1.Internationellt sett har Sverige ett etablerat och gott rykte som ett land där jämställdhet råder mellan kvinnor och män. Kvinnor förvärvsarbetar nästan i lika hög grad som män, och utbildningsnivån är något högre för kvinnor än för män. Kvinnors anslutningsgrad till de fackliga organisa tionerna ökar och idag är cirka 85 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor fackföreningsmedlemmar. Kvinnor och män är i lika hög grad politiskt aktiva och kvinnor har under lång tid haft en högre aktivitet vid röstning i allmänna politiska val. Andelen kvinnor i riksdag och regering är mellan 40-50 procent - högst i världen.1 Men bilden av kvinnor och mäns villkor i Sverige är inte entydig. En närmare undersökning visar att det råder stora skillnader i könens olika förutsättningar och villkor på den svenska arbetsmarknaden.2 Detta arbete behandlar en specifik skill nad - skillnaden i ersättning för förvärvsarbete. Kvinnor och män har idag olika löner trots att de utför lika eller likvärdigt arbete. Detta är fort farande ett empiriskt belagt faktum.3s. 1
2.Vad som är lika eller likvärdigt arbete är en fråga om värderingar. Frågan om lika arbete behandlades av EG-domstolen i målet Wiener Gebietskrankenkasse.4 Jämförelsen avsåg kvinnliga och manliga psyko-s. 1
3.21s. 1
4.terapeuter som otvistigt utförde samma arbetsuppgifter. Ändock koms. 2
5.EG-domstolen fram till att arbetena inte var lika och därmed var lönes. 2
6.skillnaderna inte diskriminerande. Vilka var grunderna för denna tolknings. 2
7.av begreppet lika arbete? I Bammorskemålet, AD 1996 nr 41, jämfördess. 2
8.de arbetsuppgifter som en barnmorska respektive två klinikingenjörer uts. 2
9.förde. Arbetsdomstolen menade att särskilt höga krav måste ställas närs. 2
10.jämförelsen avser artskilda arbeten. JämO och barnmorskan förlorades. 2
11.målet då domstolen inte ansåg att det var bevisat att arbetena var likvärs. 2
12.diga. Vilka var grunderna för domstolen argumentation i målet?s. 2
13.Idag är den rättsliga normen att diskriminering på grund av kön i ars. 2
14.betslivet, när det gäller löner och andra anställningsvillkor, inte längre ärs. 2
15.tillåten. Normen finns på olika rättsliga nivåer, såväl på internationell, res. 2
16.gional som nationell nivå. På internationell nivå finns förbudet mot löne-s. 2
17.diskriminering i exempelvis ILO-konventionen nr 100, på regional nivå is. 2
18.EG-fördragets artikel 141 (f.d. 119) och på nationell nivå i 18§ jäms. 2
19.ställdhetslagen samt i 2 kap. 16 § regeringsformen.5 Likalöneprincipen ärs. 2
20.inom EU en ”konstitutionell princip”.6 Principen om lika lön för lika ochs. 2
21.likvärdigt arbete är ett särskilt urskiljbart mönster i det allmänna förbudets. 2
22.mot diskriminering. Grunden är densamma - individens rätt till likabes. 2
23.handling.s. 2
24.Inom EG-rätten finns förbudet mot diskriminering på grund av nationas. 2
25.litet som en grundläggande princip. Förbudet mot diskriminering är relas. 2
26.terat till den Ekonomiska dimensionen - till marknaden. När det gäller dens. 2
27.fria rörligheten för personer är det i första hand arbetskraften som intes. 2
28.får diskrimineras på grund av nationalitet. Arbetskraften skall kunna röras. 2
29.sig fritt inom gemenskapens gränser och konkurrera på samma villkor.7s. 2
30.Förbud mot diskriminering uttrycks ibland som ett skydd för en minos. 2
31.ritet, som förbud mot etnisk diskriminering eller som förbud mot rass. 2
32.diskriminering. Förbudet mot diskriminering ses som ett nytt normativts. 2
33.grundmönster i rätten.8 Förbudet mot könsdiskriminering skiljer sig docks. 2
34.22 från de övriga diskrimineringsförbuden genom det faktum att kvinnor inte har en minoritetsställning i samhället.9 Kvinnor intar också en sär skild position i förhållande till den part som diskriminerar - ingen annan diskriminerad grupp står i så nära relation till den som utövar makten.10 Kvinnor kan inte ses som en homogen grupp, men könsdiskriminering i arbetslivet förekommer oavsett kvinnors klasstillhörighet, utbildning, so ciala ställning, ras eller etnisk tillhörighet.11 Gemensamt för förbuden mot diskriminering är dock att de grupper av individer som förbuden avser att skydda, generellt sett, befinner sig i en underordnad position i samhället.s. 2
