1.Idag är det relativt få rättsvetenskapsmän som sysslar med att bygga egna system. Behovet av systematisk analys har dock inte minskat. Anna Christensen analyserar mycket systematiskt vad hon kallar för normativa grundmönster i rätten - ett försök att bringa ordning i ”mängden av juri diska normer”.146 Hon vänder sig emellertid mot rättspositivismens och lagstiftarens försök att bygga hierarkiska rättssystem.1471 teorin om nor mativa grundmönster skall det inte finnas någon hierarkisk ordning, inga överordnade eller underordnade principer och inte heller några värde ringar. Syftet är att genom denna strikt rättsvetenskapliga modell söka efter och åskådliggöra de normativa mönster som har funnits och som finns i rättsreglerna. Modellens begränsning stannar vid att mönstren blir tydliga och troliga (parallellitet, pregnans).s. 9
2.De normativa grundmönstren kan också ses som normativa poler och rörelserna i rätten sker mellan dessa poler. De poler eller grundmönster som är intressanta för mitt arbete är: skydd för etablerad position, dets. 9
3.49 marknadsfunktionella mönstret, rättvis fördelning och förbudet mot dis kriminering.148s. 9
4.Utgångspunkten för Christensens studier, enligt modellen, är det en skilda rättssubjektets perspektiv, men individen som begrepp problematiseras inte.149 Samma grundmönster gäller oavsett om det är en kvinna eller en man som har uppnått en etablerad position, exempelvis ett an ställningsskydd. När individbegreppet inte problematiseras blir modellen, enligt min mening, i sig värderande - normen blir den manlige arbetstaga ren, arketypen, som rätten utgår från.150 När anställningsskyddets norma tiva mönster studeras är det utifrån den manlige arbetstagarens position som lönearbetare, och den utveckling/rörelse som skett i denna position.151 Avsikten är dock som jag har uppfattat det att enbart beskriva rörelser i rätten. Modellen blir också enbent, i den mening att endast det produkti va arbetet får relevans, medan det reproduktiva arbetet osynliggörs. I mo dellen om normativa grundmönster i rätten saknas därmed det för mig nödvändiga begreppet kön. I modellen finns inte kön som ett grundmönster eller som analytisk kategori. Modellen utgår därmed från den traditionella juridiska ideologin som bygger på den liberala rättsordningens neutrali50 serade och individfokuserade rättssubjektivitet.152 Kön, ras och klass är inte kategorier som särskilt studeras.153s. 10
5.Jag vill redan inledningsvis ge ett exempel där kön som analyskategori skulle ha gett en mer fullständig bild av normsystemets komplexitet. Rät ten att lönearbeta kan ses som en rättighetsnorm och som en pliktnorm. I grundlagen är målsättningsparagrafen allas rätt till arbete - medan det enligt socialförsäkringssystemet finns en plikt att arbeta, söka arbete, för att få ersättning. Tydligast är detta mönster i reglerna för ersättning från arbetslöshetskassorna. Christensen ser denna regel som en pliktnorm.154 Den officiella politiken har varit, i vart fall historiskt sett, att kvinnor har haft rätt att istället för lönearbete välja att ingå äktenskapskontrakt, att välja vad som brukar kallas för hemarbete. Den pliktnorm som Christen sen funnit vid sin analys har gällt/gäller för män, medan det normativa mönstret för kvinnor är och har varit annorlunda och mer sammansatt.155 Dessa mönster är föränderliga, såväl för kvinnor som för män, och skill naden är nog så intressant i sammanhanget.s. 11
6.Trots denna kritik kommer jag att använda mig av modellen om nor mativa grundmönster i min undersökning av de konkreta rättsreglerna för att beskriva rätten, men jag avser att visa att det finns olika normativa grundmönster beroende på arbetstagarens kön. Grundmönstren etablerad position, rättvis fördelning och marknadsfunktion används som deskrip tiva begrepp för att visa på ”rörelserna i rätten”. Förbudet mot könsdis kriminering är i detta sammanhang ett särskilt urskiljbart grundmönster. Till modellen lägger jag kön som självständig analyskategori och grund mönstren blir således inte längre färglösa. Modellen får därmed, enligt min mening, ett ökat förklaringsvärde samtidigt som den blir mindre enhetlig. Jag använder således begreppet etablerad position i en vidare bemärkelse än vad Christensen avser, för att också kunna beskriva för ändringar i genusrelationen och aktörernas, rättssubjektens, positioner och rörelser. Min uppfattning är att beskrivningen av rörelsen i rätten inte påverkas av att individbegreppet problematiseras.s. 11
