Hela artikeln

1.II KVINNORS OCH MÄNS ARBETSVILLKORs. 2006

2.I ETT HISTORISKT KÖNSPERSPEKTIV 75s. 2006

Inledning 77

1.1.1 Framställningens ramar 80s. 2006

Från landskapslagar till legostadga 1350-1846 82

1.2.1 Inledning 82s. 2006

2.2.2 Medeltidens landsskapslagar 84s. 2006

3.2.3 Formell rätt och informella normer 86s. 2006

4.2.4 1734 års lag och kvinnans legala ställning 87s. 2006

5.2.5 Legohjonets ställning enligt stadgor och ordningar 89s. 2006

6.2.6 Legalt tjänstetvång - krigstjänst eller spinnhus 94s. 2006

7.2.7 Manufakturer och förlagssystem 96s. 2006

8.2.8 Delsammanfattning 98s. 2006

Formella rättigheter och näringsfrihet 1846-1930 100

1.3.1 Inledning 100s. 2006

2.3.2 Kvinnors formella rättigheter en makt- ochs. 2006

3.klassfråga 101s. 2006

4.3.2.1 Rättshandlingsförmåga 101s. 2006

5.3.2.2 Lika arvsrätt 104s. 2006

6.3.2.3 Rätt till arbete och näringsfrihet 104s. 2006

7.3.2.4 Rätt till utbildning 107s. 2006

8.3.2.5 Ett gevär - en röst 109s. 2006

9.3.3 Förhållandet arbetsgivare och arbetstagare 110s. 2006

10.3.3.1 Det fria tjänsteavtalet 112s. 2006

11.3.3.2 Det fria löneavtalet - en konkurrens- ochs. 2006

12.maktfråga 115s. 2006

13.3.3.3 Facklig organisering 118s. 2006

14.3.4 Skyddslagstiftning och yrkesförbud 122s. 2006

15.3.5 Lika lön som politisk fråga 126s. 2006

16.3.6 Delsammanfattning 130s. 2006

Reproduktion en förutsättning för produktion 132

1.4.1 Inledning 132s. 2006

2.4.2 Kvinnors arbete i depressionens spår 133s. 2006

3.4.3 Från piga till sekreterare - en dröm 135s. 2006

4.4.4 Gifta kvinnors arbete - ideologi och praktik 136s. 2006

5.4.5 Kvinnor som reservarbetskraft under mobiliseringen? 138s. 2006

6.8s. 2006

7.4.6 En solidarisk lönepolitik 140s. 140

8.4.7 Lika lön för samma arbete 143s. 140

9.4.7.1 Likalönsprincipen - LO och den tyskas. 140

10.lösningen 145s. 140

11.4.7.2 Det statliga och kommunala avtalsområdet 147s. 140

12.4.8 Delsammanfattning 148s. 140

Jämställdhet som ideologi 1970 och framåt 150

1.5.1 Inledning 150s. 140

2.5.2 Villkorligt frigiven - från hemmafru till deltid 151s. 140

3.5.3 En politik för jämställdhet 153s. 140

4.5.4 Välfärdsstaten och jämställdheten 154s. 140

5.5.5 Inkomster och löneskillnader 157s. 140

6.5.6 Delsammanfattning 158s. 140

Sammanfattande kommentar del II - skilda världar

skilda värden 160

1.III LIKALÖNEPRINCIPEN PÅ INTERNATIONELLs. 140

2.OCH REGIONAL NIVÅ 165s. 140

Inledning 167

Internationella konventioner - ILO 170

1.2.1 Inledning 170s. 140

2.2.2 Ratifikation och införlivande 172s. 140

3.2.3 ILO-konventionema om diskriminering i arbetslivet 174s. 140

4.2.4 Deltidskonventionen nr 175 176s. 140

5.2.5 Sammanfattande kommentar 177s. 140

Europarådets sociala stadga 180

EG-rätten och likalöneprincipen 182

1.4.1 Inledning 182s. 140

2.4.2 Utvecklingen av den sociala dialogen 186s. 140

3.4.3 Rättsprinciper i EG-rätten 190s. 140

4.4.4 Artikel 141 (f.d. 119)-primärrätt 194s. 140

5.4.5 . Likalönedirektivet 75/117 196s. 140

6.9s. 140

7.4.5.1 Implementering av direktiv 196s. 196

8.4.5.2 Likalöneprincipens precisering 197s. 196

9.4.6 Direktivet om bevisbördan i mål oms. 196

10.könsdiskriminering 97/80 199s. 196

11.4.7 Förutsättningar för likalöneprincipens tillämpning 201s. 196

12.4.7.1 Inledning 201s. 196

13.4.7.2 EG-domstolen 201s. 196

14.4.7.2.1 EG-domstolens behörighet - olika typers. 196

15.av mål 204s. 196

16.4.7.2.2 Förstainstansrätten 208s. 196

17.4.7.3 Allmänna principer för processen i nationells. 196

18.domstol 208s. 196

19.4.7.3.1 EG-rättens företräde vids. 196

20.normkollision 210s. 196

21.4.7.3.2 Artikel 119 (141) och direkt effekt 211s. 196

22.4.7.3.3 Kan direktiv ha direkt effekt? 214s. 196

23.4.7.3.4 Skyldigheten att tolkas. 196

24.EG-konformt 215s. 196

25.4.8 Likalöneprincipens tillämpningsområde 216s. 196

26.4.8.1 Arbetstagarbegreppet 216s. 196

27.4.8.2 Begreppet lön 218s. 196

28.4.8.3 Rumslig begränsning - samma verksamhet 224s. 196

29.4.8.4 Konkreta värderingar 226s. 196

30.4.8.5 Olika kollektivavtalsområden 229s. 196

31.4.8.6 Kön som dikotomt begrepp 231s. 196

32.4.8.7 Lika eller likvärdigt arbete 233s. 196

33.4.8.8 Artikel 119 (141) och angränsande direktiv 236s. 196

34.4.9 Begreppen direkt och indirekt diskriminering 239s. 196

35.4.9.1 Direkt diskriminering 241s. 196

36.4.9.2 Problematisering av begreppen 244s. 196

37.4.9.3 Indirekt diskriminering 247s. 196

38.4.9.3.1 Indirekt samband med kön 248s. 196

39.4.9.3.2 Kollektiva undantag 250s. 196

40.4.9.3.3 Särskiljande lagstiftning 252s. 196

41.4.9.3.4 Väsentlighetskriteriet 255s. 196

42.4.10 Principer för bevisningen 256s. 196

43.4.10.1 Arbetstagarens bevisning 256s. 196

44.4.10.2 Arbetsgivarens motbevisning - bevisteman, avvägnings. 196

45.och principer 257s. 196

46.4.10.2.1 Proportionalitetsprincipen 258s. 196

47.4.10.2.2 Olika bevisteman - obejktiva skäl 262 10s. 196

48.4.10.3 Sammanfattning bevisning 264s. 264

49.4.11 Principer om arbetsvärdering 265s. 264

50.4.12 EG-rättens effektivitet i förhållande till nationells. 264

51.rättstillämpning 267s. 264

52.4.12.1 Krav på adekvata Sanktionssystem -s. 264

53.likabehandlingsdirektivet 267s. 264

54.4.12.2 Effektiva medel - likalönedirektivet 268s. 264

55.4.12.3 Utfyllnad och ogiltigförklaring av avtal 269s. 264

56.4.12.4 Sanktioner vid medlemsstaternas brott mots. 264

57.EG-rätten 270s. 264

58.4.13 Icke-bindande rättsakter - soft-law 271s. 264

Sammanfattande kommentar del 111:4 274

1.I V JÄMSTÄLLDHETSLAGENS FÖRBUD MOTs. 264

2.LÖNEDISKRIMINERING 281s. 264

Inledning 283

1.1.1 Lagstiftningsprocessen - en bakgrund 284s. 264

2.1.2 Ändringar av lagstiftningen 287s. 264

3.1.3 Avtal mellan parterna om jämställdhet 290s. 264

4.1.4 Lagens systematik och förhållande till annan lag 291s. 264

5.1.5 Nordisk lagstiftning 292s. 264

6.1.6 Begränsningar i materialet 294s. 264

Samverkan och aktiva jämställdhetsåtgärder 296

1.2.1 Allmänt om syftet 296s. 264

2.2.2 Samverkan 299s. 264

3.2.3 Aktiva jämställdhetsåtgärder 301s. 264

4.2.4 Kartläggning av löneskillnader 302s. 264

5.2.5 Jämställdhetsplaner 303s. 264

Lönediskrimineringsförbudet 306

1.3.1 Allmänt om lönediskrimineringsregeln 306s. 264

2.3.1.1 Bevisbörda och kraven på bevisningen 308s. 264

3.3.2 Rätt att föra talan och partsställning 312s. 264

4.3.2.1 Talerätten 312s. 264

5.11s. 264

6.3.2.2 Talans utformning 313s. 313

7.3.2.3 Lagförslag i malpåse - Grupprättegång 314s. 313

8.3.3 Området för lönediskrimineringsregelns tillämpning 316s. 313

9.3.3.1 Definition av lön och anställningsvillkor 316s. 313

10.3.3.2 Arbetstagarbegreppet 319s. 313

11.3.3.3 Samma arbetsgivare - en rumslig begränsning 320s. 313

12.3.3.4 Könsdiskriminering - en jämförelse 322s. 313

13.3.3.5 Vad är kön? 324s. 313

14.3.3.6 Direkt eller indirekt könsdiskriminering 325s. 313

15.3.4 Lika eller likvärdigt arbete 328s. 313

16.3.4.1 Inledning 328s. 313

17.3.4.2 Lika arbete 329s. 313

18.3.4.3 Likvärdigt arbete 332s. 313

19.3.4.3.1 Likvärdigt och liknande arbete -s. 313

20.Kumla- och Karlskogamålet 335s. 313

21.3.4.3.2 Likvärdigt och olikt arbete -s. 313

22.Barnmorskemålet 339s. 313

23.3.5 Brytande av presumtionen - arbetsgivarenss. 313

24.motbevisning 349s. 313

25.3.5.1 Skillnader i sakliga förutsättningar 349s. 313

26.3.5.2 Marknaden som faktor för lönesättning 353s. 313

Aktörer i processen 359

1.4.1 Inledning 359s. 313

2.4.2 Sakkunniga i arbetsdomstolen? 359s. 313

3.4.3 Könsrelationer i processen 361s. 313

4.4.3.1 Språk och kön i processen 363s. 313

5.4.3.2 Domstolens sammansättning - sakkunskaps. 313

6.och kön 365s. 313

Rättsföljder och sanktioner 371

1.5.1 Allmänt om det arbetsrättsliga systemet 371s. 313

2.5.2 Underlåtenhet att vidta aktiva åtgärder 371s. 313

3.5.3 Brott mot lönediskrimineringsregeln 372s. 313

4.5.3.1 Sanktioner 372s. 313

5.5.3.2 Ogiltigförklaring och utfyllande verkan 373s. 313

6.5.4 Skadestånd 374s. 313

7.5.4.1 Ekonomiskt skadestånd 375s. 313

8.5.4.2 Ideellt skadestånd 375 12s. 313

9.5.4.3 Delat skadestånd vid könsdiskriminerandes. 314

10.anställningsbeslut 376s. 314

11.5.5 Kollektivavtalsbrott 377s. 314

Sammanfattande kommentar del IV 378

1.V FÖRHANDLINGS- OCH AVTALSSYSTEM PÅ ENs. 314

2.KÖNSUPPDELAD ARBETSMARKNAD 383s. 314

Inledning 385

Lönepolitik och lönestruktur 388

1.2.1 Lönepolitik 388s. 314

2.2.1.1 Solidarisk lönepolitik och kvinnors löner 392s. 314

3.2.1.2 Kvinnolönepotter en del av solidariteten? 393s. 314

4.2.2 Könsuppdelad lönestatistik och löneskillnader 394s. 314

5.2.3 Lönestruktur 397s. 314

Den svenska förhandlingsmodellen på en könsuppdelad

arbetsmarknad 399

1.3.1 Inledning 399s. 314

2.3.2 Form och ordning för konflikter 400s. 314

3.3.3 Könsarbetsdelningens struktur och funktion 402s. 314

4.3.4 Decentralisering inom förhandlingssystemet 406s. 314

5.3.5 Individuell lönesättning i ett kollektivt system 412s. 314

6.3.6 Arbetsvärdering inom förhandlings- ochs. 314

7.avtalssystemet 415s. 314

Kollektivavtal - rättsverkan och former 419

1.4.1 Inledning 419s. 314

2.4.2 Kollektivavtalets form och rättsverkningar 420s. 314

3.4.2.1 Formkraven 421s. 314

4.4.2.2 Avtalsbundenhet och kollektivavtalets tvingandes. 314

5.verkan 422s. 314

6.4.3 Kollektivavtalet som en dispositiv rättsregel 424s. 314

7.4.4 Vem tolkar avtalet vid lönetvister? 426s. 314

8.4.5 Kollektiva löneavtal - normal- och minimilön 427s. 314

9.4.6 Kollektivavtalens materiella innehåll 429s. 314

Stabilitet eller förändring - en sammanfattning del V 431

1.13 VI LÖNEDISKRIMINERING -s. 314

2.EN SAMMANFATTANDE ANALYS 435s. 527

Syfte och frågor - en rekapitulering 437

Lönediskriminering i ett genusteoretiskt perspektiv 439

Normativa grundmönster och kön 445

Hur legitimeras tolkning och tillämpning? 450

Vad bör göras? 463

Summary 479

Källförteckning 493

Rättsfallsregister 522

Sökordsregister 527

Förkortningar

1.A. a.Anfört arbete AD Arbetsdomstolens domar eller arbetsdomstolen AK Riksdagens andra kammare ALC Arbetslivscentrum AU Arbetsmarknadsutskottet BNP Bruttonationalprodukt C Court CEEPEuropeiskt centrum för offentliga affärsverk ochs. 528

2.företag, the European Centre of Enterprises withs. 528

3.Public Participation CF Civilingenj örsförbundet COM Dokument från kommissionen Dir. Regeringsdirektiv DO Diskrimineringsombudsmannen Ds Departementsstencil DsA Departementsstencil. Arbetsmarknadsdepartementet DsC Departementsstencil. Civildepartementet Ds Ju Departementsstencil. Justitiedepartementet EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet ECR European Court Reports EFS Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (ETUC) EG Europeiska gemenskapen EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen ETUC European Trade Union Confederation EU Europeiska unionen EURATOM Europeiska atomenergigemenskapen f. följande sida ff.följande sidor FB Föräldrabalk FJFT Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland FN Förenta Nationerna FRN Forskningsrådsnämnden HDHögsta domstolens. 528

4.15 HÖKHuvudöverenskommelse om lön och allmänna anställ­s. 528

5.ningsvillkor m.m. HB Handelsbalken IDA Icke diskriminerande arbetsvärdering IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ILO International Labour Organisation InU Inrikes utskottet Jfr Jämför JT Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet JämL Lag (1991:433) om jämställdhet i arbetslivet JämN J ämställdhetsnämnden JämO J ämställdhetsombudsmannen Kap. Kapitel KKF Kvinnliga kontoristföreningen KST Föreningen kvinnor i statens tjänst LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LO Landsorganisationen i Sverige LRA Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister MBA-S Avtal om medbestämmande för statsanställda MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet MEST Magnus Eriksson stadslag MEL Magnus Eriksons landslag MTM Metod Tid Mätning NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning 1 NE Nationalencyklopedin PM Promemoria Prop. Proposition RB Rättegångsbalken RED Redaktör RF Regeringsformen SAF Svenska Arbetsgivarföreningen SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SHSTF Svenska Hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund SIF Svenska Industritjänstemannaförbundet SKAF Svenska Kommunalarbetarförbundet SKTF Svenska Kommunaltj änstemannaförbundet SML Södermannalagen SAP Sveriges socialdemokratiska arbetarparti SOS Sveriges Offentliga Statistik SOU Statens offentliga utredningar SSRSveriges Socionomers Riksförbund 16 SSU Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund STF Svenska tullmannaförbundet SvJT Svensk Juristtidning TCO Tjänstemännens Centralorganisation TFR Tidskrift for Rettsvittenskap UFR Ugeskrift for Rettsvittenskap UNICESamarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivar­s. 529

6.föreningar och industriförbund ÄB Ärvdabalken ÖLAÖvergripande löneavtals. 530

7.17s. 530

I

RAMARNA

FÖR ARBETET

Ämnet för avhandlingen

1.Internationellt sett har Sverige ett etablerat och gott rykte som ett land där jämställdhet råder mellan kvinnor och män. Kvinnor förvärvsarbetar nästan i lika hög grad som män, och utbildningsnivån är något högre för kvinnor än för män. Kvinnors anslutningsgrad till de fackliga organisa­ tionerna ökar och idag är cirka 85 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor fackföreningsmedlemmar. Kvinnor och män är i lika hög grad politiskt aktiva och kvinnor har under lång tid haft en högre aktivitet vid röstning i allmänna politiska val. Andelen kvinnor i riksdag och regering är mellan 40-50 procent - högst i världen.1 Men bilden av kvinnor och mäns villkor i Sverige är inte entydig. En närmare undersökning visar att det råder stora skillnader i könens olika förutsättningar och villkor på den svenska arbetsmarknaden.2 Detta arbete behandlar en specifik skill­ nad - skillnaden i ersättning för förvärvsarbete. Kvinnor och män har idag olika löner trots att de utför lika eller likvärdigt arbete. Detta är fort­ farande ett empiriskt belagt faktum.3s. 1

2.Vad som är lika eller likvärdigt arbete är en fråga om värderingar. Frågan om lika arbete behandlades av EG-domstolen i målet Wiener Gebietskrankenkasse.4 Jämförelsen avsåg kvinnliga och manliga psyko-s. 1

3.21s. 1

4.terapeuter som otvistigt utförde samma arbetsuppgifter. Ändock koms. 2

5.EG-domstolen fram till att arbetena inte var lika och därmed var löne­s. 2

6.skillnaderna inte diskriminerande. Vilka var grunderna för denna tolknings. 2

7.av begreppet lika arbete? I Bammorskemålet, AD 1996 nr 41, jämfördess. 2

8.de arbetsuppgifter som en barnmorska respektive två klinikingenjörer ut­s. 2

9.förde. Arbetsdomstolen menade att särskilt höga krav måste ställas närs. 2

10.jämförelsen avser artskilda arbeten. JämO och barnmorskan förlorades. 2

11.målet då domstolen inte ansåg att det var bevisat att arbetena var likvär­s. 2

12.diga. Vilka var grunderna för domstolen argumentation i målet?s. 2

13.Idag är den rättsliga normen att diskriminering på grund av kön i ar­s. 2

14.betslivet, när det gäller löner och andra anställningsvillkor, inte längre ärs. 2

15.tillåten. Normen finns på olika rättsliga nivåer, såväl på internationell, re­s. 2

16.gional som nationell nivå. På internationell nivå finns förbudet mot löne-s. 2

17.diskriminering i exempelvis ILO-konventionen nr 100, på regional nivå is. 2

18.EG-fördragets artikel 141 (f.d. 119) och på nationell nivå i 18§ jäm­s. 2

19.ställdhetslagen samt i 2 kap. 16 § regeringsformen.5 Likalöneprincipen ärs. 2

20.inom EU en ”konstitutionell princip”.6 Principen om lika lön för lika ochs. 2

21.likvärdigt arbete är ett särskilt urskiljbart mönster i det allmänna förbudets. 2

22.mot diskriminering. Grunden är densamma - individens rätt till likabe­s. 2

23.handling.s. 2

24.Inom EG-rätten finns förbudet mot diskriminering på grund av nationa­s. 2

25.litet som en grundläggande princip. Förbudet mot diskriminering är rela­s. 2

26.terat till den Ekonomiska dimensionen - till marknaden. När det gäller dens. 2

27.fria rörligheten för personer är det i första hand arbetskraften som intes. 2

28.får diskrimineras på grund av nationalitet. Arbetskraften skall kunna röras. 2

29.sig fritt inom gemenskapens gränser och konkurrera på samma villkor.7s. 2

30.Förbud mot diskriminering uttrycks ibland som ett skydd för en mino­s. 2

31.ritet, som förbud mot etnisk diskriminering eller som förbud mot ras­s. 2

32.diskriminering. Förbudet mot diskriminering ses som ett nytt normativts. 2

33.grundmönster i rätten.8 Förbudet mot könsdiskriminering skiljer sig docks. 2

34.22 från de övriga diskrimineringsförbuden genom det faktum att kvinnor inte har en minoritetsställning i samhället.9 Kvinnor intar också en sär­ skild position i förhållande till den part som diskriminerar - ingen annan diskriminerad grupp står i så nära relation till den som utövar makten.10 Kvinnor kan inte ses som en homogen grupp, men könsdiskriminering i arbetslivet förekommer oavsett kvinnors klasstillhörighet, utbildning, so­ ciala ställning, ras eller etnisk tillhörighet.11 Gemensamt för förbuden mot diskriminering är dock att de grupper av individer som förbuden avser att skydda, generellt sett, befinner sig i en underordnad position i samhället.s. 2

35.Inkomst i form av lön förutsätter ett arbete. Rätten till arbete härleddes ursprungligen från naturrätten och är idag en grundnorm i svensk och in­ ternationell rätt.12 Denna grundnorm ger uttryck för ett värde.131 dagens samhälle har det efter hand visat sig att det är allt viktigare för kvinnor att ha ett eget förvärvsarbete.14 I ett historiskt perspektiv är samhället idag präglat av att individen och inte familjen ses som en ekonomisk enhet. Såväl kvinnor som män förutsätts försörja sig själva. Strävan efter självständighet, jämställdhet och ekonomiskt oberoende leder till nyas. 3

36.23s. 3

37.identiteter. Detta förhållande leder också till förändrade relationer mellans. 4

38.kvinnor och män.15s. 4

39.Ett lönearbete kan vara förutsättningen för att uppnå ekonomiskt obe­s. 4

40.roende. Att vara ekonomiskt oberoende kan uttryckas i olika termers. 4

41.- klasstermer eller könstermer. En ekonomiskt oberoende man är dens. 4

42.som inte behöver lönearbeta - en ekonomiskt oberoende kvinna är dens. 4

43.som oberoende av en man kan försörja sig genom lönearbete. Samtidigts. 4

44.har det hävdats att män är beroende av kvinnors oavlönade hemarbete,s. 4

45.medan kvinnor blir beroende av transfereringar i systemet.16s. 4

46.Rätten till skälig lön är en mänsklig rättighet.17 Varje individ kan ställas. 4

47.krav på en rimlig lön för att kunna leva ett människovärdigt liv och uppnås. 4

48.en anständig levnadsstandard. Såväl FN:s förklaring om de mänskliga rät­s. 4

49.tigheterna som de olika Europeiska stadgorna ser kravet på en rimlig löns. 4

50.som i grunden sky dds värt och som en eftersträvansvärd princip. I FN:ss. 4

51.konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter anges atts. 4

52.var och en skall ha möjlighet att tjäna sitt levebröd genom arbete, samts. 4

53.att lönen skall tillförsäkra arbetstagaren en anständig levnadsstandard förs. 4

54.sig själv och för sin familj. Lönen skall vara skälig och rättvis och av sär­s. 4

55.skild vikt är att kvinnor inte får sämre arbetsvillkor än män.18 Sammas. 4

56.norm kommer till uttryck i den Europeiska sociala stadgans artikel 4.19s. 4

57.24s. 4

58.Att arbeta är också en plikt som kan härledas långt tillbaka i tiden - tydligt kom den till uttryck i hustavlan i Luthers Lilla katekes och i det legala tjänstetvånget som var förhärskande i Sverige fram till 1885. Den fattiges plikt var att arbeta och lyda.20 Inom välfärdsstatens ramar har det kommit att utvecklas en lönearbetsideologi, där människors identitet pri­ märt hämtar sitt innehåll från lönearbetet. Man är det man gör, och man kan bli ’någon’ genom sitt yrke. Arbetet kan ge status och självrespekt.21 Lönen har sin särskilda betydelse i en lönearbetsideologi som grund för andra sociala prestationer. Pension, arbetslöshetskassa, föräldraförsäkring och till och med prestationen att föda fram ett barn knyts till förekomsten av lönearbete - trots att prestationen är densamma oavsett om kvinnan har ett lönearbete eller inte.s. 5

59.Lönearbetet är i det utvecklade kapitalistiska samhället såväl en del av samhällets struktur som en ideologi.22 Efter sekulariseringen är det inte längre prästerna som upprätthåller denna ideologi utan företrädare för organisationerna på arbetsmarknaden. Lönearbetsideologin har kommit till uttryck i försöken att skapa och upprätthålla full sysselsättning i väl­ färdssamhället.23 Ideologin omfattas av starkt individualistiska drag: pre­ stationen består i att erhålla och behålla en anställning där förtjänsten ställs i relation till arbetsinsatsen. Samtidigt har det uppstått en form av kollektiv omsorg genom det universellt fungerande socialsystem som i Sverige inte har varit direkt knutet till lönearbetet. Prestationsideologi och utjämningsideologi har därmed funnits inom samma system.24s. 5

60.I ett samhälle som bygger på en ideologi om lönearbete värderas inte det reproduktiva arbetet, utan det osynliggörs istället som tillhörande den privata sfären. Vid värdering av människors arbete utgör lönearbetet mått­s. 5

61.25s. 5

62.stocken. Begreppen anställd och icke-anställd, arbetslös och hemmafrus. 6

63.används ideologiskt som inkluderande och exkluderande.25s. 6

64.Lönen bestäms idag genom ett avtal som sluts mellan olika parter. Av­s. 6

65.talet kan vara enskilt och gälla förhållandet mellan en arbetsgivare ochs. 6

66.en arbetstagare, eller det kan var i form av ett kollektivavtal och omfattas. 6

67.alla arbetstagare på ett företag, i en verksamhet eller inom en bransch.26s. 6

68.Kollektivavtalet kan således slutas på olika nivåer och av olika parter.s. 6

69.Kollektivavtal om löner och anställningsvillkor kan utformas som nor­s. 6

70.mal- eller minimiavtal.27 Den kollektiva förhandlingsproceduren är rätts­s. 6

71.ligt reglerad i medbestämmandelagen och i förhandlingsordningar, medans. 6

72.det är förbehållet parterna att bestämma värdet av utbytesrelationen.s. 6

73.Jämfört med arbetsgivarens prerogativ som skyddats under lång tid, hars. 6

74.arbetsgivaren inte själv kunnat bestämma priset på arbetskraften, utans. 6

75.priset har varit en förhandlingsfråga. Medel för den kollektiva motpartens. 6

76.har varit stridsåtgärden.28s. 6

77.Till grund för ett löneavtal finns en relation mellan en arbetsgivare ochs. 6

78.en arbetstagare vanligtvis i form av ett anställningsavtal.29 Förhållandets. 6

79.mellan arbetsgivare och arbetstagare utgår från denna avtalsrelation - ens. 6

80.normativ relation där fiktionen är två jämbördiga parter som fritt ingårs. 6

81.avtal. Dessa parter har inget specifikt kön. Avtalsrätten kan dock erkännas. 6

82.att förhållandet inte är jämbördigt, utan relaterat till parternas ställnings. 6

83.som arbetsgivare och arbetstagare, (eller näringsidkare och konsument),s. 6

84.med andra ord som relativt överordnade respektive underordnade parter.30s. 6

85.Arbetsgivar- och arbetstagarbegreppen är på sin logiska nivå abstraktas. 6

86.”figurer” utan kön. Kvinnor kan därmed också hävda att de är såväl arbets­s. 6

87.tagare som arbetsgivare. På den praktiska nivån har emellertid begreppens. 6

88.klart manliga förtecken. Som begrepp är arbetstagarbegreppet normativt.s. 6

89.Det utgår inte från några fastställda empiriska förutsättningar. Begreppets. 6

90.hör samman med synen på vad som ses som arbete inom arbetsrätten.31s. 6

91.26s. 6

92.Kvinnors avtalsvillkor skiljer sig till sin karaktär från mäns. Kvinnors avtalsvillkor är mer ’relationella’ i förhållandet till andra människor än till enbart arbetsgivaren, arbetskamraterna och fackföreningen. Kvinnor och män sluter synliga anställningskontrakt, men också ’osynliga’ kon­ trakt med anknytning till den andra sfären - den privata. Dessa osynliga kontrakt påverkar i högsta grad kvinnors ställning på arbetsmarknaden och därmed också kvinnors löner och anställningsvillkor. Frågan är i hur grad föreställningen om mannen som familjeförsörjare lever kvar i da­ gens samhälle? Idag lönearbetar svenska kvinnor i nästan lika hög grad som män, och mycket få kvinnor ser sig idag som i huvudsak hemarbetande. En stor andel av kvinnorna arbetar emellertid deltid och i otrygga anställningsformer. Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för det reproduktiva arbetet, vilket leder till en högre frånvarostatistik och sämre befordringsmöjligheter.32 Kön har således en strukturerande och sorterande verkan. I detta arbete kommer kön att komplicera, men även berika, strukturen och systematiken. Syftet är att synliggöra kön i olika samman­ hang. Lönediskriminering som fenomen är mycket komplext på grund av det stora antalet inblandade aktörer som (inter-)agerar på olika nivåer och över olika samhällssfärer.s. 7

93.Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har lämnats relativt oreglerad i det svenska rättssystemet. Den individuella arbetsrätten är inte kodifierad i lika hög grad som den kollektiva.33 När det gäller lön och an­ ställningsvillkor har parternas relation utjämnats genom kollektivavta­ lens utbredning och status. Den svenska modellen bygger i första hand på att kollektivet, det vill säga organisationen, har rättsligt reglerade rät­ tigheter. Något grundskydd för individens rättigheter existerar däremot inte i samma utsträckning.34 Jämställdhetslagens förbud mot lönediskri­ minering bryter här mot kärnan i den svenska arbetsrättsliga modellen.s. 7

94.Förbudet mot lönediskriminering kan ses som en intervenerande norm - en intervention i det självreglerande kollektiva systemet och därmed i marknadsekonomin.35 Genom att anta lagstiftning som förbjuder lönedis­ kriminering på grund av kön har rättssystemet erkänt att den individuella rättigheten - att inte bli diskriminerad - har ett skyddsvärde. Det rättsliga förbudet mot lönediskriminering innebär samtidigt att mannens nuvaran-s. 7

95.27s. 7

96.de position som bättre betald arbetstagare inte längre är legitim. I en avs. 8

97.arbetsgivarens skyldigheter - att betala ut lönen - har det tillkommit ens. 8

98.norm om rättvis fördelning. Vid lika och likvärdigt arbete skall lönesum­s. 8

99.man fördelas rättvist mellan kvinnliga och manliga arbetstagare. Normens. 8

100.uttalar dock inte hur denna fördelning skall ske. På tillämpningsstadiets. 8

101.kan diskrimineringsförbudet och kollektivavtalssystemet komma på kol­s. 8

102.lisionskurs och rättsreglerna kan få andra funktioner än de avsedda.36s. 8

103.Frågan är hur pass handlingsdirigerande förbudet mot lönediskrimine-s. 8

104.ring är som norm, och om denna kan inverka på intressekonflikten mellans. 8

105.parterna redan när utbytesrelationen värdesätts? Påverkar lagstiftningens. 8

106.över huvud taget avtalsrörelsen?37 Med stöd av lagstiftning kan inte ens. 8

107.oreglerad intressekonflikt prövas - rättens funktion är i första hand atts. 8

108.lösa de rättsliga frågor som uppstår vid rättstvister. En rättstvist kan dom­s. 8

109.stolen pröva och strider det ingångna avtalet mot lagen kan rättsföljdens. 8

110.bli att avtalet ogiltigförklaras. I lönediskrimineringsmål blir den ursprung­s. 8

111.liga intressekonflikten (värdekonflikten) transformerad till en rättskon-s. 8

112.flikt och därmed är de legala medlen begränsade - fredsplikt gäller oms. 8

113.parterna har reglerat lönen i ett kollektivavtal.38s. 8

114.Lönediskriminering är emellertid inte enbart ett avtalsrättsligt feno­s. 8

115.men, resultatet av ett avtalsslutande, utan en komplex process där fleras. 8

116.parter är inblandade. Lönediskriminering är relaterat till att arbetstagarnas. 8

117.har olika kön och att deras arbeten, det som ska värderas, är könsmärk-s. 8

118.ta.39 Varför är då klyftan mellan ideologi och verklighet så stor när dets. 8

119.gäller förbudet mot lönediskriminering? Parterna är överens om att diskri­s. 8

120.minering är oacceptabelt, men några gemensamma principer har intes. 8

121.utvecklats för hur det ’rättvisa’ kollektivavtalssystemet skall kunna ut­s. 8

122.vecklas. Det finns inte heller någon strategi för hur jämställdhetslagenss. 8

123.regler skall kunna integreras i det svenska förhandlings- och avtalssyste-s. 8

124.28 met. Min hypotes är att en av orsakerna härtill är de brister som finns i det kollektiva förhandlings- och avtalssystemet, som medför att de fackliga organisationerna inte väljer att driva denna typ av frågor. Den kollektiva normen - att mäns arbete värderas högre - kan ses som en utvecklad eta­ blerad position som kommer i strid med det individuella diskrimineringsförbudet. Frågan är: Hur skall förbudet mot lönediskriminering som en individuell rättighet och de kollektiva normerna kunna fås att samspela?s. 8

125.29s. 9

Syften och frågeställningar

Inledning

1.Avsikten med studien är att undersöka de normer som rör förekomsten avs. 2

2.löneskillnader som har sin grund i kön.40 Normerna måste sättas in i etts. 2

3.vidare sammanhang då rättsutvecklingen inte är en autonom process.41 Is. 2

4.första hand är kontexten arbetsmarknaden, det som brukar betecknas soms. 2

5.den offentliga sfären, men då kvinnors arbetsvillkor är intimt förknippa­s. 2

6.de med den privata sfären utesluts inte denna ur sammanhanget.s. 2

7.Syftet med avhandlingen är att synliggöra vilken betydelse kön har närs. 2

8.normer om lön och anställningsvillkor tolkas och tillämpas i olika tids­s. 2

9.skeden (historiskt), på olika plan och av olika aktörer i förhandlingspro­s. 2

10.cessen, vid lönesättning, i domstolen et cetera.42 Genom att inte utgå fråns. 2

11.att rättssubjekten och övriga aktörer är könslösa, försöker jag kommas. 2

12.ifrån förhållandet att en föreställning om individen som neutrum innebärs. 2

13.att en bestämd maktrelation redan är inbyggd i förutsättningarna. Såledess. 2

14.ställs frågan: Vilken betydelse har aktörernas43 kön i processen, som par­s. 2

15.ter, jämförelseperson och domare för den argumentation som förs och förs. 2

16.de beslut som fattas? Kön används som analyskategori såväl vid tolknings. 2

17.30 av de rättsliga normerna som i argumentationsanalysen - såväl rättssub­ jektet som aktörerna har ett kön. Att vid studier om lönediskriminering utgå från ett könsperspektiv är det enda möjliga - lönediskriminering handlar om och genomsyras av kön som normskapande kategori. Det är relationen kvinna-man på det individuella såväl som det strukturella pla­ net som måste ställas i centrum.44 Frågan är om rättskälloma också har ett kön?45s. 2

