Se Dotevall, R, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s 236, samt bl a NJA 1943 s 76, NJA 1943 s 507, NJA 1946 s 605, NJA 1973 s 544, NJA 1993 s 81.
Hänvisas från p. 1 (s. 317)
1.Ansvaret för den interna kontrollen i bolaget åvilar primärt verkställande direktören enligt 8 kap 25 § ABL. Verkställande direktör har utöver den löpande förvaltningen att bereda frågor som ligger utanför den löpande förvaltningen för styrelsen, samt att inför styrelsen föredra sådana frågor. Verkställande direktör har en närmast total informationsplikt, dels gentemot styrelsen som kollektiv, dels mot enskilda styrelseledamöter. Av praxis framgår att det närmast är den verkställande direktören som ansvarar för att bolaget beaktar de särskilda författningar som gäller inom bolagets verksamhetsområde. Till den verkställande direktörens uppgifter hör inte bara att leda bolagets verksamhet, utan han har även att under styrelsens överinseende tillse att en tillfredsställande organisation av verksamheten föreligger. I detta avseende skall direkt eller indirekt tillsyn utövas över de olika befattningshavarna i bolaget. I enlighet med 8 kap 25 § st 2 ABL har verkställande direktören ansvaret för att bolagets bokföring fullgörs i överenskommelse med lag, samt att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Verkställande direktören har således det primära ansvaret, och styrelsen blir ansvarig först vid brister i tillsynsplikten. Verkställande direktören deltager endast i beslutsfattande utom den löpande förvaltningen såvida han är styrelsemedlem, varför han endast i dessa fall kan hållas ansvarig på samma grunder som styrelsen för beslut fattade av styrelsen. Dock är verkställande direktören i allra högsta grad ansvarig för framtagandet av beslutsunderlag för vars riktighet han ansvarar. Han handhar de dagliga affärerna och styrelsen övervakar och ger råd. Det är den verkställande direktören och inte styrelsen som har kontakt med de anställda. Den verkställande direktören kan även genom sin starka ställning i bolaget ha ett stort inflytande över beslutsprocessen i bolagets styrelse. Den verkställande direktören är ansvarig främst för åtgärder som han har vidtagit eller har underlåtit att vidta inom den löpande förvaltningen. Omfattningen av ansvaret varierar från bolag till bolag, där de uppgifter som ingår i den löpande förvaltningen är individuellt avgränsade för respektive bolag. Ansvar för den verkställade direktören kan komma ifråga även på grund av det sätt på vilket han berett eller föredragit ärenden för styrelsen eller på grund av underlåtenhet att för styrelsen lägga fram ärenden som det ankommit på styrelsen att avgöra. Eftersom ansvaret för framtagande av prospekt åvilar styrelsen, har styrelseledamöterna en central roll i emissionen, men informationsinsamling och – bearbetning sker främst av andra representanter för bolaget, samt av externt engagerade konsulter. Verkställande direktör är inte uttryckligen ålagd ett ansvar i anslutning till prospektet enligt ABL. Om prospekt inte upprättas när skyldighet därtill föreligger enligt ABL eller annan överträdelse av ABL:s prospektregler gjorts torde i i första hand styrelsen åläggas ansvar för skada med stöd av ABL:s regler i anledning härav, eftersom skyldigheten uttryckligen åvilar bolagets styrelse. I praktiken spelar verkställande direktören dock en väsentlig roll i förberedelsearbetet. Om han deltar i upprättandet av ett prospekt och därvid uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar skada för bolaget, aktieägare eller annan, torde läget vara annorlunda. Roos menar att mot bakgrund av hovrättens resonemang i rättsfallet RH 1984:28 man kan tänka sig ansvar för t.ex. en verkställande direktör mot aktieägarkretsen för felaktiga uppgifter i ett prospekt såväl inom som utom den ram som skadeståndsreglerna i ABL stakar ut. Eftersom ABL:s regler lägger skyldigheten att upprätta prospektet på styrelsen är styrelsen primärt ansvarig för innehållet. Ligger