7.51s. 11
Angränsande forskningsteorier
1.Juridiken har som vetenskap inga förklaringar till varför diskriminering uppkommer i samhället.156 Uppkomsten till behovet av lagstiftning med förbud mot lönediskriminering får sökas utanför rättens kärna. Vi vet att det existerar löneskillnader som har sin grund i kön - frågan är hur detta fenomen har uppstått och om det kan eller har legitimerats genom några ideologier och teorier?s. 12
2.Min ambition är inte att slå fast orsakerna till löneskillnaderna mellan könen. Jag har snarare valt att studera och presentera de olika teorierna eftersom de används i strategin för att förklara och även för att legitimera skillnaderna mellan kvinnors och mäns värde på arbetsmarknaden.157 I denna mening används de olika teorierna komplementärt. Dessa teorier är även ideologier vars syfte är att tolka verkligheten. Argument med stöd i dessa teorier används vid förhandlingar mellan parterna på arbetsmark naden och i samband med rättstillämpning, exempelvis som processuella argument i tvister om lönediskriminering. I Bammorskemålet, AD 1996 nr 41, hördes två ekonomer som sakkunniga angående marknadens funk tion för lönebildningen. Då bevisbördan aldrig kom att övergå till arbetsgivaren fick de ekonomiska teorierna ingen betydelse i målet. IEGdomstolen använde sig generaladvokaten i exempelvis Enderbymålet av ekonomisk teoribildning som argument för att förklara varför särskilda låga löner förekommer i kvinnodominerade yrken.158s. 12
Humankapitalteorierna
1.Ekonomer har alltid spelat en stor roll för teoribildningen kring relatio nerna på arbetsmarknaden. I humankapitalteoriema analyseras könsarbetsdelning och löneskillnader som ett rationellt svar på och som en konse kvens av biologiska och sociala skillnader mellan kvinnlig och manlig arbetskraft. Mest konventionell är den gren som försöker förklara löne skillnaderna med differenser i anställningstid och utbildningslängd. Då kvinnor numera har en genomsnittligt längre utbildning än män faller denna förklaringsfaktor.159s. 12
2.En av humankapitalteorierna är baserad på ett könsrollstänkande där organiserandet av det privata antas påverka förhållandet i det offentliga. Detta medför att såväl neoklassicistiska ekonomer som Gary Becker som 52 sociologer med kvinnoperspektiv exempelvis Joan Acker använder sig av teorin.160 Grundsynen skiljer sig emellertid i antagandet om uppkomsten till skillnaderna - som medfödda eller som socialt konstruerade.161s. 12
3.Den andra grenen av humankapitalteorin utgår från att aktörerna på ar betsmarknaden agerar ekonomiskt rationellt. Såväl kvinnor som män har en valfrihet när det gäller lönearbetets omfattning, yrkesval och karriär. Valet styrs endast av den rådande konkurrensen. Dessa klassiskt liberala tankar framfördes redan av J.S. Mill under 1800-talet.162 Frågan är bara varför konkurrensen inte har lett till en högre grad av rationalitet? Arbets givare väljer inte alltid den billiga kvinnoarbetskraften, och kvinnor väl jer i låg grad att arbeta inom mansdominerade branscher, vilket leder till att löneskillnaderna fortfarande existerar. Följaktligen försöker forskarna att finna lösningar för att förklara det irrationella beteendet. En hypotes som framförts är att män kompenseras ekonomiskt för sin sämre arbets miljö - kompenserande löneskillnader uppstår. En annan tes är att de in formella strukturerna gör att kvinnor söker sig till arbeten där konflikten mellan hemarbete och lönearbete är som minst. De arbetar inte skift, inte övertid och de arbetar i första hand för offentliga arbetsgivare.163s. 13
4.En tredje humankapitalteori är teorin om nyttomaximering utifrån an tagandet att människan strävar efter att ”maximera sin livstidsinkomst”. Mot bakgrund av detta antagande har två hypoteser utvecklats: värdeminskningshypotesen och värdeökningshypotesen. Dessa teoriers förkla ringsvärde har minskat i takt med att kvinnors utbildningsnivå har höjts och även som ett resultat av den tekniska utvecklingen. Fysisk styrka har inte samma betydelse i arbetslivet idag, framförallt inte inom industrin, som den hade under den första hälften av 1900-talet.164s. 13