18.Om vi utgår från att fenomenet - lönediskriminering - existerar, kan frågeställningarna ses som instrument för att bryta ner problemet i olika beståndsdelar. Det finns löneskillnader som är könsrelaterade, det finns rättsregler som har till syfte att verka mot könsdiskriminering och det finns en uppfattning om att dessa rättsregler inte verkar handlingsdirigerande när avtal om ersättning för arbete sluts 46s. 3

19.De övergripande frågorna som jag ställer är: Finns det i förbudet mot lönediskriminering en inneboende konflikt mellan individuella och kol­ lektiva normer och kan denna konflikt lösas? Vilka medel och möjlig­ heter till förändring finns inom förhandlings- och avtals systemet? Hur har likalöneprincipen tolkats och tillämpats i domstolarna? Detta är den grundläggande rättsliga problembeskrivningen - konflikten mellan lag och avtal, mellan individuella rättigheter och kollektivavtalets normer.s. 3

20.Jag har valt att angripa forskningsämnet utifrån flera olika perspektiv för att kunna ställa olika typer av frågor och för att öka svarsalternativen. Förhoppningen är även att genom detta angreppssätt minska risken för att materialet anpassas till metoden och att ’bli fången i metoden’.47 I denna inledande del av avhandlingen beskrivs de olika teorier och meto­ der som bildar (belysnings)ramen för arbetet. Avsikten är att kunna ge ett varierat och färgrikt mönster, där läsaren själv kan bestämma vilken färg som lyser starkast.s. 3

21.Beskrivningen av ramen börjar på mikronivå med de frågor och verk­ tyg som använts vid analysen av rättstillämpningen. I följande kapitel utvecklar jag min syn på allmänna metodfrågor, teoretiska grunder och begreppsbildning.s. 3

22.31s. 3

Tolkning och argumentationsanalys

1.I detta arbete studeras såväl domstolarnas tolkning av rättsreglerna soms. 4

2.den juridiska argumentationen.48 Skillnaden mellan tolkning och juridisks. 4

3.argumentation är som jag uppfattar det inte alls knivskarp, utan tolknings. 4

4.ingår som en del av argumentationen.49s. 4

5.Målformuleringen är lika lön för lika och likvärdigt arbete och dettas. 4

6.mål har materialiserats i ett förbud mot diskriminering. Frågan är hurs. 4

7.domstolarna, EG-domstolen och arbetsdomstolen, tolkar och tillämpars. 4

8.normen och vilken argumentation som förs i domskälen? Rättstillämp­s. 4

9.ningen och processen kan sägas uppfylla olika syften eller funktioner.s. 4

10.Konflikter mellan parterna skall lösas och lösningen kan i sig verkas. 4

11.handlingsdirigerande för andra avtalsparter. Förutom den handlingsdiri-s. 4

12.gerande funktionen är huvudintresset för detta arbete processens med­s. 4

13.verkan till att lagens mål och syften genomförs.50s. 4

14.I min argumentationsanalys utgår jag från att domstolarna använders. 4

15.tre typer av argumentationsmodeller: den normrationella, den målratio­s. 4

16.nella och intresseavvägningsmodellen. Typiskt sett används modellernas. 4

17.vid rättsligt beslutsfattande avseende pliktnormer, mål-medelnormer ochs. 4

18.avvägningsnormer.51 Normrationell argumentationen syftar till att bevaras. 4

19.systemet som det är - systemimmanens.52 Grunderna är normativa ochs. 4

20.innebär en värdering av systemet ’det etablerade’ som gott. Den andra ar-s. 4

21.gumentationsmodellen är den målrationella. Modellen ger uttryck förs. 4

22.systemförändring.53 Grunderna är här konsekvensorienterade, vilket inne­s. 4

23.32 bär en värdering av målen som varande goda. Avvägningsrationell argu­ mentation syftar till att i det enskilda fallet kunna göra en avvägning mellan olika intressen. Grunderna kan vara såväl konsekvensorienterade som regelorienterade.541 detta arbetes kontext ses modellerna som typiskt sett systembevarande eller systemförändrande, vilket är relativt grova de­ skriptiva verktyg. Att bevara eller förändra systemet framstår som en dikotomi, men den är inte hierarkisk och argumentationsmodellerna kan användas för att såväl slå vakt om normer och normsystem, som för att förändra dem.55s. 4

24.Syftet med denna analys är att visa hur domstolarna legitimerar sina ställningstaganden i mål om lönediskriminering. Vilka är egentligen grun­ derna för den juridiska argumentationen och domsluten? Argumentationsmodellema används även i ett vidare perspektiv i avhandlingen. När kvin­ nor och mäns arbeten har värderats av parterna på arbetsmarknaden och av ledamöter i riksdagen, har en argumentation förts för att legitimera värderingarna. Det historiska perspektivet kan visa att valet av argumentationsmodell växlar och att det inte finns något som säger att den ena argumentationsmodellen alltid är att föredra. Därvid uppkommer följande frågor till det rättsliga materialet: 1) Vilka grunder - normativa eller konsekvensorienterade - kan utläsass. 5

25.ur domskälen?56 2) Kan vi i domstolarnas argumentation se spår av normrationalitet ochs. 5

26.målrationalitet? 3) I vilka fall använder sig domstolarna av intresseavvägningsmodellen?s. 5

27.Vems intresse värnar domstolen? 4) Finns det skillnader i valet av argumentationsmodell beroende på må­s. 5

28.lets svårighetsgrad? 5) Hur förhåller sig valet av argumentationsmodell till bevisbörde- ochs. 5

29.bevisvärderingsregler?57s. 5

30.33s. 5

31.Avsikten med dessa specifika frågeställningar är också att kunna besvaras. 6

32.de övergripande frågeställningarna. Konflikten mellan de olika normsyste­s. 6

33.men undersöks på rättstillämpningsnivån: Hur återspeglas konfliktens. 6

34.mellan lag och avtal i den juridiska argumentationen?s. 6

Argumentationsmodeller och normtyper

1.Vilhelm Aubert urskiljer tre modeller, avgörelsemetoder, när rättsliga be­s. 6

2.slut skall fattas - dessa kallar han: ”(a)vtale, normrasjonelle og formåls-s. 6

3.rasjonelle avgjprelser”. Domstolsavgöranden innehåller moment fråns. 6

4.alla de tre modellerna.58 Ursprungligen är kategorierna normrationalitets. 6

5.och målrationalitet hämtade från Max Weber som använde dem när hans. 6

6.beskrev det mänskliga handlandet på olika nivåer i samhället.59 Auberts. 6

7.lägger till förhandlingar och avtalsslutande som ett ytterligare mönsters. 6

8.för beslutsfattande. Detta mönster studeras i denna avhandling, men argu­s. 6

9.mentationen i förhandlingsprocessen har inte särskilt studerats.60 Mins. 6

10.uppfattning är att argument av typ norm-, avvägnings- och målrationali­s. 6

11.tet även präglar detta beslutsfattande.s. 6

12.Lagstiftaren och domaren har, menar Thorstein Eckhoff, olika upp­s. 6

13.gifter. Frågan är hur mycket rationaliteten kan skilja sig åt mellan lagstif­s. 6

14.tande och dömande verksamhet? Om lagstiftaren av politiska eller andras. 6

15.skäl i första hand ägnar sig åt ”fasadlegitimation” kan diskrepansen mel­s. 6

16.lan lagstiftande och dömande verksamhet bli alltför stor.61 Lagar som hars. 6

17.till syfte att motverka könsdiskriminering innehåller ett stort mått av vär­s. 6

18.deringar och ger uttryck för tydlig målrationalitet. Ett visst ändamål skalls. 6

19.främjas och diskriminering skall motverkas - något är värderat som va­s. 6

20.rande positivt något annat är värderat som varande negativt. När förbudets. 6

21.skall tillämpas i ett enskilt mål är det domstolens uppgift att tillämpas. 6

22.lagen. Värdet är då överordnat normen och det optimala torde vara atts. 6

23.normen anger medel för värdets uppfyllande.62 Frågan är hur myckets. 6

24.domstolen kan ge uttryck för detta värde när ’fakta i målet’ skall prövas?s. 6

25.34s. 6

Den normrationella modellen

1.Karakteristiskt för normrationell argumentation är att utgångspunkten tas i själva normen eller regeln. På ett logiskt sätt subsumeras fakta som anses vara relevanta under normen. I regeln finns de förutsättningar som måste uppfyllas för att en rättsligt sett korrekt tillämpning av normen skall kunna utföras.63 Argumentationen ger uttryck för en objektiv rätts­ tillämpning - en tillämpning av normen. Alla regler som är uppbyggda utifrån logiken att rättsfakta leder till en viss rättsföljd är emellertid inte klart och fullständigt normerade. Förbudet mot lönediskriminering inne­ håller en prövning av rättsfakta där det skall bevisas att två arbeten är lika eller likvärdiga. Hur denna värdering skall ske framgår ej av regeln, vilket lämnar ett utrymme för domstolen att finna stöd i andra rättskällor för sin argumentation.64s. 7

2.Normrationell argumentation förknippas med rättstaten och den for­ mella rätten.65 I rättsstaten är rättssäkerheten en viktig stöttepelare.66 Rättssäkerheten har en formell och en materiell sida. I rättsstaten betonas den formella sidan.67 Förutsebarhet och därmed ordning är en del av rättssäkerhetsbegreppets formella sida.68 En annan är ”likformigheten”.69 Rättssäkerheten uppnås genom att lika fall behandlas lika i rättstillämp­ ningen.s. 7

3.Individen är i rättstaten avnämare för rättslig reglering och individen skall skyddas som medborgare. Individbegreppet är över huvud taget inte problematiserat. Genom att betona den formella rättssäkerheten kan den normrationella modellen bli konservativ och systembevarande.70 Det rättssubjekt som har nått en etablerad position kan på formella grunder behålla sin ställning. Att förändra positionerna kan tänkas leda till kaos.71s. 7

4.35s. 7

Den målrationella modellen

1.Målrationell argumentation kännetecknas av att grunderna är de konse­s. 8

2.kvenser som beslutet kan leda till. Prognoser över de olika konsekvensers. 8

3.som olika handlingsalternativ kan leda till måste ställas mot hur väls. 8

4.målen uppnås. För att kunna göra dessa bedömningar krävs kunskap intes. 8

5.bara om normernas innehåll, utan även av hur den verklighet där normer­s. 8

6.na skall tillämpas ser ut.72 Andra kunskaper än de som lärs ut på jurist­s. 8

7.utbildningarna kan vara nödvändiga för att kunna fatta beslut med ram­s. 8

8.lagstiftning som grund. För att avgöra om två arbeten är likvärdiga be­s. 8

9.hövs det kunskap om hur arbeten kan jämföras och värderas enligt olikas. 8

10.metoder.s. 8

11.Syftet med domstolens beslut är att uppfylla de av lagstiftaren ställdas. 8

12.målen i så hög grad som möjligt och materiellt sett kan därmed rättig­s. 8

13.heter tryggas. En målrationell argumentationsmodell ger utrymme för atts. 8

14.göra värderingar. Olika hänsynstaganden och individbegreppet kan pro-s. 8

15.blematiseras - lika fall är inte längre lika. Den formella rättssäkerhetens. 8

16.ställs därmed i bakgrunden och en konflikt kan uppstå mellan kravet pås. 8

17.att uppfylla lagens syften och den enskilde individens rättssäkerhet.73s. 8

18.I rättssäkerhetens materiella sida avspeglas ”(r)ättens och samhällets ma­s. 8

19.teriella värden (rättvisa, billighet, likhet inför lagen osv.).”74 Konfliktens. 8

20.mellan krav på rättssäkerhet och kravet på effektivitet, som en normativs. 8

21.frågeställning, finner jag viktig för min undersökning. När den ena partens. 8

22.gynnas materiellt kan den andra missgynnas formellt och principer soms. 8

23.pacta sunt servanda, avtal skall hållas, kan ruckas. Rättstillämpningens. 8

24.kan komma att uppfattas som politisk och värderingsbemängd när argu­s. 8

25.mentationen inte längre byggs upp som en tolkning av regelns rätta inne­s. 8

26.börd - det handlar inte om sant eller falskt utan om ”mer eller mindres. 8

27.lämpligt”.75 Detta kan leda till att en avvägning görs mellan olika intres­s. 8

28.sen, utan att regeln i sig är en avvägningsnorm.s. 8

29.Den typ av lagstiftning som karakteriserar välfärdssamhället är ram­s. 8

30.lagstiftning.76 Jämställdhetslagen är i vissa delar av denna karaktär. La­s. 8

31.gens inledande delar är relativt allmänna och relaterade till uppfyllandets. 8

32.av målet - jämställdhet i arbetslivet. Lagstiftningen är således i hög grads. 8

33.36 målrationellt utformad.77 Reglerna kan vara av intervenerande karaktär med syfte att uppnå de av riksdagen fastställda politiska målen. Förbudet mot lönediskriminering har denna intervenerande karaktär. I rättsvetenskaplig forskning har det framhållits att den subsumtionslogiska tolkningsmodellen inte är adekvat avseende den lagstiftning som vuxit fram inom välfärdsstatens ramar. Andra rättsprinciper och andra rättskällor behövs i rättstillämpningen. Begrepp som ”allmänna läror”, ”forholdets natur”, ”reelle hänsyn” och ”common sense” har använts för att beteckna överväganden som bygger på erhållen erfarenhet och där resultatet blir ändamålsenligt.78 En hypotes är dock att domstolen för att undvika com­ mon sense argumentation klär domskälen i falsk subsumtionslogik.79s. 8

Intresseavvägningsmodellen

1.I välfärdssamhället har utvecklingen av rätten lett till att intresseavväg­ ningar och skapande av nya normer allt mer överlåtits åt domstolarna. Genom ofullständigt normerade rättsregler, eller genom avvägningsnormer, överlämnas åt domstolarna att konkretisera innehållet i regeln eller att göra en avvägning mellan olika intressen.80 Principen om lika lön för lika och likvärdigt arbete uttryckt som ett förbud mot att diskriminera på grund av kön är i sig ingen avvägningsnorm. Förbudet mot direkt diskriminering kan ses som en pliktnorm. Förbudet mot indirekt diskrimi­ nering innehåller å andra sidan uttryckliga avvägningsmarkörer.81 Mats Glavå menar att förekomsten av avvägningsmarkörer inte är det mest av­ görande för att bedöma en regels karaktär. Regelns funktion måste ställas i fokus och frågan är: ”(v)arför man valt att inte konkretisera regelns in­ nebörd”? Om syftet med den vaga formuleringen är att bedömningen skall ske utifrån omständigheterna i det enskilda fallet bör regeln, enligt Glavå, behandlas som en avvägningsnorm i rättstillämpningen.82 Hur in­ tressena skall viktas anges inte i regeln. Min uppfattning är att denna viktning görs i målformuleringen. Syftet med regeln skall styra avvägningens. 9

2.37 mellan de olika intressena. Min hypotes är att de intressemotsättningar som finns i normen - mellan arbetstagare och arbetsgivare och mellan könen - kan leda till att intresseavvägningar görs i rättstillämpningen. Avvägningar kan göras såväl med som utan stöd i normen. Finns det ut­ rymme i regeln för den juridiska argumentation som förs i domstolarna? Görs dessa avvägningar enbart i fall av indirekt diskriminering?s. 9

3.Vad som bedöms vara ”lika” eller ”likvärdigt” arbete är i första hand ett normativt problem och i andra hand ett kunskapsproblem. I denna del är regeln om lönediskriminering ofullständigt normerad. Min hypotes är att detta leder till avvägningsrationalitet där grunderna för domstolens beslut blir såväl normbetingade som konsekvensbetingade.83s. 10

Metodologiska grunder och material

1.Jag utgår i avhandlingen från ett fenomen, ett problem som är empiriskt belagt, nämligen att det existerar olika villkor för kvinnors och mäns ar­ bete. Det särskilda villkor som jag undersöker är skillnaden i lön.84 Uti­ från detta problem studerar jag de rättsliga normernas innehåll, tolkning och tillämpning. För att kritiskt kunna analysera rättstillämpningen krävs kunskap om vad som kan betecknas som gällande rätt, men jag ställer också frågan: Hur återspeglas kön i rätten? Detta innebär att nya frågor ställs och att ambitionen är att läsa rättskälloma med utgångspunkt tagen i detta perspektiv. På den konkreta rättsliga nivån är det individer, kvin­ nor och män, som agerar och utgör rättighets- och pliktsubjekt. Kön kan på denna nivå vara såväl biologiskt som socialt, men i vissa fall är endast biologiskt kön ett rättsfaktum.85s. 10

2.Metoden som jag använder är den kritiskt rättsdogmatiska. Thomas Wilhelmsson beskriver metoden utifrån sex gemensamma karakteristika: • Insikten att läran om en värderingsfri (objektiv) rättsdogmatik är ens. 10

3.illusion. • En relativ stark betoning av den rörelsefrihet rättsordningen ger doma­s. 10

4.re och andra beslutsfattare. • Uppfattningen att den traditionella rättsdogmatiken (rättsdogmatikenss. 10

5.huvudströmning) implicit bygger på konservativa samhälleliga värde­s. 10

6.ringar. • Önskan att bygga den egna verksamheten på värderingar och ideal soms. 10

7.uppfattas som mer emancipatoriska. 38 • Tron att man genom rättsdogmatisk verksamhet kan åstadkomma för­s. 10

8.ändringar i samhället i riktning mot de ideal man omfattat. • En större tilltro än inom traditionella former av dogmatik till det frukt­s. 11

9.bara i det tvärvetenskapliga projektet att infiltrera samhällsvetenskapli­s. 11

10.ga teorier och rön i rättsdogmatiken.86 I stort sett överensstämmer denna beskrivning med min syn på rättveten­ skapen och på metoden och perspektivet för detta arbete.s. 11

11.Undersökningen omfattar rättskällor som förarbeten, lagstiftning, rättspraxis och även internationella konventioner och kollektivavtal. Ma­ terialet är således de inom arbetsrätten traditionella rättskälloma.87 Det studerade rättsområdet omfattar rättskällor av olika karaktär och med olika former av rättsverkningar. Jag har valt att behandla rättskällomas ställning kontextuellt.88 Avhandlingens perspektiv och frågeställningar belyses bäst genom detta tillvägagångssätt. Avhandlingen är att beteckna som inomrättslig, då jag kritiserar rätten inifrån.89 Syftet är således inte att fastställa vad som är gällande rätt.90 En undersökning av rättregler verkar dock normerande och ideologiskapande även om föresatsen är att förhålla sig kritisk till materialet.91 Svaret på frågeställningarna syftar inte heller till att göra prognoser över hur domstolarna kommer att döma, utan det svar jag söker utgår från frågan: Vilka är grunderna för den juri­ diska argumentationen?92 Rättsfallsmaterialet kan därmed ses som ett empiriskt material, men naturligtvis också som rättskällor.93s. 11

12.39s. 11

13.Studien av förbudet mot lönediskriminering genomförs på tre olika nivåer: internationell, regional och nationell nivå. Avsikten med denna uppdelning är inte att upprätta en normhierarki, utan endast att ge läsaren någon form av logisk framställning. Materialet på det internationella pla­ net som studeras består av FN:s och ILO:s konventioner. Det rättsliga materialet på den regionala nivån är Europarådets sociala stadga och EGrätten, i första hand artikel 141 (f.d. 119) i EG-fördraget samt likalönedirektivet, 75/117. EG-domstolens praxis på området är omfattande och det finns ett stort antal arbeten som behandlar rättspraxis avseende tillämp­ ningen av likalöneregeln. Kvantitativt sett finns här huvuddelen av det rättsliga materialet.94 Kvalitativt sett ligger tyngdpunkten i materialet på nationell nivå och här undersöks den svenska jämställdhetslagens förbud mot lönediskriminering samt arbetsdomstolens praxis. Sedan 1980 har endast sex fall av lönediskriminering prövats av arbetsdomstolen.95 Rätts­ praxis är således mager, men å andra sidan finns det ett stort antal förarbe­ ten till jämställdhetslagen. För närvarande föreligger ett förslag om omfat­ tande ändringar av lagen av såväl materiell som systematisk karaktär.96s. 12

14.För att kunna studera och kritiskt analysera förhållandet mellan lönediskrimineringsförbudet och det kollektiva avtals- och förhandlingssyste­ met kommer jag att använda mig av olika typer av material beroende av syftet med framställningen. Det rättsliga materialet används för att ge kunskap om och beskriva rättsreglerna. Det empiriska rättskällematerialet används för att svara på avhandlingens frågeställningar och annat empi­ riskt material används för att ge de svar som rättsvetenskapen inte kan svara på, och för att sätta in problemet i en samhällelig kontext.97 Primärt studerar jag de sedvanliga rättskällorna lagstiftning, kollektivavtal och rättspraxis. I undersökningen av rättsreglerna är den metodologiska ut­ gångspunkten det enskilda anställningsavtalet, vilket innebär att det i förs­ ta hand är förhållandet arbetsgivare - arbetstagare och inte förhållandet mellan de kollektiva parterna som studeras.981 denna regelanalys används 40 den rättsdogmatiska metoden för att ge en detaljerad och systematisk be­ skrivning av de rättsliga normer och begrepp som finns på olika nivåer och i olika kontexter. Metoden är dock kritisk, vilket innebär att tolkning och tillämpning ses ur ett könsperspektiv.s. 12

15.I inledningen av kapitlet har jag beskrivit de argumentationsmodeller som utgör en central del av avhandlingens verktygslåda. Jag är medveten om att det material, som jag använder mig av - domskälen - endast ger delar av en helhet som är mycket komplex och att det finns såväl andra metoder som material som ytterligare skulle kunna belysa frågeställning­ arna." Arbetsdomstolens domskäl är emellertid förhållandevis öppet skrivna och lämpar sig väl för en argumentationsanalys. Att domskälen kan uppfattas som mindre tillrättalagda än exempelvis HD:s, högsta domstolens, kan ha sin grund i att arbetsdomstolen är en partsammansatt domstol. Olle Rimsten finner i sin avhandling att arbetsdomstolens dom­ skäl är ett användbart material för forskare som vill studera de grunder som leder fram till domslut.9 1090 Till samma slutsats kommer Ola Wiklund i sin avhandling, när det gäller EG-domstolens domar.101 Min uppfatt­ ning är dock att det finns stora skillnader mellan rättsfallsmaterialet från arbetsdomstolen jämfört med EG-domstolen. De båda domstolarna har olika uttalade uppgifter. Förenklat uttryckt: EG-domstolen skall enbart tolka gemenskapsrätten medan arbetsdomstolen skall tolka och tillämpa densamma. Möjligheten för en domare att uttrycka en avvikande mening existerar inte inom EG-rätten, vilket ger domarna en särskild svårtolkad karaktär. Domskälen kan framstå som mycket motsägelsefulla.s. 13

Begränsningar i materialet

1.Varje forskare tvingas att göra avgränsningar i sitt forskningsmaterial och att motivera varför just dessa delar ej studerats. Den första begräns­ ningen rör arbetsvärdering som ett instrument för att bestämma den indi­ viduella lönen. Arbetsvärdering studeras i arbetet i första hand som rättsfaktum och bevismedel i en process om lönediskriminering, och i andras. 13

2.41 hand som en strategi och ett medel för att uppnå målet - jämställda löner inom förhandlings- och avtalssystemet. I mycket ringa grad redovisar jag därmed de olika arbetsvärderingsmetoder som kan användas vid syste­ matisk arbetsvärdering, vilket är ett område som ligger inom sociologins eller nationalekonomins domäner.102s. 13

3.I första hand studeras lönearbetet, men det är oundvikligt att i ett arbe­ te som har genusteori som ram, helt bortse från det reproduktiva arbetet. Med reproduktivt arbete avser jag det arbete som ofta osynliggörs därför att det har betraktats som kvinnoarbete - arbetet som innebär hushållsoch omsorgsarbete och ansvar för att reproducera arbetskraften. Detta ar­ bete har också karakteriserats som oavlönat arbete till skillnad från det produktiva, avlönade arbetet.103 Skillnaden mellan avlönat och oavlönat arbete hänför sig inte till aktivitetens karaktär, utan till huruvida arbetet avlönas eller inte. Oavlönat arbete kan också ses som ett hinder för avlö­ nat arbete.104 Det oavlönade arbetet är inte begränsat, i tiden, eller värde­ satt, i pengar, genom rättslig reglering - den privata sfären är inte direkt rättsligt reglerad i detta fall.105 Det oavlönade hemarbetet värdesätts dock dagligen indirekt genom att det är en förutsättning för många mäns heltids­ arbete.106 Min uppfattning är dock att det är viktigt att definiera det oav­ lönade arbetet som nödvändigt, såväl samhällsekonomiskt som ”socialt” och att detta arbete bör synliggöras. Huruvida arbetet bör lönesättas ligger utanför ramen för detta arbetes frågeställningar.107 Det finns en konflikt mellan samordningen av reproduktion och produktion som ger upphov till såväl köns- som klassmotsättningar.1081 första hand är det genuskonflikten och inte det reproduktiva arbetet i sig som synliggörs i avhandlingen. 42s. 14

Teoretiska ansatser och

ställningstaganden

Inledning

1.Rättsvetenskaplig forskning i Norden utifrån ett kvinnorättsligt perspek­ tiv har i första hand skilt sig från den tidigare forskningen genom att kvinnors rättigheter, eller avsaknad av rättigheter, har studerats.109 Kvin­ nor och kvinnors rättsliga ställning har synliggjorts med dessa studier. Utgångspunkten har varit ett personorienterat perspektiv där argumenten är hämtade från en individ med traditionella och typiska ”kvinnliga” livs­ villkor.110 Med detta perspektiv har ny systematik av, och kunskap om, rättssystemet skapats. Tove Stang Dahl och andra forskare i Norge har med exempelvis arbeten som ”Kvinnoret; pengaret, husmorsret och borncret” skapat en ny systematik och till och med nya tvärjuridiska rättsområ­ den.111 Samtidigt så har den norska kvinnorättsforskningen varit av tradi­ tionell rättsdogmatisk karaktär och, som Hege Braekhus uttrycker det i sin avhandling, varit defensiv i sin tolkningsram.112 Kvinnorätten av idag är mer mångfacetterad än tidigare. Något syfte att skapa en entydig för­ ståelse av rätten som sådan har aldrig funnits. Inom kvinnorätten har angreppssätten varierat såväl empiristiskt, metodiskt som teoretiskt. Den gemensamma nämnaren har varit att maktförhållandet mellan könen problematiserats och att forskarna förhållit sig kritiska till rättens och i vida­s. 3

2.43 re bemärkelse kunskapsproduktionens ensidighet.113 Tidigare forskning, som i första hand har fyllt funktionen att synliggöra kvinnors villkor, har idag allt mer övergått till forskning som visar på maktrelationen mellan könen.114 Under 1990-talet har ett flertal nordiska avhandlingar utgivits som jag betecknar som kvinnorättsliga. I viss mån gör forskarna uppror mot mödrarna, men i det stora hela anser jag att traditionerna följs. Ämnet angrips på ett metodologiskt nytt sätt, nya teorier används för att belysa problemet, nya begrepp som genus används, men i mångt och mycket handlar det fortfarande om ett synliggörande av kön och dess be­ tydelse i olika relationer.115s. 3

Olika forskningsperspektiv

1.Idag handlar en del av den mångvetenskapliga arbetsmarknadsforskning­ en om orsakerna till löneskillnader mellan kvinnor och män, könssegregeringen, kvinnors och mäns olika arbetsvillkor, arbetsdelningen, arbets­ värdering samt om diskriminering.116 Detta forskningsfält har ömsom kallats för kvinnoforskning, feministisk forskning, genusforskning eller jämställdhetsforskning. I utredningen ”Viljan att veta och viljan att för­ stå” klarläggs skillnaderna mellan dessa forskningsinriktningar.117 Om vi ser till den teoretiska sidan omfattar alla fyra inriktningarna ett forsk­ ningsfält, som om det definieras brett, betonar och lyfter fram kvinnor som analytisk kategori. Kvinnoforskning eller kvinnovetenskap är den vidaste inriktningen och kan därmed ses som en samlingsbeteckning för 44 detta fält - en forskning som utan att utgå från en särskild teori ställer kvinnor i centrum.118 Kvinnoforskningens mest centrala uppgift har varit att göra kvinnor och kvinnors villkor synliga, samt att ’erövra’ det så kal­ lade problemformuleringskriteriet. Idag har forskningen kommit ett steg längre och forskare, från olika vetenskaper, analyserar hur kvinnors vill­ kor skapas, och varför det finns skillnader i kvinnors och mäns villkor på exempelvis arbetsmarknaden. Forskningen behöver i detta skede en teori och den finns idag utvecklad inom det som betecknas som genusforskning. Genus betyder i detta sammanhang att det är förhållandet mellan kvinnor och män som studeras - inte enbart kvinnors villkor isolerat. Kvinnor och män är delaktiga och skapar den rådande genusordningen.119 Genus­ teorin är en metateori, ”en stor teori”, som söker förklara förhållandet mellan kvinnor och män på en absolut grundläggande nivå. Genusteorin blir som metateori också grundläggande för andra teorier som förklarar förhållandet mellan könen.120s. 4

2.Min ambition är att förena den rättsvetenskapliga metodiken med ett genusteoretiskt perspektiv, för att kunna beskriva och förklara hur rätts­ reglerna - lönediskrimineringsförbudet - förhåller sig till de normativa strukturerna. Genom att i analysen utgå från ett genusteoretiskt perspektiv skapas också ny systematik - på gott och på ont. Syftet är emancipatoriskt såsom brukligt är vid forskning, där en särskild målgrupps intressen ses i förhållande till andra parter - målet är med andra ord att förändra maktrelationen.121 I sådant motto följer detta arbete den traditionella kvinnorätten såsom den utvecklades av Tove Stang Dahl med flera.122 Det skulle också kunna hävdas att arbetet utgår från ett konfliktperspektiv - i den mening att det råder en konflikt i relationen mellan avtalsparterna och i förhållande till jämförelseobjektet. Konfliktperspektivet får då ses is. 5

3.45 ljuset av dikotomin konflikt - konsensus.123 Konflikten blir antagonistisk först i det skede när krav ställs på reell jämställdhet - lika lön för lika och likvärdigt arbete.124 Vi hamnar då i skärningspunkten där den ”klas­ siska” konflikten kapital - arbete och genuskonflikten möts.125s. 5

4.Vad har då forskning ur ett kvinnoperspektiv, eller ett genusteoretiskt perspektiv, för betydelse inom rättsvetenskapen? Rättsvetenskaplig forsk­ ning utgår oftast från problemställningar som är bundna till akademiska traditioner: ”Att dessa mestadels är manligt präglade ser man inte”.126 Kunskap är perspektivberoende och det har framhållits att ”det objektiva” domarperspektivet är det som bör anläggas på rätten.127 Forskare i ämnet arbetsrätt bör inte ta ställning vare sig för ett arbetstagar- eller ett arbetsgivarintresse.128 Det rättsdogmatiska perspektivet är dock inte mer objek­ tivt än något av de andra perspektiv som dominerat den akademiska värl­ den sedan lång tid.129 Kunskap i sig kan bestämmas av kön och rättsvetenskapsmännen har utvecklat en main-streaming juridik som i mångt och mycket ger en oerhört ensidig bild av rätten.130 46s. 6

5.Genom att gå utanför det gällande paradigmets ramar är syftet att öka samhällsrelevansen relaterat till forskningens kunskapsproblem - vi får ytterligare ett ben att stå på.131 Ett genusteoretiskt perspektiv i forskning­ en tillför vetenskapen väsentliga och nya kunskaper. Genom ett vidgat perspektiv synliggörs kvinnors verklighet och genom att fokusera på genusrelationen blottläggs könsmässiga makthierarkier. Perspektivet medför också att den vetenskapliga självförståelsen berikas samt till ett skapan­ de av mer allmänmänskliga artefakter.132 Ett av syftena med detta arbete är att visa på könsmässiga makthierarkier i det arbetsrättsliga systemet.s. 7

.3 Genussystem en teoretisk ram

1.Teoriram och begreppsapparat, såväl deskriptiv som analytisk, har jag funnit i Yvonne Hirdmans teorier om genus systemet och dess två grund­ läggande logiker.133 Begreppet genus används flitigt inom kvinnoforsk­ ningen.134 I första hand används begreppet för att skapa en förståelse för hur kvinnligt och manligt ”görs”. Hirdman menar att genus är en mer symbiotisk kategori än ”roll” och ”socialt kön”. Genus kan ”(fjörstås som föränderliga tankefigurer ”män” och ”kvinnor” (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas/ändras”...135 1 F3ö6rdelen med denna definition av begreppet genus är att den har ett systematiserande drag. Genussystemet är en ordningsstruktur av kön - en ytterligare nivå av systematisering. Mönstereffekter och regelbundheter uppstår. I denna mönsterstruktur ser Hirdman: ”(t)vå bärande bjälkar, alternativt ”lagar”, principer, logiker”. Där den ena prin­ cipen består av dikotomin kvinna-man, ett motsatspar som enligt isär­ hållandets princip inte bör blandas.s. 7

2.Den andra principen är hierarkin - där ordningsstrukturen utgår från att det är mannen som är normen}36 ”Det är mannen som är den norm-s. 7

3.47 skapande människan.”137 Nagire Naffine menar att det inte är vilken man som helst som är normen, utan hon talar om ”the paradigm citizien” som normskapande - en vit medelklassman med medelklassvärderingar.138 Eller som Simone de Beauvoir uttryckte det: Kvinnor är ”de Andra” de som avviker och definieras utifrån normen, det normala och allmängil­ tiga.139s. 7

4.Gro Hageman och Klas Amark menar att det finns ytterligare en logik i genussystemet. Denna logik kallar de för ”(e)n rangeringens logikk”. I mötet mellan könen uppkommer en inbördes ordning mellan könen och den existerande genusordningen försvaras i första hand av den som gyn­ nas av den.140 Till Hirdmans teori lägger jag rangordningens logik, vilket ökar teorins användbarhet i förhållande till ämnet för avhandlingen.s. 8

5.En människa, en arbetstagare, en arbetsgivare är som norm av manligt kön. Inom arbetsrätten är denna bild av mannen som arbetstagarnormen en något annan än bilden av ”the paradigm citizien”. I arbetsrätten har ut­ gångspunkten varit relationen arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagaren var den part som i relationen sågs (och ses) som svagare, oförståndigare och därför skulle bestraffas eller beskyddas. I mångt och mycket har ar­ betstagaren omyndigförklarats.141 Hanne Petersen menar att det ligger ett annat mansideal i arbetsrättens uppfattning om människan som ligger bättre i fas med kvinnorättens uppfattning om kvinnors skyddsbehov. Men de skyddsbehov som har kommit till uttryck i rätten har utgått från mäns och inte från kvinnors livsförhållanden.142s. 8

6.Hirdman försöker finna grundläggande principer och positioner i mön­ sterstrukturen för att uppnå systematik och samtidigt problematiseras också förhållandet mellan könen. Denna utgångspunkt är nödvändig för mitt arbete, annars skulle jag inte kunna ställa frågan: Varför finns det lö­ neskillnader som endast kan förklaras med att de beror på kön? Och var­ för har de varit beständiga? I hela avhandlingen kommer teorin om ge­ nussystem och dess två grundläggande principer att vara den övergripan­ 48 de teoretiska ramen för analysen. Till Hirdmans två logiker lägger jag rangordningens logik för att öka värdet av modellen.s. 8

