5.2.2Informationsplikt

1.Det finns få uttryckliga normargument i frågan om sekundogäldenärens. 11

2.skall vara skyldig att tillhandahålla information om sin skuld till speku-s. 11

3.lanter och förvärvare.s. 11

4.5.2.2.1UB 4:15 stadgar informationsplikt vid exekutions. 11

5.Ett normargument i frågan är UB 4:15 som föreskriver en informations-s. 11

6.skyldighet vid exekution. Några normargument för en extensiv tolknings. 11

7.av detta stadgande synes emellertid inte finnas. Faktaargumentet atts. 11

8.exekution kan försvåras om sekundogäldenären inte är informations-s. 11

9.skyldig har givetvis bärighet men det talar bara för en sådan skyldighets. 11

10.vid just exekution. När en sådan skyldighet nu uttryckligen föreliggers. 11

11.handlar frågan fortsättningsvis främst om de övriga fallen.s. 11

12.Det skall anmärkas att avsaknaden av en avtalsrelation till sekundogäldenä-s. 11

13.ren ställer till såväl materiellträttsliga som processuella svårigheter för spe-s. 11

14.kulanter och panthavare. Det kan hävdas att det endast är pantsättaren soms. 11

15.skall kunna utnyttja grunden att sekundogäldenären bryter mot fordrings-s. 11

16.avtalet när han vägrat lämna information. Möjligen är förhållandena an-s. 11

17.norlunda i det läge där panthavaren p(cid:0)g(cid:0)a pantsättarens dröjsmål fått rätt atts. 11

18.realisera den pantsatta fordran. I vart fall har panthavaren då motsvarandes. 11

19.intresse av att sekundogäldenären lämnar information. Panthavaren kan is. 11

20.detta läge sägas ha tagit över mer av pantsättarens rättigheter gentemot se-s. 11

21.kundogäldenären.s. 11

22.5.2.2.2Analogier till ansvarsnormer och 27(cid:0)§ SkbrL m(cid:0)ms. 11

23.Normargumenten för en allmän informationsskyldighet är ganska vaga.s. 11

24.I doktrinen finns ett uttalande om att sekundogäldenären möjligens. 11

25.”under vissa omständigheter” kan bli ansvarig för att han efter motta-s. 11

26.gande av denuntiation inte underrättat en förvärvare om att fordrans. 11

27.redan omsatts eller om andra relevanta omständigheter. Om så är fallets. 11

28.innebär det att sekundogäldenären är skyldig att informera genom atts. 11

29.åtminstone bemöta denuntiationer som tyder på att där förvärvaren ärs. 11

30.felinformerad.s. 11

31.160s. 11

32.Det är också tänkbart att till normargumenten hänföra att en informationsskyldighet måste vara förutsatt i ett system som tillåter omsättning av enkla fordringar. Argumentet bygger på ett antagande om att det måste vara mest effektivt att sekundogäldenären är informationsskyldig.s. 12

33.Som argument mot en informationsplikt har en författare i doktrinen anfört att det skulle vara alltför betungande att ålägga en denuntiationsmottagare att svara, i vart fall vid skadeståndsansvar. Hänsyn bör med denna uppfattning tas till att denuntiationsmottagaren står utanför avtalsparternas förhållande.s. 12

34.Slutligen finns det anledning att nämna att 27(cid:0)§ SkbrL skulle kunna hävdas som ett normargument mot en informationsplikt. Denna regel kan sägas ge uttryck för en grundläggande normprincip om att gäldenären inte skall skadas vid omsättning av enkla fordringar. Emellertid bygger en föreställning om en sådan normprincip antagligen delvis på de förenklingar som ofta används när skuldebrevsrätten presenteras. Enligt ordalydelsen handlar 27(cid:0)§ SkbrL bara om att den nye borgenären inte får bättre rätt än förvärvaren. En informationsplikt handlar inte om bättre rätt för förvärvaren utan om en rätt för förfogaren att kräva att sekundogäldenären bistår honom. 5.2.2.3Informationen har typiskt sett litet värde För att anknyta till avsnitt 5.1 handlar faktaargumenten om vilka förhållandena är mellan nyttan av omsättning och skadorna av en informationsskyldighet.s. 12

