förvarat inteckningarna i ett per-s. 24

29.sonligt bankfack och sedan hade de hamnat i ett av bolaget disponerat kas-s. 24

30.saskåp. Normargument i motsatt eller inskränkande riktning finns i form av två andra fall.s. 24

31.287s. 24

32.I NJA 1972 s 246 menade RR att pantsättaren, ett aktiebolag, inte från-s. 25

33.hänts rådigheten över inteckningar, när dessa mottagits av en person soms. 25

34.visserligen företrädde panthavaren, stiftelsen Metodistkyrkan, men soms. 25

35.samtidigt var VD i aktiebolaget. Domskälen är ytterst knapphändiga ochs. 25

36.något principiellt resonemang kring rådighetsavskärandekravet förekommers. 25

37.inte. HovR och HD anför heller inga domskäl utan fastställer bara respekti-s. 25

38.ve underinstans beslut.s. 25

39.Motsvarande utgång finns RH 1990:116. Med hänvisning till 1972 årss. 25

40.fall menade HovR att en ensam firmatecknare för ett aktiebolag, vid för-s. 25

41.värv av en motorbåt från sitt bolag, inte kunnat avskära bolaget från rådig-s. 25

42.heten över båten.s. 25

43.Det skall påpekas att domskälen i de båda fallen är mycket knapphän-s. 25

44.diga och att de omständigheter som låg bakom förefaller vara ganska speci-s. 25

45.ella, även om inte domstolarna har redovisat vilken hänsyn de tagit till detta.s. 25

46.I båda fallen framgår det av referaten att bevisningen om vad som egentligens. 25

47.hänt kan ha varit ganska svårvärderad. I vart fall anfördes i båda fallen gans-s. 25

48.ka uppseendeväckande påståenden om vad som hänt m(cid:0)h(cid:0)t den skriftliga be-s. 25

49.visning som fanns. Notabelt är också att man i båda fallen kunde ha uppfyllts. 25

50.de sakrättsliga momenten om man förfarit på annat sätt. I 1972 års fall ge-s. 25

51.nom att låta någon annan inneha inteckningarna för stiftelsens räkning ochs. 25

52.i 1990 års fall genom publikation enligt lösöreköpslagen.s. 25

53.I doktrinen har man utifrån de nämnda rättsfallen formulerat en upp-s. 25

54.fattning om att man möjligen kan utläsa en misstroendeprincip i HD:ss. 25

55.skäl. Denna skulle innebära att panthavaren i ställföreträdarfall misstross. 25

56.inte bara avseende transaktionens korrekthet utan också avseende sins. 25

57.vilja att verkligen upprätthålla ett rådighetsavskärande. Detta senares. 25

58.misstroende prövas inte materiellt utan det är tillräckligt att det finns ens. 25

59.formell grund för misstroende. En effekt av en sådan lösning skulles. 25

60.kunna vara att vissa transaktioner från ställföreträdaren till den juridiskas. 25

61.personen inte kan vinna sakrättsligt skydd, medan tradition från dens. 25

62.juridiska personen till ställföreträdaren skulle kunna gå bra. Argu-s. 25

63.mentationen förefaller dock i huvudsak framförd i kritiskt syfte.s. 25