7.Hirdmans systemteori har kritiserats av andra forskare för att vara sta­ tisk.143 Denna kritik bygger till viss del på en missuppfattning, eller kan­ ske på en önskan om att teorin är normativ. Min uppfattning är att denna teori i första hand är deskriptiv, det vill säga avsikten är inte att säga något om börat utan något om varat.144 Men även den mest deskriptiva framställning av ett historiskt skeende kan för läsaren bli normativ och även normerande.145 Detta behöver inte med nödvändighet föra med sig att teorin som sådan är statisk eller deterministisk. Genus och genussystem skapas och förändras av människor och teorin kan därmed också in­ nehålla motsättningar och förändringar. Den som är skeptisk till teorin om genus och genussystem såsom varande ödesbestämd har att söka falsifiera teorin. En ny vetenskaplig diskussion skulle i så fall kunna på­ börjas.s. 9

.4 Normativa grundmönster

1.Idag är det relativt få rättsvetenskapsmän som sysslar med att bygga egna system. Behovet av systematisk analys har dock inte minskat. Anna Christensen analyserar mycket systematiskt vad hon kallar för normativa grundmönster i rätten - ett försök att bringa ordning i ”mängden av juri­ diska normer”.146 Hon vänder sig emellertid mot rättspositivismens och lagstiftarens försök att bygga hierarkiska rättssystem.1471 teorin om nor­ mativa grundmönster skall det inte finnas någon hierarkisk ordning, inga överordnade eller underordnade principer och inte heller några värde­ ringar. Syftet är att genom denna strikt rättsvetenskapliga modell söka efter och åskådliggöra de normativa mönster som har funnits och som finns i rättsreglerna. Modellens begränsning stannar vid att mönstren blir tydliga och troliga (parallellitet, pregnans).s. 9

2.De normativa grundmönstren kan också ses som normativa poler och rörelserna i rätten sker mellan dessa poler. De poler eller grundmönster som är intressanta för mitt arbete är: skydd för etablerad position, dets. 9

3.49 marknadsfunktionella mönstret, rättvis fördelning och förbudet mot dis­ kriminering.148s. 9

4.Utgångspunkten för Christensens studier, enligt modellen, är det en­ skilda rättssubjektets perspektiv, men individen som begrepp problematiseras inte.149 Samma grundmönster gäller oavsett om det är en kvinna eller en man som har uppnått en etablerad position, exempelvis ett an­ ställningsskydd. När individbegreppet inte problematiseras blir modellen, enligt min mening, i sig värderande - normen blir den manlige arbetstaga­ ren, arketypen, som rätten utgår från.150 När anställningsskyddets norma­ tiva mönster studeras är det utifrån den manlige arbetstagarens position som lönearbetare, och den utveckling/rörelse som skett i denna position.151 Avsikten är dock som jag har uppfattat det att enbart beskriva rörelser i rätten. Modellen blir också enbent, i den mening att endast det produkti­ va arbetet får relevans, medan det reproduktiva arbetet osynliggörs. I mo­ dellen om normativa grundmönster i rätten saknas därmed det för mig nödvändiga begreppet kön. I modellen finns inte kön som ett grundmönster eller som analytisk kategori. Modellen utgår därmed från den traditionella juridiska ideologin som bygger på den liberala rättsordningens neutrali50 serade och individfokuserade rättssubjektivitet.152 Kön, ras och klass är inte kategorier som särskilt studeras.153s. 10

5.Jag vill redan inledningsvis ge ett exempel där kön som analyskategori skulle ha gett en mer fullständig bild av normsystemets komplexitet. Rät­ ten att lönearbeta kan ses som en rättighetsnorm och som en pliktnorm. I grundlagen är målsättningsparagrafen allas rätt till arbete - medan det enligt socialförsäkringssystemet finns en plikt att arbeta, söka arbete, för att få ersättning. Tydligast är detta mönster i reglerna för ersättning från arbetslöshetskassorna. Christensen ser denna regel som en pliktnorm.154 Den officiella politiken har varit, i vart fall historiskt sett, att kvinnor har haft rätt att istället för lönearbete välja att ingå äktenskapskontrakt, att välja vad som brukar kallas för hemarbete. Den pliktnorm som Christen­ sen funnit vid sin analys har gällt/gäller för män, medan det normativa mönstret för kvinnor är och har varit annorlunda och mer sammansatt.155 Dessa mönster är föränderliga, såväl för kvinnor som för män, och skill­ naden är nog så intressant i sammanhanget.s. 11

6.Trots denna kritik kommer jag att använda mig av modellen om nor­ mativa grundmönster i min undersökning av de konkreta rättsreglerna för att beskriva rätten, men jag avser att visa att det finns olika normativa grundmönster beroende på arbetstagarens kön. Grundmönstren etablerad position, rättvis fördelning och marknadsfunktion används som deskrip­ tiva begrepp för att visa på ”rörelserna i rätten”. Förbudet mot könsdis­ kriminering är i detta sammanhang ett särskilt urskiljbart grundmönster. Till modellen lägger jag kön som självständig analyskategori och grund­ mönstren blir således inte längre färglösa. Modellen får därmed, enligt min mening, ett ökat förklaringsvärde samtidigt som den blir mindre enhetlig. Jag använder således begreppet etablerad position i en vidare bemärkelse än vad Christensen avser, för att också kunna beskriva för­ ändringar i genusrelationen och aktörernas, rättssubjektens, positioner och rörelser. Min uppfattning är att beskrivningen av rörelsen i rätten inte påverkas av att individbegreppet problematiseras.s. 11

7.51s. 11

Angränsande forskningsteorier

1.Juridiken har som vetenskap inga förklaringar till varför diskriminering uppkommer i samhället.156 Uppkomsten till behovet av lagstiftning med förbud mot lönediskriminering får sökas utanför rättens kärna. Vi vet att det existerar löneskillnader som har sin grund i kön - frågan är hur detta fenomen har uppstått och om det kan eller har legitimerats genom några ideologier och teorier?s. 12

2.Min ambition är inte att slå fast orsakerna till löneskillnaderna mellan könen. Jag har snarare valt att studera och presentera de olika teorierna eftersom de används i strategin för att förklara och även för att legitimera skillnaderna mellan kvinnors och mäns värde på arbetsmarknaden.157 I denna mening används de olika teorierna komplementärt. Dessa teorier är även ideologier vars syfte är att tolka verkligheten. Argument med stöd i dessa teorier används vid förhandlingar mellan parterna på arbetsmark­ naden och i samband med rättstillämpning, exempelvis som processuella argument i tvister om lönediskriminering. I Bammorskemålet, AD 1996 nr 41, hördes två ekonomer som sakkunniga angående marknadens funk­ tion för lönebildningen. Då bevisbördan aldrig kom att övergå till arbetsgivaren fick de ekonomiska teorierna ingen betydelse i målet. IEGdomstolen använde sig generaladvokaten i exempelvis Enderbymålet av ekonomisk teoribildning som argument för att förklara varför särskilda låga löner förekommer i kvinnodominerade yrken.158s. 12

Humankapitalteorierna

1.Ekonomer har alltid spelat en stor roll för teoribildningen kring relatio­ nerna på arbetsmarknaden. I humankapitalteoriema analyseras könsarbetsdelning och löneskillnader som ett rationellt svar på och som en konse­ kvens av biologiska och sociala skillnader mellan kvinnlig och manlig arbetskraft. Mest konventionell är den gren som försöker förklara löne­ skillnaderna med differenser i anställningstid och utbildningslängd. Då kvinnor numera har en genomsnittligt längre utbildning än män faller denna förklaringsfaktor.159s. 12

2.En av humankapitalteorierna är baserad på ett könsrollstänkande där organiserandet av det privata antas påverka förhållandet i det offentliga. Detta medför att såväl neoklassicistiska ekonomer som Gary Becker som 52 sociologer med kvinnoperspektiv exempelvis Joan Acker använder sig av teorin.160 Grundsynen skiljer sig emellertid i antagandet om uppkomsten till skillnaderna - som medfödda eller som socialt konstruerade.161s. 12

3.Den andra grenen av humankapitalteorin utgår från att aktörerna på ar­ betsmarknaden agerar ekonomiskt rationellt. Såväl kvinnor som män har en valfrihet när det gäller lönearbetets omfattning, yrkesval och karriär. Valet styrs endast av den rådande konkurrensen. Dessa klassiskt liberala tankar framfördes redan av J.S. Mill under 1800-talet.162 Frågan är bara varför konkurrensen inte har lett till en högre grad av rationalitet? Arbets­ givare väljer inte alltid den billiga kvinnoarbetskraften, och kvinnor väl­ jer i låg grad att arbeta inom mansdominerade branscher, vilket leder till att löneskillnaderna fortfarande existerar. Följaktligen försöker forskarna att finna lösningar för att förklara det irrationella beteendet. En hypotes som framförts är att män kompenseras ekonomiskt för sin sämre arbets­ miljö - kompenserande löneskillnader uppstår. En annan tes är att de in­ formella strukturerna gör att kvinnor söker sig till arbeten där konflikten mellan hemarbete och lönearbete är som minst. De arbetar inte skift, inte övertid och de arbetar i första hand för offentliga arbetsgivare.163s. 13

4.En tredje humankapitalteori är teorin om nyttomaximering utifrån an­ tagandet att människan strävar efter att ”maximera sin livstidsinkomst”. Mot bakgrund av detta antagande har två hypoteser utvecklats: värdeminskningshypotesen och värdeökningshypotesen. Dessa teoriers förkla­ ringsvärde har minskat i takt med att kvinnors utbildningsnivå har höjts och även som ett resultat av den tekniska utvecklingen. Fysisk styrka har inte samma betydelse i arbetslivet idag, framförallt inte inom industrin, som den hade under den första hälften av 1900-talet.164s. 13

5.I humankapitalteorierna finns inslag som ideologiskt sett är i paritet med socialbiologin, och/eller socialbiologin är en spegelbild av de ideo­ logier som menar att ojämlikheten mellan människor har en av naturen given förklaring. Humankapitalteorierna är liksom andra vetenskapliga teorier värdeladdade och ideologiskt färgade. Vetenskap och politik är inte åtskilda sfärer utan avspeglar varandra och samtiden. I dagens sam­s. 13

6.53 hällsdebatt tas allt för ofta genetiska grunder som intäkt för skillnader is. 13

7.livsvillkor. ”Naturens ordning” får därmed legitimera exempelvis ras och könsförtryck.165s. 14

Diskrimineringsteorier

1.Det finns ett stort antal diskrimineringsteorier och hypoteser som försö­s. 14

2.ker förklara varför kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. De flestas. 14

3.av teorierna och teserna utgår från att det i efterfrågan av arbetskraft finnss. 14

4.olika faktorer som leder till diskriminering. En skiljelinje går mellan oms. 14

5.forskaren kommer fram till, eller utgår från, att det är diskriminerings. 14

6.inom arbetsmarknaden eller diskriminering utanför arbetsmarknadens. 14

7.som är den mest väsentliga.s. 14

8.Monopsom-modellen166 bygger på att konkurrenssituationen inverkars. 14

9.på kvinnors respektive mäns löner. I den offentliga sektorn finns det etts. 14

10.fåtal arbetsgivare som anställer och avlönar arbetskraft vilket leder tills. 14

11.monopsom. Utbildning, barnomsorg och sjukvård dominerar denna dels. 14

12.av arbetsmarknaden i storlek och som prissättare.167 Priset kan sättas lågts. 14

13.då denna del av den offentliga sektorn är starkt könssegregerad. Utbudets. 14

14.av kvinnlig arbetskraft är stort i den offentliga sektorn och en monopsonis-s. 14

15.tisk arbetsgivare kan betala män mer än kvinnor om konkurrensen oms. 14

16.kvinnlig arbetskraft är lägre än om manlig arbetskraft.168 Modellen utgårs. 14

17.trots detta från efterfrågesidan, då det är efterfrågan, bristen på konkur­s. 14

18.rens, som gör att arbetsgivaren genom att hålla lönerna nere kan öka sinas. 14

19.vinster och minska sina kostnader.169s. 14

20.Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, som en effekt av atts. 14

21.kvinnor utestängts från männens arbetsmarknad, och andelen manliga ar­s. 14

22.betstagare är mycket större i den privata sektorn än i den offentliga. Kvin-s. 14

23.54 nor arbetar idag i nästan i lika hög grad i offentlig som i privat verksam­ het. I den offentliga sektorn arbetar dock betydligt fler kvinnor än män.170 Hypotesen är här att denna anhopning av arbetskraft av det ena könet leder till låga löner överlag och därmed också till låga kvinnolöner.171 Det omvända förhållandet gäller därmed för den privata sektom där träng­ seln av män skulle ge högre löner. Utgående från ett utbudsöverskott skulle könet ge olika effekter på lönesättningen. Kvinnligt överskott ger lägre löner - manligt överskott ger högre löner.172 Anhopningsteorin är i detta en diskrimineringsteori.173 Denna hypotes har testats empiriskt av Åsa Löfström och ansamlingen av kvinnor i ett yrke har befunnits kunna förklara en del av de osakliga löneskillnaderna. ”Könsavdraget” för enskild kvinna var cirka sex procent, medan en tioprocentig ökning av andelen kvinnor skulle minska lönen med cirka 1,3 procent. Under­ sökningen visar också att överutbudet av kvinnliga arbetstagare ger ”klart större” negativa effekter för mäns löner än för kvinnors löner. Om andelen kvinnor ökade med tio procent i en mansdominerad bransch blir minskningen av lönen dubbelt så stor det vill säga drygt tre procent.174s. 14

24.Anhopningsteorin verifieras även av en annan typ av undersökningar. En empirisk undersökning av sambandet mellan kvinnors löner och deras chefers kön visar att anhopningen av manliga chefer leder till att kvinnor får lägre löner.175s. 15

25.Det finns ett stort antal undersökningar som visar att humankapitalteoriema endast kan förklara en liten del av de löneskillnader som finns. Genom att kombinera humankapitalteoriema med diskrimineringsteoriema kan dock den komplexa frågan om orsakerna till löneskillnaderna belysas såväl från utbuds- som från efterfrågesidan.176s. 15

26.55s. 15

Om begreppen

Inledning

1.Jag kommer i arbetet att använda mig av termer och begrepp som förs. 4

2.läsaren kan tyckas självklara. Trots detta vill jag inledningsvis ge en korts. 4

3.begreppsbeskrivning av orden jämställdhet/jämlikhet, kön/genus samts. 4

4.diskriminering/rättighet, såsom de kommer att användas i detta arbete.177s. 4

5.Dessa begrepp kan inte bestämmas då de är kontextuella och beroendes. 4

6.av värderingar.178 Lotta Westerhäll beskriver begreppet jämställdhet soms. 4

7.ett ”tomt begrepp i sig”. ”För att det skall få en mening måste det preci­s. 4

8.seras, i vilken relation man talar om jämställdhet.”179s. 4

Jämlikhet och jämställdhet

1.Jämlikhet är det vidare begreppet av de båda, jämlikhet omfattar därmed jämställdhet.180 Enligt Kevät Nousiainen ryms i begreppet jämlikhets. 4

2.språkligt sett enbart likhet, medan det inom jämställdhetsbegreppet ocksås. 4

3.ryms olikheter.181 Språkligt sett skulle därmed jämlikhet vara ett snävares. 4

4.begrepp än jämställdhet. Jämlikhet i lönesättningen utgår från det verti­s. 4

5.56 kala planet exempelvis att löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbe­ tare skall minska. Det viktigaste argumentet för mer jämlika löner är rätt­ viseskäl och demokratiaspekter. Rättvisa löner är också jämlika löner.182 Kravet på jämlika löner är i första hand en intressefråga. Ojämlik lönesättning är inte i sig förbjuden i lag såvida inte området för jämställdhet tangeras - området där kön har relevans som rättsfaktum.s. 4

6.Jämlikhetsprincipen kan uttryckas i tre olika grader av krav eller mål: lika möjligheter (equal oppurtunities), lika behandling (equal treatment) och lika utfall (equal result). Enligt equityteorin (rättviseteorin) skall in­ vestering och utfall stå i proportion till varandra. Teorin koncentrerar sig i huvudsak på jämförelsen mellan två individer.183 Karin Lundström använ­ der sig i sin avhandling konsekvent av termen könsjämlikhet istället för jämställdhet. Detta förklarar hon med det faktum att ordet jämställdhet inte existerar inom gemenskapen som helhet och att EG-rätten i detta av­ seende är mycket påverkad av liberalismens idéer.184 Jag följer Lund­ ströms exempel och i den EG-rättsliga delen av avhandlingen använder jag begreppet jämlikhet i första hand. Begreppet jämlikhet förefaller här stämma bäst överens med den i EG-rätten så grundläggande likhetsprin­ cipen.185s. 5

7.Jämställdhet är ett ord (term) som har blivit ett politiskt begrepp fram­ förallt genom den liberala språkskapande verksamheten - politiken ger nya begrepp.186 Folkpartiet var den politiska kraft som i första hand drev frågan om jämställdhet i arbetslivet i riksdagen under 70-talet. Frågan om diskriminering kom därmed att hamna i bakgrunden. Begreppet jäm­ ställdhet är inte nytt, det användes redan år 1938 av Alva Myrdal i betän­ kandet ”Gift kvinnas förvärvsarbete”.187 Allmänt används begreppet nu­ mera för att uttrycka målet för att uppnå jämlikhet mellan könen.188 I jämställdhetskommitténs betänkande konstaterades att det får anses råda konsensus om att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett legitimt mål, men samtidigt menade kommittén att detta faktum kan bero på atts. 5

8.57s. 5

9.begreppet jämställdhet definieras olika av olika människor.189 En skilje­s. 6

10.linje går mellan formell och reell jämställdhet som mål.s. 6

11.Idag kan vi konstatera att kvinnor i Sverige har uppnått formell jäm­s. 6

12.ställdhet, medan vi har en lång väg att vandra för att nå reell jämställd­s. 6

13.het.190 Formell jämställdhet innebär att kvinnor och män är lika införs. 6

14.lagen när det gäller exempelvis arvsrätt, myndighet, rösträtt och valbar­s. 6

15.het. Formell jämställdhet har uppnåtts successivt. Reell jämställdhet ärs. 6

16.emancipationen fullt ut - likhet i resultat. Det räcker då inte med atts. 6

17.kvinnor rent teoretiskt är valbara till riksdagen. För att den reella jäm­s. 6

18.ställdheten skulle uppnås i riksdagen genomfördes en inkvotering av dets. 6

19.underrepresenterade könet.191 Reell jämställdhet existerar först då kvin­s. 6

20.nor och män på ett likvärdigt sätt delar den makt, ekonomisk och poli­s. 6

21.tisk, som kan uppnås med den formella jämställdheten.192 Vi kan ocksås. 6

22.konstatera att det har skett en förändring av betydelsen av begreppet jäm­s. 6

23.ställdhet och dess politiska framtoning från 70-talets krav på att kvinnors. 6

24.skall kunna få samma möjligheter, samma livsmönster som män, till 90-s. 6

25.talets krav på delad makt och delat ansvar.193s. 6

26.Jämställdhet handlar om en jämförelse mellan två eller flera individers. 6

27.av motsatt kön på det horisontella planet - individer vars meriter, avtals. 6

28.och prestationer kan jämföras. I denna mening är begreppet jämställdhets. 6

29.relationellt.194 Jämställdhet är definitionsmässigt ett könsneutralt begrepp,s. 6

30.som i sin tillämpning kan användas såväl för att förbättra som för att för­s. 6

31.sämra både kvinnors och mäns ställning och villkor på arbetsmarknaden.s. 6

32.En extrem tillämpning av könsneutraliteten användes i prostitutions-s. 6

33.utredningen, där utredaren f.d. Jämo Inga-Britt Törnell jämställde köpares. 6

34.och säljare. Effekten blev i detta förhållande som präglas av hög grad avs. 6

35.ojämlikhet, att båda parter befanns ha samma skuldvärde. För att kunnas. 6

36.58 kriminalisera köparen ansåg utredaren att också den prostituerade måste kriminaliseras.195s. 6

37.Det ontologiska196 problemet har sedan lång tid tillbaka varit om kvin­ nors och mäns förhållande till varandra är baserat på likhet eller särart. Likhets- och särartsdiskussionen har varit ett återkommande tema för diskussioner inom kvinnorörelsen och kvinnoforskningen.197 Kravet på jämställdhet utgår ursprungligen från tanken att kvinnor och män är lika som individer och slutsatsen blir därmed att vi förtjänar lika rättigheter. Med denna utgångspunkt är vi tvungna att relatera till en norm - förhålla oss till något som likheten utgår ifrån. Likhetsprincipen gör mannen till norm.s. 7

38.Väljer vi särartslösningen, det vill säga framhåller att kvinnor och män är olika, men trots detta lika mycket värda, uppstår problem att verifiera påståendet empiriskt. Kvinnor och män har inte samma reella rättigheter, de har inte lika mycket makt och inte ens lika lön för lika arbete. För att komma ifrån motsättningen mellan likhet och särart, som endast bekräf­ tar det hierarkiska och kanske också antagonistiska förhållandet mellan kvinnor och män och mannen som normen för alltings ordning, får vi försöka acceptera att det inte handlar om antingen eller, om likhet eller särart, utan om både och.198 Anna Wahl skriver: ”(d)et är inte varför som är centralt utan hur. Hur görs kön olika respektive lika under olika om­ ständigheter, hur förändras konstruktionerna (oavsett vad som eventuellt finns i botten)? Skillnader mellan könen relateras till kvinnors och mäns olika villkor, inte väsen”.199s. 7

39.Enligt jämställdhetslagen innebär jämställdhet i arbetslivet att kvinnor och män skall ha samma rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor, samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.200 Grundläggande är att individen har rätt att bli bedömd utifrån sina personliga egenskaper och meriter och inte efter sitt kön.201 Kravet på jämställdhet är enligt mins. 7

40.59s. 7

41.mening utilitaristiskt: Största möjliga lycka till största möjliga antal.202s. 8

42.För att jämställdhet skall kunna uppnås krävs en samhällsförändring ochs. 8

43.en förändring i relationen mellan kvinnor och män.203 1 senare förarbetens. 8

44.konkretiseras förändringen till att maktbalansen mellan könen måste för­s. 8

45.skjutas till kvinnors fördel.204s. 8

46.Begreppet jämställdhet och jämställdhetslagens könsneutrala utform­s. 8

47.ning har kritiserats av flera forskare.205 Anita Dahlberg hävdar att dens. 8

48.svenska metoden med könsneutral lagstiftning är en paradox. Syftet meds. 8

49.könsneutraliteten är att inga hänsyn skall tas till rättssubjektens kön -s. 8

50.utgångspunkten är det ”tänkta” jämställda samhället. Men trots allt ärs. 8

51.samhället, verkligheten, inte könsneutral och därför införs jämställdhets-s. 8

52.lagstiftning där hänsyn tas till kön. ”Kön som outtalat rättsfaktum blir tills. 8

53.öppet rättsfaktum.” Syftet är att göra samhället mera jämställt - fritt fråns. 8

54.könsdiskriminering. Paradoxen består i att, för att kunna följa och tilläm­s. 8

55.pa de könsneutrala lagarna måste först könsojämlikheten komma upps. 8

56.i ljuset och det måste lagstiftas om jämställdhet.206 Håkan Gustafssons. 8

57.anvisar en lösning, eller kompromiss, på problematiken könsneutralitets. 8

58.eller könsspecificering i rätten. Utgångspunkten bör vara att ”(v)erkligens. 8

59.erkänna att rätten är paradoxal - och glömma all romantisk nostalgi oms. 8

60.rättens enhet, neutralitet, motsägelsefrihet och koherens”. Koherens kans. 8

61.inte uppstå i ett system som är en återspegling av reella problem och pa­s. 8

62.radoxer.207s. 8

63.Argumenten för ökad jämställdhet, när det gäller löner, är rättviseskäl,s. 8

64.men också en fråga om ekonomisk makt, arbetsdelning och rätten tills. 8

65.60 ekonomiskt oberoende. Kravet på jämställda löner har blivit en rättsfråga mellan avtalsparterna arbetstagare och arbetsgivare. Denna rättstvist kan föras till domstol då diskriminering på grund av kön - rätten till ekono­ misk jämställdhet - är rättsligt reglerad och sanktionerad.208 Jag kommer att använda mig av begreppet jämställdhet eftersom den svenska lagstift­ ningen - Jämställdhetslagen - är uppbyggd kring detta begrepp. Jäm­ ställdhet eller jämlikhet när det gäller kvinnor och mäns villkor på arbets­ marknaden skulle när det handlar om könsskillnader i och för sig kunna användas som synonymer.s. 8

Kön och genus

1.I mitt arbete intar kön en ställning som självständig förklaringskategori. Könsarbetsdelning och löneskillnader mellan könen ser jag inte som re­ sultat av socialt och biologiskt givna olikheter mellan könen, utan som en effekt av det rådande genussystemet skapat av såväl politiska som ekono­ miska och kulturella processer. Ideologiska föreställningar har historiskt sett underbyggt och legitimerat systemet.s. 9

2.Vilka begrepp kommer jag då att använda mig av? Begreppet kön är i många sammanhang ett värdeladdat och hotfullt begrepp. Föreställningen om vad kvinna och man är och bör vara i förhållande till varandra är för­ änderligt och kontextuellt, och någon bestämning av begreppen kommer inte att göras i detta arbete. Jag vill som flera andra forskare se männi­ skan som en relationell varelse och utgå från ett relationellt perspektiv.209 Då den rättsliga regleringen och tillämpningen studeras gestaltar sig kön socialt och biologiskt i den rättsliga kontexten. Kön har använts och an­ vänds som grund för kategorisering när beslut om löner fattas på arbets­ marknaden, vilket är ett faktum som inte går att förneka. Frågan är hur domstolarna tolkar detta begrepp i mål gällande könsdiskriminering: Är domstolarnas tolkning av begreppet kön entydigt med biologiskt kön som Eva Schörner hävdar i sin avhandling?210s. 9

3.Jag kommer att använda mig av begreppet kön när jag avser kvinnor och män i fysisk bemärkelse. När jag avser förhållandet mellan kvinnor och män, och föreställningen därom, använder jag begreppen genusrelation och genuskontrakt.211 Relationen mellan kvinna och man i sig, hars. 9

4.61s. 9

5.varken rättigheter eller skyldigheter - rättsligt sett. Relationen kan docks. 10

6.beskrivas i kontraktuella termer som genusförhandlingar och genuskon-s. 10

7.trakt. Äktenskapet kan exempelvis ses som en form av genuskontrakt.212s. 10

8.Begreppet genuskontrakt, ett nog så tilltalande begrepp för en jurist,s. 10

9.kommer från Hirdmans begreppsapparat och används för att konkretiseras. 10

10.de normativa praxisskapande relationer och beroenden som implicit ochs. 10

11.explicit finns mellan könen i olika skeenden och på olika nivåer.213 Kon-s. 10

12.traktsbegreppet användes också tidigt inom kvinnorätten av bland annats. 10

13.Tove Stang Dahl på en institutionell nivå för att beskriva normerna krings. 10

14.äktenskap och lönearbete i välfärdssamhället.214s. 10

15.Eva-Maria Svensson förhåller sig kritisk till begreppet genuskontrakts. 10

16.och väljer i sin avhandling att genomgående använda begreppet genus-s. 10

17.relation då hon anser att kontraktsbegreppet inom rättsvetenskapen ärs. 10

18.”(i)mpregnerat av ömsesidig medvetenhet och uttryck för vilja och över­s. 10

19.enskommelse”.215 Över huvud taget har kontraktsbegreppet kritiserats is. 10

20.feministisk teoribildning för att det kan uppfattas som att kvinnor frivil­s. 10

21.ligt avnämer sig makt.216 Hageman och Åström påpekar att en kontrakts-s. 10

22.teori på intet sätt behöver vara synonymt med att parterna är jämställda.217s. 10

23.I mitt arbete som har lönediskriminering som tema är kontexten i förstas. 10

24.hand arbetsmarknaden. Fiktionen om jämbördiga avtalsparter på det in­s. 10

25.dividuella planet är här inte särskilt stark och begreppet genuskontrakts. 10

26.finner jag vara ett bättre analytiskt verktyg än begreppet genusrelations. 10

27.för detta arbete. Begreppet genuskontrakt används i första hand för atts. 10

28.uttrycka relationen mellan kvinnor och män på en empirisk nivå i tid ochs. 10

29.rum. Begreppet genusrelation använder jag i en mer allmän bemärkelses. 10

30.som uttryck för föreställningen om kvinnors och mäns relationer.s. 10

31.I den historiska forskningen har genuskontraktet använts för att be­s. 10

32.skriva och analysera föreställningar om förhållandet mellan kvinnor ochs. 10

33.62 män på en ideologisk nivå. Hur bör genuskontraktet se ut? Vilket genuskontrakt har i olika historiska skeenden dominerat på denna nivå?218 Hanne Haavind använder i sin forskning ett annat begrepp - standard­ kontrakt - för att uttrycka de intemaliserade normerna som finns i ett parförhållande mellan kvinna och man.219 Begreppet standardkontrakt skulle, enligt min mening, kunna användas för att beskriva det domine­ rande genuskontraktet på olika nivåer.s. 10

34.Begreppet genuskontrakt används för att beteckna att det är frågan om ett förhandlingsspel, där parterna, kvinna och man eller stat och kvinnor, i mer eller mindre uttryckliga former upprättar en relation, en överens­ kommelse, om hur de skall förhålla sig till varandra och till samhället i övrigt. Genom förhandling förhåller kvinnor och män sig till varandra och genuskontrakten uppstår på den individuella nivån. Kontraktet kan bygga på en form av arbetsdelning. Mannen lönearbetar heltid, kvinnan lönearbetar deltid och förväntas därmed ansvara för merparten av hem­ arbetet. Denna typ av kontrakt ger upphov till inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Genuskontrakten, och resultaten av dem, kan på denna nivå studeras empiriskt.s. 11

35.Begreppet genuskontrakt kan användas för analyser på olika nivåer. Samtidigt är detta ett problem. Hur förhåller sig - överensstämmer - genuskontrakten på de olika nivåerna i tid och rum till varandra? Begreppet genuskontrakt innehåller också en potential för förändring. Genuskon­ trakten kan omförhandlas eller sägas upp. Kvinnor och män kan göra uppror mot kontrakten på olika nivåer och krav kan ställas på nya former av genuskontrakt.220 Begreppet genusrelation framstår, språkligt sett, som mer av antingen eller, för visso föränderligt, men mer som ett begrepp som betonar samförstånd än konflikt.s. 11

Rättighet och diskriminering

1.I avhandlingens inledning har jag avgett en slags programförklaring: att erhålla ett arbete och en rimlig och rättvis lön är en mänsklig rättighet för såväl kvinnor som män. Stöd för detta ställningstagande finns i de tidiga­ re angivna rättskälloma. Rättighet är ett såväl etiskt som juridiskt begrepps. 11

2.63 och min avsikt är att kort beskriva det utifrån olika synvinklar.221 Utifrån denna rättighet har en norm - ett förbud - utvecklats och idag strider könsdiskriminerande lönesättning mot olika former av lagstiftning. Dis­ kriminering är ett begrepp som används och definieras olika beroende av sammanhanget. Syftet är här att beskriva hur jag fortsättningsvis kommer att använda begreppet diskriminering.s. 11

3.Rättigheter kan vara universella eller fragmentariska.222 De kan klassi­ ficeras som konventionella eller naturliga. Rättigheterna kan även grup­ peras som positiva, negativa eller som aktiva.223 Positiva rättigheter bru­ kar betecknas som sociala, som ett skydd för de svagaste grupperna is. 12

4.samhället och de innebär förpliktelser för staten att upprätthålla vissa miniminivåer i förhållande till medborgarna. Rätten till arbete och rätten till en skälig och rättvis lön är exempel på positiva rättigheter. De nega­ tiva rättigheterna är de klassiskt liberala och innebär frihet från statens intrång i den personliga sfären.224 De aktiva rättigheterna är av politisk karaktär såsom rätten att delta i allmänna och fria val.225 I det svenska välfärdssamhället är det i första hand de positiva rättigheterna som har betonats som rätten till arbete eller rätten att tillhöra en facklig organisa­ tion. De negativa rättigheterna - frihet från - har kommit i skymundan.226s. 12

5.Det finns en tendens till att kvinnors mänskliga rättigheter görs till frå­ gor om diskriminering. Rätten till en skälig och rättvis lön har på olika rättsliga plan transformerats till ett förbud mot könsdiskriminerande löne­s. 12

6.sättning. Ett förbud mot diskriminering är också en omskrivning av en frihet från diskriminerande behandling. Förbudet mot könsdiskrimine­ rande lönesättning vilar således på de liberalt präglade mänskliga rättig­ heterna och de sociala rättigheterna. Rätten till arbete är en förutsättning för att kunna ställa krav på en rättvis lön - förbudet mot diskriminering gäller enbart i avtalsrelationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.s. 12

7.Den begreppsapparat som sociologer och ekonomer använder vid forskning om lönediskriminering skiljer sig från den rättsliga begrepps­s. 12

8.64 bildningen. Begreppen används inte heller enhetligt.227 Jag avser att ge några exempel på diskrimineringsbegrepp som jag finner intressanta i sammanhanget. Det första begreppet direkt diskriminering används som en beskrivning av förhållandet att olika löner betalas för samma arbete. Den andra indelningsgrunden är fördelningsdiskriminering som en be­ skrivning av att kvinnor och män, trots samma möjligheter, arbetar inom olika yrken på grund av att det sker en positiv diskriminering av män vid anställning och befordran. Och för det tredje menar forskarna att det finns en värdediskriminering som medför att lönen tenderar att vara lägre i kvinnodominerade branscher och yrken. Arbete som utförs av kvinnor är kulturellt nedvärderat.228 Carl Le Grand finner i en undersökning att värdediskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden är hög, samt att ett yrkes könssammansättning kan förklara kvinnors och mäns löneskill­ nader. Anhopningstesen beläggs således empiriskt.229s. 12

9.Ett begrepp som används av flera forskare är statistisk diskriminering. Hanna Westberg ger i sin avhandling ett exempel på statistisk diskrimine­ ring. I hennes undersökning av ett så kallat brytarprojekt sade sig arbetsledarna vara negativt inställda till kvinnliga verkstadsarbetare, emedan det fanns risk att de skulle vara föräldralediga.230 Statistisk diskrimine­ ring består definitionsmässigt av induktioner, samtidigt som antagandena kan sägas vara rationella, i de fall där kvinnor som grupp i verkligheten är behäftade med de negativa egenskaper som utgör utgångspunkten för arbetsgivarens beslut.231 Alla kvinnor förväntas föda barn, vilket leder till att anställandet av kvinnlig arbetskraft ses som mer riskbemängt jämfört med att anställa manlig arbetskraft. Alla kvinnor föder emellertid inte bam, men sannolikheten att män föder barn är i det närmaste obefintlig.232s. 13

10.Det finns inte någon allmän rättslig definition av begreppet diskrimi­ nering och på nationell lagstiftningsnivå behandlas begreppet olika. Ter­ men diskriminering skulle kunna definieras negativt som en avsaknad av jämlikhet, jämställdhet och rättvisa vid jämförelse med andra individer eller grupper i samhället.233 1 enlighet med ILO:s konvention 111, angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, skall uttrycket diskriminering förstås som åtskillnad, uteslutning eller företräde som hars. 13

11.65s. 13

12.sin grund i exempelvis kön, religion eller hudfärg, och som leder tills. 14

13.brister i likställdhet vid anställning eller yrkesutövning.234 Definitionens. 14