35.Inkomst i form av lön förutsätter ett arbete. Rätten till arbete härleddes ursprungligen från naturrätten och är idag en grundnorm i svensk och in ternationell rätt.12 Denna grundnorm ger uttryck för ett värde.131 dagens samhälle har det efter hand visat sig att det är allt viktigare för kvinnor att ha ett eget förvärvsarbete.14 I ett historiskt perspektiv är samhället idag präglat av att individen och inte familjen ses som en ekonomisk enhet. Såväl kvinnor som män förutsätts försörja sig själva. Strävan efter självständighet, jämställdhet och ekonomiskt oberoende leder till nyas. 3
36.23s. 3
37.identiteter. Detta förhållande leder också till förändrade relationer mellans. 4
38.kvinnor och män.15s. 4
39.Ett lönearbete kan vara förutsättningen för att uppnå ekonomiskt obes. 4
40.roende. Att vara ekonomiskt oberoende kan uttryckas i olika termers. 4
41.- klasstermer eller könstermer. En ekonomiskt oberoende man är dens. 4
42.som inte behöver lönearbeta - en ekonomiskt oberoende kvinna är dens. 4
43.som oberoende av en man kan försörja sig genom lönearbete. Samtidigts. 4
44.har det hävdats att män är beroende av kvinnors oavlönade hemarbete,s. 4
45.medan kvinnor blir beroende av transfereringar i systemet.16s. 4
46.Rätten till skälig lön är en mänsklig rättighet.17 Varje individ kan ställas. 4
47.krav på en rimlig lön för att kunna leva ett människovärdigt liv och uppnås. 4
48.en anständig levnadsstandard. Såväl FN:s förklaring om de mänskliga räts. 4
49.tigheterna som de olika Europeiska stadgorna ser kravet på en rimlig löns. 4
50.som i grunden sky dds värt och som en eftersträvansvärd princip. I FN:ss. 4
51.konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter anges atts. 4
52.var och en skall ha möjlighet att tjäna sitt levebröd genom arbete, samts. 4
53.att lönen skall tillförsäkra arbetstagaren en anständig levnadsstandard förs. 4
54.sig själv och för sin familj. Lönen skall vara skälig och rättvis och av särs. 4
55.skild vikt är att kvinnor inte får sämre arbetsvillkor än män.18 Sammas. 4
56.norm kommer till uttryck i den Europeiska sociala stadgans artikel 4.19s. 4
57.24s. 4
58.Att arbeta är också en plikt som kan härledas långt tillbaka i tiden - tydligt kom den till uttryck i hustavlan i Luthers Lilla katekes och i det legala tjänstetvånget som var förhärskande i Sverige fram till 1885. Den fattiges plikt var att arbeta och lyda.20 Inom välfärdsstatens ramar har det kommit att utvecklas en lönearbetsideologi, där människors identitet pri märt hämtar sitt innehåll från lönearbetet. Man är det man gör, och man kan bli ’någon’ genom sitt yrke. Arbetet kan ge status och självrespekt.21 Lönen har sin särskilda betydelse i en lönearbetsideologi som grund för andra sociala prestationer. Pension, arbetslöshetskassa, föräldraförsäkring och till och med prestationen att föda fram ett barn knyts till förekomsten av lönearbete - trots att prestationen är densamma oavsett om kvinnan har ett lönearbete eller inte.s. 5
59.Lönearbetet är i det utvecklade kapitalistiska samhället såväl en del av samhällets struktur som en ideologi.22 Efter sekulariseringen är det inte längre prästerna som upprätthåller denna ideologi utan företrädare för organisationerna på arbetsmarknaden. Lönearbetsideologin har kommit till uttryck i försöken att skapa och upprätthålla full sysselsättning i väl färdssamhället.23 Ideologin omfattas av starkt individualistiska drag: pre stationen består i att erhålla och behålla en anställning där förtjänsten ställs i relation till arbetsinsatsen. Samtidigt har det uppstått en form av kollektiv omsorg genom det universellt fungerande socialsystem som i Sverige inte har varit direkt knutet till lönearbetet. Prestationsideologi och utjämningsideologi har därmed funnits inom samma system.24s. 5