35.Först skall då göras två antaganden om fakta som i någon mån är empiriskt underbyggda. Det första antagandet är att det är vanligt att sekundogäldenären lämnar information frivilligt i enlighet med någon sorts artighets- och konventionsnormer. Det andra antagandet är att det i praktiken i övervägande antalet fall inte görs förfrågningar från spekulanter och förvärvare, annat än vid fordringar som gäller stora belopp. Detta p(cid:0)g(cid:0)a de relativa kostnaderna för att efterfråga denna information, tillförlitligheten hos de uppgifter förfogaren lämnar och möjligheten att hålla sig skadeslös genom förfogarens felansvar och ansvar för huvudkrediten.s. 12

36.161s. 12

37.Det är här en avgörande skillnad mellan upplägg där kreditgivaren står kre-s. 13

38.ditrisk respektive inte står kreditrisk för fakturafordringarna. I de förra fallens. 13

39.förekommer kontroller ”vanligtvis” och ”regelmässigt”. Undantag görs oms. 13

40.förtroendet för fakturafordringsägaren är stort eller fakturabeloppen är små.s. 13

41.I de senare fallen är förhållandena de omvända och kontroller görs soms. 13

42.stickprovskontroller. Det hör då till saken att denna senare form, där kredit-s. 13

43.givaren inte står kreditrisk, sägs vara dominerande. En uppskattning är atts. 13

44.denna form används i 90–95(cid:0)% av alla factoringupplägg.s. 13

45.Av de nämnda antagandena följer för det första att en informationsskyl-s. 13

46.dighet inte generellt minskar transaktionskostnaderna för pantavtals-s. 13

47.parterna. Det är bara när det handlar om fordringar på stora belopp soms. 13

48.transaktionskostnaderna kan minska. För det andra följer möjligen ocksås. 13

49.att en rättslig förpliktelse inte är särskilt intressant ens för fordringar pås. 13

50.stora belopp. Detta bygger då på ett antagande om att sekundogäldenä-s. 13

51.rerna inte ger informationen p(cid:0)g(cid:0)a en föreställning om att de är rättsligts. 13

52.förpliktigade att göra det.s. 13

53.Det sistnämnda antagandet kan ifrågasättas på goda grunder. När ens. 13

54.bank eller liknande hör av sig med en förfrågan rörande ett större belopps. 13

55.kan sekundogäldenären mycket väl ha föreställningen att han är rättsligts. 13

56.förpliktigad att svara. Det är därför intressant att beakta vad som skulles. 13

57.hända om sekundogäldenären visste att han sannolikt inte drabbas avs. 13

58.någon rättslig sanktion om han inte svarar. Ett antagande är att nämndas. 13

59.artighets- och konventionsnormer alltjämt skulle påverka. Ett annats. 13

60.antagande är att somliga sekundogäldenärer skulle kräva ersättning förs. 13

61.att ge informationen. En sådan ersättning skulle öka transaktionskost-s. 13

62.naderna för pantavtalsparterna i de fall förvärvaren menar att informa-s. 13

63.tionen är det bästa sättet att minska hans risker. Å andra sidan skulles. 13

64.sekundogäldenärerna kompenseras för sina kostnader.s. 13

65.5.2.2.4Alla inblandade kan påverka kostnadernas. 13

66.Andra faktaargument handlar om vem som bäst kan minimera kostna-s. 13

67.derna av en informationsplikt.s. 13

68.Sekundogäldenärens möjligheter består då i att hantera sina räken-s. 13

69.skaper på ett sådant sätt att information kan ges med minsta möjligas. 13

70.insats. Till sekundogäldenärens möjligheter hör också att vid ingåendes. 13

71.av kreditavtal kompensera sig för riskerna för framtida informations-s. 13

72.hantering. Detta gäller emellertid bara de fall där det är möjligt atts. 13

73.påverka avtalsvillkoren. Vidare är det sekundogäldenären som bäst kans. 13

74.162 se till att information som han lämnar är korrekt. Det är därför han som bäst kan minimera skadorna av ett eventuellt informationsansvar, jfr avsn 5.2.3.s. 13