14.av diskrimineringsbegreppet kan göras snävt eller vidsträckt. Inom folk­s. 14

15.rätten relateras begreppet till när det är tillåtet att diskriminera. I snävs. 14

16.mening omfattar begreppet det fallet att särbehandling fömuftsmässigts. 14

17.tillgodoser ett syfte som står fritt från invändningar. En mer vidsträckts. 14

18.tolkning är att särbehandling principiellt sett inte är tillåten, förutom i des. 14

19.fall där det finns särskilda skäl för särbehandling.235s. 14

20.I Regeringsformen, RF, 2:15 och 16, uttrycks diskriminering som etts. 14

21.förbud mot missgynnande på grund av ras, hudfärg, etnisk tillhörighets. 14

22.eller kön. Grundlagstexten anknyter till FN:s konvention om mänskligas. 14

23.rättigheter där emellertid begreppet diskriminering inte definieras nega­s. 14

24.tivt: ”Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter ...”236 I förarbete­s. 14

25.na till jämställdhetslagen beskrivs könsdiskriminering som en ”(o)rättviss. 14

26.eller osaklig särbehandling som beror på kön”.237s. 14

27.I detta arbete framträder individuell, kollektiv och strukturell diskrimine­s. 14

28.ring som de mest relevanta formerna av könsdiskriminering. Individuells. 14

29.diskriminering stöter vi på när vi har ett fall av lönediskriminering, därs. 14

30.jämställdhetslagen är tillämplig. Två enskilda arbetstagare av motsatts. 14

31.kön har lika eller likvärdiga arbetsuppgifter, men trots detta finns det löne­s. 14

32.skillnader som inte är sakligt motiverade, därmed är den missgynnade in­s. 14

33.dividuellt diskriminerad. Kollektiv diskriminering förekommer när skill­s. 14

34.nader i lön och anställningsvillkor mellan gruppen kvinnor och gruppens. 14

35.män kommer till uttryck i statistik som löneskillnader, inkomstskillnaders. 14

36.och lönediskriminering. Andra uttryck för denna diskriminering är kvin­s. 14

37.nors deltidsarbete och kvinnors höga andel av tidsbegränsade anställning­s. 14

38.ar. Kollektiv diskriminering uppstår också när gruppen män får förmåner,s. 14

39.exempelvis befordras, trots att de inte har bättre meriter än gruppen kvin­s. 14

40.nor.238 Vid förekomst av strukturell diskriminering är det strukturen i ar­s. 14

41.betslivet som leder till att kvinnor och män som individer och som grupps. 14

42.hindras att utifrån sin egna förutsättningar delta i arbetslivet. Strukturens. 14

43.bestämmer spelreglerna på alla nivåer och de ser olika ut eller får olikas. 14

44.funktioner för kvinnor och för män. Spelets regler kan vara såväl formellas. 14

45.som informella.239s. 14

46.Begreppet diskriminering förhåller sig även till jämställdhetsbegrep-s. 14

47.pet, såväl till det formella som det reella. Ruth Nielsen ser på begreppens. 14

48.66 diskriminering och integrering som undemivåer i förhållande till frågan om jämställdhet. Nielsen lägger tonvikten på integrationsproblemet och menar att det finns två huvudsakliga problemområden: kvinnors lägre löner och sämre anställningsvillkor samt den könssegregerade arbets­ marknaden. För att förbättra kvinnors ställning krävs en generalisering av diskrimineringsförbudet. ”1 stedet for at forbyde at kvinder med mandlig sammenligningsperson behandles dårligt fordi de er gravide, enlige m0dre eller noget andet med relation til k0n kunne man laegge en mindstestandard der gaelde for alle kvinder og beskytter dem på tilsvarende måde som diskriminationsforbuddet beskytter de kvinder der har en mand att sammanligne sig med.”240 Nielsen pekar på svagheten i ett förbud mot diskriminering som alltid kräver någon form av jämförelse - vad är nor­ malt? Vem är inte diskriminerad? Jag instämmer i Nielsens rättspolitiska konklusion: ”Det er derfor retspolitiskt afgprende hvis man vil forbedre socialt typiske kvinders forhold at man ikke accepterer en definition av ligestillingsbegrebet som afskaffelse af eller forbud mod diskrimination.”241 Begreppet jämställdhet och begreppet diskriminering har samma liberala grund och är därmed lika begränsande.s. 14

49.I mitt arbete kommer jag att använda mig av begreppet lönediskriminering, det vill säga individuell diskriminering, när jag avser den snävare definitionen som följer av rättskällorna. I andra fall talar jag om löne­ skillnader mellan kvinnor och män. Dessa löneskillnader242 kan utgöra lönediskriminering i rättslig mening, men de kan också falla utanför lag­ stiftningens tillämpningsområde. Ett annat begrepp är inkomstskillnader som beror exempelvis på att kvinnor arbetar deltid, medan män i stor utsträckning arbetar heltid. Medför kvinnors deltidsarbete att de får sämre pensionsförmåner, kan det vara frågan om indirekt lönediskrimi­ nering.243 Begreppen direkt och indirekt diskriminering definieras i den rättsliga kontexten i avhandlingens avsnitt III och IV. Direkt och indirekt diskriminering som rättsliga begrepp är specifika och kräver sin egen be­ skrivning, då rätten knyter särskilda rättsverkningar till förekomsten av diskriminering.s. 15

50.67s. 15

Den rättsvetenskapliga

forskningen

1.De flesta arbetsrättsliga avhandlingar innehåller avsnitt där forskaren för­s. 5

2.söker sätta in sitt eget arbete inom det rådande paradigmet. Min avsikt ärs. 5

3.inte att ge en fullständig förteckning av alla arbetsrättsliga avhandlingar,s. 5

4.utan syftet med denna del är att visa hur min forskning förhåller sig tills. 5

5.den tidigare. Jag har funnit det vara av intresse och betydelse att sätta ins. 5

6.min egen forskningsuppgift i ett större sammanhang i syfte att ge legiti­s. 5

7.mitet åt valet av forskningsuppgift, men framförallt för att visa att ansat­s. 5

8.sen - det genusteoretiska perspektivet - är en del av paradigmet inoms. 5

9.rättsvetenskapen idag. Inom den rättsvetenskapliga forskningen i Nordens. 5

10.var tidigare frågan om kön eller genus av marginell betydelse.244 Dens. 5

11.ökade medvetenhet, om dessa brister, som dock finns bland forskare, kans. 5

12.ibland ta sig uttryck genom bruket av en ”genusnot”.245 Att behandla makt­s. 5

13.relationen mellan könen i rätten kräver dock större ansträngningar än ens. 5

14.anteckning i marginalen, för att forskningen skall kunna framstå som till­s. 5

15.räckligt allsidig.s. 5

16.Att forska om löner och lönesättningens grunder ur ett könsperspektivs. 5

17.har inte varit något som rättsvetenskapsmännen ägnat särskilt mycket tids. 5

18.åt.246 När man har forskat om löner har infallsvinkeln varit den kollektivas. 5

19.68 arbetsrättens. Anders Victorin tar i sin avhandling ”Lönenormering genom kollektivavtal” upp rättsfrågor kring den kollektivt avtalade lönen.247 Parterna på arbetsmarknaden och kollektivavtalen står i fokus och med dem den svenske metallarbetaren, eller arbetsledaren, som allmänna och självklara destinatärer för de kollektivt slutna löneavtalen. Någon lag­ stiftning om minimilöner har inte funnits i Sverige, i modem tid, och par­ terna på arbetsmarknaden har slagit vakt om ”den fria lönebildningen”.248 Det är därmed naturligt att problematiseringen har koncentrerat sig kring det kollektiva förhandlings- och avtalsslutandet, samtidigt som det är up­ penbart att ett genusperspektiv saknas i denna typ av forskning. Victorin uppmärksammar dock de konventioner och avtal som finns angående likalöneprincipen och höjer ett varnande finger för de effekter som Rom­ fördragets artikel 119 (numera 141) kan leda till. Principen lika lön för lika arbete kan leda till att det för arbetsgivaren framstår som: ”(m)indre rationellt att ha mindre värdefull arbetskraft på arbeten, där de enligt för­ draget måste betalas lika mycket som den värdefullare arbetskraften”. Principen kan leda till ökad könssegregering och därmed finns det ingen att jämföra med, vilket kan leda till en nedpressning av kvinnors löner.249 Som synes utgår Victorins antagande från en låg värdering av kvinnors arbete.s. 5

20.De avhandlingar som har studerat arbetsrättens samhälleliga funktioner har primärt koncentrerat sig på den privata arbetsmarknaden och dess aktö­ rer. Örjan Edströms avhandling ”MBL och utvecklingsavtalet”, från 1994, är ett senare exempel där utgångspunkten är den kollektiva relationen. Edström undersöker i den empiriska delen av avhandlingen olika privata företag där andelen manliga arbetstagare är 80-90 procent. Frågan är om resultaten hade blivit annorlunda om en annan del av arbetsmarknaden använts i den empiriska undersökningen?250s. 6

21.I Danmark har den offentliga sektorn rönt ett större intresse bland forskare. Hanne Petersen har i sin avhandling ”Informell ret på kvindearbejdspladser” kommit fram till att den konflikt som finns mellan kvin­ nors hemarbete och lönearbete får en lösning i det att arbetsgivaren i sina arbetsledningsbeslut tar hänsyn till kvinnors totala arbetsvillkor. I prakti­s. 6

22.69 ken finns det en informell hänsynsnorm.251 Vilken plats denna norm har i rättskälleläran och om den är gällande rätt har ifrågasatts.252s. 6

23.Ett rättsvetenskapligt arbete som har ett utpräglat kvinnorättsligt per­ spektiv är Catarina Callemans licentiatavhandling ”Kvinnors anställ­ ningsskydd”. Arbetet följer primärt den norska traditionen att fokusera på kvinnors rättsliga ställning. Empiriskt studeras kvinnors rättigheter, enligt turordningsreglema i lagen om anställningsskydd, vid uppsägningar rela­ terade till arbetsbrist. Callemans undersökning visar att kvinnor generellt sett har ett sämre anställningsskydd än män.253s. 7

24.Ruth Nielsen har skrivit ett stort antal arbeten om rättsliga frågor som ligger inom ramen för den sociala dimensionen.254 Hon har analyserat dansk lagstiftning, men även den svenska jämställdhetslagen, utifrån ett EG/EU-perspektiv.255 I boken ”Kvindearbejdsret” utgår Ruth Nielsen från ett kvinnorättsligt perspektiv och samtidigt poängterar hon att rätts­ källorna, och ”tolkningen” av dem, inte skiljer sig från den traditionella rättsdogmatikens. Nielsen hävdar också att det är relevant för forskaren att göra rättspolitiska överväganden, i de fall där det är fruktbart att främja målet genom att införa och tillämpa rättsregler. I arbetet skiljer Nielsen mellan problem som har att göra med diskriminering eller integration (könsarbetsdelning). Socialt kön används i Nielsens tidiga arbeten som ett analytiskt begrepp.256 I senare arbeten analyseras frågan om lönediskriminering utifrån de olika genusperspektiv som den skandinaviska debatten fokuserats kring.257 1 Nielsens avhandling ”Arbetsgiverens ledels70 ret i EF-retlig belysning” har det kvinnorättsliga perspektivet inte längre något större utrymme.258s. 7

25.Den rättsvetare som har utrett och forskat mest kring frågor om jämställdhetslagstiftningen i Sverige är Anita Dahlberg. Dahlbergs senaste arbete är en rapport om jämställdhet och kollektivavtal i Sverige. Dahlberg har ett uttalat genusteoretiskt perspektiv och hon har i ett flertal arbeten kritiserat den svenska jämställdhetslagens könsneutrala utformning.259s. 8

26.Till sist vill jag nämna två avhandlingar: Karin Lundströms avhand­ ling ”Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten” och Eva Schörners avhandling ”Konstruktion av genus i rätten och samhället” som exempel på studier som visar att rättsvetenskapen rymmer många angreppssätt. Genom språkliga analyser uppbyggda kring dikotoma begrepp kritiserar Lundström EG-domstolen som en rättsskapande och systembevarande institution.260 I Schörners rättssociologiska avhandling ställs frågan om det finns sociala normer som konstruerar genus på den svenska arbets­ marknaden. Dessa båda avhandlingar, som i det första fallet tar upp jäm­ likhet i EG-rätten och i det andra fallet jämställdhet i svensk rätt, kan klassificeras som arbetsrättsliga studier. Något har sålunda hänt inom den arbetsrättsliga forskningen under de senaste åren. I denna nya fåra av rättsvetenskapliga arbeten vill jag placera denna avhandling.s. 8

27.71s. 8

Avhandlingens disposition

1.Avhandlingen består av sex delar där varje avdelning är uppdelad i ett varierande antal kapitel. Den första delen, Ramarna för arbetet, utgör den teoretiska och metodologiska ramen för undersökningen.s. 6

2.Avhandlingen är i övrigt disponerad på ett traditionellt sätt och inled­ ningsvis i del två, Kvinnors och mäns arbetsvillkor i historiskt könsper­ spektiv, behandlas undersökningsområdet utifrån ett historiskt perspek­ tiv.261 Avsnittet är en historisk översikt från medeltiden till nuvarande århundrade och jag har använt mig av sekundära källor, när primärmate­ rialet har varit svårtillgängligt. Det finns idag ett stort antal avhandlingar och andra arbeten av historiker som analyserar kvinnors arbetsliv ur ett kvinnoperspektiv - någon brist på material finns därmed inte längre.262 Nackdelen, men samtidigt också fördelen, med det historiska källmateria­ let är att forskaren ofta har inriktat sig på en grupp kvinnor exempelvis sömmerskor, mejerskor eller porslinarbeterskor.263 Problemet är att det kan vara svårt att se helheten i alla detaljerna och utifrån dessa skapa en historisk översikt. De historiska källorna är samtidigt mycket levande då enskilda personers livsöden återges. När det gäller rättskällematerialet har jag kontrollerat att uppgifterna stämmer så långt som möjligt genom studier av primärkällan.s. 6

3.För att förstå de informella normer och strukturer som existerar idag måste vi veta något om de formella normer och strukturer som har fun­ nits på arbetsmarknaden i tidigare skeenden.264 Vilka strategier och argu­ ment har använts för att legitimera eller förändra genusrelationen? Hur har genussystemet, isärhållningen och normeringen sett ut? Dessa frågor 72 är de som det rättshistoriska avsnittet avser att besvara. Syftet med detta avsnitt är att skapa en förståelse av och en möjlighet till förändring av gällande normsystem. Det historiska perspektivet är således mer än en bakgrund till och en beskrivning av rättskällorna.265s. 6

4.I den tredje och fjärde delen, Likalöneprincipen på internationell och regional nivå och Jämställdhet slagens förbud mot lönediskriminering, studeras rättens normativa dimension på tre nivåer nämligen internatio­ nell, regional och nationell nivå, ur ett i första hand rättsdogmatiskt per­ spektiv. Integrerat med detta perspektiv analyseras hur genussystemets grundläggande principer kommer till uttryck i rätten. Det kan tyckas onö­ digt att idag behandla EG-rätten separat i förhållande till nationell rätt. Nationell rätt skall omfatta EG-rätten - men EG-rätt är inte samma sak som nationell rättstillämpning. Av flera skäl har jag valt att separera rätts­ ordningarna, den gemensamma och den nationella, och ett skäl är det framställningstekniska. Huruvida detta ger fler pedagogiska nackdelar än fördelar överlämnar jag åt läsaren att bedöma. Upprepningar av genom­ gång av begrepp kan måhända uppfattas som störande, men förhopp­ ningsvis kan dessa upprepningar även vara klargörande. Normerna om lika lön oavsett kön har funnits sedan 1957 i EG-rätten och sedan 1980 i svensk lag. Sedan 1991 års jämställdhetslag har de nationella normerna direkt påverkats av EG-rätten, vilket framgår av förarbetena. I och med slutandet av EES-avtalet och det därpå följande medlemskapet i EU är Sverige som stat bunden av EG-rätten.266 När jag påbörjade detta av­ handlingsarbete 1996 var således EG-domstolens tillämpning av likalöne­ principen mycket ny som rättskälla och det är först i avhandlingsarbetets slutskede som den svenska lagstiftningen anpassas till EG-rätten ’fullt ut’.267 Att behandla EG-rätten och nationell rätt som en rättsordning skulle ha varit ideologiskapande. Detta har jag önskat undvika och jag är över­ tygad om att diskrepansen mellan EG-rätt och nationell rätt blir tydlig med den valda dispositionen.s. 7

5.I avhandlingens femte del Förhandlings- och avtalssystem på en könssegregerad arbetsmarknad undersöks normen om lika lön i förhållande till det svenska förhandlings- och avtalssystemet. Hur förhåller sig förbu­ det mot lönediskriminering som individuell norm till det kollektiva för­ handlings- och avtalssystemet? Finns det förutsättningar inom systemet att förändra löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Ambitionen är att sätta in frågan om lönediskriminering i ett vidare sammanhang bestående av lönepolitik, lönestruktur och lönesystem. Decentralisering och indivi­ duell lönesättning samt arbetsvärdering behandlas även. Kollektivavtalets. 7

6.73 och dess rättsverkningar studeras ur ett könsperspektiv. Varför påstås kollektivavtalet vara en ”manligt dominerad” rättskälla?268s. 7

7.Slutligen kommer vi fram till det avslutande avsnittet av avhandlingen del sex, Lönediskriminering - en sammanfattande analys, som består av en sammanfattande och systematisk analys av ämnet för avhandlingen. Utgångspunkten för analysen är de tre argumentationsmodellema: norm­ rationalitet, målrationalitet och avvägningsrationalitet. I denna del besva­ rar jag avhandlingens övergripande och specifika frågeställningar. Kön används som analyskategori och den teoretiska ramen består av genussystemet och de normativa grundmönstren. Avhandlingen avslutas med en framåtsyftande rättspolitisk argumentation: Vad bör göras? I denna del behandlas lagförslaget om ändringar av jämställdhetslagen, proposition 1999/2000:143. 74s. 8

II

KVINNORS OCH MÄNS

ARBETSVILLKOR

I ETT HISTORISKT

KÖNSPERSPEKTIV

1.Om värdet skall bestämmas för en mans. 9

2.som är mellan tjugo och sextio år gammals. 9

3.så skall du bestämma detta till femtio siklar silver,s. 9

4.efter helgedomssikelns vikt.s. 9

5.Om frågan gäller en kvinna,s. 9

6.så skall du bestämma värdet till trettio siklar.269s. 9

Inledning

1.Historien är den nödvändiga och enda ingången till dagens skilda arbets­ villkor för kvinnor och män och frågan om lönediskriminering.270 Vi kan inte med exakthet ange när föreställningarna om kvinnors och mäns olika värde i arbetslivet uppstod. Vi vet att det var för länge sedan och att dessa värderingar existerat längre tillbaks i tiden än från det att vi kan tala om en arbetsmarknad. Ursprungligen satte någon priset på den mänskliga arbetskraften - kvinnan fick ett lägre genusvärde och ett lågt marknads­ värde.271s. 1

2.Föreställningarna och värderingarna av kvinnor och män som kategorier finner vi redan i skrift hos Platon, Aristoteles och de äldre kyrkofäderna och skolastikerna.272 Thomas av Aquinos, död 1274, människosyn har under lång tid präglat bilden av kvinnan. Mannen var som människa full­ värdig, medan kvinnan var inte enbart en gång utan trefaldigt mindervär­ dig.273 Då kvinnan skapades för att hjälpa mannen var hon också, logiskt nog, i en underordnad position i relation till mannen. Denna underord­s. 1

3.77 nade ställning var naturlig och av Gud given. En primär uppgift hade hon nämligen att reproducera släktet.274s. 1

4.”Kvinnan är som en steril man; honan är i själva verket hona på grund av en slags oförmåga ...” - Aristoteles idéer om könens olikhet intar en särställning då hans skrifter användes som rättesnöre vid universiteten ända in på 1600-talet. Asta Ekenvall menar att Aristoteles påverkan på den västerländska uppfattningen om kvinnan inte kan överskattas. Av all­ männa folkliga föreställningar skapade Aristoteles, under 300-talet, vad som har betecknats som vetenskap.275 Aristoteles teorier om kvinnans sam­ hälleliga ställning härstammar dessutom från empiriska studier. Genom studierna av kvinnors och slavars ställning, kan Aristoteles skrifter säga oss något om dessa gruppers ställning under antiken, men när Aristoteles utifrån dessa studier bygger en teori om hur det ideala samhället skall vara blir denna teori, enligt min mening, konserverande och värderande. Såväl Platons som Aristoteles tankar om livets ordning har som återkom­ mande tema den pytagoreiska filosofins motsatstänkande: begränsad och obegränsad, udda och jämn, en och flera, höger och vänster, man och kvinna, vila och rörelse, rät och krokig, ljus och mörk, god och dålig, fyr­ kantig och rektangulär.276 Dessa motsatspar återkommer i olika kulturer genom historien, i ett ständigt försök att genom metaforer skapa ordning i tänkandet. Som konstruktion blir motsatstänkandet hierarkiskt och starkt värderande - mannen är det goda och kvinnan det onda. Mannen blir sub­ jektet i den från det antika Grekland övertagna embryologin - den alstran­ de, formen, medan kvinnan blir objektet - den födande, materien.277s. 2

5.Under upplysningstiden uppkommer en motpol genom naturrättsliga idéer från filosofer som Lockes och Hobbes. Teorin om kvinnans och mannens givna relation som underordnad respektive överordnad ersattes av en teori om samhällskontraktet. Kvinnan och mannen var födda jämli­ ka, men frivilligt avstod kvinnan sina av naturen givna rättigheter genom ett kontrakt med samhället och mannen. Mannen representerade hushål­ let och kvinnan var en del av denna enhet. John Lockes teorier är den 78 ideologiska grunden för distinktionen privat och offentlig sfär. Under­ ordningen blev med juridisk terminologi kontraktuell. Som en fri avtals­ part uppgav kvinnan sin medfödda jämlikhet för sitt eget och samhällets bästa.278s. 2

6.Det framstår som uppenbart att en människa som ansågs vara under­ ordnad och defekt, eller som avtalat bort sina rättigheter, inte kunde ha samma värde på arbetsmarknaden som ’en fullgod arbetare’ - en man. På detta sätt skapade människan, mannen, bilden av kvinnan och mannens relation - genusrelationen. Dessa föreställningar och värderingar bygg­ des in i lagstiftning och senare i kollektivavtalen - resultatet blev olika löneklasser, skilda arbetsvillkor och separerade arbetsmarknader för kvinnor respektive män.s. 3

7.Upplysningstidens demokratiska idéer och synen på människan som fri och jämlik får anses ha gett en del kvinnor ett ökat handlingsutrymme - utifrån uppfattningen att kvinnan var en människa och således kunde vara jämlik. John Stuart Mill såg betydelsen av att kvinnan kunde försörja sig genom lönearbete: ”The power of earning is essential to the dignity of a woman if she has no independent property”.279 Om kvinnan förvärvade egna pengar skulle hennes relation till mannen förändras från en ”tjänares” till en ”partners”.280 Mill hade för övrigt en pragmatisk syn på uppnåen­ det av jämlikhet mellan kvinnor och män. Det som kvinnor av naturen inte kan göra behöver man ej förbjuda dem och när det gäller de upp­ gifter som kvinnor inte kan utföra tillfredsställande, kommer männen att konkurrera ut dem. Men kvinnorna skall frivilligt kunna välja att syssla med det som de är bäst på.281s. 3

8.Idéen om kvinnor och mäns lika värde lade grunden för kvinnors änd­ rade rättsliga ställning under 1800 och 1900-talet. Tanken om jämlikhet gav möjlighet till formella rättigheter. Särartsprincipen, isärhållningen och mannens etablerad position som norm förhindrade emellertid fram­ gångar på det reella planet. Dikotomin man-kvinna framställdes under 1800 och början av 1900-talet som antagonistisk av filosofer, forskare och författare som exempelvis Nietzsche, Weininger282 och Comte. Lik­s. 3

9.79 som Aristoteles byggde social-darwinister sina teorier om kvinnan och mannens relation, och inbördes värde, på studier av det samtida samhäl­ let - kvinnor och män hade naturliga komplementära funktioner. Detta gällde även deras positioner på arbetsmarknaden. 1800-talets socialdarwinister återskapade kvinnan som svag och bräcklig - ett borgerligt kvinnoideal.283s. 3

Framställningens ramar

1.En periodisk indelning är nödvändig då denna historiska översikt sträcker sig över en längre tidsrymd. Översikten har en kronologisk struktur sam­ tidigt som kapitlen inom de olika avsnitten är tematiskt hållna. En viss anakronism har därmed inte gått att undvika. Det första avsnittet, perio­ den 1350-1846, inleds med ett kapitel som behandlar den patriarkaliska regleringen i medeltidens landskapslagar och avslutas med 1734 års lag och kvinnors legala ställning i samhället. Den andra delen behandlar tiden från näringsfrihetslagstiftningens införande 1846 fram till att kvin­ nor fick rösträtt år 1921 och behörighet till vissa statliga tjänster 1928. Nästa del, 1930-1970, kännetecknas av samhällets intresse för reproduk­ tionens betydelse i den framväxande välfärdsstaten.284 I början av perio­ den ifrågasätts kvinnors lönearbete, medan det i slutet av perioden är kvinnornas lönearbete som är grunden för välfärdssamhället. Brytpunk­ ten 1970 är betingad av att jämställdhet som politiskt mål får sin förank­ ring under dessa sista decennier av 1900-talet, vilket leder till nya former av genuskontrakt samtidigt som äldre former består. Vad som är diskurs och motdiskurs kan idag vara svårt att urskilja emedan komplexiteten i systemet ökat. Framställningen sträcker sig en bit in på nittiotalet. Det synes mig märkligt att inte nämna de krisbetonade förändringar som skett och hur de påverkat kvinnors och män arbetsliv. Den politiska bakgrunden till antagandet av 1979 års jämställdhetslag behandlas i avhandlingens del IV.s. 4

2.I första hand är periodiseringen gjord av praktiska och pedagogiska skäl, men samtidigt har jag funnit att denna grova indelning stämmer bäst med avhandlingens problemställningar. Framställningen är till över­ vägande del deskriptiv med korta teoretiska resonemang inflikade i tex80 ten.285 Den har en övergripande strukturell karaktär och i första hand bygger avsnittet på andra forskares material. Samtidigt vill jag betona att de rättsliga källorna till övervägande del är primärkällor. I möjligaste mån har även grundtexterna studerats. Varje kapitel avslutas med en del­ sammanfattning. Syftet är att sammanfatta, men också att kommentera utvecklingen av kvinnors och mäns arbetsvillkor under perioden.s. 4

3.Det huvudsakliga målet med detta avsnitt är att beskriva och analysera hur genussystemen har sett ut och förändrats, vilka argument eller ideo­ logier som legitimerat integrering eller segregering mellan könen i ar­ betslivet. Begreppet genuskontrakt används för att karakterisera betingel­ ser eller processer i en bestämd tid. Kontraktsbegreppet används även för att uttrycka relationen mellan kvinnor och män på en empirisk nivå. Genuskontraktens innehåll har växlat på individuell nivå samtidigt som det står klart att det på en normativ nivå finns ’standardkontrakt’.286 Det finns idag ett rikt material i form av avhandlingar och antologier där dessa frå­ gor har behandlats. Min ambition är att visa på ett mönster - brokigt men repetitivt - och inte att syna alla de olika stygnen i detalj.287 Av särskild betydelse är de legala grunderna för kvinnors rätt till avlönat arbete och till löneskillnader mellan könen. En annan föresats är att belysa avtals­ relationerna på arbetsmarknaden. Hur har kvinnan som avtalspart konsti­ tuerats? Har hon innefattats i de begrepp som uttrycker arbetsgivarens motpart på det individuella och det kollektiva planet? Hypotesen är att avtalskrav - exempelvis lönekrav - endast kan ställas av den som har en faktisk och legitim ställning som avtalspart.s. 5

4.Min avsikt är inte att osynliggöra det arbete som utförts oavlönat - i ämnet lönediskriminering ligger också en fråga om vilket arbete som skall avlönas. Helt klart är att begreppet arbete allt mer har klassificerats som just lönearbete. Kvinnors arbete i den egna familjens hushåll har aldrig räknats som förvärvsarbete. I statistiken har kvinnors arbete endast räknats om det haft en anknytning till marknaden. Har kvinnors arbete varit rela­ terat till fadern eller maken har det inte setts som förvärvsarbete. Den manlige jordbrukaren har däremot alltid setts som förvärvsarbetande.288s. 5

5.Av det historiska och rättsliga källmaterialet har jag också sökt följa utvecklingen av ’likalöneprincipen’, där kravet på lika lön för samma ar­ bete utsträckts till ett legalt krav på lika lön för likvärdigt arbete i och med antagandet av 1979 års jämställdhetslag.s. 5

6.81s. 5

Från landskapslagar till

legostadga 1350-1846

Inledning

1.Vägen mot formell jämlikhet har varit lång och en blick tillbaka in i me­ deltiden visar att kvinnors rättsliga ställning i vissa fall var mycket svag och att kvinnor saknade full rättshandlingsförmåga. Kvinnor var omyndi­ ga genom den patriarkalt präglade lagstiftningen.289 Det är naturligtvis befogat att ifrågasätta värdet av medeltida lagstiftning som en värde­ mätare på kvinnors rättsliga ställning, men det får antas att den rättsliga regleringen som normativ källa, avspeglar de normsystem som gällde.290 Det finns dock forskare som menar att under medeltiden gav tolkningar av den skrivna rätten ett ökat handlingsutrymme för i vart fall ”starka och initiativrika” kvinnor, i högre grad än under senare århundraden.291 För forskaren finns det i det här fallet inget större val då antalet urkunder är fåtaliga, framförallt under tidig medeltid. De kan endast ge ”en glimt av verkligheten”.292 Rättskälloma blir därmed de enda primära källor som finns att tillgå.293 82s. 2

2.Regleringen av tillgången och priset på arbetskraften var statisk under denna tid, såväl när det gällde löner som anställningsförhållanden. I praktiken kan det ifrågasättas om legohjonets ställning skilde sig i någon större bemärkelse från den ställning som trälama hade haft fram till av­ skaffandet av träldomen, enligt Skarastadgan, år 1335.294s. 3

3.83 Trälarnas faktiska ställning förändrades inte i någon högre grad, när träldomsinstitutet successivt upphörde genom frigivning och stadfästandet av rättsprincipen att alla föds fria. Träldomen förbyttes i ett legalt tjänstetvång. Detta legala arbetstvång tog sitt rättsliga uttryck i att alla arbets­ föra såväl i staden som på landet som ”(ä)gde mindre än tre mark i lös egendom var skyldiga att ta lega.”299 Det strukturella tvånget ledde till livslånga bindningar av patriarkal karaktär. Teoretiskt sett hade legohjonen en rätt att byta arbetsgivare, men hur stor rörligheten var saknar vi uppgifter om. Legokontraktet slöts för bestämd tid, sex månader, och kunde inte sägas upp i förtid. Enligt 1350 års landslag skulle kontraktet ingås i bestämd form med vittnen närvarande.s. 3

4.Under kontraktets tid ansågs legohjonet inte som bofast, vilket mins­ kade hjonets redan svaga rättsliga ställning i samhället. Rymde legohjo­ net började klappjakten och rymlingen - den fredslöse - kunde gripas för att återföras till sin husbonde för bestraffning och fullgörande av kontrak­ tet. Relationen mellan husbonde och legohjon var att beteckna som ett sta­ tusförhållande och kostnaden för arbetskraften på denna tid får betecknas som en relativt fast kostnad. Detta statusförhållande hade mer karaktär av köpekontrakt än av hyreskontrakt.300s. 4

Medeltidens landsskapslagar

1.Kännedom saknas om i hur stor utsträckning det existerade en arbets­ marknad under dessa århundraden präglade av agrar produktion, men det är sannolikt att det hos de välbärgade bönderna och stormännen fanns pigor och drängar anställda.3011 vart fall fanns det detaljerad rättslig regle­ ring avseende anställningsförhållanden.s. 4

2.I ett tillägg (nr 7) till Södermannalagen har lönen för legomän och legokvinnor reglerats rättsligt: ”Mannen skall hava 1 mark penningar, två par skor, ett par handskar, från pingst till Mårtensmässan; kvinnan skall hava 3 öre penningar och ett par skor. Och tillbaka till Mårtensmässan till pingst skall mannen hava en halv mark penningar, två par skor, ett par handskar; kvinnan skall hava 5 örtugar penningar och ett par skor.” Som 84 synes var ersättningen för sommarhalvåret högre än den för vinterhalv­ året.302 Till denna lön tillkom naturaförmåner som kost och logi. De stora skillnaderna i ersättningen för arbete får ses mot bakgrund av att kvinnan även sågs som ’en mans egendom’. Hushållet betraktades som en pro­ duktionsenhet och vid städslande av en man kunde det följa med en kvinna samt barn på köpet. Studier av gårdsböcker visar att normen upprätthölls in på 1500-talet. Legokvinnans lön var hälften så stor som legomannens.303s. 4

3.För att upprätthålla denna lönereglering stadgades i landskapslagen att: ”Om någon giver dem mera i lega, böte han tre mark. Om de taga mera i lön, böte de och likaså.” Huruvida förbudet mot att ta emot eller ge för mycket i lön upprätthölls i tider med brist på arbetskraft är en fråga som i viss mån har intresserat historikerna. Michael Nordberg finner i sina studier av medeltiden att ett liknande förbud i England ”Ordinance and Statute of Labourers” 1349 respektive 1351 var, trots de hårda sank­ tionerna gentemot arbetarna, i stort sett verkningslöst. Tillgång och efter­ frågan på arbetskraft drev upp lönerna över den lagstadgade nivån.304 Huruvida detsamma gällde för priset på kvinnors arbetskraft vet vi ej. Folke Lindberg visar att stadsdomstolen, under senare medeltid, i vart fall försökte upprätthålla skråordningarnas bestämmelser för hantverket. I första hand tycks det ha varit angeläget att övervaka kvalitet och priset på hantverkets produkter. 1498 bötfälldes samtliga bagare i Stockholm för att ha överträtt pristaxan på bröd.305s. 5

4.I det agrara samhället behövdes både kvinnors och mäns arbetskraft och därmed gjordes ingen åtskillnad i plikten att ”ta lega”.306 Kvinnans ekonomiska ställning relaterades dock till mannen - faderns eller makens ekonomiska förhållanden var avgörande för om pliktnormen behövde uppfyllas. Skillnaden bestod framförallt i att kvinnan behövde sin förmyndares/målsmans samtycke för att sluta arbetsavtal och att hon gene­ rellt sett erhöll en lägre ersättning för sitt arbete. Den ogifta egendomslösa kvinnan förfogade emellertid själv över sin inkomst.307 Från den senares. 5

5.85s. 5

6.delen av medeltiden finns källor som visar att könsarbetsdelningen redans. 6

7.var väl utvecklad. Könskodningen började tidigt, men det finns också in­s. 6

8.dikationer på att kvinnor och män utförde samma arbetsuppgifter och atts. 6

9.de till och med fick lika lön för lika arbete.308 Detta förhållande får docks. 6