60.I ett samhälle som bygger på en ideologi om lönearbete värderas inte det reproduktiva arbetet, utan det osynliggörs istället som tillhörande den privata sfären. Vid värdering av människors arbete utgör lönearbetet måtts. 5
61.25s. 5
62.stocken. Begreppen anställd och icke-anställd, arbetslös och hemmafrus. 6
63.används ideologiskt som inkluderande och exkluderande.25s. 6
64.Lönen bestäms idag genom ett avtal som sluts mellan olika parter. Avs. 6
65.talet kan vara enskilt och gälla förhållandet mellan en arbetsgivare ochs. 6
66.en arbetstagare, eller det kan var i form av ett kollektivavtal och omfattas. 6
67.alla arbetstagare på ett företag, i en verksamhet eller inom en bransch.26s. 6
68.Kollektivavtalet kan således slutas på olika nivåer och av olika parter.s. 6
69.Kollektivavtal om löner och anställningsvillkor kan utformas som nors. 6
70.mal- eller minimiavtal.27 Den kollektiva förhandlingsproceduren är rättss. 6
71.ligt reglerad i medbestämmandelagen och i förhandlingsordningar, medans. 6
72.det är förbehållet parterna att bestämma värdet av utbytesrelationen.s. 6
73.Jämfört med arbetsgivarens prerogativ som skyddats under lång tid, hars. 6
74.arbetsgivaren inte själv kunnat bestämma priset på arbetskraften, utans. 6
75.priset har varit en förhandlingsfråga. Medel för den kollektiva motpartens. 6
76.har varit stridsåtgärden.28s. 6
77.Till grund för ett löneavtal finns en relation mellan en arbetsgivare ochs. 6
78.en arbetstagare vanligtvis i form av ett anställningsavtal.29 Förhållandets. 6
79.mellan arbetsgivare och arbetstagare utgår från denna avtalsrelation - ens. 6
80.normativ relation där fiktionen är två jämbördiga parter som fritt ingårs. 6
81.avtal. Dessa parter har inget specifikt kön. Avtalsrätten kan dock erkännas. 6
82.att förhållandet inte är jämbördigt, utan relaterat till parternas ställnings. 6
83.som arbetsgivare och arbetstagare, (eller näringsidkare och konsument),s. 6
84.med andra ord som relativt överordnade respektive underordnade parter.30s. 6
85.Arbetsgivar- och arbetstagarbegreppen är på sin logiska nivå abstraktas. 6
86.”figurer” utan kön. Kvinnor kan därmed också hävda att de är såväl arbetss. 6
87.tagare som arbetsgivare. På den praktiska nivån har emellertid begreppens. 6
88.klart manliga förtecken. Som begrepp är arbetstagarbegreppet normativt.s. 6
89.Det utgår inte från några fastställda empiriska förutsättningar. Begreppets. 6
90.hör samman med synen på vad som ses som arbete inom arbetsrätten.31s. 6
91.26s. 6
92.Kvinnors avtalsvillkor skiljer sig till sin karaktär från mäns. Kvinnors avtalsvillkor är mer ’relationella’ i förhållandet till andra människor än till enbart arbetsgivaren, arbetskamraterna och fackföreningen. Kvinnor och män sluter synliga anställningskontrakt, men också ’osynliga’ kon trakt med anknytning till den andra sfären - den privata. Dessa osynliga kontrakt påverkar i högsta grad kvinnors ställning på arbetsmarknaden och därmed också kvinnors löner och anställningsvillkor. Frågan är i hur grad föreställningen om mannen som familjeförsörjare lever kvar i da gens samhälle? Idag lönearbetar svenska kvinnor i nästan lika hög grad som män, och mycket få kvinnor ser sig idag som i huvudsak hemarbetande. En stor andel av kvinnorna arbetar emellertid deltid och i otrygga anställningsformer. Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för det reproduktiva arbetet, vilket leder till en högre frånvarostatistik och sämre befordringsmöjligheter.32 Kön har således en strukturerande och sorterande verkan. I detta arbete kommer kön att komplicera, men även berika, strukturen och systematiken. Syftet är att synliggöra kön i olika samman hang. Lönediskriminering som fenomen är mycket komplext på grund av det stora antalet inblandade aktörer som (inter-)agerar på olika nivåer och över olika samhällssfärer.s. 7
