Se 45 §. Den påkallande parten bör därför vara beredd att styrka -1 ex med mottagnings bevis - att begäran på angiven dag kom adressaten till handa, se NJA 1993 s 252; jfr ovan s 89 med not 307. Delgivningslagen (1970:428) är inte tillämplig i skiljeförfarande - se NJA 1996 s 330 - varför olika former av surrogatdelgivning inte medges. Heuman, JT 1996-97 s 459 ff, diskuterar olika sätt att lösa delgivningssvårigheterna, t ex genom att par terna i skiljeklausulen tar in en föreskrift om att delgivning skall anses ha skett i lagens me ning, om en skrift översänds till motparten med rekommenderat brev under en viss angiven adress. Heuman påpekar också att delgivning med en utländsk part får ske enligt lagen på den ort där påkallelseskriften skall överlämnas till svaranden. — Tidpunkten för när talan skall anses väckt förskjuts inte därigenom att påkallelsen senare utvidgas till att avse även annan tvistefråga som omfattar avtalet, se NJA 1955 s 224.
Se 45 §. Den påkallande parten bör därför vara beredd att styrka -1 ex med mottagnings bevis - att begäran på angiven dag kom adressaten till handa, se NJA 1993 s 252; jfr ovan s 89 med not 307. Delgivningslagen (1970:428) är inte tillämplig i skiljeförfarande - se NJA 1996 s 330 - varför olika former av surrogatdelgivning inte medges. Heuman, JT 1996-97 s 459 ff, diskuterar olika sätt att lösa delgivningssvårigheterna, t ex genom att par terna i skiljeklausulen tar in en föreskrift om att delgivning skall anses ha skett i lagens me ning, om en skrift översänds till motparten med rekommenderat brev under en viss angiven adress. Heuman påpekar också att delgivning med en utländsk part får ske enligt lagen på den ort där påkallelseskriften skall överlämnas till svaranden. — Tidpunkten för när talan skall anses väckt förskjuts inte därigenom att påkallelsen senare utvidgas till att avse även annan tvistefråga som omfattar avtalet, se NJA 1955 s 224.s. 331