10.ha ansetts utgöra mer undantag än regel.s. 6

11.Endast några få procent av Sveriges kvinnor beräknas ha levt i stadens. 6

12.under medeltiden, och önskade de bo i staden gällde det att kunna för­s. 6

13.sörja sig.309 I första hand bestod kvinnors arbetsmarknad av att ta legas. 6

14.som tjänstehjon, men livet i staden erbjöd även andra utkomstmöjlighe­s. 6

15.ter. Att idka näring var förbjudet, med undantag för änkor. Trots dettas. 6

16.har forskarna funnit uppgifter om att kvinnor ägnade sig åt allehandas. 6

17.olagligheter som försäljning, brännvinsbränning, sömnad och brödbaks. 6

18.för avsalu. Straffet för detta var böter. Något rättsligt hinder mot försälj­s. 6

19.ning av ägg, smör, fisk, sylt och höns fanns det dock inte. De vanligastes. 6

20.arbetsuppgifterna för stadens kvinnor var annars sjukvård, tvättning, öl­s. 6

21.brygd, städning, vävning, sömnad, bak och matlagning.310s. 6

22.Under dessa århundraden producerades och konsumerades det mestas. 6

23.inom hushållet, men Sverige exporterade även järn, pälsverk och smör.s. 6

24.Smörhanteringen var ett arbete som var ”förbjudet” för män. Denna pro­s. 6

25.dukt, skapad av kvinnor, utgjorde en icke oansenlig del av den svenskas. 6

26.exporten under medeltiden.311s. 6

Formell rätt och informella normer

1.Perioden från 1500-talet och ända fram till 1800-talet kännetecknades avs. 6

2.att många mäns huvudsakliga arbetsuppgift blev att utvidga och försvaras. 6

3.det svenska riket. Som Eva Österberg korthugget uttrycker det: ”(d)et vars. 6

4.män som gjorde karriär - eller dog - i krigen”. Den patriarkala ideologins. 6

5.kom att förstärkas under 1600-talets stormaktstid, och en tydlig uppdel­s. 6

6.ning av offentlig och privat sfär begränsade kvinnors livsutrymme ytterli-s. 6

7.86 gare.312 I den privata sfären kunde dock kvinnor få ökat handlings­ utrymme i männens faktiska fysiska frånvaro.313 Särskilt under 1600-talet styrdes produktionen och arbetslivet av knektänkor och godsägarinnor med hjälp av barn och drängar. Kvinnorna övertog även männens arbets­ uppgifter, medan inga källor pekar på det motsatta förhållandet. Förvå­ nansvärt nog har forskning visat att kvinnor, barn och åldringar upprätt­ höll produktionen på samma nivå som tidigare.314 Kvinnors produktiva ansvar ökade i männens frånvaro och mitt antagande är att med detta an­ svar inträdde även i praktiken en acceptans av kvinnans rättshandlingsförmåga - de normativa rättsreglerna kunde inte upprätthållas i männens frånvaro. Här menar jag att en form av sedvanerätt uppstod, som en rätts­ lig nödvändighet och följande ett likartat mönster.315 Den formella rättens bild av kvinnan som svag, underlägsen och i behov av mannens skydd stämde därmed inte överens med de informella normerna. Formellt sett saknade dock kvinnor rättshandlingsförmåga.316s. 6

1734 års lag och kvinnans legala ställning

1.Det svenska rättssystemet har sedan medeltiden varit relativt enhetligt, men först 1608 när Kristoffers landslag trycktes uppstod en gemensam och auktoriserad upplaga av landslagen. Ett decennium senare trycktes även stadslagen. Under samma århundrade trycktes också de från tidig medeltid härstammande landskapslagarna. Enligt ett Kungligt stadsfästelsebrev skulle landskapslagarna tillämpas subsidiärt av domstolarna. Kommentarer till lands- och stadslagen utgavs dessutom under 1700-talets inledande decennier.317 Rättstillämpningen torde därmed ha blivit mer enhetlig.s. 7

2.Den rättspraxis som vuxit fram i det agrara samhället samlades och kodifierades i en särskild lag år 1734. Någon påverkan från upplysnings­s. 7

3.87s. 7

4.tidens idéer kan inte spåras utan lagen var en produkt av det svenskas. 8

5.stånds- och bondesamhället och dess syn på hushållet som produktions­s. 8

6.enhet.318 Kvinnor ansågs omyndiga stående under en husbondes måls-s. 8

7.mannaskap och med få rättigheter att genom eget arbete försörja sig ochs. 8

8.sin familj.s. 8

9.Enligt 1734 års balk om familjerätten var ogift kvinna omyndig ochs. 8

10.gift kvinna stod under sin makes målsmannaskap. Båda kategoriernas. 8

11.saknade full rättshandlingsförmåga. Gift kvinnas främsta uppgift var atts. 8

12.sörja för det reproduktiva arbetet och det var mannen som bestämde oms. 8

13.hon skulle tillåtas att lönearbeta. Legalt sett stod den gifta kvinnan unders. 8

14.sin makes ”husbondevälde, förvaltningsrätt och målsäganderätt”. Ägdes. 8

15.kvinnan fast egendom fick maken dock inte försälja denna utan kvinnanss. 8

16.och hennes arvingars samtycke. Den mycket begränsade rättshandlings­s. 8

17.förmåga som återstod bestod i att den gifta kvinnan hade befogenhet atts. 8

18.ingå avtal rörande egendom av mindre värde.319 Rätten att testamenteras. 8

19.hade även den gifta kvinnan.320 Genom en ansökan till Kungl. Maj:ts. 8

20.kunde undantagsvis ogifta kvinnor förklaras myndiga. Enligt 1734 årss. 8

21.lag kunde dock den gifta kvinnan inträda som förvaltare under mannenss. 8

22.frånvaro. Detta lagrum skulle kunna ses som en pragmatisk kodifierings. 8

23.av sedvanerätten.321s. 8

24.Anu Pylkkänen menar att 1734 års giftermålsbalk var radikal på fleras. 8

25.sätt, samtidigt som den fastställde att kvinnan hade en annan rättsligs. 8

26.ställning än mannen. Det familjerättsligt radikala var att den tog sin ut­s. 8

27.gångspunkt i äktenskapet och därmed familjen. Dessa blev ”sekuläras. 8

28.rättsliga institutioner” som skildes ut från det offentliga. Istället för des. 8

29.på släkten tidigare byggda kollektiva reglerna ställdes nu individens. 8

30.- mannen - i centrum. Äktenskapet blev mer abstrakt och det handlades. 8

31.inte längre om formella avtal mellan släkter utan om ett ”parförhållan­s. 8

32.de”. Mannens rättigheter definierades genom hans hustrus brist på rättig­s. 8

33.heter. I 1734 års lag stadgades för första gången den allmänna principens. 8

34.om gifta kvinnors brist på formella rättigheter.322s. 8

35.88s. 8

36.I 1734 års lag upprätthölls åtskillnaden mellan land och stad framför­ allt för att skydda bevarandet av den fasta egendomen som enhet på lands­ bygden. Vid giftorättsfördelning ägde mannen 2/3 andel medan kvinnan ägde 1/3 andel - till skillnad från de i staden gällande reglerna där kvin­ na och man hade samma giftorättsandel. Arvsreglerna var konstruerade på samma sätt, vilket innebar att döttrar på landsbygden fick en mindre andel än söner.s. 9

37.Änkan har däremot alltid intagit en särställning och var i stort sett lik­ ställd med mannen ifråga om rättshandlingsförmåga.323 Gifte hon om sig hamnade hon på nytt under målsmannaskap och därtill kunde hon bli skyldig att återbetala morgongåvan till den avlidne makens släkt.324 Än­ kans särställning kan förklaras av att hon inte längre kunde ses som en del i en ekonomisk enhet där fadern eller mannen var överhuvud. Av praktiska skäl fick hon en rättslig ställning, delvis i paritet med mannens, då hon hade en plikt att själv försörja sin familj - ”Enka råde sig och gods sitt sielf’.325 Änkan får därmed betraktas som i rättslig mening myndig, dock fanns det i skråens ordningar bestämmelser som begrän­ sade hennes ställning och möjligheter i arbetslivet.326s. 9

.5 Legohjonets ställning enligt

stadgor och ordningar

1.1734 års lag innehöll enbart kortfattade bestämmelser som rörde de van­ ligaste anställningsförhållandena. Mer detaljerad reglering fanns i de olika stadgorna och ordningarna. I legostadgoma 1736, 1739 och 1833, uttrycktes den patriarkala ordningen genom detaljerade föreskrifter för legohjonets egenskaper och arbetsskyldighet. Uppfylldes inte dessa hades. 9

2.89s. 9

3.arbetsgivaren rätt att aga hjonet eller ensidigt bryta avtalet. Hjonet kundes. 10

4.även bestraffas av polisiär myndighet. Legohjonet skulle vara dygdigt,s. 10

5.gudfruktigt och icke undandraga sig arbete.327 Enligt stadgan var lego-s. 10

6.avtalet ett formalavtal och om denna form inte följdes gällde inte stad­s. 10

7.gan. Avtalet ingicks, för bestämd tid, vanligtvis ett år, och om ingen avs. 10

8.parterna sagt upp avtalet, senast två månader innan fardagen i oktober,s. 10

9.förlängdes avtalet automatiskt. Förhållandet mellan principal och under­s. 10

10.lydande, husbonde och hjon, har betecknats som ett statusförhållandes. 10

11.med starka patriarkala förtecken. Legohjonet var som ett barn i husbon­s. 10

12.dens familj, men med legala plikter och i stort sett utan rättigheter. As. 10

13.andra sidan hade husbonden skyldighet att förse hjonet med kost ochs. 10

14.logi samt vårda tjänstehjonet vid sjukdom eller ålderssvaghet.328s. 10

15.Vad skilde egentligen tjänstehjoneförhållandet från livegenskapen?s. 10

16.Axel Adlercreutz menar att det i princip rådde avtalsfrihet - anställning­s. 10

17.en ingicks genom avtal. I princip kunde den arbets skyldige därmed väljas. 10

18.husbonde.329 Adlercreutz ser då inte till relationen som därefter uppstods. 10

19.och till innehållet i den reglering som gällde för förhållandet husbonde -s. 10

20.hjon. Legohjonet var bunden till den husbonde som han eller hon en gångs. 10

21.hade börjat tjäna. Lagstiftningen innehöll inte på något sätt incitaments. 10

22.för byte av avtalspart - tvärtom. Håkan Göransson påpekar här att ”(f)ri-s. 10

23.heten att byta husbonde blev därför i många fall illusorisk”. Även oms. 10

24.gäldträldomen var avskaffad kunde livegenskapsliknande förhållandens. 10

25.uppstå, genom att hjonet satte sig i livslång skuld hos sin husbonde.330s. 10

26.Legostadgan tillämpades i första hand inom jordbruket för att garante­s. 10

27.ra tillgången på arbetskraft under skördesäsongen, men även för stadenss. 10

28.pigor (tjänarinnor).331 Under 1700-talet ökade kravet på rörlighet och förs. 10

29.tjänstehjon infördes fri flyttningsrätt år 1766 - en rätt som sedermera åter­s. 10

30.igen inskränktes i 1805 års legostadga. Denna legostadga är mycket de­s. 10

31.taljerad och tjänstehjonen delades in i godkända och underkända. Des. 10

32.godkända hade rätt att söka ny tjänst utanför länsgränsen, medan des. 10

33.mindre dugliga saknade fri flytträtt. Ertappades ett underkänt hjon utan­s. 10

34.för länsgränsen kunde han eller hon med stöd av reglerna om laga för­s. 10

35.90 svar sättas i statligt tvångsarbete eller skickas ut i krigstjänst.332 1 7 3 9 års legostadga reglerade också lönerna och liksom på medeltiden var det för­ bjudet att ta emot eller att betala mer i lön än vad som stadgades.333 Denna del av 1739 års stadga upphörde att gälla från och med år 1805 och därefter har avtalsfriheten gällt som normativt mönster för lönesättning­ en. Skälet för att upphöra med bestämda taxor avseende tjänstehjonens löner synes i första hand ha varit rent pragmatiska - i en tid med valuta­ oro fungerade det dåligt med fasta priser avseende varan arbetskraft.335 Någon större förändring av lönenivåerna synes inte heller ha förespeglat lagstiftaren och i de fall att husbonde och hjon inte kom överens om lönen vid städslandet, var det allmän domstol som hade att bestämma lönen med utgångspunkt i sedvanan på orten.336 Den sista legostadgan från 1833 tillämpades dock ända fram till 1926 på legohjon, framförallt statare, i jordbruket och tjänstehjon, framförallt pigor, i städerna. Denna stadga innehöll inga maximigränser angående lönerna.337 Håkan Görans­ son menar att avtalsfriheten till en början endast innebar att lönen be­ stämdes av arbetsgivaren ensidigt: ”Likväl var detta genombrott en av förutsättningarna för att lönerna senare skulle kunna komma att regleras genom kollektiva förhandlingar med frihet att strejka om man inte kom överens.”338 Fortfarande förhindrade dock den rättsliga regleringen kol­ lektivt agerande för att höja lönerna.s. 10

36.Legostadgan kan sägas ha utgjort allmän lag för regleringen av för­ hållandet principal och underlydande. I övrigt fanns speciallagstiftning såsom bergsordning, skråordning, boktryckerireglementen och hallord­ ning. Arbetet i manufakturerna reglerades i hallordningar av år 1739 och 1770. Av de speciallagar som fanns var det främst hallordningen soms. 11

37.91s. 11

38.gällde för kvinnor, då de i praktiken var utestängda från flera av de andras. 12

39.yrkesgrupperna. Visserligen föreskrevs i 1770 års hallordning att arbets-s. 12

40.friheten gällde alla ”af hwad stånd och willkor han wara må” men dettas. 12

41.”han” tolkades könsblint.339 Krav på manligt kön, myndighet och utbild­s. 12

42.ning ställdes inte för att få arbeta i manufakturerna. Denna reglering ut­s. 12

43.gjorde därmed inte som exempelvis skråordningen någon hämsko förs. 12

44.framväxten av en protoindustri.340 Lagstiftningen på 1700-talet innehölls. 12

45.över huvud taget ingen reglering av arbetstider, arbetsmiljö och uppsäg-s. 12

46.ningsrätt. Inget hindrade ett ohämmat utnyttjande av den billigaste arbets­s. 12

47.kraften - kvinnor och barn. Inom protoindustrin anställdes liksom pås. 12

48.medeltiden familjen som en arbetsenhet. Kvinnor och barn sågs soms. 12

49.hjälparbetare till mannen.341s. 12

50.Antalet tjänstehjon steg under 1700-talet och i städerna arbetade des. 12

51.flesta yrkesarbetande kvinnorna som pigor, fabriksarbeterskor, hushål­s. 12

52.lerskor och som biträden inom handel och hantverk.342 Andra former avs. 12

53.arbete var kvinnor i stort sett utestängda från på grund av de gällandes. 12

54.skråordningarna. Den som utan medlemskap ägnade sig åt skråhantverkets. 12

55.gjorde sig skyldig till bönhaseri.343 För detta brott stadgades under 1600-s. 12

56.talet fängelse tills dess saken prövats samt dryga böter. Även beställarens. 12

57.kunde straffas.344s. 12

58.Enligt 1720 års hantverksordning var det endast lärpojkar som kundes. 12

59.anställas och som sedermera kunde bli gesäller hos en mästare. Detta ko­s. 12

60.difierades i handelsbalken i 1734 års lag, där det fastslogs att det endasts. 12

61.var män som kunde idka hantverk och erhålla burskap.345 Även här intogs. 12

62.dock änka efter en mästare en särställning och hon kunde efter makenss. 12

63.död fortsätta att bedriva hantverksyrket, men någon ställning i skrået lik­s. 12

64.nande en manlig mästares fick hon aldrig. Anledningen till denna relativas. 12

65.frihet att fortsätta att bedriva mannens verksamhet kan ha varit att skyddas. 12

66.arbetstillfällen och änkans och barnens försörjning. Änkan hade docks. 12

67.inte rätt att befatta sig med själva hantverket som sådant utan var tvungens. 12

68.att ha en gesäll vid sin sida. Under 1700-talet upprättades också särlag-s. 12

69.92 stiftning, som en form av fattigvård, för att göra det möjligt för änkor och ’värnlösa’ kvinnor att försörja sig och därmed överleva. Tobakshandel och rätten att utöva traktörsnäring skulle i första hand förbehållas dessa grupper.346s. 12

70.Även för handeln gällde i huvudsak enligt 1734 års allmänna handelsreglemente att denna näring var förbehållen den manliga delen av befolk­ ningen. Änkor kunde dock överta sin mans rörelse och driva den vidare. Änkan sågs som en ”interimistisk hushållsföreståndare” till dess att sö­ nerna vuxit upp eller ny äktenskapspartner hittats.347 1749 tillkom ett kramhandlarreglemente som tillät kvinnor att i bodar försälja inrikes ma­ nufakturvaror av exempelvis ylle, siden, linne och bomull. Ytterligare kungliga resolutioner gav kvinnor tillgång till marginella delar av stadens arbetsmarknad, såsom försäljning av hemtillverkade talgljus, försäljning av vissa kortvaror, hängslen, snörliv, mössor och dylikt.348 Skråordning­ en begränsade i stor utsträckning kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta och att bedriva näring eller handel. Det fanns dock enligt praxis en möj­ lighet för gifta kvinnor att få burskap av stadens magistrat. Dessa tillstånd utfärdades vid behov det vill säga när mannen var oförmögen att försörja familjen.349 Genom 1789 års lag ökade den gifta kvinnans rättskapacitet. Genom lagen ansågs gift kvinnlig egenföretagare som ekonomiskt ansva­ rig och hon fick därmed även rätt att själv sluta avtal för rörelsens räk­ ning. Lagen gällde till och med 1846 då den gifta kvinnan åter ställdes under mannens totala målsmannaskap - genusordningen återställdes.350 Vad vi ser är ett exempel på en normkonflikt som uppstod inom det rätts­ liga systemet mellan civilrätt och familjerätt. Något märkligt synes denna tillbakagång vara, då den första näringsfrihetsförordningen infördes sam­ ma år.s. 13

71.Enligt de olika reglementen och ordningar som gällde var det förbjudet för de arbetande att sammansluta sig i organiserad form och kräva högre löner. Stor vikt lades också vid arbetsdisciplinen. Någon fri lönesättning existerade inte heller på denna del av arbetsmarknaden, utan lönerna och anställningsvillkor bestämdes genom myndighetsbeslut, exempelvis avs. 13

72.93s. 13

73.stadens magistrat eller direkt av arbetsgivaren. Genom 1621 års hantverks-s. 14

74.reform fastställdes direkt i skråförfattningarna den maximilön som skulles. 14

75.gälla för gesällerna. Detta innebar inte att alla gesäller hade samma löns. 14

76.utan lönen bestämdes av yrkeserfarenhet och mästarens ekonomiskas. 14

77.ställning.351 I 1720 års skråordning frångicks en fast reglering av lönen,s. 14

78.vilket ledde till en begynnande organisering av hantverksmästarna för atts. 14

79.hålla lönerna nere. Hantverkets organisationer hade sedan medeltiden ens. 14

80.offentligrättslig karaktär och en nära relation till makten. Maximilönenss. 14

81.legala avskaffande för dessa yrkesgrupper ledde inte till någon avtalsfri­s. 14

82.het, utan lönen kom att regleras ensidigt av hantverksmästarna, i en ord­s. 14

83.ning som kan karakteriseras som delvis offentligrättslig.352 Avtalsfrihetens. 14

84.blev en schimär, men som vi kan se ledde det successiva upplösandet avs. 14

85.statusförhållandet till organisering på båda sidor och till kollektivt age­s. 14

86.rande vid fastställande av löner.353 I 1770 års hallordning stipulerades ens. 14

87.”skälig lön” som inte översteg den gängse på marknaden. Fabriksägarnas. 14

88.förbjöds att betala överpriser, samtidigt som arbetarna var förbjudna atts. 14

89.”sammansätta sig” i syfte att pressa upp lönerna.354s. 14

Legalt tjänstetvång - krigstjänst eller spinnhus

1.Liksom under medeltiden rådde det under 1600 och 1700-talen ett legalts. 14

2.tjänstetvång för de egendomslösas skara. Denna tvångslagstiftning, is. 14

3.form av legostadgor, försvarslöshetsförordning och lösdriverilagstift­s. 14

4.ning, förändrades under perioden och det är uppenbart att statsmakten pås. 14

5.detta sätt reglerade tillgången till extremt billig arbetskraft. Den protek­s. 14

6.tionistiska statsmakten var landets störste arbetsgivare och dåtidens of­s. 14

7.fentliga sektor bestod exempelvis av hären, sidenindustri och bergsbruk.s. 14

8.Den som var arbetslös och egendomslös kunde tas ut till krigstjänst ellers. 14

9.sättas i tvångsarbete i gruvor och spinnhus. Den som hade angett en för­s. 14

10.svarslös hade till och med rätt att utnyttja dennes arbetskraft till lägre priss. 14

11.än det stipulerade.355 Alla legostadgor mellan 1686 och 1805, förutoms. 14

12.1664 års stadga, förbjöd fri lönesättning. Tjänstehjonens löner skulles. 14

13.94 fastställas i taxor genom myndighetsbeslut. Dessa taxor kunde skilja sig åt i olika landsdelar.356s. 14

14.Denna tids ekonomiska politik har beskrivits som en form av planhus­ hållning och det legala tjänstetvånget som ett uttryck för en extrem poli­ tik för full sysselsättning.357 Genom införandet av merkantilismens idéer skulle Sveriges befolkning bli en viktig del av den stora helheten.358 Arbets skyldigheten kunde förklaras utifrån samhällets, statens, behov av att växa materiellt. Genom att tvinga alla egendomslösa att arbeta för låga löner skulle Sverige bli rikare. På dessa ekonomiska grundvalar kunde försvarslöshetslagstiftningen och dess tillämpning i form av stat­ ligt tvångsarbete motiveras ur ekonomisk synvinkel.359 Denna arbetsplikt gav kvinnor och män olika valmöjligheter. Vid brist på arbeten kunde kvinnor gifta sig, från 15 års ålder, eller stanna kvar i hushållet med fa­ dern som överhuvud. Män kunde välja att ta värvning. Legalt sett hade kvinnor dock inte rätt att själv välja sin make, utan fadern eller annan förmyndare måste som giftoman lämna sitt medgivande.360 Ytterligare en utväg för de egendomslösa kvinnorna var att prostituera sig.361 De genuskontrakt som kvinnor och män slöt såg således olika ut. För såväl den egendomslösa kvinnan som mannen styrdes valet av kontrakt och kontraktspartners i första hand av en överlevnadsstrategi.s. 15

15.Av skildringar och historiska källor från denna tid tycks arbetslöshetsproblemen varit störst i staden där utbudet av kvinnlig arbetskraft var större än på landet. Sedan lång tid tillbaka var kvinnor en majoritet av befolkningen. En stor andel av dessa gifte sig över huvud taget inte och genom den demografiska utvecklingen under 1800-talet ökade antalet ogifta kvinnor, över 15 år, kraftigt från att ha varit drygt 300 000 vid 1800-talets början till en halv miljon år 1850.362 Som en följd av detta ökade också andelen barn som föddes av ogift kvinna. Ar 1845 uppgick dessa bam till 25 procent av antalet födda barn i städerna.363 Den rigidas. 15

16.95s. 15

17.näringslagstiftningen utgjorde ett hinder för dessa kvinnors försörjnings­s. 16

18.möjligheter, framförallt i städerna. Några alternativ som gav samma eko­s. 16

19.nomiska och sociala ställning som arbetet i ett äktenskap kunde arbets­s. 16

20.marknaden inte erbjuda kvinnorna vid denna tid. Som en följd av dennas. 16

21.’arbetslöshet’ uppstod det kvinnokollektiv - hushåll där kvinnor i olikas. 16

22.åldrar genom samboende lyckades överleva trots rådande förhållanden.s. 16

23.En annan form av kvinnokollektiv var spinn- och fattighusen, som fyll­s. 16

24.des med egendomslösa kvinnor.364s. 16

Manufakturer och förlagssystem

1.I slutet av perioden startades de första mekaniserade fabrikerna. Karakte­s. 16

2.ristiskt var att dessa fabriker fanns i anslutning till jordbruket och då soms. 16

3.en binäring. Småskaligheten kännetecknade denna protoindustri som tills. 16

4.stor del utgjordes av textiltillverkning.365 1 spinnerierna anställdes i förs­s. 16

5.ta hand lantarbetarnas barn och i väverierna arbetade till övervägandes. 16

6.del kvinnor. De män som anställdes arbetade ofta i en överordnad till­s. 16

7.synsfunktion.366 Tillgången på billig arbetskraft, kvinnor och barn, vars. 16

8.god och det fanns ingen skyddslagstiftning som kunde begränsa utnytt­s. 16

9.jandet.367 Hantverkare och fabriksägare kunde till och med rekvireras. 16

10.barnarbetare från fattighus och anstalter under 1700-talet. Den endas. 16

11.kostnaden var att förse dem med mat.368 1 detta tidiga uppbyggnadsskedes. 16

12.var kapitalet till viss del könsblint, och det avgörande var att få tillgångs. 16

13.96 till den billigaste arbetskraften.369 1 detta ligger att det begynnande nya produktionssystemet kan sägas ha haft integrerande tendenser, men sam­ tidigt fanns det också starka segregerande krafter - den hierarkiska ord­ ningen upprätthölls på de nya arbetsplatserna.370s. 16

14.Missväxt och arbetslöshet på landsbygden skapade också en marknad för förlagssystemet, en rättslig konstruktion som de nutida historikerna menar har haft en större betydelse för arbetsmarknaden än vad som tidi­ gare forskning visat. Förlagssystemet var den primära rättsliga grund­ konstruktionen för näringslivet under 1800-talet.371 Förlagssystemet är den rättsliga konstruktionen ur vilken det fria anställningsavtalet senare kom att utvecklas - ersättning betalades för utfört arbete. Framförallt har utvecklingen av ackordslönesystemet sin grund i förlagssystemet.372 När det gällde priset för det utförda arbetet saknades reglering. Vi kan anta att det var en köparnas marknad, vilket innebar att priset till övervägande del bestämdes av förläggaren och att detta pris var lågt i förhållande till det arbete som nedlagts i varan. Arbetet utfördes i första hand av kvinnor ur de lägre samhällsskikten, vilka var tvungna att ta arbete för att bidraga till familjens försörjning. Inkomsten var ett komplement till småbondens eller torparens familjeekonomi. Lönerna inom hemindustrin sjönk mycket kraftigt under 1800-talet och minskade från 1820 till 1860 med mer än 50 procent.373s. 17

15.Vävpigor anställdes i familjer som delvis försörjde sig på att väva åt förläggare. Vävpigornas anställningsskydd och anställningsvillkor följde inte legostadgans regler, vilket gav dem ett sämre anställningsskydd, men också en större frihet. Lönen kunde i praktiken såväl understiga som överstiga den lagstadgade. Christer Ahlberger finner detta olagliga för­ hållande så vanligt att han menar att sedvana uppstod. Samtidigt visar hans rättsliga källmaterial att om vävpigorna under 1700-talet åberopade legostadgan vid tvist med husbonden, vann de bifall i rätten.374 Stadgan hade således en formell betydelse och det som Ahlberger ser som sedvana skulle jag vilja kalla för informella normer. Att den rättsliga regleringen is. 17

16.97s. 17

17.praktiken undveks genom att rättsligt gällande avtal slöts inom förlags­s. 18

18.verksamheten, visar på att legostadgan var föråldrad redan innan industria­s. 18

19.liseringens genombrott. Det faktum att processerna i stort sett upphördes. 18

20.mellan vävpigor och husbönder efter 1820 kan ha andra förklaringar äns. 18

21.att åsidosättandet hade blivit ”sedvanemässigt legitimerat”.375 Samtidigts. 18

22.som förlagsindustrin ökade på 1820-talet sjönk också lönerna och väv-s. 18

23.pigornas ställning kan därmed ha förändrats. En minskad efterfrågan pås. 18

24.vävpigor kan vara en förklaring till att antalet mål också minskade i dom­s. 18

25.stolarna.s. 18

Delsammanfattning

1.Såväl de medeltida landsskapslagama som 1734 års lag uttrycker en pa­s. 18

2.triarkal syn såväl på kvinnans och mannens relation, som på förhållandets. 18

3.arbetsgivare och arbetstagare. Lagarna skrevs, tolkades och tillämpadess. 18

4.av män. Denna lagstiftning bygger på den i inledningen beskrivna synens. 18

5.på relationen man-kvinna, som överordnad respektive underordnad. Dens. 18

6.svenska lagstiftningen har även influerats av den romerska rättens upp­s. 18

7.fattning om genusrelationen.376 Kvinnan saknade, enligt de medeltida la­s. 18

8.garna, liksom barnet och trälen, i stort sett rättshandlingsförmåga, om dets. 18

9.fanns en man att relatera till. Kvinnan, såväl ogift som gift, var omyndig,s. 18

10.enligt 1734 års lag, och behövde en mans tillstånd för att förvärvsarbetas. 18

11.eller gifta sig.s. 18

12.Men det är nödvändigt att skilja mellan formella och informella nor­s. 18

13.mer. Av pragmatiska skäl accepterades kvinnors rättshandlingar i de falls. 18

14.där mannen saknades - änkan intog här en särställning. När mannen för­s. 18

15.svann sågs kvinnan som människa. Den temporära sedvanerätten gavs. 18

16.kvinnan en viss möjlighet att agera i den offentliga sfären. Det angivnas. 18

17.genuskontraktet kunde också ändras i tider av knappa resurser - i sam­s. 18

18.band med krig, kriser och hungersnöd var överlevnaden viktigare än atts. 18

19.följa lag och andra normer som omyndigförklarade kvinnor. Historiens. 18

20.visar att kvinnor när det behövdes kunde överskrida gränserna medans. 18

21.männen var mer låsta i sina positioner.377s. 18

22.Under denna period var hushållet den minsta produktionsenheten.s. 18

23.Över 90 procent av befolkningen levde på landet och hushållet var dens. 18

24.98 plats där det allra nödvändigaste producerades, konsumerades och repro­ ducerades.378 Alla krafter behövdes för att klara överlevnaden. I denna produktionsenhet var mannen, maken och fadern, enhetens legala över­ huvud. Anita Göransson uttrycker genusrelationen som ”latent hierar­ kisk” i den privata sfären. I den offentliga sfären var mannen enhetens enda legala företrädare.379 I det agrara samhället åtskiljdes kvinnoarbete och mansarbete - kvinnor ansvarade för det inre hushållet männen för det yttre. Dessa arbetsuppgifter värderades olika och av landskapslagarna kan vi se att mannens arbete var högre värderat än kvinnans. Den kvinn­ liga trälen såldes till halva priset jämfört med priset på en manlig träl. I jordbrukssamhället var det fysisk kraft som premierades och de normer som den statiska löneregleringen ger uttryck för innebar att män generellt sett ansågs fysiskt starkare än kvinnor. Gemensamt för egendomslösa kvinnor och män var det legala tjänstetvånget - att arbeta var en plikt. Kvinnor och män utförde i hög grad olika slags arbetsuppgifter och dessa arbetsuppgifter värderades olika. Kvinnors löner var under denna period mellan 30 och 50 procent lägre än männens.s. 18

25.För de kvinnor som inte tjänade någon annan husbonde än sin far eller make gällde samma könsmässiga arbetsfördelning, men här fanns också en könsbestämd fördelning av auktoritet.380s. 19

26.99s. 19

Formella rättigheter

och näringsfrihet 1846-1930

Inledning

1.Denna period präglas av stora samhällsomvälvningar: ny produktions­s. 3

2.ordning, nya ideologier, befolkningsökning, men det är samtidigt viktigts. 3

3.att komma ihåg att Sverige under hela denna period var ett utpräglat agrarts. 3

4.samhälle. Först 1926 var industriproduktionen en större andel av BNP äns. 3

5.jordbruksproduktionen och samma år upphörde signifikant nog den sistas. 3

6.legostadgan att gälla.381 Olika former av patriarkalisk reglering levdes. 3

7.dock kvar under lång tid i kollektivavtalen, inom exempelvis jordbrukets. 3

8.och bruksindustrin.382s. 3

9.Det moderna klassamhället växer fram och vi kan se att avskaffandets. 3

10.av skråordningens och ståndssamhällets privilegier inte får någon störres. 3

11.betydelse för kvinnorna i de lägre samhällsskikten. Under 1800-talets. 3

12.ökade folkmängden snabbt samtidigt som det periodvis rådde missväxt.s. 3

13.Dessa demografiska förhållanden och rationaliseringar inom jordbrukets. 3

14.gav upphovet till framväxten av en agrar reservarmé och en utveckling avs. 3

15.statarsystemet. Proletariseringen på landsbygden ledde dels till utslag-s. 3

16.ning, dels till att lönearbetet ökade inom jordbruket. Befolkningsökning­s. 3

17.en ledde till att kvinnors reproduktiva roll minskade kvantitativt sett, vil­s. 3

18.ket ytterligare friställde kvinnan som arbetskraft.383 Samhället övergicks. 3

19.från ett hushållssystem till ett marknadssystem. Nya produktions- ochs. 3

20.konsumtionsmönster uppstod, vilket fick till följd att hushållets roll soms. 3

21.100 producerande och ekonomisk enhet försvagades. Rättigheter knöts inte längre till hushållets överhuvud utan till mannen som individ.384s. 3

22.På olika sätt begränsade lagstiftningen i början av perioden kvinnors formella tillträde till den nya arbetsmarknaden. Tillgången på arbetskraft översteg emellertid efterfrågan och säkerhetsventilen som mildrade för­ sörjningsproblemen blev fartygen till Amerika. Mellan åren 1851-1908 utvandrade cirka en miljon svenskar och de flesta av dessa var män som ursprungligen kom från landsbygden. Kvinnor har alltid varit mindre rör­ liga än män i samband med omfattande arbetskraftsvandringar. Av de som reste till Amerika var det också i högre grad kvinnorna som stanna­ de kvar, medan männen i större utsträckning återvände till Sverige.385s. 4

Kvinnors formella rättigheter

en makt- och klassfråga

1.Det fanns egentligen inga ideologiska motiv bakom den avreglering som gjordes under 1800-talet av mannens makt över kvinnan och hennes till­ gångar. Att ge kvinnan formella rättigheter var ursprungligen inte ens en kvinnofråga utan en makt och klassfråga mellan adel och borgare. Adel och borgarståndet hade tvingats att avsäga sig en del av sina privilegier. Rätten att förvärva fast egendom, samt bedriva näringsverksamhet, tillkom efter 1810 - i princip - varje svensk man oberoende av klasstillhörig­ het.386 Det var den manliga nya medelklassens revolution mot adelns pri­ vilegier som möjliggjorde införandet av näringsfrihet och lika arvsrätt för kvinnor och män.387 Bakom avregleringama fanns också pragmatiska skäl - medelklassens kvinnor saknade möjligheter att försörja sig. Det rådde brist på lediga platser på äktenskapsmarknaden på grund av mansunderskottet.s. 4

Rättshandlingsförmåga

1.Frågan om kvinnors rättshandlingsförmåga har sysselsatt framförallt (kvinno-)historiker. Beata Losman hävdar att det är en seg myt att kvin­ nan har varit omyndig genom historien. Genom sin forskning finner hon att kvinnor såväl ogifta som gifta arbetat, sparat pengar, processat om fast egendom, ärvt fast egendom före sina bröder, samt fått stå till svarss. 4