93.Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har lämnats relativt oreglerad i det svenska rättssystemet. Den individuella arbetsrätten är inte kodifierad i lika hög grad som den kollektiva.33 När det gäller lön och an ställningsvillkor har parternas relation utjämnats genom kollektivavta lens utbredning och status. Den svenska modellen bygger i första hand på att kollektivet, det vill säga organisationen, har rättsligt reglerade rät tigheter. Något grundskydd för individens rättigheter existerar däremot inte i samma utsträckning.34 Jämställdhetslagens förbud mot lönediskri minering bryter här mot kärnan i den svenska arbetsrättsliga modellen.s. 7
94.Förbudet mot lönediskriminering kan ses som en intervenerande norm - en intervention i det självreglerande kollektiva systemet och därmed i marknadsekonomin.35 Genom att anta lagstiftning som förbjuder lönedis kriminering på grund av kön har rättssystemet erkänt att den individuella rättigheten - att inte bli diskriminerad - har ett skyddsvärde. Det rättsliga förbudet mot lönediskriminering innebär samtidigt att mannens nuvaran-s. 7
95.27s. 7
96.de position som bättre betald arbetstagare inte längre är legitim. I en avs. 8
97.arbetsgivarens skyldigheter - att betala ut lönen - har det tillkommit ens. 8
98.norm om rättvis fördelning. Vid lika och likvärdigt arbete skall lönesums. 8
99.man fördelas rättvist mellan kvinnliga och manliga arbetstagare. Normens. 8
100.uttalar dock inte hur denna fördelning skall ske. På tillämpningsstadiets. 8
101.kan diskrimineringsförbudet och kollektivavtalssystemet komma på kols. 8
102.lisionskurs och rättsreglerna kan få andra funktioner än de avsedda.36s. 8
103.Frågan är hur pass handlingsdirigerande förbudet mot lönediskrimine-s. 8
104.ring är som norm, och om denna kan inverka på intressekonflikten mellans. 8
105.parterna redan när utbytesrelationen värdesätts? Påverkar lagstiftningens. 8
106.över huvud taget avtalsrörelsen?37 Med stöd av lagstiftning kan inte ens. 8
107.oreglerad intressekonflikt prövas - rättens funktion är i första hand atts. 8
108.lösa de rättsliga frågor som uppstår vid rättstvister. En rättstvist kan doms. 8
109.stolen pröva och strider det ingångna avtalet mot lagen kan rättsföljdens. 8
110.bli att avtalet ogiltigförklaras. I lönediskrimineringsmål blir den ursprungs. 8
111.liga intressekonflikten (värdekonflikten) transformerad till en rättskon-s. 8
112.flikt och därmed är de legala medlen begränsade - fredsplikt gäller oms. 8
113.parterna har reglerat lönen i ett kollektivavtal.38s. 8
114.Lönediskriminering är emellertid inte enbart ett avtalsrättsligt fenos. 8
115.men, resultatet av ett avtalsslutande, utan en komplex process där fleras. 8
116.parter är inblandade. Lönediskriminering är relaterat till att arbetstagarnas. 8
117.har olika kön och att deras arbeten, det som ska värderas, är könsmärk-s. 8
118.ta.39 Varför är då klyftan mellan ideologi och verklighet så stor när dets. 8
119.gäller förbudet mot lönediskriminering? Parterna är överens om att diskris. 8
120.minering är oacceptabelt, men några gemensamma principer har intes. 8
121.utvecklats för hur det ’rättvisa’ kollektivavtalssystemet skall kunna uts. 8
122.vecklas. Det finns inte heller någon strategi för hur jämställdhetslagenss. 8
123.regler skall kunna integreras i det svenska förhandlings- och avtalssyste-s. 8
124.28 met. Min hypotes är att en av orsakerna härtill är de brister som finns i det kollektiva förhandlings- och avtalssystemet, som medför att de fackliga organisationerna inte väljer att driva denna typ av frågor. Den kollektiva normen - att mäns arbete värderas högre - kan ses som en utvecklad eta blerad position som kommer i strid med det individuella diskrimineringsförbudet. Frågan är: Hur skall förbudet mot lönediskriminering som en individuell rättighet och de kollektiva normerna kunna fås att samspela?s. 8
125.29s. 9