75.Mot sekundogäldenärens möjligheter skall vägas avtalsparternas möjligheter att påverka kostnaderna. Parterna är de som bäst styr över hur många förfrågningar som görs och hur många förfrågningar som är nödvändiga. Viktigast är då kanske möjligheterna att tillgodose förvärvarens möjligheter att utkräva ansvar av förfogaren och få kompensation. Förfogaren har också möjligheten att ha god bevisning kring fordringsförhållandet. Vidare har han möjligheten att vid ingående av fordringsavtal använda sig av löpande skuldebrev eller avtala med sekundogäldenären om en informationsskyldighet. Denna möjlighet är dock begränsad till de fall där det är möjligt att påverka avtalsvillkoren, jfr föregående stycke.s. 14

76.I faktaargumentationen kan också urskiljas ett speciellt fall av informationshantering. För förvärvaren kan det ha stor praktisk betydelse att få en bekräftelse avseende en mottagen denuntiation. Det totalt sett minst kostnadsskapande sättet att få detta är genom bekräftelse, i form av vanlig returpost, kvittens av rekommenderat brev etc. Att t(cid:0)ex utnyttja vittnen förefaller både dyrare och mindre praktiskt. Det skulle därför kunna sägas finnas något starkare faktaargument för en informationsplikt i just detta avseende. 5.2.2.5Fakta överväger för informationsplikt Om vi mot bakgrund av de nämnda faktaargumenten ställer nyttan av omsättning mot skadorna av en informationsskyldighet, förefaller de inte tala tydligt i någon riktning. Skadorna för sekundogäldenären förefaller vara ganska små. Detta gäller även med beaktande av ett eventuellt informationsansvar eftersom risken för skada därav är liten. Å andra sidan förefaller nyttan av en informationsplikt inte heller vara av någon betydenhet. Möjligen är nyttan av en informationsplikt beaktansvärd när det handlar om fordringar på stora belopp och möjligen är nyttan beaktansvärd vad gäller bekräftelser på mottagen denuntiation. 5.2.2.6Informationsplikt – integritet Värdeargumenten i frågan ligger kanske främst i att sekundogäldenären har ett beaktansvärt intresse av att inte behöva röja uppgifter om sin egen ekonomiska situation. Styrkan i detta värde förtas dock i betydande mån av att pantsättaren redan tillhandahållit den information som kan vara känslig, främst fordrans belopp. För de flesta fordringsförhållandens. 14

77.163s. 14

78.är informationen heller inte alls känslig, t(cid:0)ex för fordringar på små be-s. 15

79.lopp.s. 15

80.I sammanhanget kan det uppmärksammas att inte ens banksekretessen nöd-s. 15

81.vändigtvis hindrar att en bank röjer uppgifter om gäldenärer och deras skul-s. 15

82.der till en förvärvare.s. 15

83.5.2.2.7Ingen allmän informationsplikts. 15

84.Vid en avvägning mellan de olika norm-, fakta- och värdeargumenten ärs. 15

85.det svårt att inte lägga vikt vid att det mer eller mindre saknas normar-s. 15

86.gument för en informationsplikt. När det då i övrigt saknas särskilts. 15

87.starka argument för en sådan skyldighet blir en möjlig slutsats att någons. 15

88.sådan inte föreligger.s. 15

89.Som sagt innebär avsaknad av en informationsplikt dock inte nöd-s. 15

90.vändigtvis att sekundogäldenären undgår ansvar för de uppgifter hans. 15

91.trots allt lämnar, se nästa avsnitt.s. 15