2.101 för sina handlingar inför rätten. Losman menar också att kvinnor dispo­ nerade sina egna arbetsinkomster. Enligt min uppfattning ändrar inte källmaterialet det faktum att kvinnor saknade full rättshandlingsförmåga - de var följaktligen att definiera som rättsligt sett omyndiga.388 Just på det ekonomiska området var det mannen som kunde sluta rättsligt bin­ dande avtal - det är således inte enbart en fråga om får och kan - vid rättslig prövning kunde av kvinnor slutna avtal ogiltigförklaras.389 Maken eller fadern kunde ge den omyndiga kvinnan fullmakt att rättshandla och ett rättshandlande kunde även i efterhand godkännas, men mannen var då den egentliga avtalsparten. Denna möjlighet försvann dock genom 1734 års lag och: ”Kvinnan förklarades att vara alldeles osjälvständig, såsom minderårig, och hennes rättsliga akter var ogiltiga om mannen inte godkänt och auktoriserat dem på förhand.”390s. 4

3.Det är av betydelse att skilja mellan vad kvinnor gjorde och vad som var rättsligt bindande, när frågan om kvinnans och mannens relation utfors­ kas. Rättsligt sett var kvinnorna underordnade männen.391 Jag kan inte finna att det finns någon rättslig grund för påstående om mytologiserande - snarare handlar det om en sammanblandning av formella och informel­ la normer.392 Som det också kan uttryckas, forskaren skiljer inte mellan strukturen och det handlingsutrymme som finns inom strukturen. Para­ doxalt nog framställs samtidigt aktörerna som autonoma i förhållande till de ”strukturella maktförhållandena”.393 De informella normerna var prag­ matiska och gav i vissa skeenden ett ökat handlingsutrymme för kvinnor som aktörer. Mindre summor av pengar, vilket det oftast handlade om, kunde gifta kvinnor rättshandla för, men legalt sett fanns det stöd för att mannen förvaltade även dessa kvinnans egna inkomster.s. 5

4.102s. 5

5.Den ogifta kvinnan var omyndig och saknade rättshandlingsförmåga, på det sättet att hon inte utan förmyndarens tillstånd kunde förfoga över ärvt kapital i form av fast eller lös egendom.394 I första hand var denna regel avsedd att skydda männens kontroll över jordegendomar. Karin Widerberg påpekar att förmyndarinstitutionen förhindrade kapitalets fria rörlighet och att ett avskaffande av denna hämmande reglering var en angelägenhet för borgarklassen.395 När 1858 års lag antogs, om ogift kvinnas möjlighet att genom anmälan till domstol bli förklarad myndig vid 25 års ålder, skedde detta i en brytningstid när ståndssamhällets privi­ legier var på väg att upplösas. Anmälningsplikten upphävdes 1863, men ogifta kvinnor likställdes med männen i myndighetsålder, 21 år, först år 1884. Den stora andelen ogifta kvinnor inom samhällets medelskikt kan säkert också ha bidragit till att förmyndarskapet upplevdes som en häm­ sko, utan praktiska funktioner. Först 1880 avskaffades giftomannarätten och myndiga kvinnor kunde därmed gifta sig utan faderns samtycke.s. 6

6.När det gäller den gifta kvinnan var hon fortfarande omyndig, mannen var hennes målsman och förvaltade de gemensamma tillgångarna.396 Hon kunde inte själv ingå rättsligt bindande arbetsavtal eller andra avtal rö­ rande mer än mindre värden. 1846 års näringsfrihetsförordning förutsatte att ogifta kvinnor var ekonomiskt myndiga - att de kunde sluta giltiga avtal - vilket var en förutsättning för en fri marknad. Genom 1846 års nä­ ringsfrihetsförordning fick den gifta kvinnan rätt att idka näring, men samtidigt var det enligt dåtidens familjerätt maken som bestämde om hon kunde utnyttja denna rättighet. Familjerätten kolliderade med civilrätten.s. 6

7.Gift kvinnas rättshandlingsförmåga ökade 1874, genom den så kallade förvaltningsrätten, då hon enligt lag fick rätt att fritt förfoga över de in­ komster hon förvärvat genom eget arbete. Widerberg menar emellertid att lagen sågs som en undantagslag och genom de begränsningar som stipu­ lerades hade den gifta kvinnan endast rätt att för sin egen arbetsinkomst inhandla matvaror åt familjen.397s. 6

8.I förslaget till revision av giftermålsbalken framhölls det att mannens målsmannaskap härstammade från en tid när släktintresset var det av­ görande för synen på hushållet som en enhet. Kvinnan ansågs också vara i behov av särskilt skydd. Då kvinnans ställning förändrats ansåg bered­s. 6

9.103 ningen att makarna så långt som möjligt skulle vara likställda utan att det i lag angavs vem som hade överhet över den andra. Genom ändringar i familjerätten, Giftermålsbalken, likställdes år 1921 parterna i äktenskapet avseende deras inbördes relation. Mannen fortsatte dock att vara de ge­ mensamma barnens legala förmyndare.398s. 6

Lika arvsrätt

1.Frågan om kvinnor någonsin har haft lika arvsrätt är omdiskuterad bland historiker. Vi vet att kvinnorna i Värend enligt sedvana hade samma arvs­ rätt som sina bröder. I samband med tillkomsten av 1734 års lag inkom skrivelser, där kvinnorna begärde att få behålla denna sedvana. Trots att ingen hänsyn togs till detta vid instiftandet av lagen, fortsatte tillämp­ ningen av sedvanerätten, vilket slutligen ledde till att Gustaf III i en för­ ordning fastställde den särskilda sedvanan till att omfatta Värends härads­ rätt i Småland.399s. 7

2.I övriga Sverige gällde fram till 1845 olika arvsrätt för döttrar och söner på landsbygden. När frågan om lika arvsrätt togs upp i riksdagen 1844-45 hade de manliga riksdagsledamöterna ändrat inställning och en majoritet förespråkade en ny jämlikare lagstiftning. I första hand hade detta inte med kvinnans rättsliga ställning att göra, utan frågan om lika arvsrätt var en ”borgerlig revolution”. Arvsfrågan var en maktfråga mel­ lan den jordägande adeln å ena sidan och de ofrälse stånden å andra sidan.400 Av dessa skäl fick kvinnor och män formellt lika arvsrätt såväl i stad som på land.s. 7

Rätt till arbete och näringsfrihet

1.De statiska särbestämmelserna som reglerade arbetsmarknaden - fram­ förallt i städerna - upphävdes successivt under 1800-talet. Näringsfrihetslagstiftningen från 1846 och 1864 upphävde slutligen skråordningen och dess uttalat manliga privilegier.401 Det svenska ståndssamhället var därmed inte längre skyddat av rättslig reglering. Näringsfriheten innebar att myndig kvinna eller man hade legal rätt att bedriva handel eller näring 104 på landet och i staden. Någon laissez-faire politik var det dock inte frågan om utan rätten att fritt driva fabriks- hantverks- eller handelsrörelse kon­ trollerades av myndigheterna, som ställde krav på kapital och yrkeskun­ skaper såväl praktiska som teoretiska. Dessutom krävdes att kvinnan eller mannen var myndig.402 1864 års näringsfrihetslagstiftning avskaffa­ de slutligen skråväsendets tvångsordningar. Formellt sett ökade därmed myndiga kvinnors rätt att idka näring och den privata delen av arbets­ marknaden stod i princip öppen. Arbetsgivaren hade dock en fri anställningsrätt.s. 7

2.För kvinnors del innebar näringsfriheten i första hand nya möjligheter för kvinnor inom den framväxande medelklassen, då en av förutsättning­ arna för att starta en egen verksamhet var tillgång till kapital. Kvinnors nyförvärvade rätt att bedriva näringsverksamhet ledde till att kvinnor startade småföretag inom handelsnäringen, men även finbrödsbagerier och konfektionsföretag.403 Anita Göransson pekar på att samtidigt som de formella hindren undanröjdes för medelklassens kvinnor hårdnade ideologin och näringsverksamhet ansågs inte förenligt med borgerskapets syn på kvinnlighet. Kvinnans roll var att göra hemmet till en arena där männen kunde mötas och knyta nya lönsamma band.404 Denna syn på den borgerliga familjen ställde också krav på tillgång till arbetskraft för hemarbetet. Ar 1870 arbetade 65.000 kvinnor i husligt arbete utanför jordbruket som pigor, jungfrur, kokerskor m.m.405 Dessa kvinnor upprätt­ höll den nya ”renhetens disciplin” genom att städa, tvätta och stryka.406s. 8

3.Formellt sett hade hindren för isärhållning mellan könen upphört på den privata delen av arbetsmarknaden, men det fanns fortfarande många hinder innan kvinnor och mäns arbetsvillkor ens kom i närheten av varand­ ra. Kvinnor och män konkurrerade inte på samma arbetsmarknad då kvinnor ansågs ha ’naturliga’ funktioner. Att vårda och passa upp vars. 8

4.105 kvinnor lämpade för. Yrken som lärarinna och sjuksköterska skulle mot denna bakgrund komma att bli typiska kvinnoyrken, men mönstret fort­ plantade sig också till den privata delen av arbetsmarknaden. Inom den framväxande industrin kom kvinnor, och barn, att dominera som arbets­ kraft i industrigrenar som hade anknytning till arbetet i hemmen - kvin­ nans genom tiderna ’naturliga’ uppgifter att sy, väva och laga mat. Kapi­ talismens nya produktionsformer ledde dock till en viss integrering, i vart fall fanns det integrerande incitament i de nya produktionsformerna, men samtidigt till ny åtskillnad mellan könen i form av en striktare könsarbetsdelning än den som rått i bondesamhället. Arbetsdelning, enligt marxistisk terminologi, innebär att arbetet som sådant delades upp i ett flertal mo­ ment ’att huvud och hand skiljdes åt’. Denna typ av arbetsdelning, som uppstod i och med att produktionen förändrades, industrialiserades, ledde också till en ny åtskillnad av han och hon. När arbetet delades upp i mindre moment uppstod en tydlig vertikal könsarbetsdelning.407 Kvinnor och män fick olika arbetsuppgifter, männen intog de arbetsledande posi­ tionerna, kvinnorna blev biträden och hjälparbetare. Särskilda kvinnooch mansyrken uppstod och inom vissa branscher trängdes kvinnorna ut helt.408 Arbetsdelningens konsekvenser för genusordningen var samtidigt också den motsatta - integrationen ökade. Särskilt i inledningsskedet av industrialiseringsprocessen förekom det att kvinnor och män utförde samma arbetsuppgifter. Den ökade mekaniseringen ledde senare till en ännu 106 striktare könsarbetsdelning.410 Inom exempelvis chockladindustrin var gränsen mellan kvinnors och mäns arbetsuppgifter ”knivskarp” på 1920talet. Kvinnorna plockade och packade chokladen, männen skötte maski­ nerna. Kvinnorna blev utbytbara ’tempoarbeterskor’.411 Mekaniseringen i industrin fick ett enhetligt resultat och det var att barnarbetet minskade i omfattning. När det gäller kvinnors och mäns arbete är mönstret inte en­ tydigt. Inom vissa industrigrenar, exempelvis bagerinäringen, innebar den nya tekniken att arbetet ändrade ”könskaraktär” - det blev manligt. I andra branscher, exempelvis sömnadsarbete, ledde införandet av ny tek­ nik - symaskinen - till att rena kvinnoproletariat uppstod.412s. 8

5.Från att ha sett hushållet som en produktionsenhet blev nu successivt individen, enligt den klassiska liberala ideologin, den primära produk­ tionsenheten - homo oeconomicus. Föreställningen om mannen som familjeförsörjare och därmed också som avtalspart stärktes.413 Ur hus­ hållets ekonomiska gemenskap bröt sig denna fria individ ut för att fritt sälja sin arbetskraft på arbetsmarknaden. Kvinnan hänvisades i första hand till arbetet inom den enhet som inte längre tillhörde det produktiva systemet - hennes främsta uppgift blev att reproducera. I andra hand kunde hon på särskilda villkor ikläda sig rollen som avtalspart på arbets­ marknaden. Konstruktionen arbetstagare - arbetsgivare som likvärdiga rättssubjekt fick därmed tydliga manliga förtecken.414s. 10

Rätt till utbildning

1.Kvinnors första väg till utbildning startade i de medeltida klostren.415 Bildning, att lära sig läsa och skriva, var vid denna tid endast förbehållet kvinnor som kom ur de högsta samhällsskikten. Den kunskap som klos­ terskolorna förmedlade hade sin grund i skolastikernas syn på förhållan­ det mellan kvinna och man - som underordnad respektive överordnad.s. 10

2.107 Syftet med utbildningen var att göra flickorna till duktiga husmödrar. Ut­ bildningen upphörde i samband med reformationen på 1500-talet. Även den protestantiska kyrkan hade sin bestämda uppfattning av relationen kvinna-man. För hushållståndet angavs i Luthers hustavla förhållandet mellan föräldrar och barn, husbonde och tjänare och gifta män och kvin­ nor som ett subordinationsförhållande. ”Hustrun skulle vara sin man un­ derdånig och mannen är hustruns huvud.”416s. 10

3.Först i och med 1800-talets folkskolereform blev rätten till utbildning på denna lägsta nivå öppen för de lägre samhällsskikten. Den allmänna och obligatoriska folkskolan, 1842, var öppen för både flickor och poj­ kar.417 Mellan 1786 och 1836 hade det bildats fem privata, högre flick­ skolor i landet som utbildade lärarinnor - dessa lärarinnor kom nu väl till pass. För att genomföra folkskolereformen krävdes det ett stort antal lärare. Problemet var att reformen inte fick kosta statskassan för mycket - en ny arbetsmarknad öppnade sig därmed för medelklassens kvinnor. Kvinnor sågs som ’en annan sorts arbetskraft’ och de förväntades ta lönearbete till ett lägre pris än männen. Utbudet av denna nya tjänsteklass var stor av demografiska skäl och tjänstesektorn feminiserades som helhet kraftigt. Av ekonomiska, sociala och moraliska skäl anställdes kvinnor i statlig tjänst.418 De strukturella förändringarna i samhället ledde fram till en kraftig expansion av tjänstesektorn. 1920 var andelen kvinnor i den privata tjänstesektorn 35 procent och i den offentliga sektorn 53 procent.419s. 11

4.Beslutet om en folkskola, en skola för alla, var ett principbeslut. Att få fram utbildade lärare och lokaler blev en senare fråga. Christina Florin har i sin avhandling ”Kampen om katedern” hävdat att när beslutet togs att utbilda både kvinnor och män till yrket som folkskollärare rekryte­ rades dessa från olika samhällsklasser: medelklass respektive arbetar­ klass.420 Fram till 1907 hade kvinnliga och manliga folkskollärare som 108 princip lika lön för lika arbete, men det skulle bli en ändring. Ett av moti­ ven för förslaget om differentiering - lön efter kön - var att feminiseringen inom lärarkåren måste stoppas.421 I feminiseringen av lärarkåren kan två mönster skönjas. För det första var priset på den kvinnliga arbetskraf­ ten lågt, vilket ledde till hög efterfrågan i framförallt småskolläraryrket. För det andra fanns det ett stort utbud av ogifta medelklasskvinnor i de större städerna. Dessa kvinnor blev folkskollärare.422s. 11

5.Under 1870-talet fick kvinnor möjlighet att studera vid landets univer­ sitet samt rätt att avlägga examen. Motståndet mot kvinnor i maktposition inom akademins domäner var emellertid mycket starkt. Kvinnor som upp­ nått docentkompetens bedömdes stå i vägen för yngre manliga begåv­ ningar. Kvalitén hotades även då kvinnor ansågs vara underlägsna i sin förmåga till ”självständig vetenskaplig verksamhet”.423s. 12

6.Kvinnor saknade också i många avseenden rätt till högre yrkesutbild­ ning. Ett exempel på detta förhållande finner vi i Lena Sommestads av­ handling om mejerinäringen. Inom mejeribranschen motiverades män­ nens privilegium till den mer teoretiska utbildningen med att de på grund av sitt kön oftast uppnådde högre positioner. Effekten blev att det inte ansågs meningsfullt att ge de kvinnliga mejerskoma en mer teoretiskt in­ riktad utbildning, emedan de troligtvis inte skulle komma att förestå ett mejeri.424s. 12

Ett gevär - en röst

1.En mindre andel av Sveriges kvinnor fick politiska rättigheter redan år 1862. De nya kommunallagarna medförde att de kvinnor som uppfyllde rösträttsvillkoren kunde utöva denna rätt i val till kommunal- och stads­ fullmäktige. Någon möjlighet att välja kvinnor till dessa uppdrag fanns däremot inte.425s. 12

2.109s. 12

3.1902 lade riksdagsledamoten Carl Lindhagen fram en motion och krävde en utredning som tog ställning till kvinnors demokratiska rättig­ heter. Bakgrunden var ett förslag om att gift man skulle tillerkännas två röster. Argumentet för kvinnors rösträtt var tanken om rättvisa - kvinnor som utgjorde halva mänskligheten skulle inte företrädas av sina makar och fäder i riksdagsvalen.426 Argumenten emot varierade - från att tiden inte var mogen - till att endast den som gjorde värnplikt skulle ha den medborgerliga rätten att rösta - ett gevär en röst.s. 1902

4.Rörelsen för kvinnlig rösträtt hotades av inre splittring: de borgerliga kvinnorna krävde att kvinnor skulle få rösträtt enligt samma villkor som män. Radikala liberaler och socialdemokrater ville gå två steg framåt och krävde rösträtt för kvinnor som en del i allmän och lika rösträtt. I kvinnorösträttsrörelsen användes såväl likarts- som särartsargument. Av rättvise­ skäl skulle kvinnor ha rösträtt och även på grund av sin egenart - hon var olik mannen - borde hon tillerkännas rösträtt.427 Andra argument som an­ vändes var av mer samhällsideologisk natur. Kvinnorna fanns nu i allt högre grad på arbetsmarknaden och borde därmed också ges rätten till politisk myndighet.428 För att ses som en fullvärdig arbetstagare krävdes såväl ekonomisk som politisk myndighet.s. 1902

5.Först 1919 antogs ett lagförslag om kvinnlig rösträtt och 1921 fick svenska kvinnor allmän rösträtt samt tillträde till riksdagen.429 Tiden kunde nu sägas ha varit övermogen, Sverige var bland de sista nordiska länderna som upphävde männens demokratiska monopolställning, och någon debatt föregick över huvud taget inte det sista avgörande riksdags­ beslutet.430s. 1902

Förhållandet arbetsgivare och arbetstagare

1.Nya produktionsformer och idéer om människan ställde också nya krav på den rättsliga regleringen under den senare delen av 1800-talet. Arbets­ kraften skulle vara rörlig, anpassningsbar och billig för att motsvara industriidkarens krav. När det gällde rörligheten var det män, såväl gifta som ogifta, som i första hand lämnade landsbygden.431 Den klart billi­s. 1902

2.110 gaste arbetskraften var enligt 1800-talets lönestruktur barn och kvinnor. I städerna utgjorde dessutom kvinnor en omfattande arbetskraftsreserv. Ar 1870 utgjorde kvinnor en tredjedel av alla industriarbetare. 40 år senare hade andelen kvinnliga industriarbetare minskat till 19 procent.432s. 1902

3.Varför betedde sig inte arbetsgivarna och marknaden mer rationellt och anställde enbart kvinnor och barn i industrin? Kvinnors låga genusvärde borde ha medfört att ett rent kvinnoproletariat uppstod i samband med industrialiseringen. En förklaring är den utveckling som industria­ liseringen tog i och med expansionen av den tunga industrin, en annan förklaring är att arbetsgivarna och samhället placerade kostnaderna för reproduktionen hos kvinnorna. Kvinnor förväntades bli havande, sjuka och om de gifte sig förväntades de ägna sig åt hemarbete - en negativ kostnad. Att avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida var fullt legalt. Normen var att gifta kvinnor inte skulle lönearbeta. Denna norm hade ”profitmässiga” grunder och arbetskraften kunde bytas ut, utan att det uppstod kostnader för stigande löner, pension och ökat antal sjuk­ dagar.433 A andra sidan började familjeförsörjarlönen allt mer att accepte­ ras - utgångspunkten var att mannens lön skulle räcka för att försörja en familj - en ’naturlig kostnad’. Inom arbetararistokratin övertogs det borger­ liga idealet: Barn och gifta kvinnor skulle inte lönearbeta.434 Gunnar Myrdal beskriver i sina memoarer hur en hemmavarande hustru gav status åt ”kroppsarbetare”. Från denna krets av privilegierade arbetare rekryte­ rades socialdemokratins kader. De socialdemokratiska riksdagsmännens konservativa ställningstaganden i ’kvinnofrågor’ kan förklaras med deras egen bakgrund. Kvinnans plats var i hemmet.435s. 1903

4.När det gäller organiseringen av industriarbetet framträder gamla orga­ nisationsmönster och fortfarande var disciplin och lojalitet viktiga kom­ ponenter i förhållandet mellan överordnad och underordnad. I arbets­ givarföreningens tidning Industria beskrevs arbetarna som ett kollektiv som tillhörde arbetsgivarens styrkor.436 Över huvud taget organiserades arbetet efter ett militärt system med ett hierarkiskt befattningssystem (eller en nomenklatur) där förmågan till anpassning och underordning blev avgörande för systemets effektivitet. Organiseringen av industri­ arbetet gjordes av män och organisationsteorierna hämtades från en känd struktur - armén - där kvinnor endast befunnit sig perifert.437 Hur såg dås. 1903

5.111s. 1903

6.samtidens organisationsteoretiker på den kvinnliga arbetskraften? Taylors. 1904

7.använde vid beskrivning av sina rationaliseringsprojekt exempel fråns. 1904

8.en avdelning där kvinnor arbetade. Förhållandet mellan överordnad ochs. 1904

9.underordnad, man - kvinna, och Taylors patriarkaliska syn på den kvinn­s. 1904

10.liga arbetskraften illustreras av följande citat: Taylors idéer om arbetets rationalisering fick stor spridning i Sverige. Skiljandet av kvalificerat och okvalificerat arbete och en arbetsdelning i detalj ledde till att könsarbetsdelningen ökade. Det ansvarsfulla tänkande arbetet fick en manlig könskod medan handens arbete - de rutinbetonade arbetsuppgifterna - fick en kvinnlig könskod.439s. 1904

Det fria tjänsteavtalet

1.Skråväsendets rättsliga reglering passade dåligt ställt i relation till de nya krav som uppkom i utvecklingen av industrisamhället. 1833 års legostadga med sin detaljerade reglering av en tänkt livslång relation mellan arbetsgivare och arbetstagare medgav ingen större flexibilitet. Tjänste­ hjonets rättsliga ställning präglades av det förhållandet att legoavtalet hade karaktären av köpeavtal. Tjänstehjonet (och hans familj) ’ägdes’ av husbonden och var därmed tvungen att följa med husbonden om denne flyttade under avtalsperioden. Denna del av 1833 års stadga upphävdess. 1904

2.1920. Rätt att bryta avtalet under året hade endast husbonden, och det tjänstehjon som lämnade sin husbonde kunde hämtas tillbaka av länsman för att fullgöra sin tjänst. Ar 1919 upphävdes dessa bestämmelser om fredslöshet, samt även tjänstehjonestadgans regler om bötesstraff vid överträdelser av avtal. Husbondens legala rätt att aga sina hjon hade be­ gränsats i sin omfattning år 1858 till att gälla pojkar under 18 år, samt flickor under 16 år. Successivt upphävdes alla de legala resterna från det medeltida samhället och till slut kvarstod endast av 1833 års tjänstehons-s. 1904

3.112 stadga reglerna om avtals ingående samt några få regler om rättsför­ hållandet arbetsgivare-arbetstagare.440 Fram tills dess att skråväsendet avskaffades var legostadgan allmän arbetsrättslig lag i förhållande till de olika speciallagarna. Alla, såväl kvinnor som män, som inte uppbar laga försvar441 var skyldiga att ingå ett tidsbestämt arbetsavtal, oftast på ett år, i enlighet med 1833 års tjänstehjonestadga. Genom den lösdriverilag­ stiftning som infördes 1885 upphävdes i praktiken detta tjänstetvång.s. 1904

4.Det fanns de som menade att tjänstehjonestadgan var en form av klass­ lagstiftning, men i brytningen mellan det gamla och det nya fanns det också arbetare som tog strid för att bevara den gamla regleringen. Ingicks avtalen enligt tjänstehjonestadgan erhöll arbetarna ett anställningsskydd då avtalet normalt sett ingicks för ett år i taget. Det nya fria anställnings­ avtalet ingicks för obestämd tid och avtalet kunde när som helst brytas från arbetsgivarens sida. Vid Persbergs gruva lade 400 arbetare ned arbe­ tet i nio dagar år 1869 i protest mot det nya fria anställningsavtalet. Års­ tjänst ansågs av arbetarna vara en trygg anställningsform och de motsatte sig de förändringar som gruvledningen ville göra.442s. 1905

5.När speciallagarna försvann kom förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare inom manufaktur, hantverk och handel att bli mindre reglerat. Näringsfrihetslagstiftningen, av år 1846 och 1864, innehöll ett fåtal be­ stämmelser angående detta förhållande. 1846 års fabriks- och hantverksordning var dock förfarande mycket patriarkalt präglad och arbetsgiva­ ren intog legalt sett positionen som fader ansvarig för såväl arbete som fostran. Lydnadsplikt och arbetsplikt stipulerades och någon legal rätt att bryta avtalet fanns inte för arbetaren eller arbeterskan. Arbetsavtalet var fortfarande ett formalavtal och den okvalificerade arbetskraften, till vil­ ken kvinnor hörde, skulle anställas för bestämd tid om minst sex måna­ der.443 Genom 1864 års näringsfrihetsförordning togs ytterligare ett steg mot ett helt avtalsbaserat anställningsavtal. Delar av formkravet - kravet på skriftlighet - slopades medan kravet på vittnen återstod. Avtalstiden och övriga villkor skulle bestämmas av parterna med begränsningen att de endast fick binda sig i tre år. Det lagliga husbondeväldet fanns kvar men det var nu uttryckligen dispositivt. Den arbetare som bröt mot lyd­ nadsplikten kunde dömas till böter och näringsidkaren hade fortfarande ett patriarkalt ansvar för sina underlydande. Till skillnad från 1846 års lag stadgades inget särskilt straff för arbetsvägran. Inte heller förbjödss. 1905

6.113 längre explicit sammankomster i strafflagen och detta sammantaget inne­ bar att 1864 års näringsfrihetslagstiftning kan ses som startpunkten för strejkfrihetens genombrott.444s. 1905

7.Näringsfrihetslagstiftningen öppnade, trots de kvarvarande patriarkala inslagen, vägen för avtalsfriheten och den sista tjänstehjonestadgan kunde utan svårigheter undvikas genom att parterna inte uppfyllde formkraven vid ingående av anställningsavtal. Tjänstehjonestadgan kom därmed inte heller att ha någon betydelse för att stävja kontraktsbrott i form av arbe­ tares deltagande i strejker.445s. 1906

8.Den relativt statiska och konservativa näringsfrihetslagstiftningen stäm­ de dåligt överens med de krav som ställdes i den nya produktionsord­ ningen. Principen arbetets frihet utgick från arbetsgivare och arbetare som fria individer - som köpare och säljare av arbetskraft. Istället för ett klart uttalat subordinationsförhållande redan vid avtals ingående byggde det fria anställningsavtalet på formell likställdhet mellan avtalsparterna. Föreställningen var att såsom fria individer skulle arbetsgivaren och ar­ betstagaren sluta ett kontrakt där kontraktsbestämmelserna inte borde vara legalt givna. Frågor om lön, arbetstider och uppsägning blev en avtalsfråga. Arbetskraften förvandlades till en vara som såldes timme för timme, enligt ett kontrakt som mest kan liknas vid hyra. Arbetsgivarens primära prestation bestod i att betala för utnyttjandet av denna vara - arbe­ tarens prestation bestod i att utföra avtalat arbete. Det formbundna avta­ let frångicks därför oftast, vilket ledde till att näringsfrihetslagstiftningen inte var tillämplig inom industrin såsom avsetts.446s. 1906

9.I samma skede kan vi se att själva arbetet avindividualiserades - det blev egalt vem som utförde arbetet. Arbetarna blev utbytbara och som ett resultat av den nya produktionsordningen uppstod den ”kollektive arbe­ taren”: 114 Vem är det då som är utbytbar? Lennart Schöns ”kollektive arbetare” är på det normativa planet en manlig arbetare. Kvinnor och män utförde som regler inte samma typ av arbetsuppgifter och de var därmed inte hel­ ler substituerbara. Kvinnliga industriarbetare var inte enbart underställda maskinernas funktion utan de var även underordnade som ett uttryck för den rådande genusordningen.448 Anita Göransson menar i sin avhandling att ”Den förste kollektive arbetaren bör ha varit textilarbetare”.449 Efter­ som andelen kvinnor inom textilindustrin var hög på 1800-talet skulle den förste kollektive arbetaren varit en arbeterska!450s. 1906

10.De sista legala resterna av ett system som byggde på principen att arbe­ taren tillhörde sin husbonde försvann då 1833 års tjänstehjonestadga upp­ hävdes 1926. Stadgan hade i detta läge spelat ut sin roll och den tilläm­ pades endast inom jordbruket samt för kvinnor som hade utearbete. När det gällde den stora gruppen kvinnor som arbetade i hushåll hade även här den fria avtalsprincipen fått sitt rotfäste.451s. 1907

Det fria löneavtalet - en konkurrens- och maktfråga

1.Vad hände efter 1803 när det inte längre fanns en direkt statlig styrning av lönestrukturen och då lönen påstås ha blivit en ren avtalsfråga? För det första blev priset för arbetskraften en rörlig kostnad.452 Lön betalades för det arbete som utfördes - utfördes inget arbete erhölls ingen lön. Famil­ jens inkomster blev därmed osäkrare och att vara beroende av en försörjare medförde en ökad sårbarhet. Inom exempelvis jordbruket och bland stadens pigor gällde dock ända fram till 1926 tjänstehjonestadgan som stipulerade en fast lön, städj epenning, kost och logi och vid årets slut den överenskomna kontantlönen.s. 1907

2.För det andra ledde avtalsfriheten till att lönen blev en tydligare kon­ kurrens- och maktfråga. Arbetsgivarna organiserade sig för att motverka att lönekonkurrens inte uppstod, eftersom det var av största vikt att priset på arbetskraften inte drevs upp. Som en motreaktion organiserade sigs. 1907

3.115 även arbetarna för att motverka lönesänkningar och försämrad arbetsmil­ jö. Bildandet av organisationer började på båda sidor bland de grupper som redan hade organisationsvana, nämligen inom hantverksnäringen.453s. 1907

4.Hur påverkade den fria lönesättningen löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner? Jag har inte kunnat finna något direkt källmaterial avseen­ de perioden i fråga. Den forskning som finns tar sin startpunkt en bit in på 1900-talet.454 Inget tyder dock på att löneskillnaderna mellan kvinnor och män förändrades i någon högre grad när det formella systemet mins­ kade i betydelse. Inom såväl jordbruk som fabriksarbete var det legio att betala lön efter kön oavsett likhet i arbetsuppgifter.455s. 1908

5.Den fackliga organiseringen startade inom branscher där kvinnor tidi­ gare inte hade ägt tillträde på grund av exempelvis skråordningen. De första kollektiva avtalen berörde således inte alls kvinnors löner. När kol­ lektivavtal började slutas inom branscher där kvinnor arbetade upprätt­ hölls differensen genom särskilt angivna kvinnolöner. Staten blev under perioden kvinnors nya arbetsgivare, som ensidigt bestämde att den statliga kvinnolönen skulle vara lägre än den lön som kvinnor erhöll i industrin. Nya låglöneyrken uppstod, vilket torde ha inneburit att såväl löneskillna­ derna mellan kvinnor och män som könskodningen snarare ökade än minskade.456 Den statliga lönepolitiken höll nere kvinnornas löner gene­ rellt sett.457s. 1908

6.Kvinnors löner var under denna period mycket låga och räckte i många fall inte till för att överleva. Det förekom även att lönerna i manu­ fakturerna betalades till ”familjelaget”. Hantverkaren/mannen var den som mottog ersättningen och som fördelade den mellan medlemmarna i laget.458 Över huvud taget premierades de som redan hade de högsta lönerna. Det var i första hand manliga arbetare som fick olika individuel­ la tillägg till grundlönen, som exempelvis hyrestillägg. ”Väntepenning” betalades bara ut till män.459 Inom branscher såsom glasbruksindustrin förekom kollektivavtal under 1900-talets första decennium där anställ­ ningsförmånerna var direkt kopplade till förekomsten av familj. Familje­ försörjare, män, fick dubbelt så mycket bränsle som de män som inte hade familj. Arbetstagaren och hans familj hade rätt till fri läkarvård på 116 arbetsgivarens bekostnad. I bruksmiljön levde synen på familjen som en ekonomisk enhet med ett överhuvud kvar länge.460s. 1908

7.I andra delar av Europa lagstiftades det under samma period om minimi­ löner i branscher där arbetsgivaren betalade svältlöner.461 Så var icke fallet i Sverige. Lönen blev en ren avtalsfråga - först en individuell och senare en kollektiv. Istället för lagstiftning uppstod en utomrättslig reglering av minimilönen genom de kollektiva avtalen.462 De första kollektivavtalen som slöts i slutet av 18OO-talet innehöll inga särskilda kvinnolönetariffer. Detta behövdes inte då det i stort sett inte arbetade några kvinnor inom dessa avtalsområden. I de fall där kvinnor och män undantagsvis hade lika lön för samma arbete enligt kollektivavtalet, exempelvis inom typo­ grafyrket, var kvinnornas löner trots allt lägre.463s. 1909

8.Över hälften av de kvinnor som arbetade i industrin fanns i början av 1900-talet inom textilindustrin. Vid Gamlestadens spinneri i Göteborg var år 1874 veckolönen för män över 18 år 13.50 kr, för kvinnor över 18 år 4.80 kr, för män 15-18 år 5.10 kr, för kvinnor 15-18 år 4.50 kr och för barn under 15 år 3.10 kr. Enligt kommittén som undersökte förhållandena vid fabriken var betingslönen för vuxen kvinna 7.50 per vecka. Arbets­ veckan var 76,5 timmar inklusive raster.464s. 1909

9.Av kollektivavtalen som gällde i början på 1900-talet kan vi se att kvin­ nors och mäns arbete värderades olika och att det fanns särskilda arbets­ uppgifter som förbehölls män och särskilda arbetsuppgifter som utfördes av kvinnor. Industrialiseringen ledde såväl till integration som till segre­ gering under nya och gamla former. Kvinnorna integrerades i arbetslivet, men på särskilda villkor. Inom textilindustrin erhöll män högsta lönesatsen vid 21 års ålder och två års yrkesvana, medan kvinnor nådde denna nivå vid 18 år och ett års yrkesvana. Nivån var dock inte densamma. I Norr­ köping, den stora textilindustristaden, tjänade de manliga arbetarna som högst 32 öre/timme, medan kvinnorna tjänade som högst 18 öre/ timme, enligt kollektivavtalet.465 Inom livsmedelsindustrin var ackordsarbete i första hand ett kvinnligt fenomen. För kvinnorna i chockladindustrin soms. 1909

10.117s. 1909

11.tjänade drygt 50 procent av männens löner, var ackordsarbete ett sätt atts. 1910