5.I humankapitalteorierna finns inslag som ideologiskt sett är i paritet med socialbiologin, och/eller socialbiologin är en spegelbild av de ideo logier som menar att ojämlikheten mellan människor har en av naturen given förklaring. Humankapitalteorierna är liksom andra vetenskapliga teorier värdeladdade och ideologiskt färgade. Vetenskap och politik är inte åtskilda sfärer utan avspeglar varandra och samtiden. I dagens sams. 13
6.53 hällsdebatt tas allt för ofta genetiska grunder som intäkt för skillnader is. 13
7.livsvillkor. ”Naturens ordning” får därmed legitimera exempelvis ras och könsförtryck.165s. 14
Diskrimineringsteorier
1.Det finns ett stort antal diskrimineringsteorier och hypoteser som försös. 14
2.ker förklara varför kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. De flestas. 14
3.av teorierna och teserna utgår från att det i efterfrågan av arbetskraft finnss. 14
4.olika faktorer som leder till diskriminering. En skiljelinje går mellan oms. 14
5.forskaren kommer fram till, eller utgår från, att det är diskriminerings. 14
6.inom arbetsmarknaden eller diskriminering utanför arbetsmarknadens. 14
7.som är den mest väsentliga.s. 14
8.Monopsom-modellen166 bygger på att konkurrenssituationen inverkars. 14
9.på kvinnors respektive mäns löner. I den offentliga sektorn finns det etts. 14
10.fåtal arbetsgivare som anställer och avlönar arbetskraft vilket leder tills. 14
11.monopsom. Utbildning, barnomsorg och sjukvård dominerar denna dels. 14
12.av arbetsmarknaden i storlek och som prissättare.167 Priset kan sättas lågts. 14
13.då denna del av den offentliga sektorn är starkt könssegregerad. Utbudets. 14
14.av kvinnlig arbetskraft är stort i den offentliga sektorn och en monopsonis-s. 14
15.tisk arbetsgivare kan betala män mer än kvinnor om konkurrensen oms. 14
16.kvinnlig arbetskraft är lägre än om manlig arbetskraft.168 Modellen utgårs. 14
17.trots detta från efterfrågesidan, då det är efterfrågan, bristen på konkurs. 14
18.rens, som gör att arbetsgivaren genom att hålla lönerna nere kan öka sinas. 14
19.vinster och minska sina kostnader.169s. 14
20.Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, som en effekt av atts. 14
21.kvinnor utestängts från männens arbetsmarknad, och andelen manliga ars. 14
22.betstagare är mycket större i den privata sektorn än i den offentliga. Kvin-s. 14
23.54 nor arbetar idag i nästan i lika hög grad i offentlig som i privat verksam het. I den offentliga sektorn arbetar dock betydligt fler kvinnor än män.170 Hypotesen är här att denna anhopning av arbetskraft av det ena könet leder till låga löner överlag och därmed också till låga kvinnolöner.171 Det omvända förhållandet gäller därmed för den privata sektom där träng seln av män skulle ge högre löner. Utgående från ett utbudsöverskott skulle könet ge olika effekter på lönesättningen. Kvinnligt överskott ger lägre löner - manligt överskott ger högre löner.172 Anhopningsteorin är i detta en diskrimineringsteori.173 Denna hypotes har testats empiriskt av Åsa Löfström och ansamlingen av kvinnor i ett yrke har befunnits kunna förklara en del av de osakliga löneskillnaderna. ”Könsavdraget” för enskild kvinna var cirka sex procent, medan en tioprocentig ökning av andelen kvinnor skulle minska lönen med cirka 1,3 procent. Under sökningen visar också att överutbudet av kvinnliga arbetstagare ger ”klart större” negativa effekter för mäns löner än för kvinnors löner. Om andelen kvinnor ökade med tio procent i en mansdominerad bransch blir minskningen av lönen dubbelt så stor det vill säga drygt tre procent.174s. 14
24.Anhopningsteorin verifieras även av en annan typ av undersökningar. En empirisk undersökning av sambandet mellan kvinnors löner och deras chefers kön visar att anhopningen av manliga chefer leder till att kvinnor får lägre löner.175s. 15
25.Det finns ett stort antal undersökningar som visar att humankapitalteoriema endast kan förklara en liten del av de löneskillnader som finns. Genom att kombinera humankapitalteoriema med diskrimineringsteoriema kan dock den komplexa frågan om orsakerna till löneskillnaderna belysas såväl från utbuds- som från efterfrågesidan.176s. 15
26.55s. 15