en åtgärd inom ramen för styrelsens kompetens skall i princip verkställande direktören gå fri från ansvar, men ansvaret skall för verkställande direktören i en sådan situation enligt Taxell bedömas med hänsyn till omständigheterna in casu. Verkställande direktören torde exempelvis kunna hållas ansvarig i de fall han förfarit culpöst vid sitt uppgiftslämnande till styrelsen. Grundas styrelsens beslut på material som verkställande direktören framlägger bör verkställande direktören kunna åläggas ansvar. Eftersom styrelsen ytterst ansvarar gentemot aktietecknare kan styrelseledamot dock inte exculpera sig genom att skylla ifrån sig genom att ange att han förlitat sig på uppgifter som lämnats av den verkställande direktören. En jämförelse kan göras med beslut om information till sekundärmarknaden. Samuelsson menar att det är den verkställande direktören som bör svara för den kontinuerliga information som börsbolag skall tillhandahålla marknaden, varvid styrelsen har att övervaka att informationsrutinerna är sådana att kraven i enlighet med noteringsavtalet kan uppfyllas på ett tillfredsställande sätt. Har styrelsen inte försummat sin plikt härvidlag torde en lindring i ansvaret för styrelseledamot kunna ske vid bristande åtgärd från den verkställande direktörens sida. Hur skall då ansvaret bedömas om en åtgärd eller underlåtelse från att handla från verkställande direktörens sida är mer skadeframkallande än vad ett handlande i enlighet med styrelsens anvisningar egentligen skulle inneburit? En verkställighetssåtgärd kan avvika från själva styrelsebeslutet, eller ges en sådan utformning att skadan blir större eller en annan än beslutet i och för sig betingar. I detta fall torde ansvar för styrelösen vara uteslutet till den del skadan blivit större eller annorlunda än man vid beslutets fattande kunnat inse eller bort förutse. En bedömning av kravet på orsakssamband mellan styrelsens beslut och skadan ger i detta fall till resultat att skadan inte är en normal och förutsebar påföljd av beslutet. Hur skall ansvaret bedömas om styrelsen fattat ett rättsstridigt beslut, vilket därefter verkställs av den verkställande direktören? En åtgärd från verkställande direktörens sida kan innebära adekvat vållande, även om denna är försumbar i förhållande till styrelsens agerande. Ett bolagsorgan får enligt 8 kap 34 § ABL inte verkställa ett beslut som strider mot lag eller bolagsordning. I ett dylikt fall torde culpabedömningen bli avgörande, varvid man måste ta ställning till huruvidaverkställande direktören varit medveten om att beslutet inneburit en överträdelse. Är verkställande direktören ej medveten om regelöverträdelsen torde styrelsen bli ansvarig även om skadan uppkommit först sedan verkställande direktören verkställt beslutet. Styrelseledamots insyn i bolagets angelägenheter begränsas av att han är hänvisad till den information som presenteras honom av bolagets anställda. Styrelseledamoten måste kunna förlita sig på att de uppgifter han presenteras är tillförlitliga, och han kan inte behöva göra en självständig prövning i vidare mening än att han skall göra en kritisk granskning. Å andra sidan åligger det styrelsen att se till att förse sig med tillräcklig information frånverkställande direktören och från olika avdelningar i bolaget. Ligger en uppgift som ej specialreglerats i gränslandet mellan styrelsens och den verkställande direktörens ansvar torde i första hand styrelsen hållas ansvarig. Sammanfattningsvis kan konstateras att eftersom prospektskyldigheten enligt regelverket åligger styrelsen vid culpa, torde det i första hand vara styrelseledamöter vilka förfarit culpöst som kan komma att åläggas ansvar. Har verkställande direktören lämnat styrelsen felaktig eller missvisande information som kommit att ingå i prospektet torde det dock vara rimligt att verkställande direktören dels kan åläggas ansvar för prospektinnehållet med stöd av 15 kap 1 § ABL, dels med stöd av allmänna skadeståndsrättliga principer.s. 317