1.256 betydelse för verkan mot förvärvare, avsn 5.9.3.1. Här skall dessa kompletteras.s. 107
2.Argumentationen i det nämnda avsnittet kan sägas tala för att tillmäta omsättningsförbud verkan mot exekutionsborgenärerna. Formuleringen i UB 5:5 om föreskrift som ”på annan grund som gäller mot envar” kan just hävdas för en sådan slutsats. Härför krävs att omsättningsförbud anses ha verkan mot förvärvare och att formuleringen anses innebära att sådana omsättningsförbud också har verkan mot exekutionsborgenärer. För en sådan tolkning talar de normargument om självständig bedömning som anförts i avsn 5.9.3.1.s. 108
3.Emellertid finns också normargument som talar mot verkan mot exekutionsborgenärerna. Således anges i förarbetena att egendom i vissa fall kan tas i anspråk exekutivt trots omsättningsförbud, och detta t(cid:0)o(cid:0)m vid benefika överlåtelser.s. 108
4.”Denna regel kan emellertid inte gälla oinskränkt. Förbud mot överlåtelses. 108
5.vid gåva eller testamente behöver t(cid:0)ex ej alltid medföra förbud mot utmät-s. 108
6.ning. I rättspraxis har sålunda ett i gåvobrev meddelat överlåtelseförbud ickes. 108
7.hindrat utmätning för gåvoskatt som belöpte på gåvan och för indrivnings-s. 108
8.avgift. Någon anledning att frånträda denna ståndpunkt finns ej.”s. 108
9.Det finns dock anledning att anmärka att den rättspraxis som avsess. 108
10.handlade om ett ganska speciellt fall. Med den rättspraxis som åberopas is. 108
11.citatet avses NJA 1952 s 131 där HD anger att sambandet mellan gåvas. 108
12.och förpliktelse att betala gåvoskatt bör vara avgörande för att ej tillmätas. 108
13.omsättningsförbud verkan. För övrigt framgår det av rättsfallsreferatet fleras. 108
14.omständigheter som antyder ett illojalt syfte bakom den aktuella gåvan. Atts. 108
15.det handlade om två omslagsreverser var en ingrediens i sammanhanget. De normargument som anger betydelsen av att beakta exekutionsborgenärernas intressen bygger givetvis på UB 5:5, till vilken även KonkL 3:3 hänvisar. Enligt dessa skall framför allt omsättningsförbud i onerösa avtal inte ha verkan mot exekutionsborgenärerna. I det här aktuella sammanhanget, där en sekundogäldenären skyddar sig mot omsättning av en fakturafordran, handlar det som sagt just om sådana onerösa förhållanden.s. 108
16.Samtidigt förekommer dock normargument för att nyansera denna princip. Det anges således att omsättningsförbud som uppställts i överlåtarens intresse skulle ha verkan. Ett sådant undantag är intressant eftersom de här aktuella omsättningsförbuden uppställs i sekundogäldenärens intresse. Stödet för en sådan nyansering är dock aningen tvekan-s. 108
17.257s. 108
18.de. Som stöd anges äldre rättsfall. Numera finns genom NJA 1993 ss. 109
19.468 stöd för att tillmäta dessa nyanseringsargument än mindre betydel-s. 109
20.se, i vart fall för fast egendom. I NJA 1993 s 468 menade HD att JBs. 109
21.4:3 måste uppfattas så, att överlåtelseförbud i köpehandling avseendes. 109
22.fast egendom har rättsverkan, men i första hand då mellan parterna. Des. 109
23.argument som främst anförs mot en mer långtgående verkan är borge-s. 109
24.närsintresset och att förköpsklausuler för fast egendom inte anses giltiga.s. 109
25.”Vid köp erlägger köparen någon form av vederlag även när avtal träffas oms. 109
26.överlåtelseförbud. Borgenärsintresset talar allmänt sett starkt emot att ens. 109
27.borgenär inte skulle kunna få betalning ur den egendom som trätt i ställets. 109
28.för detta vederlag. Vad särskilt gäller köp av fast egendom skulle något så-s. 109
29.dant kunna medföra skadeverkningar jämförliga med dem som åberopatss. 109
30.mot att förköpsklausuler skulle gälla i sådana förhållanden (se härom i NJAs. 109
31.1984 s 673). Det skulle utgöra en anmärkningsvärd inkonsekvens i regelsy-s. 109
32.stemet, om ett överlåtelseförbud skulle ha rättsverkningar även mot köpa-s. 109
33.rens borgenärer, medan en förköpsklausul inte skulle ha några rättsverkning-s. 109
34.ar alls.” Det är här svårt att låta bli att anmärka att den andra meningen is. 109
35.citatet ger uttryck för ett tämligen fiskalt perspektiv på problematiken.s. 109
36.I fallet anför HD också NJA 1974 s 376 som stöd. Förhållandena i dets. 109
37.fallet var emellertid sådana att överlåtarens intresse var detsamma som vids. 109
38.återtaganderätt, d(cid:0)v(cid:0)s att få betalt för köpeskillingskrediten. En väsentligs. 109
39.skillnad mellan återtagandefallen och omsättningsförbudsfallen är justs. 109
40.överlåtarens intresse av egendomen. Vid återtaganderätt är intresset bara atts. 109
41.få betalt och det saknas goda skäl att tillgodose detta på annat sätt än genoms. 109
42.återtaganderätt. Ett omsättningsförbud syftar däremot till att tillgodoses. 109
43.andra intressen än att få betalt, såsom att egendomen har affektionsvärde förs. 109
44.överlåtaren eller att överlåtaren är mån om att egendomen inte kommer is. 109
45.händerna på en konkurrent etc.s. 109
46.Det finns således normargumenten talar således emot att tillmäta om-s. 109
47.sättningsförbud verkan mot exekutionsborgenärerna. Dessa kan sägass. 109
48.vara ganska tydliga på så vis att författarna i doktrinen tar tydligt ställ-s. 109
49.ning mot sådan verkan. Som grund för dessa ställningstaganden angess. 109
50.regelmässigt i doktrinen att en exekutionsgäldenär inte får ges alltförs. 109
51.stora möjligheter att göra egendom utmätningsfri, jfr fakta- och värde-s. 109
52.argumentationen nedan.s. 109
53.258s. 109