Se också Finansinspektionen ärende dnr 205–5348/92 där bankens vägran inte accep- terades. Jfr Mellqvist/Persson 2001 s 162 not 114 (som har en kritisk inställning till NJA 1991 s 736, vilket dock rörde helt andra förhållanden än var faktaargumenten här avser).
Hänvisas från p. 33 (s. 83)
1.Pantsättaren kan lida skada om panthavaren dröjer med att återlämnas. 82
2.den pantsatta fordran respektive redovisa ett överhypotek. I en beskriv-s. 82
3.ning av dröjsmål i detta sammanhang ligger det nära till hands att läggas. 82
4.vikt vid tidpunkten då panthavaren kan anses ha fått sina intressen avs. 82
5.betalning tillgodosedda. All tidsutdräkt efter denna tidpunkt kan sägass. 82
6.skada pantsättaren genom att han inte kan disponera dessa tillgångar.s. 82
7.Det är också tydligt att ett dröjsmål som blir permanent är en parallells. 82
8.till förverkande.s. 82
9.I detta avsnitt skall behandlas de fall då huvudkrediten betalas ochs. 82
10.det således är ganska tydligt att panthavaren fått sina intressen av betal-s. 82
11.ning tillgodosedda. Avsnittet utgör närmast en introduktion till mot-s. 82
12.svarande frågor för mer de besvärliga förhållandena då huvudkreditens. 82
13.inte betalas.s. 82
14.8.6.2.1Zug-um-zug eller inom skälig tid?s. 82
15.Beträffande fullgörelsetidpunkten finns det normargumenten avseendes. 82
16.pant i allmänhet. I doktrinen hävdas det att panthavaren skall återlämnas. 82
17.panten i utbyte mot betalningen av huvudfordran. Denna zug-um-zug-s. 82
18.princip hävdas ha visst stöd i praxis. Det anförs rent av att principen ärs. 82
19.så befäst att innehavet av panten kan vara en presumtion för att huvud-s. 82
20.krediten inte betalats och tvärt om.s. 82
21.516s. 82
22.I sammanhanget är det dock inte otänkbart att också anföra den moderna regeln i KöpL 9(cid:0)§. Med denna skulle det kunna hävdas att panthavaren skall fullgöra inom skälig tid från att panthavaren fått sina intressen tillgodosedda. Regeln stadgar prestation inom skälig tid från köpet såvida inte det på annat sätt framgår att varan skall lämnas vid anfordran eller utan uppskov. Mot en tillämpning av denna regel kan dock anföras att det är en betydande skillnad mellan tidpunkten för slutande av köpeavtal och tidpunkten då panthavaren skall anses ha fått sina intressen tillgodosedda. Tanken är då att den senare tidpunkten är mer svårbestämbar än den tidigare. 8.6.2.2Hanteringskostnaderna och riskerna varierar i alternativen I faktaargumentationen kan det antas att en zug-um-zug princip medför högre hanteringskostnader än en ordning där panthavaren får viss tid att ordna återlämnandet. Ett återlämnande av den pantsatta fakturafordran förutsätter kommunikation med sekundogäldenären och om denna skall vara ögonblicklig krävs kommunikationsformer som kan vara mer kostsamma än de alternativ som står till buds om panthavaren får viss tid till förfogande. De nämnda hanteringskostnaderna begränsas dock av att pantsättaren i detta skede kan antas medge panthavaren visst anstånd eller m(cid:0)a(cid:0)o en billig lösning av återlämnandet.s. 83
23.Motsvarande problem kan iakttas i bankernas hantering av återlämnande avs. 83
24.löpande skuldebrev som kredittagare undertecknat. Eftersom skuldebrevens. 83
25.måste förvaras på betryggande sätt, vilket ofta innebär centrala säkerhets-s. 83
26.valv, är det kostsamt att återlämna löpande skuldebrev vid slutbetalning.s. 83
27.Vanligtvis accepterar kredittagarna att banken makulerar skuldebreven ochs. 83
28.skickar dem med post vid senare tillfälle. (Egentligen handlar det snarares. 83
29.om att kredittagarna inte har en aning om varken sin rätt att återfå skulde-s. 83
30.brevet eller riskerna med att inte kräva återlämnande. En okunskap soms. 83
31.förstärks av föreställningar som bankerna bibringar sina tjänstemän.) I des. 83
32.fall kredittagare inte accepterat detta finns exempel på hur banker vägrats. 83
33.uppfylla zug-um-zug principen i SkbrL 21(cid:0)§. Huruvida det är regleringens. 83
34.som är otidsenlig eller bankernas val, att använda löpande skuldebrev iställets. 83
35.för enkla, kan diskuteras. Mot dessa hanteringskostnader skall dock ställas pantsättarens risker för dröjsmål om panthavaren får prestera efter en tid. Dessa risker begränsas av sanktioner mot dröjsmål. Riskerna kan också antas små eftersom panthavaren vanligen har ett litet intresse av att dröja med återlämnandet av fakturafordringen som sådan. Ett sådant intresse finns främst oms. 83
36.517s. 83
37.panthavaren räknar med att kunna utnyttja fordringen som säkerhet förs. 84
38.ytterligare huvudkredit. Risken för att panthavaren olovligen vill tillgo-s. 84
39.dogöra sig betalningen eller kvitta med sekundogäldenären kan antass. 84
40.relativt liten m(cid:0)h(cid:0)t upptäcktsrisken. Pantsättaren kan också minskas. 84
41.riskerna genom att själv försätta sekundogäldenären i ond tro om atts. 84
42.huvudkrediten betalats, t(cid:0)ex genom att visa ett kvitto.s. 84
43.Angående alternativet fullgörelse vid anfordran kan det antas att ens. 84
44.sådan ordning i liten mån avviker från redovisning inom skälig tid. Ens. 84
45.skillnad är att själva anfordran medför hanteringskostnader. Det kans. 84
46.dock antas att anfordran i många fall inte skulle bli nödvändig för atts. 84
47.panthavaren själv föredrar att avveckla förhållandet. En annan skillnad ärs. 84
48.att tidpunkten blir mer exakt bestämd än med den mer diffusa normens. 84
49.skälig tid.s. 84
50.8.6.2.3Signifikanta värdeargument saknass. 84
51.I värdeargumentationen är det kanske främst riskerna som gör sig gäl-s. 84
52.lande. En pantsättare som inte litar på panthavaren skall inte behöva tas. 84
53.risken av att inte återfå den pantsatta fordran. Å andra sidan handlar dets. 84
54.som nämnts om relativt små risker och pantsättarens intressen är oftasts. 84
55.rent ekonomiska. Värdeargumenten är således inte särskilt framträdan-s. 84
56.de.s. 84
57.8.6.2.4En zug-um-zug-lösnings. 84
58.I en avvägning finns det anledning att ge normargumenten för zug-um-s. 84
59.zug-principen avgörande betydelse. Bland normargumenten är det dessas. 84
60.som överväger. Faktaargumenten synes inte tala tydligt för eller mot ens. 84
61.sådan lösning, främst då m(cid:0)h(cid:0)t att pantsättaren inte har anledning atts. 84
62.kräva en zug-um-zug-lösning om den är mer kostsam än alternativen.s. 84