12.få upp den låga lönen.466s. 1910

13.Att kvinnors arbete värderades lägre än mäns genomsyrade alla delars. 1910

14.av arbetsmarknaden. När 1911 års löneregleringskommitté lade fram etts. 1910

15.lagförslag om att kvinnor, ogifta eller änkor, skulle kunna utnämnas ochs. 1910

16.befordras till bland annat professor i vissa ämnen, angavs att begynnelse­s. 1910

17.lönen för kvinnor skulle vara fyra femtedelar av en mans. Om kvinnligs. 1910

18.befattningsinnehavare gifte sig skulle ”(h)on anses därmed hava frånträtts. 1910

19.befattningen”.467s. 1910

20.Av lönestatistik som upprättades av Göteborgs kontoristförening års. 1910

21.1907 framgår att trots att kvinnorna var äldre och hade längre yrkeserfa­s. 1910

22.renhet än männen var kvinnornas löner betydligt lägre. Mer än 70 pro­s. 1910

23.cent av kvinnorna hade en årsinkomst som låg under 1500 kronor. 1919s. 1910

24.var genomsnittslönen för kvalificerad manlig kontorsanställda i industrins. 1910

25.8.974 kronor per år, medan kvalificerade kvinnor hade en genomsnittligs. 1910

26.årsinkomst på 5.888 kronor per år.468s. 1910

Facklig organisering

1.De första kollektiva löneavtalen som slöts gällde inom branscher soms. 1910

2.dominerades av manliga arbetare. Den fackliga organiseringen inleddess. 1910

3.bland hantverksarbetama vars kollektiva traditioner var utvecklade redans. 1910

4.under skråtiden. Det var grupper som hantverkare, boktryckeriarbetares. 1910

5.och grovarbetare inom byggnads- och transportnäringen som startade des. 1910

6.första fackföreningarna.469 Kvinnor hade, på grund av särregleringens. 1910

7.som endast gav pojkar och män tillträde till dessa yrkesgrupper, ingen­s. 1910

8.ting direkt med de tidiga organisationsförsöken att göra. Historien oms. 1910

9.uppbyggandet av den svenska fackföreningsrörelsen är som den fram­s. 1910

10.ställts en historia om mäns organisering. Konsekvenserna av de fackligas. 1910

11.striderna fick kvinnorna dock ta även om de ej var organiserade. Efter dets. 1910

12.att Sundsvallsstrejken 1879 upplöstes med militär hjälp vräktes de fasts. 1910

13.anställda sågverksarbetama och deras familjer från bolagets bostäder.s. 1910

14.Vräkningarna kunde ske med stöd av försvarslöshetsstadgan.s. 1910

15.118s. 1910

16.Den första fackföreningen för kvinnor bildades i Lund år 1886 av handsksömmerskor.470 Fackliga aktiviteter förekom under denna tid i första hand inom textilindustrin. Vid denna tid var andelen kvinnor fort­ farande hög bland de anställda. 1920 uppgick andelen kvinnor i sömnadsbranschen till 85 procent och inom textilindustrin till 82 procent.471 1902 sammanslöt sig de olika föreningarna till ett Kvinnornas fackför­ bund som organiserade kvinnlig arbetskraft inom industrin.472 Detta för­ bund initierades av män och avsikten var att kvinnors organisering skulle motverka konkurrensen mellan kvinnor och män, där kvinnorna ansågs ha fördelen av att kunna erbjuda sin arbetskraft till ett lägre pris. Lands­ organisationen, LO, upptog förbundet bland sina medlemmar år 1904. Redan 1910 upplöstes Kvinnornas fackförbund och därefter har likhets­ principen gällt för LO:s avtalsområde - kvinnorna organiserades i första hand i de befintliga manligt dominerade fackförbunden på den privata delen av arbetsmarknaden 473 Likhetsprincipen innebar att kvinnor blev medlemmar i minoritet och underordnade de styrande männen.s. 1911

17.Inom den offentliga sektorn valde kvinnorna i högre grad särartslösningar - kvinnor organiserade sig i särskilda fackföreningar, inte i första hand på grund av att de ansåg sig vara säregna utan på grund av det mot­ stånd de mötte i de etablerade fackliga organisationerna. Ibland framgick det av organisationens stadgar att medlemskap var förbehållet män. Definitionsmässigt var dessa organisationer särorganisationer.474 I övrigt gäll­ de att om kvinnor skulle delta var det på de manliga medlemmarnas vill­ kor. Där kvinnor och män var organiserade i samma fackförening, var det männen som tog ledningen och makten. Inom den statliga sektorn ledde köns segregeringen till bildandet av Föreningen kvinnor i statens tjänst, KST. De manliga akademiskt utbildade stats tjänstemännen hade redan en facklig organisation och när allt fler kvinnor började anställas som biträ­ den var enda möjligheten till kollektivt handlande att bilda egna organi­ sationer.475 De kvinnliga fackföreningarnas medlemmar i den offentliga sektorn kom i första hand från medelklassen, vilket ledde till en mer tra­ ditionell form av verksamhet och facklig strategi gentemot arbetsgivaren.s. 1911

18.119s. 1911

19.Löner och anställningsvillkor var de första punkterna på dagordningen ochs. 1912

20.här handlade det om en ”bildad kvinnas levnadsbehov”. Kvinnor med ut­s. 1912

21.bildning kunde begära att få konkurrera med männen på samma vilkors. 1912

22.- samtidigt utmanade de uppfattningarna om mannen som familjeförsörja­s. 1912

23.ren. Utgångspunkten för argumentationen var en form av likhetsideologi.s. 1912

24.För dessa kvinnor var lönearbetet inte enbart en parantes i livet - lösning­s. 1912

25.en blev att anställa andra kvinnor för att utföra hemarbetet.476s. 1912

26.Varför organiserade sig inte kvinnor på den privata arbetsmarknaden is. 1912

27.större utsträckning? Av LO:s medlemmar var år 1901 endast 2,4 procents. 1912

28.kvinnor. Det finns ett klart samband mellan kvinnors ställning i samhällets. 1912

29.och deras möjlighet att organisera sig. Arbetet som kvinnor utförde närs. 1912

30.de för andras räkning städade, passade barn och mjölkade kor var myckets. 1912

31.lågt värderat och det räknades inte ens alltid som lönearbete. Av 1910 årss. 1912

32.folkräkning framgår att endast 13 procent av kvinnorna räknades som yr­s. 1912

33.kesutövare utanför jordbruket. Denna siffra antas vara för låg, då mångas. 1912

34.kvinnor definierades som ”hustru utan yrke” samt som ”hemmavarandes. 1912

35.döttrar”. Nästan hälften av alla yrkesarbetande kvinnor kategoriseradess. 1912

36.som tjänarinnor (hembiträden).477 Även tjänstesektorn var starkt köns-s. 1912

37.segregerad redan från starten och kvinnor dominerade yrken som sjukskö­s. 1912

38.terska, lärare och telefonister.478 Inom industrin arbetade kvinnor i slutets. 1912

39.av 1800-talet i första hand med textiltillverkning och med tillverkning avs. 1912

40.konsumtionsvaror av typen tändstickor, pappersvaror och tobak.479s. 1912

41.En hypotes är att en mindre segregerad arbetsmarknad skulle ha med­s. 1912

42.fört en ökad facklig Organisationsgrad bland kvinnor vid denna tid. Ens. 1912

43.annan hypotes är att kvinnors fackliga organisering osynliggjorts i teck­s. 1912

44.nandet av fackföreningsrörelsens historia. Särorganiseringen - bildandets. 1912

45.av egna kvinnliga intresseorganisationer - verkar ha varit mer omfattandes. 1912

46.än vad vi hitintills känt till. Kjell Östberg fann vid närmare efterforsknings. 1912

47.ett ”myller” av kvinnoorganisationer, varav 67 fackliga organisationer.480s. 1912

48.Dock kvarstår det förhållandet att kvinnors Organisationsgrad under långs. 1912

49.tid var betydligt lägre än männens och, för att ställa en retorisk fråga:s. 1912

50.Varför organisera sig om huvuduppgiften var att ägna sig åt reproduk­s. 1912

51.120 tion? För att identifiera sig med fackföreningsrörelsens mål och metoder krävdes en identitet som arbetstagare.s. 1912

52.Bland de sista grupperna att organisera sig var hembiträden, städerskor och statarhustrur. Dessa kvinnor arbetade under patriarkatets hårda lagar utan något rättsskydd. Först när alla kvinnor fick rösträtt väcktes intresset för denna stora massa av oorganiserade kvinnor. Tanken om att en orga­ niserad kvinna var en röst, gav kvinnor en kollektiv betydelse inom den socialistiska fackföreningsrörelsen. Det första städerskefacket organise­ rades år 1919 av vänstersocialister. Tjänarinneföreningarnas utveckling till en fackförening skedde med stöd från såväl LO som ungsocialister.481 I slutet av år 1919 fanns det ett tiotal hembiträdesfackföreningar i landet samt 120.000 kvinnor anställda i hushåll. LO började detta år att bidraga till Stockholms hembiträdesförening med avsikten att göra kvinnorna fackligt och politiskt medvetna.482s. 1913

53.Det fanns tydliga skillnader i kvinnors och mäns organisationsmönster. De kvinnliga fackföreningarna bildades i branscher där det fanns en klart avgränsad yrkesgrupp som var kvinnodominerad. Yrkesorganisationsprincipen blev därmed den förhärskande från start till slut. Utvecklingen av industriförbundsprincipen inom LO, och sedermera även inom TCO, blev dödsstöten för kvinnors särorganisering. Principen innebar att alla arbetstagare på en arbetsplats skulle tillhöra samma fackförbund. När särorgani seringen upphörde försvann också kvinnorna från toppositionerna i fackföreningsrörelsen.483s. 1913

54.De kvinnliga fackföreningarna var också mindre centralistiska än de manliga och de saknade en kollektiv avtalspart. En av orsakerna var att föreningarna inte antogs som medlemmar i LO-förbunden. De fackliga kraven liknade inte de som ställdes i de manligt dominerade fackförening­ arna och verksamheten skilde sig också åt. Den kvinnliga kontoristföre­ ningen, KKF, vilken som mest organiserade 3 000 kontorister i Stockholm, satsade mycket av sin kraft på social verksamhet: bibliotek, semester­ hem, matservering och bridge- och diskussionsklubbar.484 Ett annat exem­s. 1913

55.121s. 1913

56.pel var hembiträdenas organisation som i första hand krävde ökad fritids. 1914

57.och inte i första hand löneavtal. Förklaringar till skillnader i kvinnorss. 1914

58.och mäns organisationsmönster är att kvinnor förhöll sig i en mer under­s. 1914

59.ordnad position i förhållande till arbetsgivaren än manliga arbetare ochs. 1914

60.att kvinnorna uppfattade sig själva som ”socialt mindervärdiga”. Ett yrkes. 1914

61.som hembiträdets var ett genomgångsyrke, några arbetskamrater fannss. 1914

62.oftast inte, arbetsdagarna var långa och hembiträdena unga och outbilda­s. 1914

63.de.485 Manliga fackliga krav kunde därmed inte ställas. Huruvida dessas. 1914

64.av kvinnor bildade organisationer kan betecknas som fackföreningar ellers. 1914

65.inte är omtvistat. Att fastställa detta är inte av betydelse för föreliggandes. 1914

66.arbete, utan jag konstaterar att det bland historikerna finns en klar ten­s. 1914

67.dens att lägga vikt vid denna bestämning. Utgångspunkten tycks vara ens. 1914

68.jämförelse med dåtidens etablerade manliga fackföreningar och även meds. 1914

69.dagens syn på vad en fackföreningen är per definition.486s. 1914

Skyddslagstiftning och yrkesförbud

1.I ett samhälle under tillväxt och förändring är lagstiftningens roll atts. 1914

2.skapa ramar och förutsättningar för det nya produktionssättets utveckling.s. 1914

3.Viktigast för industrisamhällets uppbyggnad var tillgången till fri, billigs. 1914

4.och frisk arbetskraft. En förutsättning för detta var att hämmande lag­s. 1914

5.stiftning avskaffades, men också att social skyddslagstiftning infördes.s. 1914

6.(Miss)Bruket av barn och kvinnor som arbetskraft ansågs leda till atts. 1914

7.reproduktionen hotades och 1881 infördes en lag som begränsade barn­s. 1914

8.arbete. 12 år blev åldersgränsen för lönearbete, en gräns som fanns redans. 1914

9.i 1846 års hantverks- och fabriksordning, men som hade respekteratss. 1914

10.dåligt. Gruvdrift, bruksindustri (järn, trä och glas) och sågverksindustris. 1914

11.undantogs dock från begränsningen. Dessa verksamheter var de som is. 1914

12.första hand nyttjade barnarbetare.487 1 8 89 antogs en lag om allmänts. 1914

13.skydd mot yrkesfara inom industrin och en statlig yrkesinspektion inrät­s. 1914

14.tades. Genom en lag år 1900 förbjöds kvinnor att arbeta i gruvor unders. 1914

15.122 jord. Samtidigt förbjöds nyförlösta kvinnor att arbeta i industrin. Karens­ tiden var fyra veckor och ingen ersättning gavs för förlorad arbetsin­ komst.488 Dessa och andra lagar hade som förebild de av Bismarck i Pre­ ussen genomförda socialpolitiska reformerna på 1870-talet.489 Skydds­ lagstiftning uppkommer ungefär samtidigt i de Västeuropeiska staterna som ett svar på industrikapitalismens biverkningar.490 Avsikten med den generella skyddslagstiftningen var dessutom, även i Sverige, att genom socialt reformarbete minska spänningarna och missförhållandena i fram­ förallt städerna så att den socialistiska rörelsens framväxt kunde stoppas i tid.491s. 1914

16.Skyddslagstiftning, i form av särlagstiftning för kvinnor, hade något mer komplexa motiv. Varför skulle just kvinnor skyddas från nattarbete och långa arbetsdagar? Lynn Karlssons undersökning av den debatt som fördes, visar att det var antaganden om kvinnors bristande förmågor, psykiska och fysiska, samt deras uppgift som mödrar och fruar som gjor­ de att kvinnor kom att anses behöva samma skydd som barn.492 Staten tog därmed på sig ett patriarkalt ansvar. Detta kan ses som en outvecklad grodd i välfärdsstatens kommande tillväxt.493s. 1915

17.Detta var dock bara inledningen till vad som kan betecknas som skyddsslagstiftning av reproduktiv karaktär. 1909 års nattarbetsförbud kom att utformas som en ren särlagstiftning för kvinnor och den fick följ­ aktligen också en konkurrensbegränsande effekt.494 Nattarbetsförbudet in­ nebar att männen återtog en del av skråtidens privilegier, vilket var ett bakslag för de som arbetade för kvinnors rätt till arbete. Kvinnans roll som barnaföderska och uppfostrare var det främsta explicita motivet för att Sverige skulle anta Bernkonventionen om ”(fjörbud för kvinnor att nattetid deltaga i industriellt arbete.”495 Enligt den lag som antogs 1909,s. 1915

18.123s. 1915

19.med knapp majoritet i första kammaren men med stor majoritet i andras. 1916

20.kammaren, gällde förbudet för kvinnors nattarbete endast inom industris. 1916

21.eller företag med mer än tio anställda kvinnor.496 Begreppet industriarbetes. 1916

22.definierades till att omfatta endast arbete i direkt produktion - att städas. 1916

23.fabriken nattetid förblev tillåtet för kvinnor.497 Yrkesgrupper som sjuk­s. 1916

24.sköterskor, sömmerskor och pigor/hembiträden omfattades över huvuds. 1916

25.taget inte av lagen.498s. 1916

26.Män över alla partigränser stödde förslaget om lagstiftning, medans. 1916

27.såväl de borgerliga som de socialistiska kvinnoorganisationerna bekäm­s. 1916

28.pade förslaget. Motiven för kvinnoorganisationernas yrkande på avslags. 1916

29.var många och såväl av ideologisk som av praktisk natur. Det framhöllss. 1916

30.att nattarbete var lika skadligt för båda könen och sålunda borde det in­s. 1916

31.skränkas för både kvinnor och män. Studier av kvinnoförbundens tid­s. 1916

32.skrifter visar att de socialdemokratiska kvinnorna såg på nattarbetsför-s. 1916

33.budsfrågan ur ett humanistiskt perspektiv. Kvinnor var då som nu intes. 1916

34.någon homogen grupp. För änkor och ogifta kvinnor var rätten till arbetes. 1916

35.för att överleva det mest elementära. Samtidigt ställdes krav på moder-s. 1916

36.skapspenning, reglering av förhållandena i låglöneindustrin och tillsät­s. 1916

37.tandet av en kvinnlig yrkesinspektör.499s. 1916

38.Det socialdemokratiska partiets riksdagsmän motiverade sitt stöd förs. 1916

39.förbudet med att detta var ett steg på vägen till ett totalt nattarbetsför­s. 1916

40.bud.500 Bland de fackligt organiserade var det framförallt de kvinnligas. 1916

41.typograferna som protesterade. De kvinnliga typograferna var den grupps. 1916

42.som skulle komma att drabbas hårdast av införandet av nattarbetsförbud.s. 1916

43.Då de i hög grad var fackligt organiserade, samt enligt kollektivavtal hades. 1916

44.lika lön för lika arbete, ansåg de sig inte vara i behov av någon särskilds. 1916

45.skyddslagstiftning.501s. 1916

46.124s. 1916

47.Trots att nattarbetsförbudet fick negativa effekter för kvinnliga typo­ grafer och för kvinnor inom industrin överfördes det till 1931 års arbetsskyddslag i oförändrat skick.502 Lagen kom att gälla fram till 1967 då Sveriges riksdag beslutade att denna särreglering skulle upphävas. ILOkonventionen nr 4 (1919) och 89 (1948) om kvinnors nattarbete i indust­ rin hade aldrig ratificerats av Sverige på grund av bristande överensstäm­ melse med svensk rätt.503s. 1917

48.Att i lag förbjuda kvinnors lönsamma nattarbete är ett uttryck för den rådande genusordningen. Kvinnors lönearbete hotade de rådande genuskontrakten och som en tredje part intervenerade staten genom lagstiftning i förhållandet.504 Inom den manligt dominerade fackföreningsrörelsen rådde en kluven inställning till den kvinnliga delen av arbetskraften. Vi kan se två strategier eller principer som utvecklar sig: likhetsprincipen och särartsprincipen. Genom att hävda att likhetsprincipen skulle gälla blev fackföreningens uppgift att integrera kvinnorna i det manliga kollek­ tivet. Kravet blev lika lön för lika arbete och kvinnors konkurrensfördel i form av låga löner kunde därmed bemötas. Den så kallade ”smutskonkur­ rensen” kunde kontrolleras av fackföreningen.505 Ar 1913 uppgick en kvinnlig industriarbeterskas genomsnittslön till 58 procent av hennes manliga arbetskamraters.506s. 1917

49.Det existerade också en ideologisk motdiskurs - skulle kvinnan över huvud taget lönearbeta? Enligt förespråkare för särartslösningen var kvinnans huvudsakliga uppgift reproduktiv och hon hade ingen uppgift att fylla på arbetsmarknaden - tvärtom borde hon avhållas från att konkurreras. 1917

50.125s. 1917

51.med männen som hade familjer att försörja.507 Ellen Keys lösning blevs. 1918

52.ett genuskontrakt där lönen utgick från mannen som familjeförsörjares. 1918

53.och där staten ansvarade för att kvinnor skyddades från arbetsmarkna­s. 1918

54.den.508 Reproduktion säkrades således.509 Parterna på arbetsmarknadens. 1918

55.utgick från samma synsätt när de slöt kollektivavtal om turordningsreglers. 1918

56.vid uppsägning relaterad till brist på arbete. Den som ansågs vara familje­s. 1918

57.försörjare kunde undantas från turordningen.510 Detta måste i praktikens. 1918

58.ha medfört att män var mer skyddade än kvinnor av kollektivavtalens tur­s. 1918

59.ordningsregler.s. 1918

Lika lön som politisk fråga

1.I vilken utsträckning har kravet på lika lön varit en politisk fråga? I riks­s. 1918

2.dagsdebatten syns frågan i samband med motioner, utredningar och pro­s. 1918

3.positioner som behandlar kommunalt och statligt anställda kvinnors ochs. 1918

4.mäns löner.511 Utgångspunkten för kraven på lika lön var att när kvinnans. 1918

5.formellt sett hade rätt att inneha samma tjänst som en man, skulle hons. 1918

6.också konkurrera på lika villkor och ha samma anställningsvillkor. Des. 1918

7.privatanställdas löner var över huvud taget inte en politisk fråga vids. 1918

8.denna tid. Debatten om likalöneprincipen startade i och med den föränd­s. 1918

9.ring som skedde då riksdagen 1906 beslutade att ge manliga folkskol­s. 1918

10.lärare ett extra ålderstillägg. Ett av motiven var att männen var familje­s. 1918

11.försörjare.512s. 1918

12.Män föder inte barn och därför är priset på den manliga arbetskraftens. 1918

13.högre. Män är dock familjeförsörjare, vilket kvinnor inte är, och därförs. 1918

14.behöver alla män högre löner än kvinnor - behovsprincipen uppstod uti­s. 1918

15.från dessa induktioner.513 En manlig folkskollärare behövde således has. 1918

16.126 högre lön än en kvinnlig folkskollärare.514 Dessa argument användes under en tid då bort emot 30 procent av kvinnorna över huvud taget inte gifte sig och i många fall försörjde de såväl yngre syskon som föräldrar.515 En genomgång av de utredningar som gjorts under 1900-talet, där kvin­ nors och mäns löner jämförs, visar att kvinnans förväntade reproduktiva roll uttryckligen eller underförstått hade en avgörande betydelse för synen på värdet av arbetskraften.516 Denna reproduktiva roll diskvalifice­ rade kvinnor för vissa yrken och kvinnor som kollektiv pålades också kostnaderna för reproduktionen.517s. 1918

17.Kvinnliga folkskollärare, som haft rätt till samma minimilön som de manliga lärarna sedan 1862, fick genom 1906 års riksdagsbeslut vidkän­ nas en ren lönereduktion.518 Elsa Eschelsson, då juris docent vid Uppsala universitet, argumenterade rättsligt i frågan. I en broschyr argumenterade hon emot regeringens förslag som skulle innebära att en rättsprincip - lika lön för samma arbete - som gällt i femtio år skulle avskaffas.519s. 1919

18.127s. 1919

19.Florin menar att tillkomsten av denna rättsprincip kan ha sin grund i etts. 1920

20.”klasslönetänkande”. Det var i första hand kvinnor från medelklassens. 1920

21.som hade rekryterats till ett manligt låglöneyrke - klasstillhörighet kom­s. 1920

22.penserade således bristen på rätt könstillhörighet. När sedan läraryrkets. 1920

23.professionaliserades förändrades synen på värdet av den manliga arbets­s. 1920

24.kraften och könsskillnader lades till grund för lönesättningen.520s. 1920

25.I samband med 1922 års riksdagsdebatt angående frågan om kvinnorss. 1920

26.behörighet till högre statliga tjänster, togs även likalönefrågan upp.521s. 1920

27.Skulle kvinnor ges rätt att inneha statliga tjänster som tillsattes på grunds. 1920

28.av förtjänst och skicklighet vore det svårt att upprätthålla löneskillnaders. 1920

29.med grund i kön, utan särskilt stöd för detta förhållande. Det krävdes tres. 1920

30.utredningar innan riksdagen i maj 1923 kunde enas om att kvinnor, meds. 1920

31.vissa väsentliga undantag, skulle få behörighet till statliga tjänster. Stöte­s. 1920

32.stenen var det statliga lönesystemets utformning. 1921 års lönekommittés. 1920

33.hade visat stort intresse för kostnaderna för den kvinnliga arbetskraften.s. 1920

34.En undersökning visade att kvinnliga folkskollärare hade en mycket stör­s. 1920

35.re andel sjukdagar än sina manliga kollegor.522 Kvinnlig arbetskraft vars. 1920

36.således dyrare - kvinnor producerade mindre - ett faktum som var skäls. 1920

37.för differentierade löner på grund av kön. Om staten som arbetsgivares. 1920

38.verkligen hade råd med likalöneprincipen var en återkommande fråga is. 1920

39.riksdagsdebatten.523s. 1920

40.Behörighetslagen kunde inte träda ikraft förrän löne- och pensionsfrå­s. 1920

41.gan lösts för statligt anställda kvinnor.524 Redan i 1921 års betänkandes. 1920

42.avvisade de sakkunniga argumenten om behov, prestation och reproduk­s. 1920

43.tion som varande irrelevanta - lika lön skulle gälla i samma befattnings. 1920

44.oavsett kön. Politikerna var dock av en annan uppfattning. Med hänvis­s. 1920

45.ning till statsfinanserna stadsfästes familjeförsörjarprincipen i och meds. 1920

46.128 den lönereglering som kom att gälla från det att behörighetslagen trädde i kraft år 1925.525 Lönekommitténs förslag innebar att det enbart var för de för kvinnor nya statliga tjänsterna som lika lön för samma arbete skulle gälla. När det gällde övriga tjänster könskodades dessa så att löneskillnaderna upprätthölls. Tjänstebenämningen avgjorde lönen - tillsyningsmannen på hospitalet och översköterskan gjorde samma arbete, men placerades in på olika ställen i löneplanen.526 Även om det slutliga kompromissförslaget som antogs av riksdagen inte nådde ända fram, kan denna riksdagsbehandling ses som likalöneprincipens första vacklande framsteg i det politiska rummet.527 När det gällde de statligt anställda som var lägst avlönade, exempelvis statligt anställda telefonister, var lönen aldrig en politisk fråga utan en förhandlingsfråga.528 Att genom riksdagsbeslut uppvärdera kvinnolöner i allmänhet var aldrig avsik­ ten.529 Lönesättningen var inte enbart en fråga om kön utan också en klassfråga. I första hand var det riksdagens kvinnliga ledamöter som motionerade i likalönefrågan. Inför 1927 års riksdag lades sammanlagt fyra motioner fram med anknytning till principen om lika lön. Kerstin Hesselgren mo­ tionerade i en mycket konkret fråga. Signe Dahlström hade sedan fem år innehaft en tjänst som översköterska vid Strängnäs hospitals avdelning för manliga patienter, en tjänst som tidigare innehafts av en (uppsynings) man. Motionären menade att det av rättviseskäl var dags att ge Signe lika lön för lika arbete. När Signe tillträdde tjänsten hade hon fått lägre lön än sin föregångare på tjänsten. Intressant att notera är att Hesselgren an­ vänder behörighetslagen som huvudargument.530 Eftersom kvinnor efter ikraftträdandet 1925 hade behörighet att förestå avdelningar med man­ liga patienter skulle de också ha rätt till lika lön för lika arbete.531 Motio­s. 1920

47.129s. 1921

48.nen avslogs med motiveringen att en sådan förändring skulle rubba helas. 1922

49.lönesystemet på hospitalet.532s. 1922

Delsammanfattning

1.Kvinnors legala omyndighet verkade som grus i maskineriet för dens. 1922

2.framväxande industrikapitalismen. Av ekonomiska skäl gavs i förstas. 1922

3.hand kvinnan ’samma’ formella rättigheter som mannen. Ideologiskas. 1922

4.motiv fanns däremot som en motdiskurs för att begränsa kvinnans rätt atts. 1922

5.lönearbeta - samhällsmodem var idealet. Särartstanken ledde till särskilds. 1922

6.skyddslagstiftning för kvinnor. Kvinnor skulle skyddas mot vådan avs. 1922

7.visst arbete - nattarbete inom industrin och arbete i gruvor, vilket i prak­s. 1922

8.tiken ledde till att kvinnor belädes med yrkesförbud. De arbeten soms. 1922

9.kom att förbehållas männen var också relativt välbetalda. Paradoxalt nogs. 1922

10.var vid denna tid en kvinnas farligaste arbetsuppgift att föda barn.s. 1922

11.Genom avreglering av det manliga monopolet på statliga tjänster ska­s. 1922

12.pades en ny särskild arbetsmarknad för kvinnor. Könssegregeringen i ar­s. 1922

13.betslivet ökade horisontellt och de särskilda kvinnolönema befästes.s. 1922

14.Framförallt var det kvinnor från medelklassen som kom att utgöra dens. 1922

15.nya lågavlönade tjänsteklassen, och den professionalisering som skeddes. 1922

16.av modersrollen i yrken som exempelvis lärarinnans och sjuksköterskanss. 1922

17.lägger grunden för den offentliga sektorns framväxt.533s. 1922

18.Den nya kapitalistiska produktionsordningen verkade såväl integre­s. 1922

19.rande som segregerande. Principen om avtalsfrihet och fri konkurrenss. 1922

20.borde ha gynnat kvinnorna under förutsättning att marknaden hade age­s. 1922

21.rat rationellt. Kvinnor kunde ha konkurrerat med sina låga löner, sins. 1922

22.vana att underordna sig och det faktum att kvinnor i låg grad var fackligts. 1922

23.organiserade. Men kvinnors och mäns position på arbetsmarknaden hades. 1922

24.inte bara en utbudssida utan också en efterfrågesida. Föreställningen oms. 1922

25.mannens värde som arbetskraft och mannens roll som familjeförsörjares. 1922

26.påverkade efterfrågan. Föreställningen om kvinnan som arbetskraft vars. 1922

27.130 präglad av synen på kvinnan som en person som hade en alldeles sär­ skild uppgift - att reproducera arbetskraften. Denna uppgift predestine­ rade alla kvinnor till huvudrollen som moder och maka.s. 1922

28.När kvinnors lönearbete började hota männens domäner utvecklades manliga könsstrategier.534 Dessa strategier är tydliga i de manliga folk­ skollärarnas kamp för att behålla sin etablerade position på arbetsmark­ naden. Män var helt enkelt mer värda som arbetskraft.535 Ur denna syn på genusrelationen uppstod och stadfästes principer om könens olika behov, produktivitet och kompetens i offentliga utredningar. Alla kvinnor betraktades i princip som försörjda till skillnad från de manliga arbets­ tagarna som sågs som familjeförsörjare.s. 1923

29.131s. 1923

Reproduktion536 en

förutsättning för

produktion 1930-1970

Inledning

1.Reproduktionslagstiftning lade grunden för den expansiva välfärdsstatens. 4

2.under denna period. 1938 års semesterlag, allmänna barnbidrag 1947 ochs. 4

3.1949 års arbetsskyddslag får tjäna som exempel på rättslig karakteristikas. 4

4.under perioden.537 Kvinnor och män blev likställda i fråga om folkpen­s. 4

5.sionering 1935 och genom 1949 års lag likställdes båda föräldrarna soms. 4

6.de gemensamma barnens förmyndare.538 Under denna period utveckladess. 4

7.det sociala trygghetssystemet för kvinnor i egenskap av mödrar. 1931 in­s. 4

8.fördes en moderskapsförsäkring och 1955 fick yrkesarbetande kvinnors. 4

9.rätt till tre månaders betald ledighet i samband med barns födelse.539 Förs. 4

10.övrigt kännetecknades normeringen på arbetsmarknaden av Saltsjöbads-s. 4

11.andan. Genom att sluta huvudavtal och kollektivavtal på förbundsnivås. 4

12.fastställde arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, fram­s. 4

13.förallt LO och SAF, vilka regler som skulle gälla. Kollektivavtalet blevs. 4

14.därmed det viktigaste regleringsinstrumentet på arbetsmarknaden.540 1936s. 4

15.132 års lagstiftning om förenings- och förhandlingsrätt ledde till en höjning av de lägsta kvinnolönema inom den privata tjänstemannasektorn.541s. 4

16.Minskad nativitet, så kallad befolkningskris, ledde till att kvinnor allt tydligare gavs den reproduktiva rollen som ’husmoder’.542 Uppgiften för de kvinnor som inte lönearbetade blev att ekonomisera vardagen - att göra reproduktion, konsumtion och produktion i den privata sfären så bil­ lig som möjligt. Polariseringen ökade mellan kvinnor och män på arbets­ marknaden. I massarbetslöshetens våndor övertogs det borgerliga hemma­ fruidealet av socialdemokratin. Så sent som på 1940-talet upphörde den agrara delen av arbetsmarknaden att var kvinnors huvudsakliga lönearbetsplats och andelen kvinnor i industri och handel översteg andelen i husligt arbete utom jordbruk.543s. 5

Kvinnors arbete i depressionens spår

1.Den ekonomiska krisen under 30-talet blev början till en permanent och omfattande omstrukturering av det svenska näringslivet och först nu togs steget från bondesamhälle till industrisamhälle fullt ut. Omvälvningen från jordbruksproduktion till industriproduktion ledde i först hand till sociala förändringar. Rationaliseringar inom industri och jordbruk under 30-talet fick till följd att arbetsintensiteten ökade, konflikterna mellan parterna på arbetsmarknaden intensifierades och att arbetsdelningen mel­ lan könen skärptes.544s. 5

2.Löneskillnaden mellan jordbruksarbetare och industriarbetare ökade under dessa förhållanden. 1930 tjänade en kvinnlig lantarbetare cirka 50 procent av genomsnittslönen för en industriarbeterska, medan en manlig lantarbetare tjänade ungefär 40 procent av en genomsnittlig industriarbe­ tarlön.545 Lantarbetarna hade dessutom naturaförmåner såsom fri kost och logi. På 30-talet var den fackliga verksamheten bland lantarbetarna fortfarande i ett uppbyggnadsskede och LO:s sekretariat tillstyrkte års. 5

3.133s. 5

4.1936 ett förslag om lagstiftning om minimilöner för lantarbetare. Denna acceptans av ett förslag om lagstiftning om löner får ses mot bakgrund av att organisationen hade haft svårt att få till stånd kollektivavtal om mi­ nimilöner för denna bransch. Frågan utreddes dock inte vidare och kom aldrig upp på den politiska dagordningen.546s. 1936

5.Hur påverkade den ekonomiska krisen kvinnors arbete och könsarbetsdelningen? Under 1920 och 30-talets perioder av massarbetslöshet klarade sig kvinnorna generellt sett bättre än männen, på grund av att kvinnors del av arbetsmarknaden inte berördes i samma utsträckning som den mansdominerade industri- och byggnadssektorn. Kvinnor var också konkurrenskraftiga med sina lägre löner. Den lönearbetande kvin­ nan sågs som ett allvarligt hot på männens arbetsmarknad och könspolitiska argument användes för att skydda framförallt de unga männens möjligheter till industriarbete. Kvinnor skulle helst stanna kvar inom jordbruks- och hushållstjänstesektom.547s. 1936

6.Den socialdemokratiska riksdagsgruppen lade år 1931 fram en motion om att utreda hembiträdenas arbetsförhållanden. Syftet var uttalat att öka rekryteringen till detta yrke på grund av den ”(e)ffekt flickornas tendens att sky hembiträdesyrket kan få för den manliga arbetsmarknaden”.548 Genom att lagstifta om hembiträdenas arbetsförhållanden skulle de unga kvinnorna styras in på den kvinnliga delen av arbetsmarknaden, vilket skulle minska utbudet av konkurrenskraftig kvinnlig arbetskraft på den manliga delen av arbetsmarknaden. Hembiträdeslagstiftningen får med denna bakgrund närmast ses som en skyddslagstiftning - inte i första hand för hembiträdena - utan för de unga männen. Kvinnor hade under lång tid arbetat under fullständigt oreglerade arbetsförhållanden, men det var först när hembiträdenas intressen sammanföll med männens som något skedde.549 Då var det också för sent - kvinnorna hade funnit andra attraktivare marknader för sin arbetskraft.s. 1936

7.134s. 1936

Från piga till sekreterare - en dröm

1.Den sista grupp, förutom de lantarbetare som inte löd under kollektiv­ avtal, som hade sina arbetsvillkor reglerade av legostadgan var tjänste­ pigorna, hembiträdena. Ar 1930 arbetade en fjärdedel av alla förvärvs­ arbetande kvinnor med någon form av hushållsarbete - i jordbruket ofta kombinerat med ladugårdsarbete.550 Den patriarkala regleringen levde kvar längst bland de grupper som arbetade i nära anknytning till hus­ bonden och dessa grupper undantogs exempelvis från 1919 års arbetstids­ lag. När legostadgan upphörde 1926 blev förhållandet för tjänstepigorna oreglerat fram till 1944 när hembiträdeslagen trädde i kraft.551 Yrket som piga hade emellertid vid denna tidpunkt minskat i omfattning och nya ar­ beten skulle komma att prägla kvinnors liv.s. 1937

2.Under 40-talet ökade inflyttningen av kvinnor från landsbygden till städerna i högre grad än för män. Under perioden mellan 1930 och 1950 övergav 300 000 kvinnor jordbruks- och hushållsarbetet.552 Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft hade ändrat karaktär och nu eftersöktes inte i första hand pigor och hembiträden, utan sekreterare och annan servicepersonal till den växande tjänstesektorn. Det tunga och dåligt betalda jordbruks­ arbetet lockade inte längre kvinnor när det fanns andra alternativ. Effekten blev att efterfrågan på kvinnliga lantarbetare vida översteg tillgången och år 1937 fanns det bara 52 sökande per 100 lediga platser.553 För kvinnors del börjar intåget i ett tjänstesamhälle redan vid denna tid. Drömmen om att vara något annat än en del av en maskin, eller ett kreatur, hörde också ihop med drömmen om det idylliska borgerliga äktenskapet där medel­ klassen var förebilden. På de kvinnor som lämnade industri- och lant­ arbetet ställdes det nya kroppsliga krav. Ett servicearbete har sina egna ”påklädningsnormer”. Representativitet, utseende och kropp kom att spela en ny roll som passade väl in i synen på den blivande ’perfekta hustrun’. Att byta yrke blev ett led i äktenskapskarriären. Kvinnans särart kom att framhållas och denna kvinnlighet blev det nya påklädningsmönstret - den eftersträvansvärda normaliteten.554s. 1937

3.I utredningen ”Gift kvinnas förvärvsarbete” konstaterades att det var en allmän uppfattning att kvinnor till stor del arbetade som sekreterare under 30-talet. Statistiken visar emellertid att detta var en felaktig bild.s. 1937

4.135s. 1937

5.De kvinnor som lämnade industrin eller jordbruket anställdes i förstas. 1938

6.hand som restaurangbiträden.555 Sekreteraryrket blev för de allra flestas. 1938

7.kvinnor enbart en dröm. En dröm om ett rent arbete, med bestämda ar­s. 1938

8.betstider, månadslön och en möjlighet till sociala kontakter med det mot­s. 1938

9.satta könet.556s. 1938

Gifta kvinnors arbete - ideologi och praktik

1.Trettiotalets höga arbetslöshet ledde till påtryckningar för att förbjudas. 1938

2.gifta kvinnors förvärvsarbete såväl från enskilda riksdagsmän som poli­s. 1938

3.tiska organisationer, exempelvis det socialdemokratiska ungdomsförbun­s. 1938

4.det, SSU. De unga (arbetslösa) männen kände sig särskilt hotade av giftas. 1938

5.kvinnors förvärvsarbete.557 SSU:s kampanjer måste dock också ses mots. 1938

6.bakgrund av de minskade möjligheterna för barn och ungdomar att fås. 1938

7.arbete inom industrin, där den tekniska utvecklingen i första hand hades. 1938

8.gjort att behovet av barnarbetare hade minskat.558s. 1938

9.Motståndet mot gifta kvinnors förvärvsarbete byggdes också upp meds. 1938

10.klassargument. I första hand var tanken att förbudet skulle gälla statligas. 1938

11.tjänster. Att ett hushåll skulle ha ”dubbelanställningar” var ett uttryck förs. 1938

12.orättvis lyx i ett samhälle där arbetslöshet rådde. René Frangeur ser i sins. 1938

13.avhandling prov på olika ”manlighetsstrategier” i trettiotalets riksdags­s. 1938

14.debatter i frågan. Försörj armanligheten var den som segrade.559s. 1938

15.Den kommitté, kvinnoarbetskommittén, som tillsattes för att utredas. 1938

16.frågan bestod av riksdagens samtliga sex kvinnliga ledamöter samt av tvås. 1938

17.manliga riksdagsledamöter. Alva Myrdal var kommitténs sekreterare. Vids. 1938

18.möten anordnade med arbetsgivarföreträdare, framkom det att arbetsgi­s. 1938

19.varna inte hade något eget intresse av att inskränka gifta kvinnors för­s. 1938

20.värvsarbete. Gifta kvinnor var stabila, billiga och flexibla, det vill sägas. 1938

21.god arbetskraft jämfört med unga män och ogifta kvinnor. De möten soms. 1938

22.hölls med representanter för de fackliga organisationerna visade en någots. 1938

23.136 mer negativ inställning till gifta kvinnors förvärvsarbete.560 Det betän­ kande som avgavs avvisade alla propåer om inskränkningar i gifta kvin­ nors rätt att arbeta.561s. 1938

24.Under samma period arbetade en annan kommitté - under befolkningskommissionen - och det blev denna kommitté som lade fram ett lagförslag om förbud mot att avskeda kvinnor på grund av trolovning, giftermål eller graviditet. Syftet med lagen var att kvinnor skulle kunna ”förena äktenskap och moderskap med förvärvsarbete”. Lagen antogs 1939 utan närmare diskussion i riksdagen.562 Ett förbud att avskeda män som gjorde värnplikt hade funnits sedan 1914.s. 1939

25.Äktenskapet som karriär var framförallt ett rationellt val, förutsatt att mannens inkomst var av den storleken att den räckte som den enda direkta inkomstkällan.563 Kvinnor som ’valde’ att bli hemarbetande arbetade en­ dast under en husbonde, maken. Att söka arbete på en marknad, där dessa kvinnor visserligen efterfrågades trots den ideologiska diskussionen, men lönades sämre än männen för sin arbetsinsats, lockade inte alla. Yrkesarbete på heltid blev för många kvinnor en parantes och livsupp­ giften var att vårda hem, make och barn - det ekonomiska bidraget till fa­ miljens försörjning. Yvonne Hirdman anser att husmoderskontrakten kom att dominera under mellankrigstiden, men att denna ideologi också ledde till motsättningar mellan kvinnor.564s. 1939

26.Hur många kvinnor som lönearbetade på heltid är något oklart på grund av att kvinnors arbete inte alltid lät sig mätas statistiskt. Kvinnor hade i många fall en lösare anknytning till arbetsmarknaden och majori­ teten av kvinnorna lönearbetade på deltid.565 Det största statistiska pro­ blemet var dock att deltidsarbetande gifta kvinnors förvärvsarbete över huvud taget inte medräknades, vilket också gällde för gifta småbrukarfruar.566 Hemarbetet sågs som ett yrkesarbete och för att utföra detta på bästa sätt krävdes utbildning, en utbildning som fanns att få i så kallades. 1939

27.137 hushållsskolor. Ända in på trettiotalet förekom diskussioner i de politiska kvinnoförbunden om en obligatorisk husmodersutbildning - en slags kvinnlig värnplikt. Alva Myrdal var en av de kvinnor som försökte föra in mannen i den privata sfären och hon förde också upp frågan om jäm­ ställdhet på dagordningen.567s. 1939

28.De kvinnor som dominerade diskussionerna inom socialdemokratin var inte själva förvärvsarbetande, vilket avspeglades i debatten. Enligt Alva Myrdal var det emellertid viktigt att hemarbetet skulle underordnas samhället. Problemet var hur kvinnor, barn och män skulle kunna ’få ihop’ sina liv och samtidigt göra ett samhällsnyttigt arbete och förverkli­ ga sig själva. Myrdal tycks dock inte ha hyst några större förhoppningar gällande samtidens män, utan lösningen blev att kräva statliga reformer för kvinnors och barns bästa. Ett ”bättre människomaterial” skulle kunna erhållas genom radikala reformer såsom exempelvis fri bambespisning och barnhälsovård, ekonomiskt stöd till barnfamiljer samt statligt sub­ ventionerade bostäder.568 En annan lösning var att underklassen arbetade som hembiträden och lappade ihop gliporna i folkhemmet.569 Skattemässigt gjordes detta möjligt genom ett schabloniserat förvärvsavdrag för gifta kvinnor.570s. 1940

Kvinnor som reservarbetskraft

under mobiliseringen?

1.I hur stor utsträckning kan svenska kvinnor karakteriseras som reserv­ arbetskraft under andra världskriget? Frågan är om inte kvinnors betydel­ se som arbetsmarknadens reservarmé har förstorats. Det är till och med möjligt att kvinnor och mäns industriarbete i Sverige ökade i samma grad under och efter krigsslutet.571 Bland industritjänstemännen ökade män­ nen i absoluta tal mer än kvinnorna under de båda krigsperioderna.572 En­ ligt Bengt Nilsson påverkade inte de båda världskrigen feminiseringsprocessen inom den statliga sektorn varken kvantitativt eller kvalitativt.573 138 Motivet för att kvinnor anställdes i nya branscher och yrken under tiden som världskrigen varade var priset - kvinnor var billig arbetskraft.574 Ulla Wikander menar att metallindustrin blev en viktig arbetsplats för kvinnor under krigsåren. Men i hur hög grad kvinnor övertog mer kvalificerade arbetsuppgifter är oklart.575 Kvinnors villkor på arbetsmarknaden under och alldeles efter andra världskriget är fortfarande relativt outforskat.s. 1940

2.Av lokala undersökningar framgår att kvinnor vikarierade för männen i olika branscher och att de i stor utsträckning fick lämna arbetet eller gå tillbaka till sina gamla arbetsuppgifter när männen kom tillbaka. I viss utsträckning fick kvinnorna därmed erfarenheter och meriter som var nya.576 Huruvida dessa nya kvalifikationer senare tillvaratogs och pre­ mierades framgår inte. I en studie av Göteborgs Spårvägar visar Linda Lane på de särskilda villkor som mötte de kvinnor som övertog männens arbete som spårvagnsförare. De fick lägre löner än sina manliga arbets­ kamrater och de fick inte bli medlemmar i fackföreningen, SKAF, på grund av att de klassificerades som tillfälligt anställda. När krigsslutet närmade sig minskade arbetsgivarens behov och kvinnorna sades upp. Deras uniformer skickades därefter som en gåva till det finska folket. Lane menar att det i första hand var av solidaritet med männen som kvin­ norna utan att göra väsen av sig lämnade sina arbeten på Spårvägen.577s. 1941

3.Efter andra världskriget ökade efterfrågan på flexibel arbetskraft i sam­ band med rationaliseringar inom industrin. Det ökade behovet av arbets­ kraft gjorde att kvinnor sågs som en arbetskraftsresurs, men som en sär­ skild typ av arbetstagare, mer flexibel och framförallt en avtalskontrahent som gick att kontraktera vid behov till ett lågt pris. I valet mellan att im­ portera arbetskraft eller att göra kvinnor till arbetstagare var den fackliga strategin den senare.578 1950 förvärvsarbetade 65 procent av männen och 23 procent av kvinnorna räknades som förvärvsarbetande.579 Andelen kvinnligt anställda på tjänstemannasidan var vid samma årtal drygt 45 procent.580 Efterfrågeökningen ledde till att kvinnor sågs som en arbets­ kraftsresurs och hemmafruidealet måste successivt överges under perio­ den. Den outbildade hemmafrun ansågs särskilt lämpad att ägna sig åt monotomt tempoarbete på deltid. Deltidsanställningar av ’irrationell ar­s. 1941

4.139 betskraft’ medförde dock ökade kostnader, enligt arbetsgivarna. Det enk­ laste sättet att uppnå likhet i kostnader för arbetskraften var att betala särskilda kvinnolöner.581 Med dessa skenargument kunde arbetsgivarna betala ett lågt pris vid köp av arbetskraft. Under 60-talet benämndes de hemmafruar som arbetade kort deltid som hemsamariter som ”pälsjägar­ na”. Den enda anledningen till att de lönearbetade var att de skulle kunna köpa en lyxvara för egna hoptjänade pengar.582 Sådan var synen på den gifta kvinnan som även lönearbetade - hon var redan försörjd.s. 1941

En solidarisk lönepolitik

1.Vid LO:s kongress 1951 lades en rapport om en ny solidarisk lönepolitik fram.583 Den samordnade lönerörelsen 1955-56 omfattade en mycket stor del av arbetsmarknaden och det första centrala löneavtalet slöts mel­ lan LO och SAF. Från och med 1983 upphörde den solidariska lönepoli­ tiken successivt att tillämpas, främst genom att den ena avtalsparten, SAF, hade ändrat sin lönestrategi. Löneförhandlingarna skulle decentra­ liseras.584 Vad var målet för den solidariska lönepolitiken och vilka medel var det som skulle användas? Vilken effekt fick denna lönepolitik för kvinnors och mäns löner?s. 1942

2.Syftet med den solidariska lönepolitiken var i första hand att intensi­ fiera rationaliseringen av industrin och att öka jämlikheten mellan regio­ ner, branscher och mellan arbetare och tjänstemän. Lönespridningen skulle minska och lika arbete skulle betalas lika.585 Arbetskraften kostade lika mycket för alla arbetsgivare och om de skulle konkurrera skulle de göra det utanför lönesystemet. Samtidigt skulle full sysselsättning, eller senare ”arbete åt alla”, skapas. Målet full sysselsättning gällde i första hand den manliga arbetskraften.586s. 1942

3.Medel för den solidariska lönepolitiken var de samordnade centrala löneförhandlingarna, där löneskillnaderna kunde utjämnas genom låg­ lönesatsningar och lönepotter. Hög Organisationsgrad hos såväl arbetsgivar- som arbetstagarparten får anses ha varit en grundläggande förut­ 140 sättning för förhandlingssystemets centralisering.587 I första hand gällde den solidariska lönepolitiken förhandlingar och avtal mellan parterna LO och SAF. Att TCO skulle delta i samordnade förhandlingar var dock av särskild vikt för LO, då en större jämlikhet mellan arbetare och tjänste­ män eftersträvades.588 1 97 3 slöt TCO det första centrala avtalet som pre­ mierade de lågavlönade tjänstemännen, det vill säga kvinnorna.589 Ett annat medel för löneutjämning var arbetsvärdering. Genom systematisk arbetsvärdering skulle lönerna också bli rättvisa.s. 1942

4.Meidner och Rhen var de LO-ekonomer som formulerade utgångs­ punkterna för den solidariska lönepolitiken i 1951 års kongressrapport.590 Utåt sett har det framstått som det inom LO rått enighet om grunderna för politiken, men inom organisationen har debatten stundtals varit het. Alla förtroendevalda höll inte med ekonomerna. Mycket tydlig var ett ombud på Byggnadsarbetarförbundets kongress 1965. Att arbetsgivarna skulle höja de lågavlönades löner på grund av att de högavlönade höll igen på sina krav i avtalsförhandlingarna, var som ombudet uttryckte det en ”falsk utgångspunkt”.591s. 1943

5.Länge tycks konsensus ha rått om att den solidariska lönepolitiken minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige.592 Åsa Löfström ser fyra institutionella faktorer till att kvinnors relativlöner för­ bättrades i industrin. Genom en lagstiftningsåtgärd 1962 avskaffades natt­ arbetsförbudet för kvinnor - kvinnor tilläts återigen att konkurrera om de bäst betalda jobben. De andra faktorerna härstammar från förhandlingsoch avtalssystemet, såsom låglönesatsningar på 60-talet, borttagande av särskilda kvinnolönetariffer och avtal om jämställdhet på 70-talet. Störst effekt hade de faktorer som kan hänföras till den solidariska lönepoli­ tiken.593 Eftersom kvinnor tillhörde låglönekollektivet var det de som tjä­ nade på den förda politiken.594s. 1943

6.141s. 1943

7.Lars Svensson menar i sin avhandling att den solidariska lönepolitiken inte hade någon avgörande betydelse för minskningen av löneskillnader­ na, utan att detta får tillskrivas verkningarna av teorin om utbud och efter­ frågan. Utbudet av kvinnors arbetskraft ökade efter andra världskriget samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökade.595 Esping-Andersen ser ett samband mellan den solidariska lönepolitiken som spärr för uppkoms­ ten av ”junk-jobs” på den ’vita’ arbetsmarknaden.596s. 1944

8.När improduktiva företag rationaliserades bort, och med dem låglöne­ grupper, blev effekten att kvinnor blev arbetslösa. Meidner såg också konsekvenserna av sin skapelse: ”Vägen till den av fackföreningsrörelsen eftersträvade lönestrukturen är kantad av nedlagda företag och utslagen arbetskraft”.597 Det tydligaste exemplet på konsekvenserna av den förda politiken är alla de arbeten som försvann inom textilindustrin.598 Struk­ turomvandlingen på arbetsmarknaden drabbade kvinnor och män olika och studier visar att kvinnorna var förlorarna. De mer ’kvalificerade’ männen fick nya jobb i större utsträckning än kvinnorna.599 7O-talets strukturomvandling inom verkstads- och varvsindustri påverkade i första hand manliga arbetare. Det finns ett direkt samband med dessa struktu­ rella förändringar av en manligt dominerad sektor och lagstiftningen på 70-talet. Främjandelagen, FML, och anställningsskyddslagen, LAS, ska­ pades i dessa spår.600 Arbetsgivarens fria uppsägningsrätt var fram till an­ tagandet av anställningsskyddslagen 1974 begränsad genom huvudavtal och kollektivavtal.601 Begränsningar i den fria uppsägningsrätten inne­ håller också en könsdimension. Så länge uppsägningsrätten var fri kunde arbetsgivaren byta ut den manliga arbetskraften mot billigare kvinnlig arbetskraft.602 142s. 1944

Lika lön för samma arbete

1.Likalönsprincipen, ”lika lön för samma arbetsprestation”, ingick redan 1919 som en del av Internationella Arbetsorganisationens, ILO:s, pro­ gram. 1951 antog ILO likalönekonventionen nr 100.603 Sverige anslöt sig redan från början till detta organ, men först 1944 kan spår ses av likalöns­ principen i SAP:s eget program.604 Till 1951 års LO-kongress förelädes 8 motioner angående likalönefrågan och i några krävdes lagstiftning på om­ rådet.605 På 1956 års LO-kongress uttalades att kvinnolöneproblemet var ”ett renodlat solidaritetsproblem” som skulle lösas gemensamt.606 Inom LO var det de förbund som hade låg andel kvinnliga medlemmar, exem­ pelvis Metall, som hade minst problem med solidariteten.607s. 1945

2.Något större intresse för att ta upp frågan om de låga kvinnolönema fanns inte vid denna tid hos SIF, industritjänstemännens förbund. Det var positivt med kvinnliga medlemmar, men några särartsfrågor ville man inte driva. Man förnekade till med det faktum att löneskillnaderna existe­ rade.608s. 1945

3.Kvinnorna lämnade LO i mycket stor utsträckning efter storstrejken 1909, vilket ledde till en mycket låg andel av kvinnliga medlemmar inom LO-förbunden. Gunnar Qvist menar att LO efter denna dränering gav upp de kvinnliga medlemmarnas intressen och satsade på de manliga medlemmarna.609 Under perioden ökade den fackliga Organisations­ graden i allmänhet och kollektivavtal slöts även inom jordbruket och de därtill knutna näringarna.610 Även kvinnors organisering ökade från att under 30-talet ha legat på 10 procent till att efter andra världskrigets slut omfatta 30 procent.611s. 1945

4.Lena Sommestad menar att det skedde en nedvärdering av de kvinnliga yrkesutövarna i mejerinäringen under mellankrigstiden. I denna maskuli-s. 1945

5.143s. 1945

6.niseringsprocess deltog mejeristemas fackförening, där kvinnor var orga­s. 1946

7.niserade i mycket liten utsträckning, vilket bidrog till särbehandlingen avs. 1946

8.kvinnorna. Mejerska och mejerist blev efter kön två olika yrkeskategorier.s. 1946

9.Från att ha drivit likalöneprincipen för gruppen mejeriföreståndare sväng­s. 1946

10.de fackföreningen och slöt år 1936 ett löneavtal, där den kontanta lönens. 1946

11.och tantiembeloppet för kvinnliga föreståndare skulle minskas med 20 procent - en tydlig könsdifferentiering. Som skäl angavs kompetensskill­s. 1946

12.nader och föreställningen om mannen som familjeförsörjare.612s. 1946

13.Vad hände om kvinnor krävde en rättvis lön? En som försökte var mejerskan Soffi Eriksson. När hon år 1937 krävde en lön som stod is. 1946

14.överensstämmelse med den av Svenska Mejeristföreningens rekommen­s. 1946

15.derade löneskalan för kvinnliga mejeriföreståndare, hotades hon med av­s. 1946

16.sked. Svenska mejeristföreningen förhandlade med Öslövs mejeri, mens. 1946

17.föreningen lyckades inte nå någon lösning utan mejerskan sades upp.s. 1946

18.Mejeriet anställde därefter en manlig mejeriföreståndare som omedelbarts. 1946

19.avlönades enligt den rekommenderade löneskalan, trots att denna lön var högre än den Soffi Eriksson hade begärt.613 Svenska mejeristföreningens. 1946

20.ansåg således att konflikten hade lösts på ett lyckosamt sätt!614 Avgöran­s. 1946

21.de för lönesättningen och fackföreningens engagemang var inte den indi­s. 1946

22.viduella kompetensen utan könet och att säga upp en kvinna som krävde kollektivavtalsenlig lön stred uppenbarligen inte mot praxis.615s. 1946

23.Det framgår också av arbetsdomstolens domar att könskonflikter före­ kom i mejeribranschen. Handelsarbetarförbundet stämde 1933 Tidsanortens mejeriförening för att föreningen brutit mot kollektivavtalet när dens. 1946

24.sagt upp två manliga arbetstagare på grund av ”inskränkning i driften”. Föreningen hade därefter anställt två kvinnliga oorganiserade arbetsta­s. 1946

25.gare med motiveringen att dessa var utbildade mejerister och att de soms. 1946

26.kvinnor kunde avlönas lägre än de uppsagda männen. Arbetsdomstolens. 1946

27.fann att detta förfarande inte stred mot kollektivavtalet. ”Anledningen tills. 1946

28.avskedandet torde nämligen först och främst vara, att föreningen velat is. 1946

29.sin rörelse anställa för mejerirörelse skolad arbetskraft och samtidigts. 1946

30.144 övergå till att använda kvinnor istället för män. Härigenom har föreningen trott sig kunna vinna ett bättre utbyte av sin rörelse.”616s. 1946

31.Det fanns dock LO-förbund som ställde krav på lika lön för samma arbete för enskilda kvinnliga medlemmar, som utförde typiskt manligt arbete, utifrån kollektivavtalens lönetariffer. I AD 1929 nr 48 dömdes Karlskrona Porslinfabrik att betala två kvinnor enligt ackordsprislistan för sliperiet. Arbetsgivaren hade ansett det som en självklarhet att göra ett könsavdrag på 30 procent. I AD 1930 nr 54 och 56 ledde arbetsdom­ stolens kollektivavtalstolkning till att arbetsgivaren ansågs ha rätt att avtala om särskilda lägre löner med de kvinnliga arbetare vilka utförde arbeten som var klassificerade som manliga. Intressant att notera är att enligt kollektivavtalet för bokbinderier fick män ett könstillägg på 50 procent när de utförde kvinnligt arbete. I AD 1930 nr 60 prövade arbets­ domstolen ett yrkande från Grov- och Fabriksarbetarförbundet rörande glasbruksarbeterskors rätt att få fritt husrum, enligt kollektivavtalet. Ge­ nom att tolka ordalydelsen ”alla vid bruket anställda arbetare” fastslog arbetsdomstolen att kollektivavtalet även omfattade kvinnor. Ett annat argument var det faktum att det i enstaka fall förekom att glasbruken gav kvinnor fritt husrum. Att det brast i parts viljan avseende denna tolkning bortsåg domstolens majoritet ifrån.s. 1947

Likalönsprincipen - LO och den tyska lösningen

1.Lika lön för lika arbete är ett krav som accentuerades allt mer inom LO efter andra världskriget. Det är i första hand kvinnliga fackligt aktiva som väcker frågan om en rättvis lön genom motioner till förbundskon­ gresser. Under perioden 1945 till 1960 läggs åtta motioner om likalöns­ principen fram enbart till Metallarbetarförbundets kongresser. Frågan om kvinnors löner fanns således med på den fackliga dagordningen, men i praktiken skedde intet i frågan förrän på 60-talet när kvinnolönetariffema togs bort.617s. 1947

2.Genom en överenskommelse mellan LO och SAF år 1960 började ar­ betet med att ta bort beteckningarna kvinna och man vid angivande av lönesatser i kollektivavtalen. Att det fanns en risk för att likalönsprincipens införande skulle innebära en försämring av männens löner kom till uttryck i debatten inom LO. För att undgå detta problem valde fackföre­ ningen den ”tyska lösningen”. Genom att införa ett nytt klassificerings-s. 1947

3.145 system hamnade de kvinnligt märkta arbetsuppgifterna i grupp C och därmed bestod de strukturella löneskillnaderna.618 Kön, som differentieringsgrund, byttes ut mot en könsneutral bokstav. Gunhild Kyle visar genom fallstudier att kvinnors löner verkligen utgick från att deras ar­ betsuppgifter C-märktes.619 Ingvar Ohlssons studie av kongressmaterial från Fabriksarbetarförbundet ger samma resultat.620 Som jag tidigare har beskrivit använde staten samma metod i samband med att kvinnor 1925 fick behörighet till högre statliga tjänster.621 Det fanns också expanderan­ de branscher där motståndet mot likalöneprincipen inte var lika starkt och till dessa hörde verkstadsindustrin och bilindustrin. Efterfrågan på arbetskraft gjorde att kvinnors relativlöner steg och avskaffandet av kvinnolönetariffema kan ha tjänat som medel för detta.622s. 1947

4.När principen om lika lön för lika arbete slagit igenom i kollektivavtalen på LO-området kunde ILO:s likalönekonvention från 1951 ratificeras av den svenska riksdagen.623 Det nya klassificeringssystemet ansågs ej strida mot konventionen. Ruth Nielsen beskriver den likartade utvecklingen mot lika lön i Danmark som en rättsutveckling som var en rättsavveckling. Det krävdes inga nya regler utan enbart att man slutade att särbehandla kvinnor.624 För de kvinnor som inte utförde samma arbete som männen fick denna justering av kollektivavtalen ringa betydelse.s. 1948

5.Då liksom nu var den svenska arbetsmarknaden könssegregerad och kvinnor och män arbetade med olika arbetsuppgifter med olika givna värden.625 Gjordes det då inga försök att omvärdera det arbete som an­ sågs typiskt kvinnligt och det som ansågs vara typiskt manligt? Jag har hos forskarna endast funnit ett refererat fall av försök till en könsneutrals. 1948

6.146 arbetsvärdering. Kyle beskriver ett försök som genomfördes i Uppsala av en kommunal kommitté. Försöket presenterades på en arbetsmarknadskonferens år 1951. Resultatet av värderingen blev att arbeten som var lågavlönade värderades upp i förhållande till arbeten som var högre avlö­ nade. Kvinnors och mäns arbetsuppgifter fick nya värden. Efter en re­ missomgång där lönenämnden konstaterat att det inte var möjligt att för­ ändra lönestrukturen för närvarande ”stoppades förslaget i skrivbords­ lådan”.626s. 1948

Det statliga och kommunala avtalsområdet

1.Först 1939 blev likalöneprincipen verklig för de statligt anställda. Kvin­ norna fick då rätt till det sista ålderstillägget och 1947 infördes denna princip även för lärare inom det statsunderstödda kommunala skolväsen­ det. I 40 år tillämpades en orättfärdig och öppen behovsprincip för folk­ skollärare, därefter levde behovsprincipen kvar i en mer dold mening. Den yrkesgrupp inom skolans värld som var mest kvinnodominerad var småskolläraryrket - skillnaden mellan de olika lärarkategoriernas löner var avsevärd.627s. 1949

2.Till 1946 års riksdag motionerade samtliga riksdagens kvinnor ge­ mensamt om att ta bort könskodningen inom det statliga lönesystemet och därmed genomföra likalöneprincipen i praktiken.628 Motionen av­ styrktes av utskottet, men en debatt fördes ändock i riksdagen då reser­ vanterna hade ställt krav på en utredning i frågan. Denna utredning, Lika lön för kvinnor och män i det statliga lönesystemet, kom först år 1953.629 En av motionärerna försökte dämpa könskonflikten genom att framhålla att införandet av likalöneprincipen i praktiken kunde tänkas ske i etap­ per. En annan av motionärerna kritiserade utskottets utlåtande och mena­ de att det inte skulle vara ”någon större olycka” om staten föregick med gott exempel i denna fråga.630 Det blev allt tydligare att allt fler riksdags­s. 1949

3.147 män, från alla partier, insåg att kön inte var en legitim grund för lönesättning. Principen lika lön för lika arbete (samma befattning) kan anses ha uppnått acceptans vid denna tid. Men att acceptera en princip ideologiskt är inte detsamma som att våga fatta politiska beslut. Principen om lika lön omdefinierades till en låglönefråga och som sådan kom den att hamna inom förhandlings- och avtalssystemet.631 Lönebildningen på det statliga och kommunala området blev från och med 1965 en förhandlings- och avtalsfråga, i och med att organisationerna i den offentliga sektorn fick rätt att vidta stridsåtgärder och att sluta kollektivavtal.632s. 1949

Delsammanfattning

1.Det som präglade inledningen av perioden 1930-1970 var kvinnors flykt från jordbruks- och hushållsarbete. Mönstret var att kvinnor i första hand sökte sig till den växande tjänstesektorn, såväl den privata som den of­ fentliga och inte till industrin. Synen på framförallt gifta kvinnors för­ värvsarbete var beroende av efterfrågan på deras arbetskraft. På 30-talet fördes en hätsk kampanj där kvinnors rätt att över huvud taget lönearbeta ifrågasattes, samtidigt bedömdes de som ’god’ och billig arbetskraft. Under andra världskriget fick kvinnor tillfälligt ersätta män på arbetsuppgifter som var starkt könskodade. När männen kom tillbaka från mobilisering­ en återgick förhållandena till det normala och spårvagnen framfördes åte­ rigen av en man. Under 60-talet ökade efterfrågan på arbetskraft i industrin och kvinnlig arbetskraft föredrogs framför arbetskraftsinvand­ ring.633s. 1950

2.Under denna period förändras synen på genusrelationen från en ideo­ logi som bygger på segregering till en ideologi som grundas på integra­ tion. Ideologin skiftar från ett kvinnoideal med kvinnan som mor och maka, frivilligt underställd mannen i hans egenskap av familjens över­ huvud och försörj are - till ett framväxande ideal om kvinnan och mannen som jämställda som föräldrar, makar och lönearbetare. Enförsörjamormen och familj eförsörj arlönen får anses ha fått fotfäste som ideologi inom alla samhällsklasser vid sekelskiftet. Under perioden slog tanken om en familjeförsörjarlön rot på det praktiska planet. Den nådde sin kulmen på 50-talet, vilket fick till resultat att relativlönerna steg.634 Ideologi och empiri är dock inte samma sak och inom den statliga sektorn fanns dets. 1950

3.148 arbetsplatser, där gifta kvinnor var i majoritet bland de anställda kvin­ norna.635s. 1950

4.De fackliga organisationerna får under perioden en allt mer central roll när det gäller arbetsmarknadsfrågor. De hade sedan efterkrigstiden varit en maktfaktor genom att medverka i den normskapande verksamheten, i första hand avtalsvägen men även lagstiftningsvägen. Samförståndsandan och harmoniseringssträvanden förde fackliga förhandlare och arbets­ givare närmare varandra och tillsammans kunde man enas om att kvin­ norna själva skulle bära kostnaden för reproduktionsrollen. Intressealli­ ansen institutionaliserades. Enligt de fackliga företrädarna fick kvinnors krav på jämställdhet och lika lön inte gå ut över männen och arbetarklas­ sen. För de privata arbetsgivarna var förutsättningen för lika lön för lika arbete att arbetstagare av olika kön hade samma kostnadskalkyl.636s. 1951

5.Det var i första hand på det statliga området som diskussioner om vad som var en rättvis lön fördes under denna tid. Utgångspunkter skulle vara prestation, behov och kompetens. Högre manslöner motiverades ända sedan sekelskiftet med att mannens uppgift var att försörja familjen. Män kunde induktivt få könstillägg och förfarande värderades mäns arbete högre a priori enbart för att det utfördes av män. Principen om lika lön för samma befattning oavsett kön uppnådde acceptans efter andra världs­ kriget. På den privata delen av arbetsmarknaden togs kvinnolönetarifferna bort och den formella könskodningen byttes ut mot en informell kod. Kvinnors och mäns arbetsuppgifter ansågs inte lika.s. 1951

6.Gifta kvinnors arbete i det ’egna’ jordbruket räknades från och med 6O-talet som förvärvsarbete. Fokuseringen på lönearbetet som norm ledde samtidigt till att kvinnors hemarbete allt mer kom att osynligöras och nedvärderas.637 Principen om lika lön för lika arbete fanns som en del i den solidariska lönepolitiken. Men det var framförallt den ökade efterfrågan på kvinnors arbetskraft som ledde till relativa löneökningar. Lars Svensson visar att det skedde en ”(m)ycket kraftig förändring av kvinnors relativlöner” från år 1961. Denna trend fortsatte och stod sig även under 70-talet, även om relativlöneökningen inte var lika kraftig som under 60-talet.638 Orsaken till de minskade löneskillnaderna var dels förändringar i lönestrukturen, dels förändringar i sysselsättningsstrukturen.639s. 1951

7.149s. 1951

Jämställdhet som ideologi

och framåt

Inledning

1.Välfärdsstatens arbetsmarknadspolitik kan ses ur ett genusperspektiv uti­s. 5

2.från föreställningen om kvinnan som den ’svagare’ och ’irrationella’ par­s. 5

3.ten, och hennes relationer till man, stat och marknad. Blicken kan ocksås. 5

4.riktas mot föreställningen om mannen som den ’starka’ och ’rationella’s. 5

5.parten. Relationen mellan mannen och staten, eller parterna på arbets­s. 5

6.marknaden kommer då att synliggöras och visa på ett ”symbiotiskt ochs. 5

7.ömsesidigt beroende.”640 Staten har successivt åtagit sig skyldigheten atts. 5

8.genom lagstiftning skapa möjligheter för mannen att försörja sin familj.s. 5

9.Utan olika former av ekonomiska bidrag från staten såsom barnbidrag,s. 5

10.bostadsbidrag och socialbidrag skulle inte reproduktionsbehoven ha kun­s. 5

11.nat uppfyllas. Den latenta funktionen av detta stöd är att kvinnors särskil­s. 5

12.da arbetsvillkor och arbetsmarknader består - paradoxalt nog.641 Dessas. 5

13.bidrag gör det möjligt för mannen att i vart fall på deltid ’hålla sig’ med ens. 5